-
1 taberna
tăberna, ae, f. [root ta (tan); Gr. teinô, perf. tetaka; cf.: tabula, tenus], a hut, shed, booth, stall, shop constructed of boards.I.Hence, in gen., any slight structure used for a dwelling, a hut or cottage (very rare):II.tabernae appellatio declarat omne utile ad habitandum aedificium, non ex eo, quod tabulis cluditur,
Dig. 50, 16, 183:pauperum tabernae,
Hor. C. 1, 4, 13; so,obscurae,
id. A. P. 229.—Of stalls in the circus: qui in circo totas tabernas tribulium causā compararunt, Cic. Mur. 35, 73.—In partic.A.Of a merchant, mechanic, taverner, etc., a booth, shop, workshop, stall, inn, tavern (class.):B.instructam ei medicinae exercendae causā tabernam dedit,
Cic. Clu. 63, 178; cf.:instructam tabernam sic accipiemus, quae et rebus et hominibus ad negotiationem paratis constat,
Dig. 50, 16, 185: taberna libraria, i. e. a bookseller ' s shop, Cic. Phil. 2, 9, 21;so simply taberna,
Hor. S. 1, 4, 71; Mart. 1, 118, 10:vinaria,
Varr. L. L. 8, § 55 Müll.; cf. Hor. Ep. 1, 14, 24:cretaria, unguentaria, Varr. l. l.: casearia,
Dig. 8, 5, 8, § 5:argentaria,
ib. 18, 1, 32; Liv. 26, 11, 7:purpuraria,
Dig. 32, 1, 91:sutrina,
Tac. A. 15, 34; cf.:ut Alfenus vafer omni Abjecto instrumento artis clausaque taberna Sutor erat,
Hor. S. 1, 3, 131: Liparea, Vulcan ' s shop, Juv. 13, 45:deversoria,
an inn, tavern, Plaut. Men. 2, 3, 81; id. Truc. 3, 2, 29; Varr. R. R. 1, 2, 23:cauponia,
Dig. 33, 7, 13; cf.:cum in eandem tabernam devertissent,
Cic. Inv. 2, 4, 14:occlusis tabernis,
id. Cat. 4, 8, 17:concursare circum tabernas,
id. ib.:occludere tabernas,
id. Ac. 2, 47, 144:salax,
Cat. 37, 1; cf. Prop. 4 (5), 8, 19:prope Cloacinae ad tabernas,
Liv. 3, 48, 5:tabernam exercere,
Dig. 33, 7, 15; Suet. Aug. 4:tabernam vel officinam conductam habuit,
Dig. 5, 1, 19. —Tres Tabernae, the Three Taverns, a place on the Appian Way, near Ulubrae and Forum Appii, Cic. Att. 1, 13, 1; 2, 10; 2, 12, 2; 2, 13, 1; Vulg. Act. 28, 15. —C. D.Poet.:quae colis Durrachium Adriae tabernam,
the market, Cat. 36, 15. -
2 taberna
-
3 taberna
taberna ae, f [2 TA-], a rude dwelling, hut, cabin: mors pulsat pauperum tabernas, H.: Migret in obscuras tabernas, H.— A place of business, booth, shop, stall, office: instructa medicinae exercendae causā: libraria, a book-stall: Nulla taberna meos habeat libellos, H.: Nec vicina subest vinum praebere taberna, bar, H.: tabernae argentariae, money-changers' shops, L.: sutrina, Ta.: Liparea, Vulcan's shop, Iu.: Adriae, market, Ct.— An inn, tavern: in tabernam devertere: occlusis tabernis: prope Cloacinae ad tabernas, L.: Tres Tabernae, a hamlet on the Appian Way near Ulubrae.—An archway in the circus.* * *Itavern, inn; booth, hut, cottage, hove, small shop (Nelson)IIshop, stall; wooden hut or booth; inn, tavern -
4 taberna
taberna taberna, ae f лавка (торговая) -
5 taberna
taberna, ae, f. (urspr. traberna v. trabs), die Bretterhütte, Bude, I) als Wohnung, pauperum tabernae, Hor. carm. 1, 4, 13; so auch Hor. de art. poët. 229; vgl. Ulp. dig. 50, 16, 183. – II) als Geschäftsort für Kaufleute, Wirte, Handwerker, der Laden, die Werkstätte, tab. libraria, Cic., u. ohne libraria, Hor., Buchladen, Bücherbude: cretaria, vinaria, Varro LL.: carbonaria, Serv.: unguentaria, Varro LL., Sen u.a.: fullonia, Inscr., oder fullonis, Hieron.: coriarii, Hieron.: medicorum tabernae, Hieron.: tonsoris, Hor.: cauponia, Schankbude, ICt.: sutrina, Tac.: argentaria, Wechslerbude, Wechsel- bank, Liv.: meritoria, Wirtshaus, Val. Max., aber meritoriae tabernae, Bordelle, Isid.: tabernam omnibus copiis instruere, Vitr.: tabernam exercere, Vitr.: in tabernam devertere, Gasthof, Wirtshaus, Cic.: concursare circum tabernas, Cic. – III) ein Bogengang im Zirkus (b. Plutarch. θεωρητήριον) für die Bequemlichkeit der Zuschauer, die Schaubude, Cic. Mur. 73. – IV) als nom. propr., Tres Tabernae, eine Ortschaft an der appischen Straße, nahe bei Ulubrä u. dem Forum Appii, Cic. ad Att. 1, 13, 1; 2, 10 extr. u.a. Vulg. act. apost. 28, 15. – / Nbff. a) traberna, Cassiod. in psalm. 14, 1: trabena, Donat. Ter. adelph. 3, 3, 5. – b) tabernum, Gloss. V, 396, 30.
