Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

user+le

  • 1 user

    I vt.
    1. foydalanmoq, ishlatmoq, qo‘llamoq; ishlatmoq, ishga solmoq; user d'un droit huquqdan foydalanmoq
    2. litt. pourquoi en user ainsi avec moi? nega men bilan bunday muomala qilmoqdalar?
    3. ishlatmoq, sarflamoq, sarf qilmoq; ketkizmoq; user beaucoup d'électricité ko‘p elektroenergiya sarflamoq; ce poêle use beaucoup de charbon bu pech ko‘p ko‘mir talab qiladi
    2. kiyaverib eskirtmoq, yirtmoq, to‘zitmoq, tamom qilmoq, kiyib to‘zdirmoq; user ses chaussures oyoq kiyimni eskirtmoq
    3. charchatmoq, qattiq charchatmoq, holdan toydirmoq, tinkasini quritmoq; horitmoq, surobini to‘g‘rilamoq; le travail l'a usé mehnat uni horitdi, uning mehnatdan tinkasi quridi
    III s'user vpr.
    1. kiyilib to‘zimoq, eskirmoq; yirtilmoq, to‘zmoq; cette étoffe s'use vite bu gazlama tez to‘ziydi
    2. bo‘shashmoq, holdan to‘ymoq, zaiflashmoq, kuchdan, kuch-quvvatdan qolib bormoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > user

  • 2 droit

    nm.
    1. huquq; droits civils fuqarolik huquqi; droit au repos dam olish; droit de chasse ov qilish huquqi; droit de pâturage o‘ tlatish, boqish huquqi; hist. Déclaration des droits de l'Homme et du Citoyen Fuqaro va Inson huquqlari deklarasiyasi; le bon droit haqqoniy ish, to‘liq bahssiz huquq; le droit est de son côté huquq u tomonda, u haq; le droit du plus fort zo‘ravonlik huquqi; user de son droit o‘z huquqidan foydalanmoq; avoir le droit de biron narsa qilishga haqli bo‘lmoq; faire droit à shikoyatni qarab chiqmoq, qanoatlantirmoq; faire droit une demande talabni qanoatlantirmoq; jouissant de la plénitude des droits to‘la huquqli; égal en droit teng huquqli; cela va de droit bu haqqoniy; de quel droit? qaysi asosda? en toute égalité de droits, à bon droit loc.adv. to‘la huquq bilan, qonuniy, qonun bo‘yicha, qonuniy asosda; à tort et à droit farqiga bormay
    2. qonuniyat (qonunlar majmuasi); droit privé xususiy huquq; droit personnel majburiy huquq; crime de droit commun qattiq jinoyat; régime de droit commun qattiq jinoyatchilar birga o‘tirmoq
    3. huquq fani, huquqshunoslik; faculté de droit huquqshunoslik fakulteti; étudiant en droit huquqshunoslik fakulteti talabasi; faire son droit huquqshunoslik fakultetida o‘qimoq
    4. boj, soliq, yig‘im, to‘lov; droits légaux sud xarajatlarini to‘lash; droits afférents bojxona boji; droit prohibitifs taqiqlovchi (juda yuqori) boshlar; droits d'entrée chetdan keltirilgan moldan olinadigan boj; droits de douane bojxona boji; droit protecteurs homiylik boji; droit de timbre marka solig‘i, davlat yig‘imi; droit d'ancre langar yig‘imi; droit des pauvres muhtojlarga berish yig‘imi (chiptalardan); droit de dépôt saqlash uchun to‘lash, to‘lov
    5. haq, to‘lov, qalam haqi; droits d'auteurs muallif qalam haqi.
    -droite
    I adj.
    1. to‘g‘ri, to‘ppa-to‘g‘ri; angle droit to‘g‘ri burchak; engrenage droit to‘g‘ri tishli g‘ildirak; veston droit bir yoqlama tugmali pidjak; il est droit comme un jonc (comme un cierge, comme en i) u o‘roqday to‘g‘ri, xoda yutganday tik
    2. tik, tik ko‘tarilgan; mur droit tik devor; falaise droite tik tushgan qoya
    II nf.géom. tog‘ri chiziq; droites convergentes, concourante mos to‘g‘ri chiziqlar
    III adv. to‘ppa-to‘ fg‘ri, to‘g‘ri; aller droit au but maqsadga to‘ppa-to‘g‘ri bormoq; aller droit au fait to‘g‘ridan-to‘g‘ri ishga kirishmoq.
    -droite
    I adj.
    1. o‘ng, o‘ng tomondagi; la main droite o‘ng qo‘l; être le bras droit de qqn. birovning o‘ng qo‘li bo‘lmoq
    2. haqiqatgo‘y, rostgo‘y, to‘g‘ri so‘z, haqgo‘y, to‘g‘ri, halol, pok, vijdonli, sofdil, ochiq, dangal, beg‘araz, dangalchi, oshkora, ro‘yirost; suivre le droit chemin haqgo‘y yo‘ldan yurmoq; esprit droit sog‘lom aql; coeur droit ochiq dil
    II nf.
    1. o‘ng tomon; sur la droite o‘ng tomonda, o‘ng tomonga; prenez sur la droite o‘n tomonga bo‘ lining; à droite loc.adv. o‘ngga, o‘ng tomonga
    2. o‘ng qo‘l
    3. o‘ng qanot, o‘ng tomon
    4. polit. o‘ng partiyalar
    III nm. o‘ng qo‘l bilan, o‘ng tomondan urish (boksda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > droit

  • 3 équivoque

    I adj.
    1. ikki ma'noli, ikki ma'noda tushunilishi mumkin bo‘ lgan; un mot équivoque ikki ma'noli so‘z; une réponse équivoque ikki xil tushunilishi mumkin bo‘lgan javob
    2. shubhali, shubha tug‘diradigan, ishonib bo‘lmaydigan, qorong‘i; dargumon; un personnage équivoque shubhali shaxs; une attitude équivoque shubhali, shubha tug‘diradigan xattiharakatlar
    II nf.
    1. ikki ma'nolilik, ikki ma'noli gap; shama, qochirim, ishora; un discours plein d'équivoques qochirim to‘la nutq; sa réponse est sans équivoque uning javobi aniq; user d'équivoque qochirimli iboralarni ishlatmoq, qo‘llamoq
    2. shubha, gumon, ikkilanish; dissiper toute équivoque barcha shubhalarni tarqatib yubormoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > équivoque

  • 4 faux-fuyant

    nm. hiyla-nayrang; vaj, gapni aylantirish; user de fauxfuyants hiyla-nayrang yo‘liga o‘ tmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > faux-fuyant

  • 5 fond

    nm.
    1. chuqurlik, tub, tag; des travaux de fond yerosti ishlari; aller au fond des choses narsalar mohiyatini tushunib yetmoq; fig. buzmoq, xonavayron qilmoq, barbod, xarob qilmoq; sans fond tagsiz, tubsiz, tagi yo‘q, cheksiz, bepayon; (tout) au fond chin ko‘ngildan, ich-ichidan, ko‘nglida, dilida, yuragida; de fond en comble loc.adv. boshdan-oyoq; butunlay, tamoman, tag-tomiri bilan, tubigacha; le fin fond yurakdagi, yurak tubidagi
    2. tag, tub, ost; chuqur qism; à double fond ikki barobar chuqur; le fond de cale mar. kemaning mexanizmlar o‘rnatiladigan va yuk ortiladigan ostki qismi; user ses fonds de culotte o‘tiroverib shimni teshaverib yirtmoq
    3. mohiyat, tub, asosiy ma'no, mazmun, mag‘iz; un article de fond bosh maqola (gazeta, jurnalda); loc.adv. faire fond sur qqn. sur qqch. kimgadir, nimagadir ishonmoq, suyanmoq
    4. orqa qism, orqa o‘rin, joy (ekipajda); le fond de la scène sahna orti; à fond de train jon boricha, bor kuchi bilan chopmoq, yugurmoq
    5. fon; un fond sonore tovush, ovoz jo‘rligi; un fond lumineux yoritilgan maydon; un fond noir tushunarsiz, qorong‘i maydon
    6. o‘rmonning ichkarisi, odam oyog‘i yetmagan yeri, xilvat joyi
    7. fond, mablag‘, pul
    8. sport. chidamlilik, bardoshlilik, toqatlilik; une course de fond uzoq masofaga yugurish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fond

  • 6 oeil

    pl. yeux nm.
    1. ko‘z; avoir de bon yeux ko‘zi o‘ tkir bo‘lmoq; s'user les yeux à lire o‘qiyverib ko‘zini xiralashtirib olmoq; maladie, médecine des yeux ko‘z kasalligi, meditsinasi; oeil de verre shisha ko‘z, sun'iy ko‘z; yeux globuleux, enfoncés, bridés bo‘rtib chiqqan, botiq, qiyiq ko‘z; lever les yeux qaramoq (boshini ko‘tarib); baisser les yeux ko‘zini olmoq (yerga qaramoq); faire les gros yeux à qqn. birovga ko‘zini olaytirib qaramoq; écarquiller les yeux ko‘zlarini baqratirib qaramoq; ouvrir l'oeil, fam. l'oeil et le bon ko‘zini ochmoq, hushyor bo‘lmoq; ne pas fermer l'oeil de nuit tuni bilan mijja qoqmaslik; fermer les yeux ko‘z yummoq (biror narsaga); je ferme les yeux sur ses mensonges men uning yolg‘onlariga ko‘z yumaman; j'irais là-bas les yeux fermés men u yerga ko‘zimni yumib ham boraman; accepter qqch. les yeux fermés biror narsaga ko‘r-ko‘rona rozi bo‘lmoq; objet visible à l'oeil nu oddiy ko‘z bilan ko‘rsa bo‘ ladigan narsa; à vu d'oeil ko‘z chamasida; regarder qqn. les yeux birovning ko‘ziga tik qaramoq; lorgner, surveiller du coin de l'oeil ko‘z qiri bilan, yashirincha qaramoq
    2. ko‘z, qarash; chercher, suivre qqn. des yeux biror kishini ko‘zi bilan qidirmoq, kuzatmoq; sous mes yeux ko‘z o‘ngimda; aux yeux de tous hamning ko‘z oldida; mauvais oeil yomon ko‘z, suq; croire au mauvais oeil yomon ko‘zga ishonmoq
    3. coup d'oeil nazar, nigoh, qarash; jeter un coup d'oeil sur le journal gazetaga ko‘z yugurtirib chiqmoq; d'ici, le coup d'oeil est très beau bu yerdan manzaraning ko‘rinishi juda go‘zal
    4. cela attire l'oeil du touriste bu narsa turistning nigohini o‘ziga tortadi; être tout yeux, tout oreilles ko‘z-quloq bo‘lmoq; n'avoir pas les yeux dans sa poche ko‘zi ko‘r bo‘lmaslik, hamma narsani ko‘rib turmoq; elle n'a d'yeux que pour son fiancé uning ko‘zi faqat kuyovida; fam. avoir, tenir qqn. à l'oeil ko‘z ostida tutmoq, ko‘zdan qochirmaslik; avoir l'oeil à tout hama narsani kuzatib turmoq; l'oeil du maître pishgan ko‘z
    5. ko‘z, nazar; voir qqch. d'un bon oeil, d'un mauvais oeil biror narsaga yaxshi, yomon ko‘z bilan qaramoq; il considère tout avec un oeil critique u hamma narsaga tanqidiy ko‘z bilan qaraydi; tout cela n'avait aucun intérêt à ses yeux uning nazarida buning hamasining hech qanday qizig‘i yo‘q edi; loc. tourner de l'oeil ko‘zi tepasiga bitib qolmoq, esi og‘ ib qolmoq; je m'en bats l'oeil men uni nazarimga ham ilmayman; entre quat'z'yeux yakkama-yakka, yolg‘iz; adv.loc.fam. à l'oeil bekorga, tekinga; j'ai pu entrer à l'oeil au cinéma men kinoga tekinga kiraoldim; fam. non oeil! ko‘z ko‘rib, quloq eshitmagan, ishonmayman, yo‘q; oeil électrique fotoelement
    6. ko‘z; oeil d'une aiguille ignaning ko‘zi; les yeux du bouillon qaynatmaning ustidagi mayda yog‘lar
    7. yangi kurtak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > oeil

  • 7 périphrase

    nm. perifraza (bir so‘z bilan aytish mumkin bo‘lgan tushunchani ko‘p so‘zlar orqali ifodalash); “la capitale de la France” est une périphrase pour “Paris” “Fransiyaning poytaxti” iborasi “Parij” so‘zi uchun perifraza; user de périphrase pour toucher à un sujet délicat biror nozik masalaga murojaat qilishda perifrazadan foydalanmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > périphrase

  • 8 violence

    nf.
    1. zo‘rlik, zo‘ravonlk, kuch ishlatish, kuch qo‘llash; faire violence à majburlamoq, zo‘rlamoq; avoir recours à, utiliser la violence, user de violence kuch ishlatmoq; film de violence zo‘ravonlik sahnalari ko‘rsatilgan film
    2. qahr, g‘azab, g‘azablanish, qiziqqonlik
    3. shiddat, jadallik, tezlik, qizg‘inlik, g‘ayrat, shitob, quturish, qattiq jazava.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > violence

См. также в других словарях:

  • user — [ yze ] v. tr. <conjug. : 1> • user son temps, sa vie « consommer, achever » 1080; lat. pop. °usare, de usus, p. p. de uti « se servir de » I ♦ V. tr. ind. (1267) USER DE. 1 ♦ Vx ou didact. Faire en sorte qu une chose produise un effet… …   Encyclopédie Universelle

  • user — User, Atterere, Deterere, Absumere, Consumere. User sa vie en procez, Vitam simul et litem ducere, Liti non superþesse, Vitam ducere lites ducendo. B. User la plante de ses pieds, Obterere vestigia, Calces deterere. User à force de frotter,… …   Thresor de la langue françoyse

  • USER — is an international recording artist who earned his chops in the techno industrial period of the 1990s playing guitar with such notable bands as Atlantic recording artists MOEV (Crucify me, Yeah whatever) and the singer Dean Russell created music …   Wikipedia

  • user — us‧er [ˈjuːzə ǁ ər] noun [countable] someone or something that uses a product or service: • Computer users can download the program and use it free of charge for 90 days. ˌend ˈuser also end user MARKETING the person who actually uses a… …   Financial and business terms

  • user — index customer Burton s Legal Thesaurus. William C. Burton. 2006 user …   Law dictionary

  • user — [yo͞o′zər] n. [ USER sense 1 < US(E) + ER; in USER sense 2 a substantive use of OFr user, to use] 1. a person or thing that uses something (stated or implied); specif., ☆ a) a person who uses drugs; addict b) a pe …   English World dictionary

  • User — [ ju:zɐ] der; s, <aus gleichbed. engl. user, eigtl. »Benutzer«, zu to use »gebrauchen«, dies aus (alt)fr. user, vgl. ↑Usance>: 1. (Jargon) Drogenabhängiger. 2. jmd., der mit einem Computer arbeitet, Computerprogramme anwendet (EDV) …   Das große Fremdwörterbuch

  • uşer — UŞÉR, uşeri, s.m. (În evul mediu) Dregător de curte în Moldova, care avea sarcina de a primi solii şi de a i introduce la domn; funcţie ocupată de acest dregător. [var.: uşár s.m.] – Uşă + suf. er. Trimis de valeriu, 13.09.2007. Sursa: DEX 98 … …   Dicționar Român

  • user — c.1400, agent noun from USE (Cf. use) (v.). Of narcotics, from 1935; of computers, from 1967. User friendly (1977) is said in some sources to have been coined by software designer Harlan Crowder as early as 1972 …   Etymology dictionary

  • User — Us er, n. 1. One who uses. Shak. [1913 Webster] 2. (Law) Enjoyment of property; use. Mozley & W. [1913 Webster] …   The Collaborative International Dictionary of English

  • User — User,der:⇨Rauschgiftsüchtige …   Das Wörterbuch der Synonyme

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»