Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

table+of

  • 21 hôte

    -hôtesse
    I n.
    1. mezbon, uy egasi, xo‘jayin; une hôtesse de l'air stuardessa
    2. nm.biol. xo‘jayin (parazit o‘rnashgan organizm)
    II n. un hôte, une hôte
    1. mehmon; hôte de marque ulug‘ mehmon, faxrli mehmon
    2. mijoz; loger ses hôtes yashovchilarni joylashtirmoq; une table d'hôte umumiy stol.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > hôte

  • 22 lever

    I vt.
    1. ko‘tarmoq
    2. ko‘ tarmoq (biror tana a'zosini)
    3. ko‘tarmoq, ochmoq, olib tashlamoq; lever le voile yopqichni ochmoq
    4. uchirmoq, cho‘chitmoq (ovni); lever un lièvre, une perdrix quyonni cho‘chitmoq, kaklikni uchirmoq; fam. birovni o‘zi bilan birga sudrab olib kelmoq
    5. ko‘tarmoq, tik qilmoq
    6. olmoq, tuzmoq; lever une carte, un plan xaritaga, planga olmoq
    7. lever le camp lagerni yig‘ishtirmoq, jo‘nab ketmoq
    8. to‘xtatmoq; lever le blocus, le siège qamalni to‘xtatmoq; lever la séance majlisni yopmoq; lever une punition jazoni bekor qilmoq
    II vi. ko‘tarilmoq
    1. ko‘ tarilmoq, o‘smoq, chiqmoq (o‘simlik); le blé lève bug‘doy chiqyapti
    2. ko‘tarilmoq, ko‘pchimoq, achimoq (xamir); la levure fait lever la pâte xamirni xamirturush ko‘pchitadi
    III se lever vpr.
    1. turmoq, o‘rnidan turmoq; se lever de table stoldan turmoq
    2. turmoq, o‘rindan turmoq; se lever tôt, de bonne heure erta, saharlab turmoq
    3. chiqmoq; le soleil se lève quyosh chiqyapti; le jour se lève tong otyapti
    4. ko‘ tarilmoq, turmoq (shamol); la brise, le vent se lève dengiz shamoli, shamol turyapti
    5. yorishmoq, ochilmoq, ko‘ tarilmoq (ob-havo); le brouillard s'est levé tuman ko‘ tarildi, tarqaldi.
    nm.
    1. chiqish, otish; un lever de soleil quyosh chiqishi; le lever du jour tong otishi
    2. uyg‘onish, uyqudan turish; au lever, à son lever uyqudan turishda, uning uyg‘onishiga
    3. le lever du rideau pardaning ochilishi (spektaklning boshlanishi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lever

  • 23 logarithme

    nm. logarifm; table de logarithme logarifm jadvali.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > logarithme

  • 24 long

    -longue
    I adj.
    1. otdan oldin: uzun, katta; long nez uzun burun; il faisait de longues enjambées u katta qadamlar tashlab borar edi
    2. uzun, cho‘ziq, cho‘zinchoq
    3. kattalikda, cho‘zilib ketgan; description trop longue d'un tiers uchdan birga ortiqcha cho‘zilib ketgan tasvirlash
    4. uzun, uzoq, olis, davomli (vaqtga nisbatan)
    5. ling. cho‘ziq; syllabe, voyelle, note longue cho‘ziq bo‘g‘in, unli, nota; à de longs intervalles uzoq-uzoq vaqt orasida
    6. qadimiy, eski; de longue date uzoq vaqtdan beri
    7. uzoq kelajakda, kelajakda; à plus ou moins longue échéance ancha-muncha uzoqqa mo‘ljallangan; il s'y fera à la longue oxiri baxayr bo‘ladi
    8. long (à) uzoq davom etgan, etadigan, uzoq cho‘zilgan, cho‘ziladigan, sekin
    II nm.
    1. table de 1,2 m. de long uzunligi 1,2 mli stol; tomber de tout son long bor bo‘yicha yiqilmoq, yerga cho‘zilib yiqilmoq; de long en large, en large de long bo‘yiga va eniga, eniga va bo‘yiga; tout de long butun uzunligi bo‘ylab; au long, tout au long bor bo‘yicha, to‘la; racontez-moi cela tout au long menga buni borini gapirib bering; loc.prép. au long de, le long de, tout le long, tout du long de butun uzunligi bo‘ylab, bo‘ylab; il marchait le long des rue u ko‘cha bo‘ylab borar edi; bo‘yi, davomida (vaqtga nisbatan); tout le long du jour butun kun bo‘yi
    III adv. ko‘p; en savoir long bu haqda ko‘p bilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > long

  • 25 matière

    nf.
    1. phys.phil. materiya, molekula, atom, borliq, jism; modda; matières organiques et inorganiques organik, noorganik moddalar; matières fécales najas, siydik; anat. matière grise kul rang modda (miyaning)
    2. dr. matière d'un délit, d'un crime qonunni buzganlik, jinoyat qilganlik haqidagi ish
    3. material, modda, narsa; industrie utilisant de nombreuses matières turli xil moddalardan foydalanadigan sanoat; les matières plastiques¸ textiles plastmassa, ip gazlamadan qilingan narsalar; matière première xomashyo; matières grasses yog‘ mahsulotlari
    4. mavzu, mazmun, tema; livres classés par matières, dans une bibliothèque kutubxonada mavzular bo‘yicha joylashtirilgan kitoblar; table des matières mundarija
    5. soha, masala, mavzu; expert en la matière sohaning bilimdoni; en matière sohasida; en matière poétique she'riyat sohasida.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > matière

