-
41 pas
nm.inv.1. qadam, odim; loc. revenir sur ses pas orqasiga qaytmoq2. faux pas toyish, toyib ketish, qoqilish, qoqilib ketish; fig. xato, xato ish, xatolik3. iz; des pas dans la neige qordagi izlar4. qadam; c'est à deux pas d'ici bu yerdan ikki qadam5. qadam; qadam qo‘yish, qadamlash, yurish; allonger, ralentir le pas qadamini tezlatmoq, sekinlatmoq; loc. j'y vais de ce pas men ketdim (kutgani vaqtim yo‘q); au pas qadamlab, qadam tashlab; aller, avancer au pas qadam tashlab yurmoq, qadam tashlab bormoq; au pas de gymnastique, au pas de course yugurib, chopib; mil. marcher au pas baravar qadam tashlamoq; loc. mettre qqn. au pas birovni bo‘ysundirmoq, jilovlamoq6. pa (raqsda); esquisser un pas de tango tango pasini qilmoq; pas de deux pa-de-de7. yurish, qadam tashlash (hayvon)8. o‘ tish; loc. prendre le pas sur qqn. biron kishidan o‘tib ketmoq; céder le pas à qqn. biror kishini oldinga o‘tkazib yubormoq9. tor o‘tish joyi; géog. bo‘g‘oz; franchir le pas bo‘g‘ izdan o‘ tmoq; le pas de Calais Pa de Kale bo‘g‘ozi10. loc. se tirer, sortir d'un mauvais pas og‘ir, mushkul sharoitdan qutulmoq, chiqmoq11. le pas de la porte ostona; loc. pas de porte savdo fondiga kirish uchun arendatorga to‘lanadigan badal12. techn. qadam (biror mexanizm yoki detalning muayyan yo‘nalishda siljish masofasi); un pas de vis burama mixning bir aylanishdagi harakati.adv.1. fe'lning inkori: je ne parle pas men gapirmayapman; je ne vous ai pas vu men sizni ko‘rmadim; il espère ne pas le rencontrer u uni uchratmaslikka umid qiladi; il n'est pas encore arrivé u hali kelmadi; ce n'est pas tellement difficile bu shunchalik qiyin emas; loc. ce n'est pas que ce n'est pas qu'il ait peur, mais bu uning qo‘rqqanidan emas, balki2. qisqartma (javob, undov); non pas yo‘q; pas de chance! omad kelmadi! pourquoi pas? nima uchun yo‘q, nega shunday bo‘lmasin? ils viennent ou pas? ular kelishadimi yoki yo‘q? pas un hech biri; il est paresseux comme pas un u hammasidan ham dangasaroq3. une femme pas sérieuse jiddiy bo‘lmagan xotin4. fam. pleure pas! yig‘ lama! on sait pas bilmayman; on ose pas jur'at qilolmayman; je veux pas xohlamayman. -
42 patte
nf.1. oyoq, tuyoq, panja (hayvon va qushlarda); les quatre pattes des quadrupèdes to‘rt oyoqli hayvonlarning to‘rt oyog‘i; les deux pattes d'une poule tovuqning ikki oyog‘i; loc. chien qui donne la patte oyog‘ini beradigan it; loc. marcher à quatre pattes to‘rt oyoqlab emaklamoq (emaklab yurmoq); les mille-pattes ont quarante-deux pattes qirqoyoqning qirq ikkita oyog‘i bor2. fam. oyoq; être bas, court sur pattes oyog‘i qisqa, kalta bo‘ lmoq; avoir une patte folle bir oz oqsoqlanmoq, cho‘loqlanmoq; il traînait la patte u oyog‘ini sudrab yurardi3. fam. qo‘l; bas les pattes! qo‘lingni tort! loc.fam. coup de patte mohirlik, ustalik, mahoratlilik4. loc.fam. coup de patte achchiq tanqid, tepki; retomber sur ses pattes tegirmondan butun chiqmoq, suvdan quruq chiqmoq; montrer patte blanche parolni ko‘rsatmoq, aytmoq; tirer dans les pattes de qqn. birovni zimdan oyog‘idan tortmoq5. bakenbarda, gajjak6. tilcha, qopqoq (mato, qayishdan qilingan qadash, bekitish uchun xizmat qiladigan narsa); la patte d'une poche, d'un portfeuille cho‘ntakning qopqog‘i, portfelning tilchasi7. skoba, halqa. -
43 perpendiculaire
I adj. perpendikulyar, tik; perpendiculaire à -ga perpendikulyar, bilan to‘g‘ri burchak hosil qiluvchi; plans perpendiculaires perpendikulyar yuzalarII nf. perpendikulyar, tik chiziq; tirer une perpendiculaire perpendikulyar chiziq chizmoq. -
44 pile
