-
21 reprendre
I vt.1. qayta olmoq, qayta qo‘ lga olmoq, olmoq; reprendre sa (la) route qayta yo‘lga tushmoq; reprendre courage dadil bo‘lmoq; loc. reprendre ses esprits o‘ziga, hushiga kelmoq, es-hushini yig‘moq; reprendre son souffle nafasini rostlamoq; reprendre haleine bir dam tin olmoq2. qaytarib olmoq, qayta qo‘lga kiritmoq, qayta erishmoq; il a repris sa liberté u ozodligiga qayta erishdi; reprendre ses forces kuchga kirmoq3. qaytarib olmoq; cet article ne peut être ni échangé ni repris bu mahsulot na almashtirib, na qaytarib olinmaydi; le garagiste m'a repris ma vieille voiture usta mening eski mashinamni sotib oldi4. biror narsadan qayta, yana olmoq; reprendre d'un plat ovqatdan yana olmoq5. qayta tutib, ushlab olmoq, qayta qo‘lga tushirmoq; le prisonniet évadé a été repris qochgan mahbus qayta qo‘lga tushdi; loc. on ne m'y reprendra plus meni boshqa qo‘lga tushirisholmaydi, aldasholmaydi; que je ne vous y reprenne pas! ikkinchi bor qo‘ limga tushmang (po‘pisa)6. tutib, ushlab qolmoq, qaytalab qolmoq; mon rhumatisme m'a repris revmatizmim tutib qoldi7. qaytadan, yangidan boshlamoq, yana davom ettirmoq, qayta kirishmoq; reprendre un travail, la lutte ishni, kurashni yangidan boshlamoq; reprendre ses études o‘qishlarini yana davom ettirmoq8. davom etmoq, qaytarmoq; il reprit d'une voix sourde u bo‘g‘iq ovozda davom etdi; reprendre un refrain en choeur naqarotni xor bo‘lib qaytarmoq; reprenons l'histoire depuis le début voqeani boshidan qaytaraylik9. qayta ko‘rib chiqmoq, qayta tuzatib chiqmoq, qayta kirishmoq (tuzatish uchun); reprendre un article maqolani qayta ko‘rib chiqmoq10. davom ettirmoq, qayta tiklamoq, qayta qo‘lga olmoq; reprendre un programme rejani qayta tiklamoqII vi.1. tuzalmoq, sog‘aymoq, o‘ziga kelmoq, kuchga, kuch-quvvatga kirmoq; tiklanmoq, o‘nglanmoq, oyoqqa turib olmoq, qaddini rostlamoq; le petit a bien repris kichkintoy anchagina o‘ziga kelib qoldi; les affaires reprennent ishlar yurishib ketdi2. qayta, yana boshlanmoq; la pluie reprit de plus belle yomg‘ir yanayam kuchliroq yog‘a boshladiIII se reprendre vpr.1. xatoni birdan eslamoq, payqamoq, sezmoq, birdan eslab, payqab, sezib oldini olmoq; elle a dit une énormité, mais elle s'est vite reprise u bir bema'ni narsa dedi, lekin u tezda xatosining oldini olib qoldi2. qayta kirishmoq, qayta boshlamoq; s'y reprendre à deux fois, à plusieurs fois bu narsaga ikki, ko‘p bor kirishmoq.vt.litt. koyimoq, urishmoq, tanbeh bermoq, aybga buyurmoq, qoralamoq, tanqid qilmoq; il s'est souvent fait reprendre u ko‘pincha tanbehga uchraydi; reprendre qqch. biror narsani qoralamoq, ayblamoq; il n'y a rien à reprendre à sa conduite uning yurish-turishida ayblaydigan narsa yo‘q; cela mérite d'être repris bu tanqidga loyiq. -
22 rouler
I vt.1. dumalatmoq, yumalatmoq; rouler un tonneau bochkani dumalatmoq; loc. rouler sa bosse ko‘p sayohat qilmoq2. g‘ildiratmoq; roulez la table jusqu'ici stolni bu yerga g‘ildiratib keling; rouler un bébé dans son landau chaqaloqni bolalar aravachasida olib yurmoq3. o‘ramoq, dumaloqlamoq; rouler des tapis gilamlarni o‘ramoq; rouler une cigarette sigaret o‘ramoq4. lorsillatmoq, o‘ynatmoq; rouler des hanches en marchant sonlarini yurganda larsillatmoq; fam. rouler des mécaniques mushaklarini o‘ynatmoq; se rouler les pouces qo‘l qovushtirib o‘ tirmoq5. litt. rouler mille projets dans sa tête miyasida ming rejani tuzmoq (aylantirib ko‘rmoq)6. rouler les r r-larni