  • 26 mettre

    I vt.
    1. qo‘ymoq, joylamoq, tashlamoq; mettez cela ici, là, autre part buni bu yerga, u yerga, boshqa joyga qo‘ying; mettre sur ustiga qo‘ymoq; mettre dans ichiga qo‘ymoq, kiritmoq; mettre du vin en bouteilles vinoni shishalarga quymoq; mettre en terre yerga o‘ tqazmoq, ko‘mmoq; mettre à un endroit joylamoq; mettre près, auprès de yaqinlashtirmoq; mettre ses mains derrière le dos qo‘lini orqasiga qilmoq
    2. joylamoq; mettre un enfant sur sa chaise bolani kursiga o‘ tqazmoq; mettre qqn. sur la route biron kishiga yo‘l ko‘rsatmoq; fig. mettre qqn. sur la voie biron kishini yo‘lga solmoq
    3. joylamoq, qo‘yib qo‘ymoq; il a mis son fils en pension u bolasini pansionga joyladi; mettre en place joyiga, olib qo‘ymoq; mettre qqn. à la porte biron kishini haydab chiqarmoq; loc. mettre au monde, au jour dunyoga keltirmoq
    4. kiyib yurmoq, taqib yurmoq; mettre des gants qo‘lqop kiyib yurmoq
    5. qo‘shmoq, solmoq, taqmoq; mettre un ingrédient dans un plat ovqatga massaliq solmoq; elle s'est mis une barrette dans les cheveux u sochiga to‘g‘nog‘ich taqdi
    6. joylamoq, joylashtirmoq, o‘rnatmoq; mettre le couvert, la table dasturxon yozmoq, stol tuzamoq; il a fait mettre l'électricité dans la grange u omborxonaga elektr tushirtirdi
    7. (à) sarflamoq, qo‘shmoq; mettre du soin à se cacher, de l'énergie à faire qqch. yashirinish tashvishini qilmoq, biron ishni qilish uchun kuch-quvvat sarflamoq; loc. il y a mis du sien u yonidan to‘ladi
    8. (dans, en, à) solmoq, qo‘ymoq (ichiga); mettre de grands espoirs en qqn. biron kishiga katta umid bog‘lamoq
    9. (à) belgilamoq, aniqlamoq (baho, narx haqida), sarflamoq; mettre plusieurs jours à faire qqch. biror narsa qilish uchun bir necha kun sarflamoq; y mettre le prix narxini belgilamoq, to‘lamoq
    10. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; il a mis le désordre, le trouble partout u hamma joyda tartibsizlik, notinchlik tug‘dirdi
    11. yozmoq, yozib qoldirmoq; mettre son nom sur un album albomda o‘z nomini yozib qoldirmoq; fam. mettons que o‘ylaymizki, niyat qilamizki, mo‘ljallaymizki, taxmin qilamizki
    12. loc.fam. mettre les bouts, les voiles juftakni rostlamoq, urmoq; on les met juftakni uramiz
    13. yangi bir holatga qo‘ymoq; mettre qqn. debout birovni tikka qilib qo‘ymoq; mettre bas, à bas qulatmoq; mettre bas tug‘moq (hayvonga nisbatan); la chienne a mis bas it tug‘di
    14. ma'lum bir holatga keltirmoq; voulez-vous mettre le loquet, le verrou? ilmoqni tushirib, zulfinni surib solib qo‘ya olasizmi?
    15. yangi bir holatga qo‘ymoq, o‘tkazmoq; mettre du blé en gerbe bug‘doyni bog‘lamoq; mettre un texte en français matnni fransuz tiliga tarjima qilmoq; mettre à holatga qo‘ymoq, solmoq; mettre un bassin à sec hovuzning suvini quritmoq
    16. mettre qqch. ou qqn. dans, en, à qo‘ymoq, keltirmoq (biror holatga); mettre en état tayyor holatga keltirmoq; mettre en contact uchrashtirmoq; mettre en présence muhayyo qilmoq; mettre en lumière, en cause oshkor qilmoq, xavf ostiga qo‘ymoq; mettre au point un appareil de photo fotoapparatni tayyor holatga keltirmoq; mettre qqn. à mort birovni qatl qilmoq; mettre en mouvement harakatga keltirmoq; mettre en vente savdoga qo‘ymoq; mettre en oeuvre harakatga keltirmoq, ishga solmoq, amalga oshirmoq
    17. biror narsani ishga solmoq, harakatga keltirmoq; il met la radio à partir de six heures du matin u radioni ertalabgi soat oltidan boshlab qo‘yadi
    II se mettre vpr.
    1. joylashmoq, joy olmoq, joy egallamoq, o‘tirmoq, yotmoq; mets-toi dans ce fauteuil, sur ce canapé bu kresloga, bu divanga o‘tir; se mettre à la fenêtre deraza yoniga turmoq; elle s'est mise au lit u o‘rniga yotdi; se mettre à l'abri o‘zini panaga olmoq; loc. ne plus savoir où se mettre o‘zini qayerga qo‘yarini bilmay qolmoq
    2. joylashgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; je ne sais pas où se mettent les assiettes men tarelkalarni qayerga qo‘yilishini bilmayapman
    3. bo‘lmoq; elle s'est mise en colère u achchiqlandi; uning jahli chiqdi; elles se sont mises d'accord ular kelishib olishdi
    4. ma'lum holatni egallamoq; se mettre à genoux tiz cho‘kmoq; se mettre en civil grajdancha, oddiy hayotga o‘ tmoq
    5. se mettre à qilishni boshlamoq, kirishmoq; se mettre au travail ishga kirishmoq; se mettre aux mathématiques matematikani o‘rganishga kirishmoq; se mettre à faire qqch. biror narsa qilishni boshlamoq
    6. loc. n'avoir rien à se mettre kiygiday narsasi bo‘lmaslik
    7. fam. do‘pposlashmoq; qu'est-ce qu'ils se mettent! nega ular do‘pposlashishyapti!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mettre

