Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

somme

  • 1 somme

    nf.
    1. yig‘indi; faire la somme de plusieurs nombres ko‘p sonning yig‘indisini topmoq
    2. jami, hammasi, barchasi, majmui; une somme d'efforts considérables anchagina harakatning majmui; loc.adv. en somme umuman; somme toute natijada, qisqacha qilib aytganda
    3. ma'lum miqdor pul, mablag‘, summa; une grosse somme katta mablag‘
    4. yakun, natija; ce traité est une somme bu risola yakundir.
    nf. bête de somme yuk hayvoni.
    nm. uyqu, pinak, mudroq; faire un somme, un petit somme bir oz mizg‘ib olmoq.
    nm. uyqu; faire un petit somme mizg‘ib olmoq; je n'ai fait qu'un somme men tun bo‘yi qimir etmay uxladim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > somme

  • 2 petit

    -ite
    I adj.
    1. kichik, past bo‘yli (jonli narsa); un homme très petit, mais qui n'est pas nain juda past bo‘yli odam, lekin mitti emas; loc. se faire tout petit ko‘zga chalinmaslikka harakat qilmoq; quand j'étais petit men kichikligimda, yoshligimda; le petit frère, la petite soeur de qqn. biror kimsaning ukasi, singlisi
    2. kichkina, kichikkina, jajji (narsa); une petite maison kichkina uy; on a fait un petit tour jinday aylanib keldik; il a fait un petit somme u jindak uxlab oldi; le petit doigt chinchaloq
    3. kichik, arzimas, ozgina, andak; je vous demande une petite minute men sizning andak vaqtingizni olaman; une petite somme arzimas summa; les petites et moyennes entreprises kichik va o‘rta korxonalar
    4. fam. comment va cette petite santé? salomatlikchalari qalay? un petit coup de rouge qittay qizilidan; des bons petits plats lazzatli ovqatlar; qu'est-ce qu'elle veut, la petite dame? xonimcha nimani istaydilar? quel petit crétin! qanday tentakvoy! ma petite maman onaginam, ayaginam, oyijon; loc.fam. son petit ami, sa petite amie jazmani, o‘ynashi
    5. kichik, arzimas; de petits inconvénients arzimas noqulayliklar; encore un petit effort! yana jinday zo‘r beraylik! le petit nom ism
    6. kichik, ahamiyatsiz, katta mavqega ega bo‘lmagan; les petits gens kambag‘allar; les petits commerçants kichik savdogarlar; n. ce sont toujours les petits qui trinquent doim kambag‘allar otishadi, ichishadi
    7. arzimas, kichik, o‘rta-miyona, ahamiyatsiz, shunchaki, ikkinchi darajali; les petits poètes ikkinchi darajali shoirlar; petits soins e'tibor, mehribonlik
    II n.
    1. bola, yosh bola; le petit, ce petit bola, bu bola; les tout-petits chaqaloqlar, jajjilar; la cour des petits et celle des grands yoshlar va kattalar hovlisi; hé, petit! va porter ça à ta mère he bola! manavini onangga olib borib ber
    2. hayvon bolasi; la chatte a fait ses petits mushuk bola tug‘di, bolaladi, tug‘di; fam. son argent a fait des petits uning puli tug‘di (foyda keltirdi)
    3. bola, farzand, zurriyot; les petites Durand kichik duranlar (Duranning qizlari).
    adv. petit à petit sekin-asta, oz-ozdan; petit à petit il aménage sa maison u oz-ozdan uyini tartibga solyapti; prov. petit à petit l'oiseau fait son nid qimirlagan qir oshar
    2. en petit kichik holda; je voudrais la même chose, mais en tout petit men xuddi shu narsani xohlar edim, lekin ozginasini.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > petit

  • 3 argent

    nm.
    1. kumush (metall); en argent, d'argent kumush, kumushdan, kumushdan tayyorlangan; avoir des reflets d'argent kumushdek tovlanmoq
    2. vif-argent simob
    3. pul; avoir besoin d'argent puldan qiynalmoq; une grosse somme d'argent katta miqdordagi pul; argent liquide naqd pul; avance d'argent avans pul, bo‘nak; l'argent de poche choy puli, kundalik mayda xarajatlar uchun pul; jeter l'argent par les fenêtres pulni ko‘kka sovurmoq, pulni isrof qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > argent

  • 4 bête

    I nf.
    1. hayvon, jonivor, mol; bête de somme yuk tashuvchi hayvon; bête de trait ulov hayvonlari (ot, ho‘kiz va h. k.)
    2. zehni past, anqov; bonne bête yaxshi odam; faire la bête jinnilik qilmoq; chercher la petite bête à qqn. kimdandir ayb topishga urinmoq
    II adj. ahmoq, tentak; bête comme un chou, bête comme une oie, bête à manger du foin, bête comme ses pieds g‘irt ahmoq, qip-qizil ahmoq; pas si bête yomon emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > bête