tilni tebratib talaffuz qilmoqII vi.1. g‘ildiramoq, dumalamoq, yumalamoq; o‘mbaloq oshmoq; larme qui roule sur la joue yuzdan yumalab tushayotgan yosh; rouler du haut d'un talus qiyalikning ustidan yumalab tushmoq2. yurmoq, harakatlanmoq (g‘ildiraklarning ustida); la voiture roulait à 100 à l'heure avtomobil soatiga 100 kilometr tezlikda haraktlanyapti; nous avons roulé toute la journée biz kun bo‘yi avtomobilda yurdik; vous roulez trop vite siz juda tez haydayapsiz3. kezmoq, kezib chiqmoq (odam); elle a pas mal roulé dans sa vie u o‘z hayotida ozmuncha kezmadi4. aylanmoq (pul)5. guldiramoq, gumburlamoq, guldirab eshitilmoq6. rouler sur haqida ketmoq (gap, so‘z); l'entretien a roulé sur la politique muloqot siyosat haqida ketdiIII se rouler vpr.1. yumalamoq, dumalamoq; se rouler par terre, dans l'herbe yerda, o‘tning ustida dumalamoq; loc. c'est à se rouler par terre (de rire) bu dumalab-dumalab, qotib-qotib kuladigan2. o‘ralib olmoq, burkanib; se rouler dans une couverture ko‘rpaga o‘ralib olmoq.vt.fam. aldamoq, ahmoq qilmoq, boplamoq, firib bermoq; il a voulu me rouler u meni ahmoq qilmoqchi bo‘ldi; vous vous êtes fais rouler siz o‘zingizni aldatib qo‘yibsiz. -
23 salir
I vt.1. iflos, kir qilmoq; tu as sali tes gants qo‘lqoplaringni iflos qilding2. dog‘ tushirmoq, tushirmoq, putur yetkazmoq; chercher à salir la réputation de qqn. biror kishining obro‘sini tushirishga harakat qilmoqII se salir vpr. ifloslanmoq, iflos bo‘lmoq, kir bo‘lmoq; un tissu clair qui se salit vite tez kir bo‘ladigan ochiq rangli mato. -
24 sauver
I vt.1. qutqarmoq, qutqarib qolmoq, saqlab qolmoq; il a pu sauver l'enfant qui se noyait u cho‘kayotgan bolani qutqarishga muyassar bo‘ldi; il est sauvé u qutildi; sauver qqn. de biror kishini biror narsadan qutqarmoq, saqlab qolmoq; sauver qqn. de la misère biror kishini qashshoqlikdan saqlab qolmoq2. saqlab qolmoq; il m'a sauvé la vie u mening hayotimni saqlab qoldi; fam. il a réussi à sauver sa peau u jonini saqlab qolishga erishdi; sauver les meubles eng muhimini, eng asosiysini saqlab qolmoq; les acteurs ont du mal à sauver la pièce aktyorlar pyesani saqlab qolisholmadi; sauver une entreprise de la faillite biror korxonani sinishdan saqlab qolmoqII se sauver vpr.1. qochib qolmoq; il se sauva à toutes jambes u oyog‘ini qo‘liga olib qochib qoldi2. fam. tezda jo‘nab qolmoq; sauve-toi vite, tu vas être en retard tezroq jo‘na, kech qolasan3. qaynab toshib ketmoq (sut); zut, le lait s'est sauvé! qara, sut toshib ketdi! -
25 sécher
I vt.1. quritmoq, qovjiratmoq, qaqratmoq; le froid sèche la peau sovuq terini qovjiratadi; du poisson séché qoqlangan baliq; sécher ses larmes ko‘z yoshlarini quritmoq2. fam. qochmoq, bormaslik; il sèche le cours pour aller au cinéma kinoga borish uchun u darsdan qochyaptiII vi.1. qurimoq; mettre du linge à sécher kirni quritgani qo‘ymoq; loc. sécher sur pied ildizidan qurimoq (o‘simlik); intizor bo‘lmoq, toliqmoq, tinkasi qurimoq3. fam. yiqilmoq, o‘tolmay qolmoq (imtihondan); il a séché en histoire u tarixdan o‘ tolmadiIII vpr. se sécher les cheveux sochlarini quritmoq; sèche-toi vite! tezda artin! -
26 user