  • 27 mourir

    I vi.
    1. o‘lmoq, vafot qilmoq, halok bo‘lmoq; dunyodan o‘tmoq, ko‘z yummoq; jon bermoq, jon taslim qilmoq, qazo qilmoq, qurbon bo‘lmoq; homme qui va mourir, qui est sur le point de mourir o‘layotgan, o‘lim arafasida turgan odam; faire mourir o‘ldirmoq; mourir de faim, de maladie ochlikdan, kasallikdan o‘lmoq; mourir assassiné qatl qilinmoq; mourir subitement to‘satdan o‘lmoq; mourir à la guerre urushda o‘lmoq; mourir jeune yosh, bevaqt o‘lmoq; v.impers. il meurt beaucoup d'enfants dans le tiers monde uchinchi dunyo mamlakatlarida ko‘plab bolalar o‘lyapti
    2. qurimoq, so‘limoq (o‘simlik)
    3. à mourir o‘lguday, o‘larday; je suis lasse à mourir men o‘ lguday charchadim; s'ennuyer à mourir o‘lguday zerikmoq; mourir de adoyi tamom bo‘lmoq, o‘lib bo‘lmoq; mourir de chagrin, de tristesse, de peur g‘amdan, xafalikdan, qo‘rquvdan adoyi tamom bo‘lmoq; mourir de faim, de soif ochlikdan, chanqoqdan o‘lmoq, sillasi qurimoq; je meurs de faim, à table! ochimdan o‘ldim; qani dasturxonga!
    4. so‘nmoq, yo‘qolib bormoq; civilisation qui meurt yo‘qolib borayotgan madaniyat, tamaddun; le feu, la flamme meurt o‘t, alanga so‘nyapti; bruit, son, voix qui meurt so‘nayotgan shovqin, tovush, ovoz
    II se mourir vpr.litt. adoyi tamom bo‘lmoq, kuyib tamom bo‘lmoq; elle se meurt u kuyib tamom bo‘lmoqda; il se meurt d'amour pour elle u unining ishqida adoyi tamom bo‘lmoqda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mourir

  • 28 multiplication

    nm.
    1. ko‘payish
    2. ko‘payish, ko‘paytirish; la multiplication des bactéries bakteriyalarning ko‘payishi; multiplication végétative vegetativ (qalamcha, parxish va boshqa yo‘llar bilan) ko‘paytirish
    3. math. yeo‘paytirish; table de multiplication ko‘paytirish jadvali.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > multiplication

  • 29 opération

    nf.
    1. har qanday ish; loc. par l'opération du saint-esprit g‘aroyib yo‘l bilan; il s'est enrichi très vite, comme par l'opération du saint-esprit g‘aroyib bir yo‘l bilan u tezda boyib ketdi
    2. operatsiya, ish, harakat; opération industrielles, chimiques sanoat, kimyo operatsiyalari
    3. math. hisoblash, amal; opérations fondamentales (quatre opérations) asosiy amallar (to‘rt amal)
    4. méd. operatsiya; subir une opération operatsiya qilinmoq; opération sous anesthésie narkoz ostida operatsiya; table d'opération operatsiya stoli
    5. operatsiya, harbiy harakat; avoir, prendre l'initiative des opérations harbiy harakat tashabbusiga ega bo‘lmoq, harbiy harakat tashabbusini qo‘lga olmoq; opération de police politsiya operatsiyasi; operatsiya, chora (biror maqsadga yetish uchun ko‘rilgan); opération “baisse des prix” “bahoni tushirish” operatsiyasi
    6. fin. operatsiya; opération commerciale, financière savdo, moliyaviy operatsiya; opération de bourse birja operatsiyasi; une bonne opération foydali bitm.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > opération

  • 30 pianoter

    vi.
    1. pianinoni bilar-bilmas chalmoq
    2. biror narsani barmoqlari bilan nog‘ora qilib chalmoq; pianoter sur une table stolni barmoqlari bilan nog‘ora qilib chalmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pianoter

