Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

un+lieu

  • 21 moyen

    -enne
    adj.
    1. o‘rta, o‘rtadagi; le cours moyen d'un fleuve daryoning o‘rta oqimi; moyen terme o‘rtasi, o‘rta chegarasi; cours moyen boshlang‘ich sinf
    2. o‘rta, o‘rtacha; être de taille moyenne o‘rta bo‘yli bo‘lmoq; poids moyen o‘rta og‘irlik; âge moyen o‘rta yosh; classes moyennes o‘rta sinflar
    3. o‘rtacha, oddiy; le français moyen o‘rtacha fransuz; le lecteur moyen oddiy o‘quvchi
    4. o‘rtacha, o‘rta-miyona, yaxshi ham emas, yomon ham emas; qualité moyenne o‘rtacha sifat; intelligence moyenne o‘rtacha aql; résultats moyens o‘rtacha natija; il est très moyen en français u fransuz tilidan o‘rta-miyona
    5. o‘rtacha; température moyenne annuelle d'un lieu biror joyning o‘rtacha yillik harorati.
    nm.
    1. vosita, chora, iloj, imkon, imkoniyat, tadbir, yo‘l; la fin et les moyens oqibat va imkoniyat; les moyens de faire qqch. biror narsa qilishning chorasi; par quel moyen? qaysi yo‘l bilan? trouver moyen de ilojini topmoq; s'il en avait le moyen, les moyens agar uning imkoniyati bo‘lganda edi; avoir, laisser le choix des moyens vosita tanlash imkoniga ega bo‘lmoq, vosita tanlash imkonini birovga bermoq; il a essayé tous les moyens u barcha choralarni ishlatib ko‘rdi; moyen efficace, un bon moyen ta'sirchan yo‘l, yaxshi yo‘l; moyen provisoire, insuffisant vaqtincha, yetishmaydigan chora; loc. se débrouiller avec les moyens du bord qo‘lida bor narsalardan foydalanib, ilojini qilmoq; employer les grands moyens bor imkoniyatlarni ishga solmoq; il y a moyen, il n'y a pas moyen de iloji bor; iloji yo‘q; il n'y a pas moyen de le faire obéir, qu'il soit à l'heure uni vaqtida kelishga bo‘ysundirishning chorasi yo‘q; pas moyen! iloji yo‘q! moyen d'action, de défense, de contrôle harakat, himoya, nazorat qilish vositalari; moyens de transport tashish vositalari; par le moyen de yordami bilan, tufayli; au moyen de yordamida, orqali; se diriger au moyen d'une boussole kompas yordamida yurmoq
    2. pl. imkon, imkoniyat, kuch-qudrat; les moyens physiques d'un sportif sportchining jismoniy imkoniyatlari; il a de grands moyens uning imkoniyatlari katta; être en possession de tous ses moyens hamma imkoniyatlarga ega bo‘lmoq; perdre ses moyens à un examen imtihonda o‘z imkoniyatlarini boy bermoq
    3. imkoniyat, mablag‘, boylik; ses parents n'avaient pas les moyens de lui faire faire des études uning ota-onasining uni o‘qitish uchun imkoniyatlari yo‘q edi; c'est trop cher, c'est au-dessus de mes moyens bu juda qimmat, bu mening imkoniyat darajamdan yuqori; fam. il a les moyens uning puli bor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moyen

  • 22 mystérieux

    -euse
    adj.
    1. sirli, maxfiy, ajib; le hasard est mystérieux bu tasodif sirli; sentiments mystérieux maxfiy tuyg‘ular; lieu, monde mystérieux ajib joy, odamlar
    2. sirli, ajib, g‘alati; cette histoire est bien mystérieuse bu voqea juda g‘alati
    3. yashirin, maxfiy; dossier mystérieux maxfiy hujjatlar; un mystérieux personnage bir maxfiy kimsa
    4. sirli, yashirin; un homme mystérieux sirli odam; n. tu fais le mystérieux sen sirli bo‘lib ketyapsan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mystérieux

  • 23 notoriété

    nf.
    1. aniqlik, ravshanlik, yaqqollik; notoriété d'un fait asosning yaqqolligi; loc. il est de notoriété que hammaga ma' lumki, hamma biladiki
    2. mashhurlik, nom, shuhrat, dovrug‘, dong; son livre lui a apporté la notoriété uning kitobi unga shuhrat keltirdi; la notoriété d'un lieu, d'une oeuvre joyning, asarning mashhurligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > notoriété

  • 24 perdition

    nf. halokat, zavol, o‘lim, gunohi azim; iron. lieu de perdition insonni gunohi azimga botiradigan, halok qiladigan joy; navire en perdition halokatga uchragan kema.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perdition