I vt.1. foydalanmoq, ishlatmoq, qo‘llamoq; ishlatmoq, ishga solmoq; user d'un droit huquqdan foydalanmoq2. litt. pourquoi en user ainsi avec moi? nega men bilan bunday muomala qilmoqdalar?3. ishlatmoq, sarflamoq, sarf qilmoq; ketkizmoq; user beaucoup d'électricité ko‘p elektroenergiya sarflamoq; ce poêle use beaucoup de charbon bu pech ko‘p ko‘mir talab qiladi2. kiyaverib eskirtmoq, yirtmoq, to‘zitmoq, tamom qilmoq, kiyib to‘zdirmoq; user ses chaussures oyoq kiyimni eskirtmoq3. charchatmoq, qattiq charchatmoq, holdan toydirmoq, tinkasini quritmoq; horitmoq, surobini to‘g‘rilamoq; le travail l'a usé mehnat uni horitdi, uning mehnatdan tinkasi quridiIII s'user vpr.1. kiyilib to‘zimoq, eskirmoq; yirtilmoq, to‘zmoq; cette étoffe s'use vite bu gazlama tez to‘ziydi2. bo‘shashmoq, holdan to‘ymoq, zaiflashmoq, kuchdan, kuch-quvvatdan qolib bormoq. -
27 violon
nm.1. skripka, g‘ijjak; skripkachi, g‘ijjakchi, skripka chaladigan sozanda; violon d'Ingres sevimli mashg‘ulot, ermak, hobbi (bo‘sh vaqtda shug‘ullanadigan); aller plus vite que les violons shoshilmoq, shoshiltirmoq, qistovga olmoq; payer les violons (du bal) balda musiqa buyurtma qilmoq; boshqa birovning xarajatlari uchun pul to‘lamoq2. politsiya uchastkasidagi jinoyatchilarni vaqtincha saqlashga mo‘ljallangan turma; mettre au violon turmaga tiqmoq3. mar. stol ustiga o‘rnatiladigan maxsus teshiklari bor taglik (dengiz notinch payti stakanlarni tutib turish uchun).
- 1
- 2
См. также в других словарях:
vite — [ vit ] adj. et adv. • mil. XIII e; viste mil. XIIe; « prompt, hâtif » en a. fr.; o. i., probablt rad. expressif I ♦ Adj. (vx après le XVIIe; repris fin XIXe) Sport ou littér. Rapide. Le coureur le plus vite. « C est un mouvement qui est vite ou… … Encyclopédie Universelle
vite (1) — {{hw}}{{vite (1)}{{/hw}}s. f. Pianta arbustiva delle Ramnali con rami rampicanti, ingrossati ai nodi, foglie palmate, fiori verdi in grappoli e frutto a bacca succosa | Vite selvatica, vite americana, abrostine | Vite vergine, vite del Canada,… … Enciclopedia di italiano
vite — [vi:t , vɪt], vi|te|ment […t(ə)mã: ] <Adv.> [frz. vite, vitement] (Musik): schnell, rasch. * * * vite [vi:t] <Adv.> [frz. vite; H. u.] (Musik): schnell, rasch … Universal-Lexikon
vite — adv. vite fr. . Vau pus vite que tu : je vais plus vite que toi. voir lèu … Diccionari Personau e Evolutiu
Vite — Vite, Timoteo della V., geb. um 1470 in Ferrara, Maler, Schüler von Fr. Francia, ging nach Rom u. half Rafael bei den Fresken in der Kirche della Pace, malte dann in u. bei Urbino viele durch Adel der Gestalten ausgezeichnete Bilder u. st. 1524 … Pierer's Universal-Lexikon
Vite — Vite, Timoteo della, ital. Maler, geb. 1467 in Ferrara, gest. 1523 in Rom, bildete sich in Bologna unter Francesco Francia und traf 1495 in Urbino mit Raffael zusammen, auf dessen Jugendwerke er nach einigen Forschern stark eingewirkt haben soll … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Vite ! — ● Vite ! hâtez vous ! … Encyclopédie Universelle
vite — [vi:t] <fr. ; zu altfr. viste, dies aus vulgärlat. visitus, Part. Perf. von visere »genau ansehen«> schnell, rasch (Vortragsanweisung; Mus.) … Das große Fremdwörterbuch
vite — фр. [вит] vitement [витма/н] скоро, быстро ◊ vitesse [витэ/с] скорость sans vitesse [сан витэ/с] не быстро … Словарь иностранных музыкальных терминов
vite — [vi:t , vɪt] <französisch> (Musik schnell, rasch) … Die deutsche Rechtschreibung
vite — (vi t ) adj. 1° Qui se meut avec célérité, avec grande promptitude. • Le pouls est plus vite qu à l ordinaire, DESC. Pass. 99. • Tu [lièvre] te vantais d être si vite ; Qu as tu fait de tes pieds ?, LA FONT. Fabl. v, 17. • Monsieur le… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré