Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

tête-à-tête

  • 21 affluer

    vi.
    1. quyilmoq, qo‘shilmoq; le sang lui afflue à la tête uning miyasiga qon quyilmoqda
    2. fig. juda ko‘p miqdorda kelmoq, oqib kelmoq, quyilmoq, to‘planmoq, yig‘ilmoq; les curieux affluent à l'exposition ko‘rgazmaga qiziquvchilar oqib kelardi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > affluer

  • 22 ail

    nm. sarimsoq, sarimsoqpiyoz; une odeur d'ail sarimsoq hidi; saucisson à l'ail sarimsoqli kolbasa; une tête, une gousse d'ail bir bosh, bir bo‘lak sarimsoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ail

  • 23 ailleurs

    adv. boshqa joyda; je n'ai vu cela nulle part ailleurs men buni boshqa hech qayerda ko‘rmadim; partout ailleurs barcha boshqa joylarda; avoir la tête ailleurs, être ailleurs xayolparast bo‘lmoq, boshqa narsa haqida o‘ylamoq; d'ailleurs (gap boshida) ammo, aytganday, biroq, shunday bo‘lsa ham; buning ustiga, shu bilan birga; d'ailleurs, il faut reconnaître que shunday bo‘lsa ham, bo‘yinga olish kerak; il a dit beaucoup de choses, fort intéressantes d'ailleurs u ko‘p narsa haqida gapirdi, shu bilan birga juda qiziq gapirdi; par ailleurs boshqa joyda; fig. boshqa tomondan, shu bilan birga; bien que très intelligent par ailleurs, il ne comprend pas les mathématiques u juda aqlli bo‘ lsa ham, matematikani yaxshi bilmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ailleurs

  • 24 appesantir

    I vt. og‘irlashtirmoq, vazminlashtirmoq
    II s'appesantir vpr.
    1. og‘irlashmoq, vazminlashmoq, toshi ortmoq; je sentais ma tête s'appesantir men boshim og‘irlashib ketayotganini sezardim
    2. biror masala ustida uzoq to‘xtalib o‘ tmoq, to‘xtamoq; ezmalik qilmoq, gapni cho‘zmoq; il s'appesantit sur les détails u ikir-chikir ustida uzoq to‘xtaldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > appesantir

  • 25 approbatif

    -ive
    adj. ma'qullaydigan, ma'qullovchi, ijobiy, maqtovli; un signe de tête approbatif ma'qullash ma'nosida bosh irg‘ash, qimirlatish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > approbatif

  • 26 assener

    ou asséner
    vt. urmoq, zarba bermoq; asséner un coup de bâton sur la tête tayoq bilan boshga urmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > assener