nf.1. ko‘prik ustuni, ko‘prik tiragichi; les piles du pont ko‘prik ustunlari2. taxlam, to‘plam; une pile d'assiettes, de bois, de livres, de torchons tarelkalar, yog‘och, kitoblar, lattalar taxlami; mettre en pile taxlamoq.nf.1. batareya; la pile d'une lampe de poche cho‘ntak lampasining batareyasi2. vx. pile atomique atom reaktori.nf. tanganing orqa qismi, tersi; pile ou face o‘ngimi tersi (tortishuvli masalani hal qilishda tanga tashlash); tirer, choisir, jouer à pile ou face tanga tashlamoq; le côté pile teskarisi.nf.fam. kaltak, ta'zir, sazo; il lui a fichu une pile u uni rosa kelishtirib soldi; son équipe a reçu une de ces piles! uning komandasi rosa ta'zirini edi.adv. il s'est arrêté pile u taqqa to‘xtadi; ça tombe pile bu ayni paytida bo‘ldi; on est arrivé pile pour le train de onze heures soat o‘ndagi poyezdga ayni vaqtida kelishdi. -
45 profit
nm.1. foyda, naf, manfaat; il ne cherche que son profit u o‘zining manfaatinigina o‘ylaydi; avoir le profit de qqch. biror narsadan foyda ko‘rmoq; tirer profit de qqch. foyda olmoq; mettre à profit foydalanmoq, foydalanib qolmoq; au profit de qqn.qqch. biror kishining, biror narsaning foydasiga; fam. faire du profit, beaucoup de profit uzoq xizmat qilmoq2. daromad; salaires et profits oylik va daromad. -
46 puits
nm.inv.1. quduq; puiser, tirer de l'eau au puits quduqdan suv olmoq; loc.fig. un puits de science ilm bulog‘i2. techn. quduq, chuqur; puits de mine shaxta qudug‘i; le forage d'un puits de pétrole neft qudug‘ini qazish. -
47 queue
nf.1. dum (sut emizuvchi, sudralib yuruvchi hayvonlar, va parrandalarda); la queue d'un chat, d'un écureuil mushukning, olmaxonning dumi; loc. rentrer la queue basse ayanchli, nochor, ojiz qaytmoq; tirer le diable par la queue chor-nochor yashamoq, zo‘rg‘a yashamoq, kun ko‘rmoq; quand on parle du loup, on en voit la queue bo‘rini yo‘qlasang, qulog‘i ko‘rinadi; à la queue leu leu orqama-orqa, izma-iz2. fam. erkaklar jinsiy a'zosi, olat3. loc. finir en queue de poisson to‘satdan natijasiz tugallamoq, yakunlamoq; queue-de-morue, de-pie frak, frakning pastki uzun qismi; queue de cheval yasama soch4. meva bandi; gul bandi, yaproq bandi; queue de pomme, de melon, de cerise olma, qovun, olcha bandi; tisane de queues de cerises gilos bandidan tayyorlangan dimlama; queue de pâquerette, de tulipe dastorgul va lola bandi5. queue de comète kometaning dumi; queue de la grande, de la petite ourse Katta Ayiq, Kichik Ayiq yulduzlarining dumi; la queue d'un avion samolyotning dumi; piano à queue royal6. queue de billard bilyard kiyi; la queue d'une poêle tovaning dastasi7. oxirgi qatorlar, oxirgi kishilar; la tête et la queue du cortège kortejning boshi va oxiri; fam. être dans la queue de la classe sinfning oxiri, qoloq bo‘lmoq, sinfning dumi bo‘lmoq8. navbat, qator; la queue pour les taxis taksiga navbat; faire la queue navbatga turmoq9. oxir, orqa; les wagons de queue d'un train poyezdning oxirgi vagonlari; monter en queue oxirgi vagonga o‘tirmoq10. loc. commencer par la queue oxiridan boshlamoq; sans queue ni tête boshi keti yo‘q, poyma-poy. -
48 rafale
nf.1. shiddatli shamol; urib yog‘ish; une rafale de pluie, de neige yomg‘irning, qorning urib, bo‘ralab yog‘ishi; le vent souffle par rafales, en rafales shamol shiddat bilan esyapti2. sidirg‘asiga otish, qatorasiga uzilgan o‘q; une rafale de mitrailleuse avtomatdan sidirg‘asiga otish; tirer par courtes rafales sidirg‘asiga qisqa-qisqa otmoq. -
49 révérence
nf. reverans, tiz bukib ta'zim qilish; loc.fam. tirer sa révérence à qqn. ta'zim bajo qilib ketmoq, jo‘nab qolmoq.nf.litt. chuqur ta'zim, hurmat-ehtirom; s'adresser à qqn. avec révérence biror kishiga chuqur ehtirom bilan murojaat qilmoq. -
50 sort
nm.1. taqdir, qismat; les infirmités sont le sort de la vieillesse kasallik qarilikning qismati2. taqdir, taqdirning taqozosi, falakning gardishi, zamonaning zayli; c'est un coup, une ironie du sort bu taqdirning taqozosi, zamonaning zayli3. taqdir, qismat, peshona, qur'a; tirer au sort qur'a tashlamoq; le sort décidera peshona hal qiladi; le sort en est jeté qur'a tashlandi4. loc. jeter un sort à qqn. biron kishiga ko‘zi tegmoq. -