  • 5 coquet

    -ette
    I adj. tannoz, ishvali, g‘amzali, chiroyli, bashang, qichiq; la coquette somme fam. talaygina pul
    II n. tannoz ayol, ishvagar, ko‘krakburma.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coquet

  • 6 délivrer

    I vt.
    1. (qqn de qqch) xolos, ozod qilmoq, qutqarmoq, qutqazmoq
    2. bermoq, topshirmoq, to‘lamoq; délivrer une somme pul to‘lamoq; délivrer un certificat guvohnoma bermoq; délivrer au porteur hujjatini ko‘rsatganga bermoq
    3. tug‘dirmoq, ko‘zi yormoq, tug‘moq
    II se délivrer vpr. quturmoq, qutqazilmoq, xalos, ozod bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > délivrer

  • 7 empocher

    vt.
    1. cho‘ntak, kissaga solmoq
    2. pul olmoq; empocher de l'argent pul olmoq; empocher une forte somme katta, talaygina, ancha pulni hamyonga solmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > empocher

  • 8 fort

    -forte
    I adj.
    1. kuchli, baquvvat; de forte constitution zuvalasi pishiq; fort comme un boeuf ho‘kizdek kuchli, baquvvat; cela est plus fort que moi bu mening qo‘limdan kelmaydi; fort de nimagadir qattiq ishonish
    2. mahkam, pishiq, puxta, chidamli, mustahkam, bardosh beradigan, qattiq, mustahkam
    3. muhim, jiddiy, yirik, katta, ulkan; une forte somme katta, ko‘p pul; de forts contingents yirik kontingent
    4. chidamli, pishiq, puxta, matonatli, sabotli, bukilmas, mustahkam; une ville forte mustahkam shahar
    5. (en qqch) biror narsaga mohirlik, ustalik, ustasi faranglik; il est fort en mathématiques u matematikadan kuchli
    6. og‘ir, vazmin, salmoqdor
    7. kuchli, katta; une forte pluie jala, sharros yomg‘ir; une voix forte qattiq ovoz, baland ovoz; c'est trop fort! elle est forte, celle-là! fam. bu sira to‘g‘ri kelmaydi, bu darvozaga sig‘maydi! à plus forte raison ayniqsa, buning ustiga
    II adv.
    1. mahkamlab, mahkam, pishiq qilib, mahkam, qattiq; de plus en plus fort juda mahkamlab
    2. baland, qattiq
    3. juda, juda ham, g‘oyat, nihoyatda, ortiq (g‘oyat, nihoyat) darajada, bag‘oyat; fort bien juda yaxshi, a'lo darajada; a'lo, mayli; yaxshi, durust; fort mal juda yomon, yomon.
    III nm.
    1. kuchli tomon; c'est là mon fort meni bunga kuchim yetadi
    2. asosiy, eng muhim, bosh; au fort de eng qizg‘in (yoki eng qizigan) paytda; au fort du combat jang qizigan paytda
    3. istehkom, mudofaa inshooti
    4. qalin, zich, quyuq (o‘rmon)
    5. kuchli odam, bahodir, polvon
    6. in, uya, makon (hayvonlar).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fort

  • 9 global

    -ale
    adj. umumiy, mushtarak, dunyoga tarqalgan, dunyo miqyosidagi, butun yer shariga, yalpi, jami, hammasi; une somme globale yalpi sum; un revenu global jami daromad; la production globale yalpi mahsulot.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > global

  • 10 gros

    -grosse
    I adj.
    1. semiz, yo‘g‘on, to‘la; le gros intestin anat. yo‘g‘on ichak; plus gros que long juda semiz, baqaloq
    2. katta, yirik, ulkan, azim, zo‘r; une grosse somme d'argent katta pul sumi; du gros bétail yirik shoxli qora mollar; un gros porteur og‘ir bombardimonchi samolyot; yuk tashuvchi samolyot; de grosses réparations bosh, kapital tuzatish; la grosse artillerie og‘ir artilleriya; jouer gros jeu katta o‘ynamoq, qaltis ish qilmoq
    3. femme grosse bo‘g‘oz, homilador xotin; gros de conséquences yomon oqibatlar
    4. dag‘al, qo‘pol, to‘ng, qo‘rs, xunuk; gros mots qo‘rs so‘zlar, so‘kish; le gros ouvrage og‘ir, qora mehnat; faire la grosse voix qo‘pol, qo‘rs ovoz bilan gapira boshlamoq (qo‘rqitish uchun); faire les gros yeux jahllanib nazar tashlamoq, qaramoq
    5. muhim, ahamiyatli, zarur, kerakli
    6. to‘lgan, to‘la, to‘liq; la rivière est grosse suv ko‘tarildi, daryo to‘lgan; yeux gros de larmes ko‘zlari yoshga to‘la; avoir le coeur gros, en avoir gros sur le coeur g‘amgin bo‘lmoq, xafa bo‘lmoq, qayg‘urmoq, ma'yuslanmoq
    II nm.
    1. eng katta, yirik bo‘lagi; qalinlik, qatlam
    2. bosh bo‘lagi, qismi, asosiysi; mil. asosiy kuchlar, mag‘iz (markaz); le gros de l'armée qo‘shinning asosiy, markaziy kuchlari; le gros du peloton sport. asosiy guruh; au gros de l'été, de l'hiver yoz, qishning qoq o‘rtasida; loc.adv. en gros ko‘ tarasiga; umuman, asosan, umuman olganda; tout en gros hammasi bo‘lib, ja'mi, bari
    III adv. ko‘p; gagner gros ko‘p ishlab topmoq; rapporter gros katta foyda keltirmoq, bermoq; il y a gros à parier que ishonchim komil-ki.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > gros

  • 11 infime

    adj. arzimas, juda ahamiyatsiz, jindek, yo‘q darajada, arzimagan, bo‘lmag‘ur; une somme infime arzimagan pul.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > infime

  • 12 malheureux

    -euse
    I adj.
    1. baxtsiz, baxti qora, bechora, ojiz, nochor, tolei past, sho‘rpeshona
    2. o‘rinsiz, nojo‘ya; avoir un mot malheureux nojo‘ya so‘z aytmoq
    3. omadsiz, omadi chopmagan, baxti yurishmagan; fig. il a été malheureux, il a eu la main malheureuse uning omadi chopmadi
    4. arzimagan, arzimas, ahamiyatsiz; en voilà des histoires pour une malheureuse somme mana arzimas pulga bir necha sarguzashtlar
    II n. baxtsiz, baxti qora, bechora, tolei past, sho‘rpeshona; nodon, ablah odam, yaramas, nobakor, tentak; malheureux! qu'avez-vous fait? nobakor! nima qilib qo‘ydingiz?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > malheureux

  • 13 modique

    adj. oz, kam, kichik, arzimas, o‘rta-miyona (pulga nisbatan); un salaire modique o‘rta-miyona oylik; pour la modique somme de 10 euros arzimagan qandaydir o‘n evro uchun.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > modique

  • 14 porter

    I vt.
    1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq
    2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz
    3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi
    4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi
    5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar
    6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi
    7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq
    8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq
    9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq
    10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan
    11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber
    12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq
    13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq
    14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq
    15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq
    16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq
    17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoq
    II vi.
    1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara
    2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak
    3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz
    4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildi
    III se porter vpr.
    1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman
    2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi
    3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq
    4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar
    5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > porter

  • 15 prélever

    vt. olmoq, bir qism olmoq, olib qo‘ymoq, ko‘tarmoq; prélever un échantillon namuna olmoq; prélevez cette somme sur mon compte bu summani mening hisobimdan ko‘taring.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prélever

  • 16 rabattre

    I vt.
    1. ushlab qolmoq, tutib, chegirib qolmoq; kamaytirmoq, pasaytirmoq, tushirmoq; il n'a pas rabattu un centime de la somme demandée u so‘ralgan narxni bir santimga ham tushirmadi; loc. en rabattre rozi bo‘lmoq, yon bermoq, tan bermoq
    2. tushirmoq, paslatmoq, bostirib kiymoq
    3. yotqizmoq, yopishtirmoq, tushirmoq
    4. haydamoq, yig‘moq; rabattre le gibier ovni ko‘tarmoq, yig‘moq, to‘plamoq, ovchi tomonga haydamoq
    II se rabattre vpr. burilib ketmoq, boshqa tomonga o‘girilib qolmoq; fig. se rabattre sur (qqn, qqch) tashlanmoq, yopishib olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rabattre

  • 17 recru

    -ue
    adj.litt. holdan toygan, sillasi qurigan, behol, bemajol; bête de somme recrue holdan toygan yuk tashuvchi hayvon; être recru, ue de fatigue charchoqdan sillasi qurigan bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > recru