  • 27 avoir

    I vt.
    1. ega bo‘lmoq; molik bo‘lmoq; avoir une maison uning uyi bor; avoir une bicyclette uning velosipedi bor; avoir du succès muvaffaqiyat qozonmoq; avoir de la besogne par-dessus les cheveux ishi boshidan oshib yotmoq; il a de la chance uning omadi kelyapti, bor; en avoir pour qolmoq, bor bo‘lmoq (vaqt); tushmoq (sotib olingan narsa, pul); j'en ai pour cinq minutes meni besh minut kuting; men yana besh minut band bo‘ laman; j'en ai eu pour 50 francs bu narsa menga 50 frankka tushdi; il en a eu pour son argent u ziyon, zarar ko‘rmadi
    2. avoir une femme et des enfants uning xotini va bolalari bor
    3. sotib olmoq, olmoq; j'ai eu ce livre pour presque rien men bu kitobni juda arzon sotib oldim, deyarli bekorga oldim
    4. fam. avoir qqn. yengmoq, bas kelmoq, uddalamoq; on les aura! biz ularni yengamiz!
    5. fam. avoir qqn. aldamoq, aldab ketmoq, tovlamoq, tuzlamoq; firib bermoq; il nous a bien eus u bizni boplab aldadi
    6. o‘zida namoyon qilmoq (ta'na a'zosi, ko‘rinish); il, elle a de grandes jambes, des cheveux blancs uning oyoqlari katta, sochlari oq; ce mur a deux mètres de haut bu devorning balandligi ikki metr(dir); quel âge avezvous? yoshingiz nechada? avoir du courage jasur bo‘lmoq
    7. boshdan kechirib, tatib ko‘rib bilmoq, boshdan kechirmoq, totmoq, tatib ko‘rmoq, chekmoq, tortmoq, his qilmoq, sezmoq; avoir mal à la tête boshi og‘rimoq, avoir faim och bo‘lmoq, qolmoq; avoir soif chanqamoq; j'ai eu une fâcheuse impression menda yomon taassurot qoldi; qu'est-ce que tu as? senga nima bo‘ldi? j'ai froid men sovqotyapman; j'ai chaud men isib ketyapman; j'ai sommeil uyqum kelyapti; avoir raison haq bo‘lmoq; avoir tort nohaq bo‘lmoq; avoir tous les torts har taraflama gunohkor bo‘lmoq; avoir confiance ishonmoq; en avoir à, après, contre qqn. g‘azablanmoq, jahli chiqmoq, achchig‘i kelmoq; darg‘azab bo‘ lmoq; contre qui en avezvous? kimdan jahlingiz chiqib turibdi?
    II yordamchi fe'l
    1. avoir à (+inf) o‘zini burchli deb bilmoq; kerak, zarur, lozim, darkor; j'ai à vous parler men sizga gapirishim kerak; n'avoir qu'à kerak, zarur, lozim, darkor (faqat); vous n'aviez qu'à nous dire siz faqat bizga aytishingiz zarur edi
    2. avoir + participe passé qo‘shma zamon hosil qiladi: j'ai écrit men yozdim; nous avons causé biz suhbatlashdik
    3. il y a bor; mavjud; turibdi; yotibdi; avval burun; il y a de l'argent dans le portefeuille portfelda pul bor; combien y a-t-il de Moscou à Leningrad? Moskva'dan Leningradgacha qancha (kilometr) bor?
    3. il y a deux jours ikki kun avval; il y a champagne et champagne yaxshi va yomon shampanlar bor; sifatli va sifatsiz shampanlar bor; il n'y a qu'à (+inf) faqat …zarur, darkor, lozim, kerak; il n'y avait qu'à les ramasser ularni faqat yig‘ishtirib olish kerak edi.
    nm.
    1. mulk, mol-mulk, boylik, davlat, dunyo, mol-mulk
    2. kredit (kirim-chiqim daftarlarining chiqimlar, unadigan pullar yoziladigan o‘ng tomoni); doit et avoir debet va kredit.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avoir

  • 28 baisser

    I vt. tushirmoq, pasaytirmoq, quyi solmoq, xam qilmoq, egmoq; baisser les rideaux pardani tushirmoq; baisser la tête boshini quyi solmoq; baisser le pavillon bayroqni tushirmoq; baisser le ton tovushini pasaytirmoq
    II vi. kamaymoq, tushmoq; cette marchandise baisse bu tovarning narxi tushayapti
    III se baisser vpr. egilmoq, bukilmoq, engashmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > baisser

  • 29 bonnet

    nm.
    1. bosh kiyim; bonnet de cuisinier oshpazlar kiyadigan bosh kiyim; bonnet de nuit tunda kiyib yotiladigan bosh kiyim; bonnet de fourrure mo‘yna telpak; bonnet à poil ayiq terisidan qilingan telpak; avoir la tête près du bonnet tez jahli chiqmoq, g‘ijinib, g‘azablanib ketmoq; parler à son bonnet o‘zi bilan o‘zi gaplashmoq; mettre son bonnet de travers chap oyoqda turmoq; prendre sous son bonnet tomdan olib gapirmoq, to‘qimoq; il a pris cela sous son bonnet bu uning uydirmasi, to‘qimasi; opiner du bonnet boshqalarning fikri bilan kelishmoq; être triste comme un bonnet de nuit xafa, dilabgor, dilshikast bo‘lmoq, ma'yuslanmoq, g‘amga botmoq
    2. chandiq, yamoq, bitgan yaraning o‘rni.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > bonnet

  • 30 branler

    I vt.
    1. silkitmoq, qimirlatmoq; branler la tête boshini liqillatmoq, chayqamoq, tebratmoq
    2. vulg. shahvatni masturbatsiya bilan qondirmoq, kapaki qilmoq (birovni)
    3. fig.vulg. qilmoq, bajarmoq; j'en ai rien à branler pashsha qo‘rib o‘tiribman
    II vi. qimirlamoq, qimirlab turmoq, liqillamoq, tebranmoq, loppillamoq
    II se branler vpr.vulg.
    1. kapaki qilmoq, o‘zini o‘zi qondirmoq
    2. je m'en branle tupurdim, menga baribir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > branler