  • 25 privilégié

    -ée
    adj. imtiyozli, imtiyozga ega bo‘lgan; créancier privilégié boshqalarning oldida imtiyozga ega bo‘lgan kreditor; la classe privilégiée imtiyozga ega bo‘lgan sinf; nous avons été privilégiés, nous avons eu un temps splendide omadimiz bor ekan, vaqtimizni ajoyib o‘ tkazdik
    3. litt. boshqalariga qaraganda ma'qul, mos keladigan; un lieu privilégié ma'qul joy.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > privilégié

  • 26 pudiquement

    adv. iffat bilan; il détourne pudiquement le regard u ibo bilan ko‘zini oldi
    2. yumshatish ma'nosida; on dit pudiquement “une longue maladie” au lieu de “cancer” “saraton” deyishning o‘rniga yumshatish ma'nosida “uzoqqa cho‘ziladigan kasallik” deyishadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pudiquement

  • 27 rayer

    vt.
    1. chizmoq, chiziq tortmoq; le diamant raye le verre olmos oynani chizadi
    2. o‘chirib, chizib tashlamoq; ro‘yxatdan chiqarib tashlamoq; rayer qqn. d'un liste biror kishini ro‘yxatdan o‘chirib tashlamoq; loc. rayer (un lieu) de la carte (biror joyni) xaritadan o‘chirib yubormoq, yo‘q qilib yubormoq; l'avalanche a failli rayer de la carte ce village de montagne ko‘chki bu tog‘ qishlog‘ini xaritadan o‘chirib yuboray dedi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rayer

  • 28 réjouir

    I vt. xursand, shod qilmoq, sevintirmoq, quvontirmoq; choses qui réjouissent le coeur, le regard yurakni, ko‘zni quvontiradigan narsalar; une mine réjouis shodon, shodlikka to‘la yuz
    II se réjouir vpr. xursand, shod bo‘lmoq, sevinmoq, quvonmoq; se réjouir du malheur des autres boshqalarning baxtsizligidan quvonmoq; il n'y a pas lieu de se réjouir xursand bo‘ladigan joyi yo‘q; se réjouir à shodlanmoq, zavqlanmoq, shod bo‘lmoq, shodlikka to‘lmoq; je me réjouis à la pensée de vous revoir sizni ko‘rish xayolidan yuragim shodlikka to‘ldi; se réjouir de o‘zini baxtiyor his etmoq, quvonmoq; je me réjouis de ton succès sening yutuqlaringdan quvondim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réjouir

  • 29 sanctifier

    vt.
    1. tabarruk qilmoq; sanctifier un lieu biror joyni tabarruklashtirmoq
    2. muqaddaslashtirmoq, muqaddas narsa sifatida nishonlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sanctifier

  • 30 second

    -onde
    I adj.
    1. ikkinchi; pour la seconde fois ikkinchi marta; en second lieu ikkinchi o‘rinda; obtenir qqch. de seconde main tutilgan, eski narsani olmoq; habiter au second étage uchinchi qavatda yachamoq; passer la seconde vitesse ikkinchi o‘quv bosqichiga o‘ tmoq; enseignement du second degré o‘rta maktab ta'limi
    2. ikkinchi, ikkinchi darajali, ikkinchi o‘rindagi; billet de seconde classe ikkinchi klass (vagoniga, o‘riniga) chipta; loc.adv. en second ikkinch, ikkinchi o‘rinda; passer en second so‘ng, ikkinchi bo‘lib o‘ tmoq
    3. ikkinchi, boshqa; l'habitude est une seconde nature odat ikkinchi ta'biat; sans second, sans seconde yolg‘iz, tengi yo‘q, o‘xshashi yo‘q
    II nm. yordamchi, muovin, komandir yordamchisi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > second