  • 18 redevable

    adj. qarzdor; être redevable d'une somme à un créancier kreditordan ma' lum summa qarz bo‘lmoq; être redevable de qqch. à qqn. biror kishining oldida biror narsa uchun qarzdor bo‘lmoq; je vous suis redevable de mon succès men yutuqlarim uchun sizning oldingizda qarzdorman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > redevable

  • 19 réductible

    adj.
    1. qisqaradigan, qisqartirsa, soddalashtirsa bo‘ladigan; fraction réductible qisqartirsa bo‘ladigan kasr
    2. kichrayadigan, kichraytirsa, kamaytirsa bo‘ladigan; quantité, somme réductible kamaytirsa bo‘ladigan miqdor, summa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réductible

  • 20 répartir

    I vt.
    1. taqsimlamoq, taqsim qilmoq, bo‘ lmoq, bo‘lib chiqmoq, bo‘lib bermoq; répartir une somme, un travail entre plusieurs personnes pulni, ishni ko‘pchilik o‘rtasida bo‘lib chiqmoq
    2. joylashtirmoq, tarqatmoq; répartir ses troupes qo‘shinlarini joylashtirmoq
    3. mo‘ljallamoq, bo‘lmoq; répartir un programme sur plusieurs années rejani bir necha yilga mo‘ljallamoq
    4. ajratmoq, bo‘lmoq; on a réparti les élèves en deux groupes de travail o‘quvchilarni ikki ish gruhiga bo‘ lishdi
    II se répartir vpr. bo‘linmoq, taqsimlanmoq; les rôles se répartiront ainsi rollar shu tariqa taqsimlanadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > répartir

См. также в других словарях:

  • somme — 1. (so m ) s. f. 1°   Terme de mathématiques. Résultat des quantités additionnées. La somme des unités. La somme des termes d une équation.    Dans le calcul aux différences finies, la différence prise en sens inverse. 2°   Particulièrement, une… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Somme — Verlauf der Somme Daten Gewässerkennzahl FR:  …   Deutsch Wikipedia

  • sommé — sommé, ée 1. (so mé, mée) part. passé de sommer1. À qui on a déclaré qu il ait à faire telle ou telle chose. La place sommée de se rendre. •   Il se voyait pressé de tous côtés, sommé de sa parole, obligé de combattre contre les étrangers, ANQUET …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Somme —   [sɔm],    1) Département in Nordfrankreich, in der Picardie, am Mittel und Unterlauf der Somme, 6 170 km2, 556 000 Einwohner; Verwaltungssitz: Amiens.    2) die, Fluss in der Picardie, Frankreich, 245 km lang; entspringt 12 km nordöstlich von …   Universal-Lexikon

  • Somme — the Somme a river in northeast France, or the area close to this river where several important battles were fought during World War I. The biggest of these began in July 1916, when 60,000 British soldiers were killed or injured on the first day… …   Dictionary of contemporary English

  • Somme [2] — Somme (spr. ßomm ), Departement im nördlichen Frankreich, nach dem Fluß Somme benannt, wird aus den ehemals zur Picardie gehörigen Landschaften Santerre, Amiénois, Vimeux, Ponthieu, Vermandois und Marquenterre gebildet, grenzt nördlich an das… …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Somme — Somme, 1) (sonst Samara), Fluß im nordöstlichen Frankreich; entspringt bei Font S. in der Nähe von St. Quentin im Departement Aisne, wird bei Bray schiffbar, durchschneidet das gleichnamige Departement u. fällt nach einem Lauf von 27 Meilen in… …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Somme [1] — Somme (spr. ßomm , im Altertum Samara), Küstenfluß im nördlichen Frankreich, entspringt bei Fonsomme, 10 km nordöstlich von St. Quentin im Depart. Aisne, fließt südwestlich, wendet sich dann nordwestlich, tritt in das Depart. S. ein, nimmt links… …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Somme — (spr. ßomm), Fluß in Nordfrankreich, entspringt im Dep. Aisne bei Fonsomme, mündet nach 245 km unterhalb Saint Valery in den Kanal, durch den Saint Quentinkanal mit der Schelde, den Crozatkanal mit der Oise verbunden und von einem 156 km langen… …   Kleines Konversations-Lexikon

  • Somme — Somme, franz. Fluß, entspringt unweit St. Quentin, wird bei Bray schiffbar, mündet nach 27 Meil. unterhalb Abbeville in den Kanal, ist mit der Schelde und Oise durch einen Kanal verbunden. Das Depart. S., 112 QM. groß, mit 570000 E., ist… …   Herders Conversations-Lexikon

  • Somme — Somme, batallas del ► Departamento del N de Francia, en Picardía, junto al canal de la Mancha; 6 170 km2 y 548 300 h. Cap., Amiens …   Enciclopedia Universal

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»