-
6 taberna
taberna, ae, f. (urspr. traberna v. trabs), die Bretterhütte, Bude, I) als Wohnung, pauperum tabernae, Hor. carm. 1, 4, 13; so auch Hor. de art. poët. 229; vgl. Ulp. dig. 50, 16, 183. – II) als Geschäftsort für Kaufleute, Wirte, Handwerker, der Laden, die Werkstätte, tab. libraria, Cic., u. ohne libraria, Hor., Buchladen, Bücherbude: cretaria, vinaria, Varro LL.: carbonaria, Serv.: unguentaria, Varro LL., Sen u.a.: fullonia, Inscr., oder fullonis, Hieron.: coriarii, Hieron.: medicorum tabernae, Hieron.: tonsoris, Hor.: cauponia, Schankbude, ICt.: sutrina, Tac.: argentaria, Wechslerbude, Wechsel- bank, Liv.: meritoria, Wirtshaus, Val. Max., aber meritoriae tabernae, Bordelle, Isid.: tabernam omnibus copiis instruere, Vitr.: tabernam exercere, Vitr.: in tabernam devertere, Gasthof, Wirtshaus, Cic.: concursare circum tabernas, Cic. – III) ein Bogengang im Zirkus (b. Plutarch. θεωρητήριον) für die Bequemlichkeit der Zuschauer, die Schaubude, Cic. Mur. 73. – IV) als nom. propr., Tres Tabernae, eine Ortschaft an der appischen Straße, nahe bei Ulubrä u. dem Forum Appii, Cic. ad Att. 1, 13, 1; 2, 10 extr. u.a. Vulg. act. apost. 28, 15. – ⇒ Nbff. a) traberna, Cassiod. in psalm. 14, 1: trabena, Donat. Ter. adelph. 3, 3, 5. – b) tabernum, Gloss. V, 396, 30. -
7 taberna
taberna, ae, f., tavern, A. 28:15.* -
8 taberna
f.1 bar.2 tavern, barroom, bar, alehouse.* * *1 pub, bar2 (antiguamente) tavern* * *SF1) (=bar) pub, bar; ( Hist) tavern2) Caribe (=tienda) small grocery shop3) Cono Sur [de juego] gambling den* * *femenino bar, tavern (arch), pub (BrE)* * *= inn, barroom, tavern.Ex. This article describes the architecture of the library in Skorping, Denmark, built on the site of an old inn destroyed by fire.Ex. The author describes the cowboys, barrooms, variety theaters, and bawdy houses and their patrons in an attempt to separate historical reality from local myth.Ex. She walked into the tavern and started mouthing off about my less than exemplary manliness.----* canción de taberna = drinking song.* * *femenino bar, tavern (arch), pub (BrE)* * *= inn, barroom, tavern.Ex: This article describes the architecture of the library in Skorping, Denmark, built on the site of an old inn destroyed by fire.