  • 31 si

    I conj.
    1. agar, agarda, bordiyu; modomiki; basharti, mabodo …sa; si tu es libre, nous irons ensemble agar sen bo‘sh bo‘lsang, biz birga boramiz; si j'avais su, je ne serais pas venu agar bilganimda, kelmagan bo‘lar edim; viendras-tu? si oui, préviens-moi à l'avance borasanmi? agar borsang, meni oldindan ogohlantirib qo‘y; si on peut dire agar aytish mumkin bo‘lsa; si je ne me trompe adashmasam; un des meilleurs, si ce n'est le meilleur eng yaxshisi bo‘lmagan taqdirda ham eng yaxshilaridan biri; tout va bien, si ce n'est que j'ai un rhume tumov bo‘lib qolganimni hisoblamasa, hammasi yaxshi; s'il revient te voir, c'est qu'il n'a pas de fierté u sening oldingga qaytib kelar ekan, demak uning g‘ururi yo‘q; je dois m'assurer si tout est fait hamma narsaning qilinganligiga ishonch hosil qilishim kerak; tu me diras si c'est lui agar u bo‘lsa, menga aytarsan
    2. go‘yoki, xuddi, -day; il se conduit comme s'il était fou u o‘zini xuddi jinniday tutadi; et si ça tourne mal? agar bu yurishmay qolsachi? si seulement, si au moins je pouvais me reposer! hech bo‘lmasa dam ololganimda edi! s'il avait été plus prudent! u ehtiyotkorroq bo‘lganida edi!
    II nm.inv.loc. avec des si, on mettrait Paris dans une bouteille iloji yo‘q narsani qilgan bo‘lishardi; agarjonni magarjonga uylantirsang, koshki degan bola tug‘iladi.
    adv. shu darajada, shunchalar, shuncha; il est si bête! u shunchalar ahmoqki! ils ont si mal joué qu'ils ont été sifflés ular shunchalar yomon ijro etishdiki, ularga hushtak chalishdi; loc.conj. si bien que oqibatda, natijada; il n'est pas venu, si bien que la partie n'a pu avoir lieu u kelmadi, oqibatda partiya o‘ynalmadi; il échouera, si malin qu'il soit qancha ayyor bo‘lmasin, u o‘ tolmaydi.
    nm.inv.mus. si (musiqiy gammaning yettinchi notasi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > si

  • 32 sûr

    -sûre
    adj.
    1. ishongan; il est sûr de réussir u muvaffaqiyat qozonishiga ishonadi; être sûr de qqn. biror kishiga ishonmoq; sûr de soi o‘ziga ishonmoq
    2. ishonchi komil bo‘lgan; j'en suis sûr bunga mening ishonchim komil; elle est sûre que vous vous trompez sizning adashayotganingizga uning ishonchi komil; sûr de son fait o‘z so‘zida qat'iy
    3. xavfsiz, ishonarli; le quartier n'est pas très sûr, la nuit kvartal kechqurunlari unchalik xavfsiz emas; ce sera plus sûr bu ishonchliroq bo‘ladi; loc. en lieu sûr ishonchli joyda; le plus sûr est de eng yaxshisi
    4. ishonchli, ishonsa bo‘ladigan; un ami sûr ishonchli do‘st; c'est le plus sûr moyen de réussir erishishning eng ishonchli yo‘li; loc. à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar
    5. aniq; un goût très sûr juda ham aniq did; ce qui est sûr, c'est que je n'irai pas anig‘i shuki, men bormayman; rien n'est moins sûr bu dargumon; loc.adv. bien sûr! albatta!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sûr

  • 33 vagabond

    -onde
    I adj.
    1. litt. ko‘chmanchi, ko‘chib yuradigan; daydi, sayoq, sang‘ib yuruvchi, darbadar, sarson, sargardon, devona; peuples vagabonds ko‘chmanchi xalqlar
    2. fig. beqaror, beorom, o‘zgaruvchan, betayin, subutsiz, aynimachoq
    II n. ko‘chmanchi, sayohatchi, sayyoh, sarguzashttalab; daydi, darbadar, sayoq, sanqi, bekor daydib yuruvchi, bekorchi; vagabond sans feu ni lieu boshpanasiz daydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > vagabond

