-
1 somme
nf.1. yig‘indi; faire la somme de plusieurs nombres ko‘p sonning yig‘indisini topmoq2. jami, hammasi, barchasi, majmui; une somme d'efforts considérables anchagina harakatning majmui; loc.adv. en somme umuman; somme toute natijada, qisqacha qilib aytganda3. ma'lum miqdor pul, mablag‘, summa; une grosse somme katta mablag‘4. yakun, natija; ce traité est une somme bu risola yakundir.nf. bête de somme yuk hayvoni.nm. uyqu, pinak, mudroq; faire un somme, un petit somme bir oz mizg‘ib olmoq.nm. uyqu; faire un petit somme mizg‘ib olmoq; je n'ai fait qu'un somme men tun bo‘yi qimir etmay uxladim. -
2 petit
-iteI adj.1. kichik, past bo‘yli (jonli narsa); un homme très petit, mais qui n'est pas nain juda past bo‘yli odam, lekin mitti emas; loc. se faire tout petit ko‘zga chalinmaslikka harakat qilmoq; quand j'étais petit men kichikligimda, yoshligimda; le petit frère, la petite soeur de qqn. biror kimsaning ukasi, singlisi2. kichkina, kichikkina, jajji (narsa); une petite maison kichkina uy; on a fait un petit tour jinday aylanib keldik; il a fait un petit somme u jindak uxlab oldi; le petit doigt chinchaloq3. kichik, arzimas, ozgina, andak; je vous demande une petite minute men sizning andak vaqtingizni olaman; une petite somme arzimas summa; les petites et moyennes entreprises kichik va o‘rta korxonalar4. fam. comment va cette petite santé? salomatlikchalari qalay? un petit coup de rouge qittay qizilidan; des bons petits plats lazzatli ovqatlar; qu'est-ce qu'elle veut, la petite dame? xonimcha nimani istaydilar? quel petit crétin! qanday tentakvoy! ma petite maman onaginam, ayaginam, oyijon; loc.fam. son petit ami, sa petite amie jazmani, o‘ynashi5. kichik, arzimas; de petits inconvénients arzimas noqulayliklar; encore un petit effort! yana jinday zo‘r beraylik! le petit nom ism6. kichik, ahamiyatsiz, katta mavqega ega bo‘lmagan; les petits gens kambag‘allar; les petits commerçants kichik savdogarlar; n. ce sont toujours les petits qui trinquent doim kambag‘allar otishadi, ichishadi7. arzimas, kichik, o‘rta-miyona, ahamiyatsiz, shunchaki, ikkinchi darajali; les petits poètes ikkinchi darajali shoirlar; petits soins e'tibor, mehribonlikII n.1. bola, yosh bola; le petit, ce petit bola, bu bola; les tout-petits chaqaloqlar, jajjilar; la cour des petits et celle des grands yoshlar va kattalar hovlisi; hé, petit! va porter ça à ta mère he bola! manavini onangga olib borib ber2. hayvon bolasi; la chatte a fait ses petits mushuk bola tug‘di, bolaladi, tug‘di; fam. son argent a fait des petits uning puli tug‘di (foyda keltirdi)3. bola, farzand, zurriyot; les petites Durand kichik duranlar (Duranning qizlari).adv. petit à petit sekin-asta, oz-ozdan; petit à petit il aménage sa maison u oz-ozdan uyini tartibga solyapti; prov. petit à petit l'oiseau fait son nid qimirlagan qir oshar2. en petit kichik holda; je voudrais la même chose, mais en tout petit men xuddi shu narsani xohlar edim, lekin ozginasini. -
3 argent
nm.1. kumush (metall); en argent, d'argent kumush, kumushdan, kumushdan tayyorlangan; avoir des reflets d'argent kumushdek tovlanmoq2. vif-argent simob3. pul; avoir besoin d'argent puldan qiynalmoq; une grosse somme d'argent katta miqdordagi pul; argent liquide naqd pul; avance d'argent avans pul, bo‘nak; l'argent de poche choy puli, kundalik mayda xarajatlar uchun pul; jeter l'argent par les fenêtres pulni ko‘kka sovurmoq, pulni isrof qilmoq. -
4 bête