Ex: The author describes the cowboys, barrooms, variety theaters, and bawdy houses and their patrons in an attempt to separate historical reality from local myth.Ex: She walked into the tavern and started mouthing off about my less than exemplary manliness.* canción de taberna = drinking song.* * ** * *
taberna sustantivo femenino
bar, tavern (arch), pub (BrE)
taberna sustantivo femenino tavern, bar
' taberna' also found in these entries:
Spanish:
bar
- bodega
- boliche
- posada
- tasca
English:
bar
- inn
- landlady
- landlord
- saloon
- speakeasy
- tavern
* * *taberna nf[tasca] bar [old-fashioned in style]; [antigua, tradicional] tavern, inn* * *f bar* * *taberna nf: tavern, bar* * *taberna n pub / bar -
9 taberna
ta.ber.na[tab‘ɛrnə] sf 1 taverne. 2 cabaret. Var: taverna.* * *[ta`bɜ:xna]Substantivo feminino bistrot masculin* * *nome femininotaverne -
10 taberna
-
11 taberna
-
12 taberna
ae f. [предпол. из traberna от trabs]1) дощатая хижина, лачуга ( paupĕrum tabernae H)2) помещение, лавка ( libraria C)t. argentaria L — меняльная лавкаt. sutrīna T — сапожная мастерскаяt. (deversoria) Pl, C — харчевня ( humĭlis Pt)t. tonsōris H — цирюльняTres Tabernae C, Vlg — местечко на Via Appia, между Ulubrae и Forum Appii -
13 taberna
fтаверна, трактир, кабачок -
14 taberna
-
15 taberna
сущ.1) общ. кабак, кабак стар., кабачок (ресторанчик), корчма стар., питейное заведение, питейный дом, погребок (кабачок), трактир, таверна2) устар. шинок3) Куб. закусочная -
16 taberna
домик, хижина (1. 183 D. 50, 16); особ. лавка или мастерская (1. 185 eod. 1. 19 § 2 D. 5, 1. 1. 27 § 1 D. 7, 1. 1. 3. 8. 13 § 2. 1. 19 § 2 D. 14, 3. 1. 5 § 16 D. 14, 4. 1. 34 pr. D. 20, 1. Gai. IV. 71);tab. argentaria, меняльная лавка (1. 32 D. 18, 1);
cauponia, трактир (1. 43 pr. D. 23, 2).
Латинско-русский словарь к источникам римского права > taberna
-
17 taberna
-
18 taberna
• ale-house• alehouse• barroom• gimp nail• gin trap• tapping• taps• tautologically• tavern keeper• wine bar -
19 taberna
f• bar• hospoda• vinárna• výčep -
20 taberna
iz. tavern, bar
См. также в других словарях:
Taberna — (lateinisch, Plural tabernae) bezeichnete im antiken Rom ursprünglich einen Schuppen, eine Scheune oder ein aus Brettern errichtetes Gebäude, übertragen auch eine ärmliche Wohnung, hauptsächlich aber sowohl Läden und Werkstätten, als auch… … Deutsch Wikipedia
taberna — (Del lat. taberna). f. Establecimiento público, de carácter popular, donde se sirven y expenden bebidas y, a veces, se sirven comidas. ☛ V. difunto de taberna … Diccionario de la lengua española
Taberna — (lat.), 1) Bude; bes. 2) Bude, Laden der Händler in Rom. Nach den verschiedenen Gegenständen, womit darin gehandelt wurde, gab es Taberna librarĭae, Buchläden, T. vinarĭae, Weinschenken, T. argintarĭae, Wechselbänke, T. caeditĭae, worin mit… … Pierer's Universal-Lexikon
tabernă — TABÉRNĂ s.f. Prăvălie din vechea Romă. [pl. ne. / < lat. taberna]. Trimis de LauraGellner, 16.10.2005. Sursa: DN … Dicționar Român
taberna — tabèrna ž <G mn ā/ ī> DEFINICIJA pov. u starom Rimu naziv za dućan ETIMOLOGIJA lat. taberna: koliba, daščara, krčma, usp. taverna … Hrvatski jezični portal
taberna — sustantivo femenino 1. Establecimiento popular donde se venden y sirven bebidas y a veces también comidas: Siempre echamos una partida de cartas en la taberna. Sinónimo: tasca … Diccionario Salamanca de la Lengua Española
Taberna — (lat.), Bude; Kaufladen; daher Taberne, Schenke, Weinhaus … Kleines Konversations-Lexikon
Taberna — Taberna, lat., Bude, Laden, Schenke … Herders Conversations-Lexikon
taberna — |é| s. f. 1. Loja onde se vende vinho a retalho. = BODEGA 2. Loja modesta de comes e bebes. = TASCA 3. [Figurado] Casa imunda, desordenada … Dicionário da Língua Portuguesa
Taberna — Succession de tabernae dans la via Biberatica au marchés de Trajan … Wikipédia en Français
TABERNA — I. TABERNA oppid. Germaniae secundae triplex, Unum in Alsatia inferiori Zabern, simpliciter, vel Elsaszabern incolis, amplum, alias munitum, cum arce valida, nunc disiecta. Baudrand. de novo instauratur, A. C. 1675. Ad amnem Sorr, 4. leucis ab… … Hofmann J. Lexicon universale