  • 34 venir

    vi.
    1. kelmoq, yetib kelmoq; kelmoq (transport vositasida); suzib kelmoq; uchib kelmoq; venir à pied piyoda kelmoq; venez me voir kelib turing, menikiga keling; vous venez mal à propos bevaqt, bemavrid keldingiz; venir en foule yopirilmoq, yopirilib, to‘dalashib kelmoq, gurillab kelavermoq; fam. je ne fais qu'aller et venir zumda, darrov qaytaman, boramanu kelaman; faire venir chaqirmoq, chorlamoq, taklif qilmoq; olib kelishni buyurmoq; buyurtma qilmoq; le mot ne vient pas bu so‘z tilimning uchida turibdi; un jour viendra hali bir kyn keladi, bir kun kelib; je te vois venir (avec tes gros sabots) ichingdagini bilib turibman, nima o‘ylaganing ochiq-oydin ko‘rinib turibdi
    2. bormoq; yurmoq; venir à la rencontre de kutib olishga chiqmoq, qarshi olmoq, peshvoz chiqmoq
    3. sodir bo‘lmoq, ro‘y bermoq; boshlanmoq, kelib chiqmoq; l'heure est venue de réfléchir o‘ylab olish fursati yetdi
    4. o‘smoq, rivojlanmoq
    5. predlogli konstruksiyalarda: venir de olib kelinmoq, yetib kelmoq; qolmoq, tegmoq, nasib bo‘lmoq, meros bo‘lib o‘ tmoq; chiqmoq, kelib chiqmoq, yuzaga kelmoq, sodir bo‘lmoq; venir à kelmoq; bormoq, yetmoq, ko‘ tarilmoq, erishmoq, muvaffaqiyat qozonmoq; borib yetmoq; venir au monde tug‘ilmoq, dunyoga kelmoq; venir à maturité voyaga yetmoq; venir à bout uddalamoq, eplamoq, bardosh bilan yengmoq; venir à point vaqtida kelmoq; mos, loyiq kelmoq; yetilmoq; venir à ses fins, à son but maqsadiga yetishmoq, niyatini amalga oshirmoq; venir après ketidan, izidan bormoq, ergashmoq; venir en dernier lieu oxirgi o‘rinda bo‘lmoq, bormoq; venir en estafette xabar bermoq, ogohlantirmoq; à venir kelajakdagi, oldindagi, kelasi; les générations à venir kelajak avlod; en venir à la conclusion xulosa chiqarmoq, xulosaga kelmoq; en venir aux mains, aux coups bir-biriga tashlanmoq, olishib ketmoq, do‘pposlashmoq; d'où vient que, de là vient que shuning uchun, shundan kelib chiqadiki, demak; vouloir en venir à biror tomonga yoki o‘zi istagan tomonga burmoq, olib kelmoq, shama qilmoq; il faut en venir là bunga barham berish kerak; y venir biror ahvolga borib yetmoq; qaror, ahd, jazm qilmoq; venir à faire qqch. bexosdan, bilmasdan, beixtiyor qilmoq; prov. tout vient à point à qui sait attendre sabrning tagi sariq oltin
    6. venir de + inf. (passé immédiat): je viens de me lever men endigina turdim
    II s'en venir vpr.vx. kelmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > venir

См. также в других словарях:

  • lieu — 1. (lieu) s. m. 1°   L espace qu un corps occupe. 2°   Un espace quelconque considéré sans aucun rapport avec les corps qui peuvent le remplir. 3°   Il se dit par rapport à la destination. 4°   Mauvais lieu. 5°   Lieux d aisance. 6°   Endroit… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • lieu — Lieu, m. monosyllab. Vient du Latin Locus, et signifie toute place où quelque chose est. Il se prend aussi plus largement pour un pourpris tant en bastiment qu en assiete de paysage. Selon ce on dit d une maison assise au milieu d un pays… …   Thresor de la langue françoyse

  • lieu — LIEU. s. m. L Espace qu un corps occupe. Tout corps occupe un lieu, remplit un lieu, est dans un lieu. changer de lieu. un corps ne peut naturellement estre en mesme temps en plusieurs lieux. Il se dit aussi d Un espace pris absolument sans… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Lieu Commun — Un lieu commun (substantif masculin), du latin locus (« lieu », loci au pluriel) et communes (« communs »), est une figure de style fondée sur des banalités sur lesquelles tout le monde est censé être d accord et qui, ou bien… …   Wikipédia en Français

  • Lieu commun — Un lieu commun (substantif masculin), du latin locus (« lieu », loci au pluriel) et communes (« communs »), est une figure de style fondée sur des banalités sur lesquelles tout le monde est censé être d accord et qui, ou bien… …   Wikipédia en Français

  • Lieu historique du Canada — Lieu historique national du Canada Un lieu historique national du Canada est un endroit considéré comme faisant partie du patrimoine culturel par le gouvernement du Canada. Sommaire 1 Description 2 Lieux gérés par Parcs Canada 2.1 Alberta 14 …   Wikipédia en Français

  • Lieu historique national — du Canada Un lieu historique national du Canada est un endroit considéré comme faisant partie du patrimoine culturel par le gouvernement du Canada. Sommaire 1 Description 2 Lieux gérés par Parcs Canada 2.1 Alberta 14 …   Wikipédia en Français

  • Lieu-dit — (plural: lieux dits ) is a French wine term which in its typical usage translates as vineyard name or named vineyard . [Outside its wine usage, the term lieu dit can refer to any type of traditional place name.] Typically, a lieu dit is the… …   Wikipedia

  • Lieu-Dit — Panneau annonçant un lieu dit …   Wikipédia en Français

  • Lieu dit — Panneau annonçant un lieu dit …   Wikipédia en Français

  • Lieu historique national du Commerce-de-la-Fourrure-à-Lachine — Hangar en pierre qui abrite le musée depuis 1985 Présentation Protection Lieu historique national le …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»