  • 31 camper

    vi.
    1. qo‘nolg‘ada to‘xtamoq
    2. joylashtirmoq; camper son chapeau sur sa tête qalpog‘ini bostirib kiymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > camper

  • 32 casser

    vt.
    1. sindirmoq, ushatmoq, parchalamoq
    2. loc. casser la croûte nonushta qilmoq, tamaddi qilib olmoq; casser le morceau shamasiz, qochirimsiz, kinoyasiz aytmoq (o‘z fikrini); casser sa pipe o‘lmoq; casser la tête zeriktirmoq, bezor qilmoq, ko‘ngilga urmoq
    3. sindirmoq (suyakni), burnini sindirmoq; casser les pieds zeriktirmoq
    4. ziyon, zarar yetkazmoq
    5. ça ne casses rien bu shundayicha
    6. bekor, yo‘q qilmoq
    7. mansabini, unvonini pasaytirmoq, tushirmoq.
    vi.
    1. sinmoq, ushalmoq, parchalanmoq; se casser sinmoq, ushalmoq
    2. bo‘linmoq, mayda bo‘laklarga, parchalarga bo‘linib ketmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > casser

  • 33 clairsemé

    -ée
    adj.
    1. siyrak ekilgan, siyrak o‘tqazilgan; des arbres clairsemés siyrak o‘ tqazilgan daraxtlar; une tête aux cheveux clairsemés siyrak sochli bosh
    2. kam sonli, oz, yakkam-dukkam, onda-sonda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > clairsemé

  • 34 claque

    nf.
    1. shapaloq, tarsaki, shappati; donner, recevoir une claque sur la joue yuziga shapaloq, tarsaki tushirmoq, olmoq; loc. tête à claques xunuk, badbashara, yoqmaydigan yuz, qiyofa
    2. yollanma hushtakboz, olqishchi (teatrlarda)
    3. en avoir sa claque itday charchamoq, holdan toymoq; jonidan juda to‘ymoq, yetarli bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > claque

  • 35 cogner

    I vt.
    1. ustiga urmoq, qoqmoq
    2. turtmoq, urmoq, taqillatmoq, qoqmoq
    3. urmoq, do‘pposlamoq, mushtlamoq; il a encore cogné son frère u ukasini yana urdi, do‘pposladi
    II vi. taqillamoq, chiqillamoq; mon coeur cognait yuragim sanchdi, qattiq urardi
    III se cogner vpr. urilmoq, tegib ketmoq; il s'est cogné à un meuble u jihozga urilib ketdi; se cogner la tête contre les murs boshini devorga urmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cogner

  • 36 conserver

    I vt.
    1. saqlamoq, asramoq, himoya qilmoq, avaylamoq, ehtiyot qilmoq, esida tutmoq, himoya qilmoq (tinchlikni); conserver sa lucidité (sa tête) aqli-hushi joyida bo‘lmoq; bien conservé yaxshi saqlangan, qarimagan odam; conserver un navire kemani ko‘zdan kechirmaslik
    2. konserva qilmoq, to‘xtatib qo‘ymoq
    II se conserver vpr. sog‘likni saqlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > conserver

  • 37 cortège

    nm.
    1. tantanali yurish, namoyish, mulozimlar, ayonlar
    2. tantanali yurish, olg‘a yurish, namoyish, turnaqator yurish; cortège nuptiale to‘y-tomosha namoyishi; cortège funèbre motam yurishi; cortège sans queue ni tête betartib, tartibsiz yurish; liberté des cortèges et manifestations de rues ko‘cha yurishi namoyish erkinligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cortège

  • 38 coup

    nm.
    1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida
    2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda
    3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan
    4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash
    5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq
    6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq
    7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coup

  • 39 coûter

    vi.
    1. qiymatga ega bo‘ lmoq, baholanmoq; coûter gros juda qimmat bo‘lmoq; coûter chaud o‘ ta qimmatga tushmoq; coûter les yeux de la tête nihoyatda qimmat
    2. coûter la vie hayot evaziga erishmoq, hayotini garovga qo‘ymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coûter