I nf.1. hayvon, jonivor, mol; bête de somme yuk tashuvchi hayvon; bête de trait ulov hayvonlari (ot, ho‘kiz va h. k.)2. zehni past, anqov; bonne bête yaxshi odam; faire la bête jinnilik qilmoq; chercher la petite bête à qqn. kimdandir ayb topishga urinmoqII adj. ahmoq, tentak; bête comme un chou, bête comme une oie, bête à manger du foin, bête comme ses pieds g‘irt ahmoq, qip-qizil ahmoq; pas si bête yomon emas. -
5 coquet
-etteI adj. tannoz, ishvali, g‘amzali, chiroyli, bashang, qichiq; la coquette somme fam. talaygina pulII n. tannoz ayol, ishvagar, ko‘krakburma. -
6 délivrer
I vt.1. (qqn de qqch) xolos, ozod qilmoq, qutqarmoq, qutqazmoq2. bermoq, topshirmoq, to‘lamoq; délivrer une somme pul to‘lamoq; délivrer un certificat guvohnoma bermoq; délivrer au porteur hujjatini ko‘rsatganga bermoq3. tug‘dirmoq, ko‘zi yormoq, tug‘moqII se délivrer vpr. quturmoq, qutqazilmoq, xalos, ozod bo‘lmoq. -
7 empocher
vt.1. cho‘ntak, kissaga solmoq2. pul olmoq; empocher de l'argent pul olmoq; empocher une forte somme katta, talaygina, ancha pulni hamyonga solmoq. -
8 fort
-forteI adj.1. kuchli, baquvvat; de forte constitution zuvalasi pishiq; fort comme un boeuf ho‘kizdek kuchli, baquvvat; cela est plus fort que moi bu mening qo‘limdan kelmaydi; fort de nimagadir qattiq ishonish2. mahkam, pishiq, puxta, chidamli, mustahkam, bardosh beradigan, qattiq, mustahkam3. muhim, jiddiy, yirik, katta, ulkan; une forte somme katta, ko‘p pul; de forts contingents yirik kontingent4. chidamli, pishiq, puxta, matonatli, sabotli, bukilmas, mustahkam; une ville forte mustahkam shahar5. (en qqch) biror narsaga mohirlik, ustalik, ustasi faranglik; il est fort en mathématiques u matematikadan kuchli6. og‘ir, vazmin, salmoqdor7. kuchli, katta; une forte pluie jala, sharros yomg‘ir; une voix forte qattiq ovoz, baland ovoz; c'est trop fort! elle est forte, celle-là! fam. bu sira to‘g‘ri kelmaydi, bu darvozaga sig‘maydi! à plus forte raison ayniqsa, buning ustigaII adv.1. mahkamlab, mahkam, pishiq qilib, mahkam, qattiq; de plus en plus fort juda mahkamlab2. baland, qattiq3. juda, juda ham, g‘oyat, nihoyatda, ortiq (g‘oyat, nihoyat) darajada, bag‘oyat; fort bien juda yaxshi, a'lo darajada; a'lo, mayli; yaxshi, durust; fort mal juda yomon, yomon.III nm.1. kuchli tomon; c'est là mon fort meni bunga kuchim yetadi2. asosiy, eng muhim, bosh; au fort de eng qizg‘in (yoki eng qizigan) paytda; au fort du combat jang qizigan paytda3. istehkom, mudofaa inshooti4. qalin, zich, quyuq (o‘rmon)5. kuchli odam, bahodir, polvon6. in, uya, makon (hayvonlar). -
9 global
-aleadj. umumiy, mushtarak, dunyoga tarqalgan, dunyo miqyosidagi, butun yer shariga, yalpi, jami, hammasi; une somme globale yalpi sum; un revenu global jami daromad; la production globale yalpi mahsulot. -
10 gros
-grosseI adj.1. semiz, yo‘g‘on, to‘la; le gros intestin anat. yo‘g‘on ichak; plus gros que long juda semiz, baqaloq2. katta, yirik, ulkan, azim, zo‘r; une grosse somme d'argent katta pul sumi; du gros bétail yirik shoxli qora mollar; un gros porteur og‘ir bombardimonchi samolyot; yuk tashuvchi samolyot; de grosses réparations bosh, kapital tuzatish; la grosse artillerie og‘ir artilleriya; jouer gros jeu katta o‘ynamoq, qaltis ish qilmoq3. femme grosse bo‘g‘oz, homilador xotin; gros de conséquences yomon oqibatlar4. dag‘al, qo‘pol, to‘ng, qo‘rs, xunuk; gros mots qo‘rs so‘zlar, so‘kish; le gros ouvrage og‘ir, qora mehnat; faire la grosse voix qo‘pol, qo‘rs ovoz bilan gapira boshlamoq (qo‘rqitish uchun); faire les