  • 31 pied

    nm.
    1. oyoq (oyoqning oshiqdan pastki qismi); doigts de pied oyoq barmoqlari; pied plat yassi oyoqlik; se fouler le pied oyog‘ini chiqarib olmoq; loc. être pieds nus, nu-pieds oyoqyalang, yalangoyoq bo‘lmoq; passer une rivière à pied sec daryodan oyog‘ini ho‘l qilmay o‘ tmoq; de pied en cap boshdan oyoq; mettre pied à terre tushmoq; avoir un pied dans la tombe bir oyog‘i yerda, bir oyog‘i go‘rda bo‘lmoq; coup de pied tepki; recevoir un coup de pied tepki yemoq; loc.fam. tu es bête comme tes pieds o‘lgiday ahmoqsan; j'ai joué comme un pied men juda yomon chaldim; marcher sur les pieds de qqn. birovga hurmatsizlik qilmoq; casser les pieds (de, à qqn) birovga mijg‘ovlik qilmoq; ça te fera les pieds bu senga yaxshigina dars bo‘ladi; mettre les pieds dans le plat ishni pachavasini chiqarmoq; je n'y ai jamais mis les pieds men u yerga oyoq ham bosmaganman; il s'est levé du pied gauche u chap yoni bilan turibdi; pieds et poings liés oyoq-qo‘li bog‘langan; faire des pieds et des mains pour + inf. biror narsa qilish uchun kuyib pishmoq; attendre qqn. de pied ferme biror kishini dadillik bilan kutmoq; au pied levé tayyorgarliksiz
    2. loc. (sur, à, en) sur ses pieds, sur un pied oyoqda, tik turib; retomber sur ses pieds qiyin ahvoldan manfaat bilan chiqib olmoq; sur pied oyoqda; dès cinq heures, il est sur pied soat beshdan beri, u oyoqda; mettre sur pied une entreprise korxonani oyoqqa turg‘izmoq; à pied piyoda; allons-y à pied piyoda ketdik; course à pied yugurish; il a été mis à pied u ishdan haydalgan, bo‘shatilgan edi; à pieds joints juft oyoqlab; en pied bor bo‘yicha; un portrait en pied bor bo‘yicha chizilgan rasm; aux pieds de qqn. birovning oldida (egilib, bukilib); se jeter, tomber aux pieds de qqn. birovning oyog‘iga yiqilmoq, bosh urmoq, yolvormoq
    3. loc. avoir pied suvni bo‘ylaganda oyog‘i yerga tegib turmoqlik; perdre pied oyog‘i yerga yetmaslik; lâcher pied yon bermoq, chekinmoq
    4. avoir bon pied, bon oeil hali bardam bo‘lmoq; pied à pied qadam-baqadam
    5. oyoq, oyoq tomoni, poya, etak, tag, pastki qism; le pied et la tête d'un lit karavotning bosh va oyoq tomoni; caler le pied d'une échelle narvonning oyog‘ini mahkam joylamoq; le pied du mur devorning tagi, pastki qismi; la maison est au pied de la colline uy tepalikning tagida, etagida; typogr. le pied d'une lettre literaning pastki qismi, asosi; loc. être à pied du mur burchakka qisib qo‘yilgan bo‘ lmoq, biror narsa qilishga majbur qilib qo‘yilgan bo‘ lmoq; être au PIED-À-TERRE PIGEON pied d'oeuvre ishning oldida bo‘lmoq; fruits vendus sur pied daraxtning shoxida, terilmasdan burun sotilgan meva
    6. tuyoq (qassobxonalarda sotiladigan qismi); pieds de veau, de mouton, de porc buzoq, qo‘y, cho‘chqa tuyog‘i
    7. band, dasta, shoxcha, poya; pied de vigne tok, tok zangi; des pieds de salade salatning bandlari
    8. oyoq, poya; un verre à pied rumka; pied de table stolning oyog‘ i; fig. prendre son pied o‘rnashib olmoq
    9. fut (0,324 mga teng uzunlik o‘lchovi); loc.fig. il aurait voulu être (à) cent pieds sous terre u yer yorilmadiyu, yerga kirib ketmadi; vx. il tirait un nez d'un pied de long u umidsizlikka tushgan va xijolat bo‘lib qolgan edi
    10. anglo-saksonlarda uzunlik o‘lchovi; miliya (0,3048 m); aeronavtikada xalqaro balandlik o‘lchovi; l'avion vole à 10 000 pieds samolyot 10 000 milya balandlikda uchmoqda
    11. au pied de la lettre so‘zma-so‘z, aynan; prendre son pied maza, huzur qilmoq, rohatlanmoq; quel pied! maza, rohat! c'est le pied bu juda maza
    12. sur (le, un) pied -day, darajasida; être traité, reçu sur le pied de -day, darajasida muomala qilinmoq, qabul qilinmoq; sur un pied d'égalité bir xil darajada, teng; armée sur le pied de guerre jangovor shtatdagi armiya; au petit pied qisqa, qulochkashlamay
    13. pied à coulisse qalinlik va diametrni o‘lchaydigan asbob
    14. poét. turoq; les pieds d'un vers latin lotin tilidagi she'rning turog‘i.
    bot.adj. maymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pied