51 sur
prép.1. ustida, ustiga; poser un objet sur une table biror narsani stolning ustiga qo‘ymoq; sur terre et sur mer yerda va dengizda; monter sur une bicyclette velosipedga minmoq; la clé est sur la porte kalit eshikda; il portait sur lui un carnet u o‘zi bilan daftarcha olib yurardi; recevoir visite sur visite tashrif ustiga tashrif kutmoq; la plage s'étend sur huit kilomètres plaj sakkiz kilometrga cho‘zilgan; appuyer sur un bouton tugmachani bosmoq; recevoir un coup sur la tête kallasiga musht yemoq; tirer sur qqn. biror kishiga qaratib otmoq; écrire sur un registre ro‘yxatga yozmoq; chercher sur une carte xaritadan qidirmoq2. les ponts sur la Seine Sena ustidagi ko‘priklar3. ko‘pdan bir yoki birnechtasi; deux ou trois cas sur cent yuztadan ikki yoki uch holda4. yo‘nalish: sur votre droite o‘ng tomoningizda5. juger les gens sur la mine odamlarga ko‘rinishiga qarab baho bermoq; discuter sur un problème biror masala yuzasigan bahslashmoq; sur cette matière, sur ce point bu soha, bu fikr yuzasidan6. orqasidanoq, -dan keyinoq; coup sur coup birin-ketin, ustma-ust; sur ce bu so‘zlardan so‘ng; il nous a dit au revoir; sur ce, il est parti u bizga xayr dedi; shundan so‘ng, u jo‘nab ketdi (yaqinlashish); sur le soir kechga tomon; être sur le départ ketish arafasida bo‘lmoq7. prendre l'avantage sur qqn. biror kishidan ustun kelmoq.-sureadj. nordon. -
52 vanité
nf.1. behudalik, bekorlik, foydasizlik2. shuhratparastlik, manmanlik, g‘urur, mag‘rurlik, kekkayganlik, izzat-nafs, kibr, kibr-havo; ménager la vanité de qqn. izzat-nafsiga qaramoq, rioya qilmoq; faire, tirer vanité de qqch. maqtanmoq, g‘ururlanmoq, kibrlanmoq, manmanlik qilmoq; sans vanité maqtanmasdan, maqtanchoqlik qilmasdan. -
53 vengeance
nf. qasos, o‘ch, intiqom, qarimta, qasd, xun, kek; soif de vengeance qasos ishtiyoqida yongan; tirer, prendre vengeance de biror narsa uchun qasos olmoq, o‘ch olmoq, qasdini olmoq. -
54 ver
nm. qurt; chuvalchang; lichinka; gijja; ver de terre chuvalchang, yomg‘ir chuvalchangi; ver à soie ipak qurti; ver blanc may qo‘ng‘izi lichinkasi, buzoqboshi; ver luisant yonar qurt; ver solitaire soltiyor, lentasimon gijja; nu comme un ver qip-yalang‘och; loc.fig. tirer les vers du nez à qqn. o‘smoqchilab bilib olmoq, gapirtirmoq; fam. tuer le ver och qoringa bir piyola ichmoq (aroq). -
55 viser
I vt.1. ko‘zlamoq, mo‘ljallamoq, mo‘ljalga, nishonga olmoq, poylamoq; fam. qaramoq, boqmoq; viser qqn. au coeur, aux jambes yuragini, oyog‘ini nishonga olmoq2. fig. xohlamoq, intilmoq, tilamoq, istamoq, orzu qilmoq3. e'tiborga olmoq, ko‘z ostiga olmoq, nazarda tutmoq; cette remarque vise tout le monde bu tanbeh hammaga tegishli, aloqadorII vi.1. nazarini, nigohini, biror buyumni, qurolni ko‘zlagan tomoniga, nishonga qaratmoq; vise bien avant de tirer otishdan oldin yaxshilab nishonga ol, nishonni to‘girla; viser haut balandni ko‘zlamoq, baland dorga osilmoq2. biror narsani maqsad qilib olmoq, ko‘zda tutmoq.vt. viza bosmoq. -
56 voile
nm.1. parda, to‘r, harir2. yopqich, yopinchiq, jelak, chodir, ro‘mol, hijob; loc. prendre le voile dinga kirmoq (ayollar)3. qoplam, parda, niqob; étendre, jeter, tirer un voile sur qqch. yashirmoq, yopmoq; unutib yubormoq4. voile du palais yumshoq tanglay.nf.1. yelkan; mettre à la voile, mettre les voiles yelkanlarni ko‘tarmoq; mettre toutes les voiles dehors fig. barcha choralarni ishlatmoq; loc. avoir le vent dans les voiles oshig‘i olchi bo‘lmoq, ishlari besh bo‘lmoq; fam. mettre les voiles jo‘nab qolmoq; être, marcher à voile et à vapeur jinsiy aloqalarda biseksual bo‘lmoq; à pleines voiles shiddat bilan, sur'at bilan, jadal2. yelkanli qayiq; yelkanli qayiq sporti; faire de la voile yelkanli qayiq sporti bilan shug‘ullanmoq.