gros yeux jahllanib nazar tashlamoq, qaramoq5. muhim, ahamiyatli, zarur, kerakli6. to‘lgan, to‘la, to‘liq; la rivière est grosse suv ko‘tarildi, daryo to‘lgan; yeux gros de larmes ko‘zlari yoshga to‘la; avoir le coeur gros, en avoir gros sur le coeur g‘amgin bo‘lmoq, xafa bo‘lmoq, qayg‘urmoq, ma'yuslanmoqII nm.1. eng katta, yirik bo‘lagi; qalinlik, qatlam2. bosh bo‘lagi, qismi, asosiysi; mil. asosiy kuchlar, mag‘iz (markaz); le gros de l'armée qo‘shinning asosiy, markaziy kuchlari; le gros du peloton sport. asosiy guruh; au gros de l'été, de l'hiver yoz, qishning qoq o‘rtasida; loc.adv. en gros ko‘ tarasiga; umuman, asosan, umuman olganda; tout en gros hammasi bo‘lib, ja'mi, bariIII adv. ko‘p; gagner gros ko‘p ishlab topmoq; rapporter gros katta foyda keltirmoq, bermoq; il y a gros à parier que ishonchim komil-ki. -
11 infime
adj. arzimas, juda ahamiyatsiz, jindek, yo‘q darajada, arzimagan, bo‘lmag‘ur; une somme infime arzimagan pul. -
12 malheureux
-euseI adj.1. baxtsiz, baxti qora, bechora, ojiz, nochor, tolei past, sho‘rpeshona2. o‘rinsiz, nojo‘ya; avoir un mot malheureux nojo‘ya so‘z aytmoq3. omadsiz, omadi chopmagan, baxti yurishmagan; fig. il a été malheureux, il a eu la main malheureuse uning omadi chopmadi4. arzimagan, arzimas, ahamiyatsiz; en voilà des histoires pour une malheureuse somme mana arzimas pulga bir necha sarguzashtlarII n. baxtsiz, baxti qora, bechora, tolei past, sho‘rpeshona; nodon, ablah odam, yaramas, nobakor, tentak; malheureux! qu'avez-vous fait? nobakor! nima qilib qo‘ydingiz? -
13 modique
adj. oz, kam, kichik, arzimas, o‘rta-miyona (pulga nisbatan); un salaire modique o‘rta-miyona oylik; pour la modique somme de 10 euros arzimagan qandaydir o‘n evro uchun. -
14 porter
I vt.1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoqII vi.1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildiIII se porter vpr.1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti. -
15 prélever
vt. olmoq, bir qism olmoq, olib qo‘ymoq, ko‘tarmoq; prélever un échantillon namuna olmoq; prélevez cette somme sur mon compte bu summani mening hisobimdan ko‘taring. -
16 rabattre
I vt.1. ushlab qolmoq, tutib, chegirib qolmoq; kamaytirmoq, pasaytirmoq, tushirmoq; il n'a pas rabattu un centime de la somme demandée u so‘ralgan narxni bir santimga ham tushirmadi; loc. en rabattre rozi bo‘lmoq, yon bermoq, tan bermoq2. tushirmoq, paslatmoq, bostirib kiymoq3. yotqizmoq, yopishtirmoq, tushirmoq4. haydamoq, yig‘moq; rabattre le gibier ovni ko‘tarmoq, yig‘moq, to‘plamoq, ovchi tomonga haydamoqII se rabattre vpr. burilib ketmoq, boshqa tomonga o‘girilib qolmoq; fig. se rabattre sur (qqn, qqch) tashlanmoq, yopishib olmoq. -
17 recru
-ueadj.litt. holdan toygan, sillasi qurigan, behol, bemajol; bête de somme recrue holdan toygan yuk tashuvchi hayvon; être recru, ue de fatigue charchoqdan sillasi qurigan bo‘lmoq. -
18 redevable
adj. qarzdor; être redevable d'une somme à un créancier kreditordan ma' lum summa qarz bo‘lmoq; être redevable de qqch. à qqn. biror kishining oldida biror narsa uchun qarzdor bo‘lmoq; je vous suis redevable de mon succès men yutuqlarim uchun sizning oldingizda qarzdorman. -
19 réductible
adj.1. qisqaradigan, qisqartirsa, soddalashtirsa bo‘ladigan; fraction réductible qisqartirsa bo‘ladigan kasr2. kichrayadigan, kichraytirsa, kamaytirsa bo‘ladigan; quantité, somme réductible kamaytirsa bo‘ladigan miqdor, summa. -
20 répartir