  • 32 pour

    I conj.
    1. uchun, evaziga, o‘rniga; je l'ai eu pour rien, pour une bouchée de pain men buni arzimagan narsa evaziga, bir tishlam non evaziga oldim; fam. pour pas un rond suv tekinga; il en a été pour son argent, pour ses frais. u ikki qo‘lini burniga tiqib qolaverdi; prendre, dire un mot pour un autre bir so‘zning o‘rniga boshqa birini olmoq, ishlatmoq; elle l'a pris pour son frère. u uni o‘zining akasi deb o‘ylayapti; dans un an, jour pour jour bir yildan so‘ng, kun-bakun; elle lui ressemblait trait pour trait. u unga aynan o‘xshaydi, u uning huddi o‘zi
    2. mourir pour mourir, autant que ce soit de mort subite. o‘lmoq kerak, hattoki bu kutilmagan o‘lim bo‘lsa ham
    3. uchun, sifatida; avoir la liberté pour principe prinsip uchun ozodlikka ega bo‘lmoq; prendre pour époux kuyovlikka olmoq; avoir M. Durand pour professeur janobi Duranni o‘ziga o‘qituvchilikka olmoq; il les a pour élèves ular uning o‘quvchilari; elle passe pour folle. uni ahmoq deb hisoblashadi; pour le moins eng kamida, hech bo‘lmaganda; loc.fam. pour de bon tufayli, sababli; fam. pour de vrai haqiqatda, aslida
    4. o‘rniga, uchun; payer pour qqn. biror kishi uchun, o‘rniga to‘lamoq
    5. loc. en tout et pour tout faqatgina, yolg‘izgina
    6. pour moi, je pense que men esa, men o‘ylaymanki; pour ma part o‘z tomonimdan, men esa; pour ce qui est de -ga kelsak, -ga kelganda, -ning haqida; pour un artiste, c'est un artiste! mana sizga artist!
    7. biror kishiga kelganda, uchun; elle est tout pour moi. u mening bor-yo‘g‘im; ce n'est un secret pour personne. bu hech kim uchun sir emas
    8. partir pour le Japon Yaponiyaga jo‘namoq; les voyageurs pour Lyon Lionga ketayotgan sayohatchilar
    9. c'est pour ce soir. bu shu kecha uchun; pour six mois olti oyga; pour le moment shu zahotiyoq; pour quand? qachonga? pour dans huit jours bir haftaga; fam. alors c'est pour aujourd'hui ou pour demain? xo‘sh bugunmi, ertagami? pour une fois, pour cette fois je te pardonne bir safar, bu safar men seni kechiraman; pour le coup bu safar
    10. c'est pour vous bu sizga, siz uchun; film pour adultes kattalar uchun film; ellipt.fam. c'est fait pour bu shuning uchun ataylab qilingan; médicament pour la grippe gripga qarshi dori; s'est pour son bien bu o‘zining foydasi uchun; pour le cas où holda, -ga (-ka, -qa); nisbatan; sa haine pour lui. unga nafrati; tant mieux, tant pis pour lui o‘ziga yaxshi, o‘ziga yomon; prier pour qqn. birov uchun duo qilmoq; chacun pour soi har kim o‘ziga; être pour tarafdori bo‘lmoq; je suis pour cette décision. men bu qaror tarafdoriman; je suis pour men tarafdorman
    11. pour +inf biror narsa qilish uchun; faire l'impossible pour réussir erishish uchun iloji yo‘q narsani qilmoq; travailler pour vivre yashash uchun ishlamoq; pour quoi faire? nima qilish uchun? loc.fam. ce n'est pas pour dire, mais il a du culot. gap yo‘q, u haqiqatdan ham yuzsiz; c'est pour rire bu kulish uchun
    12. pour que uchun; il faudra du temps pour que cela réussisse. bunga erishish uchun vaqt kerak; iron. c'est ça, laisse ton portemonnaie sur la table pour qu'on te le vole! xuddi shunday, karmoningni stol ustida qoldir, uni o‘g‘irlab ketishsin! pour que … ne pas masin deb; il ferma les fenêtres pour que la chaleur ne sorte pas. Issiq chiqib ketmasin deb, u derazalarni yopti
    13. pour son malheur, il a cédé. o‘zining boshiga balo qilib u yon berdi; pour réussir il a besoin d'être plus sûr de lui muvaffaqiyat qozonish uchun u o‘ziga yana ham ishonganroq bo‘lishi kerak; ce projet n'est pas pour me déplaire bu reja menga yoqmasligi uchun emas
    14. assez trop … pour que -sin deb, uchun, -sin uchun yetarli, ortiqcha; j'ai assez insisté pour qu'il vienne. men uni kelsin deb juda harakat qildim. il faut, il suffit … pour que uchun kerak, yetarli; il suffit que j'en parle pour que ça n'arrive pas. buning yuz bermasligi uchun mening bu haqda gapirishimning o‘ziyoq kifoya
    15. sababli, tufayli; on l'admire pour ses qualités uning yaxshi sifatlari uchun uni hurmat qiladilar; il a été puni pour ses mensonges. u yolg‘onchiligi uchun jazo olgan edi; pour un oui, pour un non. har qanday holda; pour sa peine o‘zining boshiga; pour quoi? pour quelle raison? nega? nima sababdan? le magasin est fermé pour cause de maladie. kasallik sababli magazin yopiq; et pour cause! yaqqol sabablarga ko‘ra!
    16. il a été puni pour avoir menti. aldaganligi uchun u jazolanadi
    17. litt. agar-ki, bo‘lsa ham, qaramay; pour intelligent qu'il soit, il ne réussira pas sans travail. dono bo‘lsa ham u mehnatsiz erisholmaydi; pour peu que ozgina, agar-ki ozgina bo‘lsa; pour autant que imkoni, iloji boricha
    18. pour être riche, ils n'en sont pas plus heureux (en sont-ils plus heureux) boy bo‘lishlariga qaramay, ular bundan umuman baxtli emas
    II nm.inv. passer, considérer le pour et le contre yaxshi va yomon tomonlarini taroziga solib ko‘rmoq, ko‘rib chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pour

