-
1 toucher
vt. I.1. tegmoq, ushlab ko‘rmoq, qo‘lini siqmoq2. tegib ketmoq, yarador qilmoq3. kutib olmoq4. ushlamoq5. olmoq (moyana)6. rahmi kelmoq, ta'sirlanmoq7. qiziqmoq; II.1. tegib turmoq, tutash bo‘lmoq2. aloqador, tegishli bo‘lmoq; III.1. qo‘l tegizmoq, tegmoq, ushlamoq2. aralashmoq, shug‘ullanmoq3. erishmoq, yetmoq, yetishmoq4. tutashmoq, chegaralanmoq.nm.1. ushlab aniqlamoq, paypaslab bilmoq2. qo‘l tegizmoq3. pianinoda qattiq ovoz chiqarmoq4. qo‘l bilan tashhiz qo‘ymoq. -
2 corde
nf.1. ip, arqon; arg‘amchi, chilvir; tizimcha, ingichka arqon, kanop, yo‘g‘on arqon; corde à noeuds tugunli tirmashib chiqish arqoni; corde lâche ehtiyot arqoni; rendre la corde arqonni bo‘shatmoq, qo‘yib yubormoq; cet habit montre la corde ko‘ylak ishqalanib yirtildi; tenir la corde yaxshi, manfaatdor vaziyatda bo‘lmoq2. sim, ip; his-tuyg‘u, kayfiyat; toucher les cordes simlarni tortmoq, sozlamoq; toucher la corde sensible sezgir histuyg‘ uga ta'sir qilmoq, tegmoq3. pl. simli, torli cholg‘u asboblari4. kamalak, yoy ipi; avoir plusieurs cordes à son arc har xil hiyla nayrang ishlatmoq, maqsadga erishish uchun har xil yo‘l-yo‘riqqa, imkonga ega bo‘ lmoq5. géom. xorda, egri chiziqning ikki nuqtasini birlashtiruvchi to‘g‘ri chiziq6. arqon sarjin (3 gaz yoki 2134 metrga teng o‘ lchov birligi; uzunlik). -
3 doigt
nm.1. barmoq, panja; montrer au doigt barmog‘i bilan ko‘rsatmoq; toucher (du bout) du doigt deyarlik yetishmoq, erishmoq; un doigt de bir tomchigina, ozgina; un doigt de vin bir tomchi vino; savoir sur le bout du doigt besh panjasidek yod bilmoq; ne faire oeuvre de ses dix doigts hech narsa qilmaslik, qo‘lini-qo‘liga urmay o‘ tirmoq; mettre le doigt sur, dessus topmoq, fahmlamoq; donner sur les doigts à qqn. qo‘l tashlashmoq; toucher du doigt aniq ko‘rmoq, eng muhimini tushunmoq; se mordre les doigts barmog‘ ini tishlamoq, afsuslanmoq; avoir de l'esprit jusqu'au bout des doigts juda aqlli bo‘lmoq; à deux doigts de qil ustida, yoqasida, juda yaqin2. techn. barmoq, tish, pishang, dastak, richag; doigt de direction boshqarish tirgagi. -
4 allo!