См. также в других словарях:
tirer — [ tire ] v. <conjug. : 1> • 1080; p. ê. réduction de l a. fr. martirier « torturer » (→ martyre) I ♦ Exercer un effort sur..., de manière à allonger, à tendre, ou à faire mouvoir. A ♦ V. tr. dir. 1 ♦ Amener vers soi une extrémité, ou… … Encyclopédie Universelle
tirer — TIRER. v. a. Mouvoir vers soy, Amener à soy. Tirer avec force. tirer sans peine. tirer en enhaut. tirer en enbas. tirer la porte aprés soy. tirer un siege. tirer quelque chose à soy. des chevaux qui tirent un carrosse. des boeufs qui tirent la… … Dictionnaire de l'Académie française
tirer — Tirer, act. acut. Signifie ores mener à puissance de corps quelque chose, Trahere, Le cheval tire la charrete, Carrum trahit, Ores mettre hors. Il a tiré un escu de la bourse, E crumena aureum nummum scutatum eduxit, Il a tiré un fardeau de l… … Thresor de la langue françoyse
TIRER — v. a. Mouvoir vers soi, amener vers soi, ou après soi. Tirer avec force. Tirer sans peiné. Tirer en haut. Tirer en bas. Tirer la porte après soi. Tirer quelque chose à soi. Des chevaux qui tirent une voiture. Des boeufs qui tirent la charrue.… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
tirer — (ti ré) v. a. 1° Attirer, mouvoir vers soi, quand on est soi même immobile. 2° Mouvoir après soi, vers soi, en marchant. 3° Tirer à soi, amener de son côté. Tirer à soi la couverture. 4° Tirer les yeux, faire mal aux yeux. 5° Ce navire… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
TIRER — v. tr. Mouvoir vers soi, amener vers soi ou après soi. Tirer avec force. Tirer la porte après soi, la tirer sur soi. Tirer quelque chose à soi. Des chevaux qui tirent une voiture. Tirer une brouette. Tirer quelqu’un par le bras, par l’habit.… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
tirer — vt. ; tirailler ; tirer (avec un fusil...) ; traîner ; étirer ; lancer, jeter loin ; extraire, prendre, sortir, extirper, retirer, arracher ; écarter, ranger, tirer sur le côté ou en arrière ; (en plus à Arvillard), attirer (le regard) ; (en plus … Dictionnaire Français-Savoyard
tirer — v.t. Subir une contrainte durant un temps déterminé : Tirer un an de service. / Voler : Tirer une bécane, tirer les sacs. / Tirer les vers du nez, faire avouer, faire donner des renseignements. / Tirer la couverture à soi, se réserver tous les… … Dictionnaire du Français argotique et populaire
tirer — Baiser une femme. Et dans un bois, je savais la tirer. E. DEBRAUX. Aimes tu mieux en gamine Tirer l’ coup du macaron? SAUNIÈRE. Montrez à ma mère Tout votre savoir, Elle va vous faire Tirer dans le… … Dictionnaire Érotique moderne
tirer — se tirer … Le petit dico du grand français familier
tirer — sprogdinti statusas T sritis Gynyba apibrėžtis Susprogdinti pagrindinį užtaisą naudojant detonatoriaus sistemą. atitikmenys: angl. fire pranc. tirer … NATO terminų aiškinamasis žodynas