  • 33 préparer

    I vt.
    1. tayyorlamoq; tartibga keltirmoq, solmoq; je vais préparer votre chambre men xonangizni tayyorlab qo‘yaman; préparer la table dasturxon tuzamoq; préparer la voie, le terrain yo‘lni, maydonni tuzatmoq; elle prépare le repas u ovqat pishiryapti
    2. tayyorlamoq, hozirlamoq, tashkillashtirmoq; il a préparé soigneusement son départ u o‘z safarini puxta tayyorladi; un coup préparé de longue main oldindan tayyorlangan zarba; le professeur a préparé son cours o‘qituvchi leksiyasini tayyorladi; préparer un examen imtihonga tayyorlanmoq; préparer une grande école oliy maktabga tayyorgarlik ko‘rmoq
    3. tayyorlab qo‘ymoq; préparer l'avenir kelajakni tayyorlab qo‘ymoq; préparer qqch. à qqn. biror kishiga biror narsani tayyorlab qo‘ymoq; on lui a préparé une surprise unga kutilmagan yangilik tayyorlab qo‘yishdi
    4. tayyorlamoq, tayyorlab, ko‘niktirib qo‘ymoq
    II se préparer vpr.
    1. tayyorlanmoq, shaylanmoq; tayyorgarlik, hozirlik ko‘rmoq; se préparer au combat, à combattre jangga, jang qilishga tayyorlanmoq
    2. tayyorlanmoq; la cuisine où se prépare le repas ovqat tayyorlanadigan oshxona
    3. yaqinlashmoq, muqarrar bo‘lib qolmoq; je crois qu'un orage se prépare menimcha momaqaldiroq yaqinlashyapti; impers. il se prépare quelque chose de grave muhim bir narsa tayyorlanyapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > préparer

  • 34 rallonge

    nf.
    1. qo‘shimcha, kengaytirish uchun qo‘yiladigan taxta; table à rallonge ikki yoqqa suriladigan, kengayadigan stol
    2. elektr uzaytirgich; la prise est trop loin, il faut une rallonge razetka juda uzoq, uzaytirgich kerak
    3. fam. ustama, qo‘shimcha haq; les ouvriers ont obtenu une rallonge pour travaux dangereux xavfli ish uchun ishchilar ustama haq olishga erishdilar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rallonge

  • 35 ranger

    I vt.
    1. o‘z joyiga tartib bilan terib, taxlab, qo‘yib qo‘ymoq; ranger ses affaires narsalarini tartibga solib qo‘ymoq; mots rangés par ordre alphabétique alifbo tartibi bo‘yicha joylashtirilgan so‘zlar
    2. qatoriga, safiga qo‘shmoq; cet auteur est à ranger parmi les classiques bu avtor klassiklar qatorida
    3. chetga, yo‘lning chetiga olib, qo‘yib qo‘ymoq; ranger sa voiture sur le bas-côté o‘z mashinasini yo‘lning yoqasiga to‘xtatib qo‘ymoq
    II se ranger vpr.
    1. joylashmoq, o‘ tirmoq; se ranger autour d'une table stol atrofiga o‘ tirmoq
    2. tizilmoq, qatorga turmoq; rangez-vous par trois uchtadan bo‘lib qatorga turing!
    3. o‘zini chetga olmoq, chetga chiqib turmoq; le taxi se rangea contre le trottoir taksi trotuar tomonga chiqib turdi; loc. se ranger du côté de qqn. biror kishining yonini olmoq, biror kishi tomonida bo‘lmoq; se ranger à l'avis de qqn. biror kishining fikriga qo‘shilmoq
    4. og‘ir, vazmin, bosiq bo‘lib qolmoq; o‘zini tiyib olmoq, aqli kirmoq, quyilmoq; elle a fini par se ranger oxiri u o‘zini tiyib oldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ranger

  • 36 recevoir

    I vt.
    1. olmoq, ega bo‘lmoq, qabul qilmoq; elle a reçu un prix u mukofot oldi; nous ne recevons pas la cinquième chaîne biz beshinchi kanalni olmaymiz; recevoir un conseil maslahat olmoq
    2. biror ish-harakat ta'siri ostiga olinmoq; recevoir des coups kaltak yemoq; recevoir des blessures yarador bo‘lmoq; qu'est-ce qu'il a reçu! unga nima bo‘ldi! (qanday kasalga duchor bo‘ldi!); recevoir un affront, des injures haqoratga, so‘kishga uchramoq
    3. biror holga solinmoq, uchramoq; le projet initial a reçu quelques modifications boshlang‘ich reja ayrim o‘zgartirishlarga uchradi
    4. qabul qilmoq, kutib olmoq, kutmoq; recevoir qqn. à dîner, à sa table biror kishini tushlikka, dasturxonga taklif qilmoq; recevoir qqn; avec empressement bajonudil kutib olmoq; être bien, mal reçu yaxshi, yomon kutib olingan bo‘lmoq; mehmon, do‘stlarni kutmoq; ils reçoivent très peu ularnikiga mehmon juda kam keladi
    5. ruxsat, ijozat etmoq, yo‘ l qo‘ymoq; être reçu à un examen, un concours imtihonga, konkursga qo‘yilmoq
    6. ko‘nmoq, qabul qilmoq, rozi bo‘ lmoq; recevoir les suggestions de qqn. biror kishining maslahatiga ko‘nmoq; recevoir des excuses uzrni qabul qilmoq; selon les usages reçus qabul qilingan odat bo‘yicha
    7. sig‘dira olmoq, qabul qilmoq; ce salon peut recevoir plus de cinquante personnes bu mehmonxona ellikdan ortiqroq odamni qabul qila oladi
    II se recevoir vpr.
    1. mehmon kutmoq, mehmon qabul qilmoq; ils se reçoivent beaucoup ular juda ko‘p mehmon kutishadi
    2. sport. yerga tushmoq (sakrashdan so‘ng); elle s'est reçue sur la jambe droite u yerga o‘ng oyog‘i bilan tushdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > recevoir