intj. allo! allocation nf.1. mablag‘ ajratish, pul chiqarish2. nafaqa, yordam pul; une allocation de chômage ishsizlar nafaqasi; les allocations familiales ko‘p bolalilarga beriladigan yordam puli, nafaqa; toucher une allocation nafaqa olmoq. -
5 appointements
nm.pl. maosh, ish haqi; mes appointements se montent à mening maoshim …-ni tashkil qiladi; toucher ses appointements maosh olmoq. -
6 arrière
I nm.1. quyruq, orqa qism, orqa tomon; l'arrière d'une voiture mashinaning orqa qismi; l'arrière d'un bateau kemaning quyrug‘i2. mil. front orqasi, orqa tomon3. sport. himoyachiII adj. orqadagi, keyingi, ketingi, orqa; le siège arrière orqa o‘rindiq; le feu arrière orqadagi chiroq; en marche arrière orqaga yuribIII adv. orqaga, orqasiga, ketinga, keyinga; faire machine arrière orqaga yurmoq; fig. o‘z so‘zidan qaytmoq; rester en arrière orqada qolmoq; regarder en arrière orqaga qaramoqIV intj. arrière! orqaga! arriéré, éeI adj.1. orqada qolgan, qoloq; un pays arriéré qoloq mamlakat2. qoloq, zaif (aqliy tomondan)II nm. soliqdan to‘lanmay qolgan qarz; oxirigacha olinmagan summa; toucher un arriéré de pension pensiyaning qolgan qismini olmoq. -
7 commission
nf.1. xarid qilish, sotib olish, savdo-sotiq ishi2. topshiriq, topshiriq berish, zimmasiga yuklash3. vositachilik haqi; toucher quinze pour cent de commission foydadan 15 foizini olmoq4. commission électorale saylov haya‘ ti; commission des Affaires étrangères de la Chambre tashqi ishlar parlament komissiyasi5. shartnoma, bitim. -
8 endroit
nm.1. o‘rin, joy, makon; il ne voit rien de cet endroit bu joydan hech narsa ko‘rinmaydi2. bo‘ lak, parcha, qism (badiiy asar, musiqa haqida); c'est le meilleur endroit de la pièce bu parcha pyesaning eng yaxshi joyi3. narsa yoki a'zoning ayrim qismi, bo‘lagi, joyi; toucher au bon endroit nozik joyiga tegmoq4. loc.adj. par endroits ba'zi, turli joylarda; har yerlarda; loc.prép. à l'endroit de (qqn) biror kimsa haqida, to‘g‘risida; biror kimsaga nisbatan.nm. matoning o‘ng tomoni; o‘ng; l'endroit et l'envers de la médaille medalning o‘ng va teskari tomoni; mettre qqch. à l'endroit biror narsani o‘ng tomonini qo‘ymoq (o‘ngini kiymoq). -
9 épaule
nf. yelka; kurak usti; kift; la tête enfoncée entre les épaules yelkasini qisib; hausser les épaules yelka qismoq, hayron bo‘lmoq; faire toucher les épaules yelkasini yerga tegizmoq, kurashda g‘olib bo‘lmoq; il a la tête sur les épaules uning kallasi, miyasi joyida, uning aqli bor; u aql bilan ish ko‘radi; donner un coup d'épaule à qqn. biror kimsaga yordam bermoq; faire qqch. par dessus l'épaule biror narsani e' tiborsizlik bilan bajarmoq. -
10 fin
nf.1. oxiri, tugashi, final; la conférence aura lieu fin décembre konfirensiya dekabr oyining oxirida bo‘lib o‘tadi; d'ici la fin de l'année yilning oxirigacha; mettre fin à qqch. oxiriga nuqta qo‘yish, tugatish (biror narsani); toucher à sa fin nihoyasiga yetmoq, tugashga yaqinlashmoq; à la fin nihoyat; vers la fin, sur la fin oxiriga, oxirigacha; en fin de compte va nihoyat so‘nggida2. o‘lim, vafot3. niyat, maqsad; arriver à ses fins, en venir à ses fins maqsadga, niyatga erishmoq; à quelle fin avez-vous fait cela? nima maqsadda buni qildingiz? à cette fin shu niyatda; aux fins de maqsadda, niyatda; à seule fin de yagona maqsad bilan.-fineI adj.1. yupqa, ingichka2. mayda; une pluie fine mayda yomg‘ir; des fines herbes dorivor, ziravor3. nozik, o‘ tkir, ziyrak; une oreille fine ziyrak eshitish4. toza, haqiqiy, yuqori sifatli; de l'or fin sof oltin5. o‘tkir, o‘ta zehnli6. ayyor; uddaburo, olg‘ir, dog‘uli7. nazokatli, latofatli, nafis, nozik8. mohir, usta, ustasi farangII nm.1. eng muhim narsa, mohiyat, asl ma'no, mag‘iz; le fin d'une affaire ishning asl ma'nosi, mag‘izi2. mug‘ombir, shayton odam; jouer au plus fin avec qqn. kimgadir ayyorlik qilmoq3. yupqa choyshab (ich kiyim)III adv. butunlay, tamoman; c'était fin prêt bu deyarli, butunlay tayyor. -
11 mandat
nm.1. dr. mandat, vakolat; mandat législatif, parlementaire qonun chiqarish, parlamentar vakolat; (deputatlik vakolati); la durée du mandat présidentiel est fixée à cinq ans en France Fransiyada prezidentlik vakolati besh yil deb belgilangan; exercer un mandat vakolatni bajarmoq; solliciter le renouvellement de son mandat vakolatining cho‘zilishiga erishmoq2. hist. bir davlatni ikkinchi bir davlat yoki yurt ustidan vasiyligi3. mandat de paiement veksel (pul qarz olganlik haqidagi tilxat); mandat postal yoki mandat-poste yoki mandat pochta yoki telegraf orqali jo‘natilgan pul, perevod; mandat-carte pochtadan pul jo‘natiladigan otkritka; mandat-lettre pochta orqali jo‘natilgan pul; toucher un mandat pochta orqali jo‘natilgan pulni olmoq4. order (yozma buyruq, farmon, ruxsat qog‘ozi); mandat de dépôt ushlab turish uchun buyruq; mandat d'arrêt qamoqqa olish uchun order; mandat d'amener qamash haqidagi qaror (ayblanuvchini); mandat de perquisition tintuv haqida order. -