I vt.1. taqsimlamoq, taqsim qilmoq, bo‘ lmoq, bo‘lib chiqmoq, bo‘lib bermoq; répartir une somme, un travail entre plusieurs personnes pulni, ishni ko‘pchilik o‘rtasida bo‘lib chiqmoq2. joylashtirmoq, tarqatmoq; répartir ses troupes qo‘shinlarini joylashtirmoq3. mo‘ljallamoq, bo‘lmoq; répartir un programme sur plusieurs années rejani bir necha yilga mo‘ljallamoq4. ajratmoq, bo‘lmoq; on a réparti les élèves en deux groupes de travail o‘quvchilarni ikki ish gruhiga bo‘ lishdiII se répartir vpr. bo‘linmoq, taqsimlanmoq; les rôles se répartiront ainsi rollar shu tariqa taqsimlanadi.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
somme — 1. (so m ) s. f. 1° Terme de mathématiques. Résultat des quantités additionnées. La somme des unités. La somme des termes d une équation. Dans le calcul aux différences finies, la différence prise en sens inverse. 2° Particulièrement, une… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Somme — Verlauf der Somme Daten Gewässerkennzahl FR: … Deutsch Wikipedia
sommé — sommé, ée 1. (so mé, mée) part. passé de sommer1. À qui on a déclaré qu il ait à faire telle ou telle chose. La place sommée de se rendre. • Il se voyait pressé de tous côtés, sommé de sa parole, obligé de combattre contre les étrangers, ANQUET … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Somme — [sɔm], 1) Département in Nordfrankreich, in der Picardie, am Mittel und Unterlauf der Somme, 6 170 km2, 556 000 Einwohner; Verwaltungssitz: Amiens. 2) die, Fluss in der Picardie, Frankreich, 245 km lang; entspringt 12 km nordöstlich von … Universal-Lexikon
Somme — the Somme a river in northeast France, or the area close to this river where several important battles were fought during World War I. The biggest of these began in July 1916, when 60,000 British soldiers were killed or injured on the first day… … Dictionary of contemporary English
Somme [2] — Somme (spr. ßomm ), Departement im nördlichen Frankreich, nach dem Fluß Somme benannt, wird aus den ehemals zur Picardie gehörigen Landschaften Santerre, Amiénois, Vimeux, Ponthieu, Vermandois und Marquenterre gebildet, grenzt nördlich an das… … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Somme — Somme, 1) (sonst Samara), Fluß im nordöstlichen Frankreich; entspringt bei Font S. in der Nähe von St. Quentin im Departement Aisne, wird bei Bray schiffbar, durchschneidet das gleichnamige Departement u. fällt nach einem Lauf von 27 Meilen in… … Pierer's Universal-Lexikon
Somme [1] — Somme (spr. ßomm , im Altertum Samara), Küstenfluß im nördlichen Frankreich, entspringt bei Fonsomme, 10 km nordöstlich von St. Quentin im Depart. Aisne, fließt südwestlich, wendet sich dann nordwestlich, tritt in das Depart. S. ein, nimmt links… … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Somme — (spr. ßomm), Fluß in Nordfrankreich, entspringt im Dep. Aisne bei Fonsomme, mündet nach 245 km unterhalb Saint Valery in den Kanal, durch den Saint Quentinkanal mit der Schelde, den Crozatkanal mit der Oise verbunden und von einem 156 km langen… … Kleines Konversations-Lexikon
Somme — Somme, franz. Fluß, entspringt unweit St. Quentin, wird bei Bray schiffbar, mündet nach 27 Meil. unterhalb Abbeville in den Kanal, ist mit der Schelde und Oise durch einen Kanal verbunden. Das Depart. S., 112 QM. groß, mit 570000 E., ist… … Herders Conversations-Lexikon
Somme — Somme, batallas del ► Departamento del N de Francia, en Picardía, junto al canal de la Mancha; 6 170 km2 y 548 300 h. Cap., Amiens … Enciclopedia Universal