  • 37 repousser

    I vt.
    1. itarib yubormoq, turtib yubormoq, itarib, surib qo‘ymoq, otib, irg‘itib, itqitib yubormoq, uloqtirib tashlamoq, chekintirmoq, qaytarmoq, daf qilmoq; il l'a repoussé d'une bourrade contre le mur u bir musht bilan uni devorga qapishtirib qo‘ydi; repousser l'ennemi, les attaques dushmanni surib tashlamoq, hujumlarni qaytarmoq
    2. o‘zidan qochirmoq, haydab yubormoq, qo‘pollik bilan chetlatib qo‘ymoq; repousser qqn. avec dédain biror kishini mensimasdan qo‘pollik bilan chetlatib qo‘ymoq
    3. chetga itarib, surib qo‘ymoq; repousser les objets qui encombrent la table stolning ustini to‘ldirib turgan narsalarni chetga surib qo‘ymoq
    4. rad qilmoq, qaytarmoq, qabul qilmaslik; repousser les offres de qqn. biror kishining taklifini rad qilmoq
    5. jirkantirmoq
    6. kechiktirmoq, orqaroqqa, keyinroqqa surmoq, qoldirmoq; voulez-vous que nous repoussions le rendez-vous? uchrashuvimizni keyinroqqa qoldirishimizni xohlaysizmi?
    II se repousser vpr. itarishmoq, turtishmoq; les corps électrisés s'attirent ou se repoussent elektrlangan jismlar bir birini tortishadi yoki bir birini itarishadi.
    vi. qayta o‘sib chiqmoq, qaytadan chiqmoq (barg, soqol).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > repousser

  • 38 réservé

    -ée
    adj.
    1. mo‘ljallangan, ajratilgan, atalgan, belgilangan; rue réservée aux piétons piyodalarga mo‘ljallangan yo‘l
    2. olib, band qilib qo‘yilgan; avoir une place réservée dans le train, une table réservée au restaurant poyezdda band qilingan bir o‘rni, restoranda band qilingan bir stoli bo‘lmoq
    3. o‘zini tuta biladigan, vazmin, og‘ir, sipo, bosiq, ehtiyotkor; un homme réservé og‘ir-bosiq odam; il est très réservé dans ses jugement u o‘zining mulohazalarida juda vazmin.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réservé

  • 39 réserver

    I vt.
    1. band qilib, olib, atab qo‘ymoq (biror kishi uchun, biror kishiga); on vous a réservé ce bureau bu yozuv stolini siz uchun olib qo‘yishdi
    2. olib qo‘ymoq, saqlab qo‘ymoq, asrab, g‘amlab, ehtiyot qilib qo‘ymoq (zaxiraga, keyinroq foydalanish, ishlatish uchun); réserver le meilleur pour la fin eng yaxshisini oxiriga olib qo‘ymoq; réserver son jugement o‘zining fikr-mulohazalarini asrab qo‘ymoq
    3. band qilib, egallab, bron qilib qo‘ymoq; il est prudent de réserver ses places dans le train u poyezdda joy egallab qo‘yishda ehtiyotkor; avez-vous pensé à réserver une table au restaurant? restoranda stol band qilib qo‘yishni o‘yladingizmi?
    4. atab, tayyorlab qo‘ymoq; le sort, l'accueil qui nous est réservé bizga tayyorlab qo‘yilgan taqdir, kutib olish; cette soirée me réservait bien des surprises bu kecha menga ajoyib kutilmagan sovg‘alar tayyorlab qo‘ygan ekan
    II se réserver vpr.
    1. kutib turmoq, saqlanib turmoq, o‘zini tiyib turmoq; je préfère me réserver pour une meilleure occasion ma'qulroq payt kelguncha men o‘zimni tiyib turaman
    2. o‘zida qoldirmoq, o‘zida saqlamoq; je me réserve le droit de refuser rad qilish huquqini men o‘zimda qoldiraman; se réserver de +inf biror narsa qilish huquqini, imkoniyatini o‘zida qoldirmoq; il se réserve de prendre les dispositions qui s'imposent kerakli choralarni ko‘rish huquqini u o‘zida qoldiradi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réserver