12 paye
ou paienf.1. oylik ish haqi; oylik, maosh to‘lash; le jour de paye, de la paie oylik to‘lash, olish kuni2. fam. ikki maosh, oylik orasi; il y a une paye qu'on ne l'a pas vu uzoq vaqtdan beri uni ko‘rmadik3. oylik, maosh, ish haqi, moyana; toucher sa paye oyligini olmoq; une feuille de paye oylik vedomosti. -
13 périphrase
nm. perifraza (bir so‘z bilan aytish mumkin bo‘lgan tushunchani ko‘p so‘zlar orqali ifodalash); “la capitale de la France” est une périphrase pour “Paris” “Fransiyaning poytaxti” iborasi “Parij” so‘zi uchun perifraza; user de périphrase pour toucher à un sujet délicat biror nozik masalaga murojaat qilishda perifrazadan foydalanmoq. -
14 quote-part
nf. hissa, ulush; payer, toucher sa quote-part o‘z hissasini to‘lamoq, olmoq. -
15 rappel
nm.1. chaqirish, chaqirib olish, taklif, chaqiriq; pl. qarsaklar ostida sahnaga qayta chaqirish; le rappel d'un exilé surgun qilingannni chaqirib olish; le rappel des réservistes zaxiradagilarni chaqirish; loc. battre le rappel to‘plamoq, chaqirmoq2. chaqirish; rappel à l'ordre tartibga chaqirish; rappel au calme tinchlanishga chaqirish3. qaytadan, boshqatdan, yangidan qilish; injection de rappel qayta ukol4. eslatish, ogohlantirish (biror narsaning haqini to‘lash uchun); toucher un rappel ogohlantirish olmoq5. eslatish, esga solish; il rougi au rappel de cette aventure bu hodisa esga olinganda, u qizarib ketdi. -
16 recette
nf.1. tushum, kirim, foyda, daromad; la recette jounalière d'un théâtre teatrning bir kunlik tushumi; toucher un pourcentage sur la recette daromaddan ulush olmoq; loc. faire recette katta muvaffaqiyatga erishmoq; un film qui fait recette katta muvaffaqiyatga erishayotgan film; les recettes couvrent les dépenses foyda xarajatni qoplaydi2. kirim kassasi; la recette des contributions directes soliq to‘lovlari kassasi.nf.1. retsept, tayyorlash usuli; donner la recette d'un gâteau pirog retseptini bermoq; un livre de recette (de cuisine) retseptlar kitobi2. usul, yo‘l, andoza, qolip; une recette infaillible pour réussir erishish uchun aniq yo‘l. -
17 reliquat
nm. qolgan pul; toucher un reliquat qolgan pulni olmoq; le reliquat d'une dette qarzning qolgani. -
18 répéter
I vt.1. biror narsani qayta-qayta gapirmoq, takrorlamoq, qaytarmoq; répéter toujours la même chose doim bir narsani takrorlamoq; je vous ai répété cent fois de ne pas toucher à cet appareil men sizga bu apparatga tegmang deb, yuz marta qaytardim2. qaytarmoq, takrorlamoq (biror kishi aytgan narsani); je ne fais que répéter ses paroles men uning gapini qaytaryapman xolos; répéter qqch. mot pour mot biror narsani so‘zma-so‘z qaytarmoq; je vous confie un secret, ne le répétez pas men sizga bir sirni ishonib aytaman, siz uni birovga aytmang; il répète ce qu'il a entendu dire u eshitgan narsasini qaytaraveradi3. qaytarmoq, qayta boshlamoq; répéter une expérience sinovni qaytarmoq4. takrorlamoq, qaytarmoq, repetitsiya qilmoq; répéter un rôle rolni takrorlamoq; les comédiens sont en train de répéter aktyorlar takrorlashyaptiII se répéter vpr.1. bir narsani qaytaravermoq2. qaytarilmoq, takrorlanmoq; que cet incident ne se répète pas! bu hodisa boshqa qaytarilmasin! -
19 retraite
nf. chekinish; battre en retraite orqaga chekinmoq; il a prudement battu en retraite u ehtiyotlik bilan orqaga chekindi; retraite aux flambeaux mash'alali tungi parad.nf.1. chetlashish, o‘zini olish; une période de retraite forcée majburiy chetlashish davri2. nafaqa, istefo, pensiya; prendre sa retraite istefoga chiqmoq; être à la retraite istefoda bo‘lmoq; avoir l'âge de la (mise à) retraite pensiya yoshida bo‘lmoq; toucher une retraite pensiya olmoq3. uzlat. -
20 salaire
nm.1. oylik, ish haqi, maosh, moyana; toucher un salaire, son salaire oylik, oyligini olmoq salaire brut, salaire net umumiy oylik, qo‘lga tegadigan oylik; salaire minimum eng kam oylik2. litt. haq, mukofot; voilà le salaire de mes erreurs mana xatolarimning mukofoti.