  • 40 creuser

    I vt.
    1. qazimoq, kovlamoq, o‘ymoq, qazib chuqurlashtirmoq, chopmoq; creuser des fouilles kotlovon, poydevor qazimoq; creuser sa fasse; creuser son tombeau fig. o‘ziga go‘r, choh qazimoq
    2. teshmoq, o‘ymoq, kovak, ichini bo‘sh, havol qilmoq; creuser l'estomac ishtaha keltirmoq, ochmoq
    3. fig. chuqurlashtirmoq, kovlamoq, qazib, o‘yib chuqurroq qilmoq, sermazmun qilmoq; creuser un sujet sinchiklab, astoydil o‘rganmoq (fanini)
    II se creuser vpr.
    1. teshik, kovak, havol, ichi bo‘sh bo‘lmoq (yog‘och haqida)
    2. chuqur, o‘yiq, kovak bo‘lmoq (ko‘z, chakak haqida)
    3. se creuser l'esprit, le cerveau, la tête bosh qotirmoq
    4. chuqurlashmoq (nizo haqida).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > creuser

См. также в других словарях:

  • tête — [ tɛt ] n. f. • teste, test « crâne », opposé à l a. fr. chef « tête », 1050; lat. méd. testa « boîte crânienne », sens spécialisé de « coquille dure » → 1. test I ♦ 1 ♦ Partie, extrémité antérieure (et supérieure chez les animaux à station… …   Encyclopédie Universelle

  • tête-de-mort — tête [ tɛt ] n. f. • teste, test « crâne », opposé à l a. fr. chef « tête », 1050; lat. méd. testa « boîte crânienne », sens spécialisé de « coquille dure » → 1. test I ♦ 1 ♦ Partie, extrémité antérieure (et supérieure chez les animaux à station… …   Encyclopédie Universelle

  • tête-à-tête — [ tɛtatɛt ] n. m. inv. • 1636; de tête(I, 2o) 1 ♦ Situation de deux personnes qui se trouvent seules ensemble, et spécialt qui s isolent ensemble. Un tête à tête amoureux. Elle essaya de nous ménager un tête à tête. ⇒ entrevue. « j évite le tête… …   Encyclopédie Universelle

  • tête à tête — ou tête à tête n. m. inv. et loc. adv. d1./d n. m. inv. Situation de deux personnes seules l une avec l autre. d2./d Loc. adv. (Sans trait d union.) être tête à tête ou en tête à tête avec qqn, seul avec lui. Repas en tête à tête. ⇒TÊTE( )À(… …   Encyclopédie Universelle

  • Tête (homonymie) — Tête Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom …   Wikipédia en Français

  • tête-bêche — [ tɛtbɛʃ ] adv. • 1820; altér. de à tête béchevet, renforcement de béchevet, proprt « double tête », de bes, bis « deux fois » et chevet, qui n était plus compris ♦ Dans la position de deux personnes dont l une a la tête du côté où l autre a les… …   Encyclopédie Universelle

  • tête-de-nègre — [ tɛtdənɛgr ] adj. inv. et n. • 1818; par anal. d aspect avec la tête d un nègre 1 ♦ De couleur marron foncé. N. m. inv. « d un brun tirant sur le tête de nègre et le chocolat » (Robbe Grillet). 2 ♦ N. f. Pâtisserie composée d une meringue… …   Encyclopédie Universelle

  • tête-à-queue — [ tɛtakø ] n. m. inv. • 1872; de tête et queue 1 ♦ Mouvement du cheval qui pivote brusquement sur lui même. 2 ♦ Brusque changement de direction d un véhicule qui se retrouve en sens contraire. L automobile a dérapé et fait un tête à queue. Des… …   Encyclopédie Universelle

  • Tête — Tête, head in French, may refer to : * Je danse dans ma tête, a song from the Dion chante Plamondon album by Céline Dion * Tête bêche, a joined pair of stamps in philately * Tête Jaune (d. 1828), an Iroquois Métis trapper/furtrader/explorer *… …   Wikipedia

  • Tete humaine — Tête humaine Pour les articles homonymes, voir Tête. La tête humaine, aussi appelée caboche en language courant, est la tête de l’être humain. C’est la partie de l’anatomie du corps humain portée par le cou. L’homme, comme tous les primates, a… …   Wikipédia en Français

  • TÊTE ET COU — La tête superpose un étage supérieur, le crâne, qui contient l’encéphale, un étage moyen, sensoriel, avec les fosses nasales, les orbites, les oreilles, et un étage inférieur, viscéral, ou aéro digestif (en avant, fosses nasales et cavité buccale …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»