  • 40 rester

    vi.
    1. biror joyda qolmoq, ma'lum bir vaqt bo‘ lmoq; il est resté à Paris u Parijda qoldi; nous sommes resté là plus d'une heure biz u yerda bir soatdan ortiqroq qoldik; rester au lit, à table to‘shakda yotib qolmoq, dasturxon atrofida uzoq o‘ tirib qolmoq; rester auprès de qqn. biror kishining oldida o‘ tirib qolmoq; loc.fam. il a failli y rester u yerda qolib ketishiga oz qoldi; rester en chemin yarim yo‘lda qolib ketmoq; qolmoq; je resterai (pour) garder la maison men uyni qo‘riqlagani qolaman; restez donc dîner avec nous biz bilan ovqatlangani qolsangiz-chi
    2. qimirlamay turib qolmoq (narsa); la voiture est restée au garage avtomobil garajda qoldi; l'arête est restée en travers de sa gorge baliqning qiltirig‘i uning tomog‘iga tiqilib qoldi; loc. cela me reste sur l'estomac bu oshqozonimda turib qoldi; cela m'est resté sur le coeur bu yuragimga o‘rnashib qoldi; cela doit rester entre nous bu ikkimizning oramizda qolishi kerak
    3. biror holatda qolmoq; rester debout, sans bouger tik, qimirlamay turib qolmoq; elle resta un moment sans parler u bir lahza so‘zlay olmay turib qoldi; rester dans l'ignorance jaholat batqog‘iga botib qolmoq; elle resta seule à attendre u yolg‘iz kutib qoldi; cela reste à prouver buni hali isbotlash kerak bo‘ladi; elle est restée coincée dans l'ascenseur u liftda tutilib qoldi; rester immobile qimirlamay qolmoq; le magasin restera ouvert en août magazin avgustda doim ochiq bo‘ladi
    4. abadiy qolmoq, qolmoq; c'est une oeuvre qui restera bu abadiy qoladigan asar; prov. les paroles s'envolent, les écrits restent so‘z uchib ketadi, yozilgan narsa qoladi
    5. rester à qqn. biror kishiga qarashliligicha qolmoq, saqlanib qolmoq; l'avantage est resté à nos troupes ustunlik bizning qo‘shinlarimizda qoldi; impers. il me reste du pain hali menda nondan bor
    6. en rester à kelib to‘xtamoq, -ga kelmoq; où en es-tu resté de ta lecture? o‘qishingda qayerga kelib to‘xtading? en rester là shu yerda to‘xtamoq, davom etkizmaslik; inutile de poursuivre, restons-en là ta'qib qilish befoyda, shu yerda to‘xtaylik; rester sur saqlab qolmoq; rester sur sa faim qorni och bo‘yicha qolmoq; rester sur une impression taassurot ostida bo‘lmoq
    7. biror narsadan biror parcha, bo‘lak, nishona, narsa qolmoq; le seul bien qui me reste menga qolgan yolg‘ iz boylik; impers. il nous reste encore de quoi vivre hali yashaguday narsamiz bor
    8. le plus dur reste à faire eng og‘irini qilish qoldi; impers. il reste beaucoup à faire hali qilinadigan ko‘p ish turibdi; le temps qu'il me reste à vivre mening umrimdan qolgan kunlarim; il ne me reste plus qu'à vous remercier mening sizga minnatdorchilik bildirishimgina qolyapti; reste à trouver la meilleure solution eng yaxshi yechimni topish qolyapti
    9. il reste que, il n'en reste pas moins que shunday bo‘lsa-da, shunga qaramay; il n'en reste pas moins que tu as été imprudent shunga qaramay sen ehtiyot bo‘lmagansan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rester

См. также в других словарях:

  • table — [ tabl ] n. f. • 1050; var. taule XIIIe (→ tôle); lat. tabula « planche, tablette » I ♦ Objet formé essentiellement d une surface plane horizontale, généralement supportée par un pied, des pieds, sur lequel on peut poser des objets. 1 ♦ Surface… …   Encyclopédie Universelle

  • table — TABLE. s. f. Meuble ordinairement de bois, fait d un ou de plusieurs ais, & posé sur un, ou plusieurs pieds; & dont on se sert pour manger, pour escrire, pour joüer, &c. Table de chesne. table de bois de noyer. table de marqueterie. table à un… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • TABLE —     Table, s. f., terme très étendu qui a plusieurs significations.     Table à manger, table de jeu, table à écrire. Première table, seconde table, table du commun. Table de buffet, table d hôte, où l on mange à tant par repas; bonne table,… …   Dictionnaire philosophique de Voltaire

  • Table — Ta ble, n. [F., fr. L. tabula a board, tablet, a painting. Cf. {Tabular}, {Taffrail}, {Tavern}.] 1. A smooth, flat surface, like the side of a board; a thin, flat, smooth piece of anything; a slab. [1913 Webster] A bagnio paved with fair tables… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • table — Ta ble, n. [F., fr. L. tabula a board, tablet, a painting. Cf. {Tabular}, {Taffrail}, {Tavern}.] 1. A smooth, flat surface, like the side of a board; a thin, flat, smooth piece of anything; a slab. [1913 Webster] A bagnio paved with fair tables… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • table — Table, f. penac. Vient par syncope du Latin Tabula, comme de Seculum, Crustulum, Seclum, Crustlum, et signifie en general un ais de bois long et quarré. Selon laquelle signification on dit Entablature, où plusieurs tels ais sont rengez pair à… …   Thresor de la langue françoyse

  • table — [tā′bəl] n. [OFr < L tabula, a board, painting, tablet < ? IE * taldhla < base * tel , flat, a board > OE thille, thin board, flooring] 1. Obs. a thin, flat tablet or slab of metal, stone, or wood, used for inscriptions 2. a) a piece… …   English World dictionary

  • Table A — A standard set of Articles of Association which can be incorporated by reference in the Articles of Association of any company. It is usually used to cover non essential procedural issues. Found in the Companies (Tables A F) Regulations 1985… …   Law dictionary

  • table — [n1] furniture upon which to work, eat bar, bench, board, buffet, bureau, console, counter, desk, dining table, dinner table, dresser, lectern, pulpit, sideboard, sink, slab, stand, wagon; concept 443 table [n2] meal bill of fare, board, cuisine …   New thesaurus

  • Table — Ta ble (t[=a] b l), v. t. [imp. & p. p. {Tabled} (t[=a] b ld); p. pr. & vb. n. {Tabling} (t[=a] bling).] 1. To form into a table or catalogue; to tabulate; as, to table fines. [1913 Webster] 2. To delineate, as on a table; to represent, as in a… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • table — ► NOUN 1) a piece of furniture with a flat top and one or more legs, for eating, writing, or working at. 2) a set of facts or figures systematically displayed. 3) (tables) multiplication tables. 4) food provided in a restaurant or household: food …   English terms dictionary

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»