См. также в других словарях:
toucher — 1. (tou ché) v. a. 1° Sentir un objet avec la main. 2° Se mettre en contact avec un objet, de quelque autre façon que ce soit. 3° À l escrime, atteindre du fleuret ou de l épée. 4° Éprouver sur la pierre de touche. 5° En imprimerie,… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
toucher — Toucher, Tangere, Taxare, Icere. Pourroit estre que de Tangere, on a premierement dit Tanger, et puis par corruption de langage, Toucher. Telles corruptions sont fort frequentes. Toucher tant soit peu, Attingere. Des yeux il touche jusques au… … Thresor de la langue françoyse
toucher — 1. toucher [ tuʃe ] v. tr. <conjug. : 1> • XIIe; tucher, tuchier 1080; lat. pop. °toccare, rad. onomat. tokk I ♦ V. tr. dir. A ♦ (Entrer en contact, avec mouvement). 1 ♦ (Êtres vivants) Entrer en contact avec (qqn, qqch.) en éprouvant les… … Encyclopédie Universelle
TOUCHER — v. a. Mettre la main sur quelque chose, à quelque chose. Toucher les vases sacrés. Toucher doucement, légèrement. Il ne lui a pas touché le bout du doigt. Ne touchez pas cela. Toucher de la main, du doigt. Il signifie également, Se mettre en… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
toucher — I. TOUCHER. v. act. Mettre la main sur quelque chose, à quelque chose. Les laïques ne doivent point toucher les vases sacrez, toucher aux vases sacrez. il ne faut toucher aux reliques qu avec respect. il ne luy a pas touché le bout du doigt. ne… … Dictionnaire de l'Académie française
TOUCHER — v. tr. Mettre la main sur quelque chose. Toucher les vases sacrés. Toucher doucement, légèrement. Il ne lui a pas touché le bout du doigt. Ne touchez pas cela. Toucher de la main, du doigt. Fig., Faire toucher une chose du doigt, La démontrer… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
Toucher — Pour les articles homonymes, voir Toucher (aéronautique). Logo du Toucher Sur les autres projets Wikimedia … Wikipédia en Français
toucher — vt. ; porter la main sur, frapper ; atteindre ; recevoir, percevoir ; émouvoir, faire très plaisir, rendre heureux ; se servir, utiliser (un outil, un ustensile) ; utiliser, prendre (d un aliment) ; parler brièvement, causer quelques mots,… … Dictionnaire Français-Savoyard
TOUCHER — s. m. Le tact, celui des cinq sens par lequel on connaît les qualités palpables, comme le mou et le dur, le froid et le chaud, l humide et le sec. Cela se connaît au toucher. Le sens du toucher. Ce pianiste, ce joueur de guitare, etc., a un… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
toucher — v.i. Pratiquer (un métier, un art) : Il touche à la gratte. Toucher à mort, être très doué, déchirer. □ v.t. Toucher une valise, être aban¬donné par son conjoint. □ se toucher v.pr. Se masturber. / Se faire des illusions … Dictionnaire du Français argotique et populaire
toucher — (n.m.) Capital dans les jeux de l amour et du sexe, le toucher est le sens le plus sollicité dans les rapports d affection. Il doit être à la fois tendre et ferme, doux et senti afin de propulser les partenaires dans l excitation la plus vive … Dictionnaire de Sexologie