-
21 écouter
I vt.1. eshitmoq, tinglamoq, quloq solmoq; écouter de la musique musiqa eshitmoq, tinglamoq2. quloqqa olmoq, eshitib aytilgancha ko‘nmoq, unga amal qilmoq; écouter les conseils d'un ami o‘rtog‘ining maslahatlariga ko‘nmoqII s'écouter vpr.1. o‘zini o‘zi eshitmoq il s'écoute parler o‘z ovozidan zavqlantirmoqda2. e' tibor bermoq, qilmoq, nazarga, e'tiborga olmoq (o‘z sog‘lig‘i haqida); depuis sa maladie, il s'écoute kassalligidan buyon u o‘z sog‘lig‘iga ko‘p e' tibor bermoqda. -
22 ennuyer
I vt.1. zeriktirmoq; joniga tegmoq; il ennuie son auditoire u tinglovchilarini zeriktirib qo‘ydi; tu nous ennuies avec tes questions sening savollaring jonimizga tegdi2. xafa qilmoq, dilini siyoh qilmoq, dilini og‘ritmoq, ranjitmoq, diliga ozor bermoqII s'ennuyer vpr. zerikmoq, joniga tegmoq; sog‘inmoq; au bout de deux jours à la campagne il s'ennuie qishloqda ikki kun bo‘liboq u zerikyapti; il s'ennuie de ses parents u otaonasini sog‘indi; on ne s'ennuie jamais de relire les grands auteurs buyuk yozuvchilarning asarlarini o‘qish hech qachon jonga tegmaydi. -
23 guérison
nf. sog‘ayish, tuzalish, sog‘ayib, tuzalib ketish, shifo topish. -
24 indemne
adj. zarar, shikast topmagan, eson-omon, sog‘-salomat, ziyonzahmatsiz, shikastsiz, beshikast, lat yemagan, urilmagan; rester indemne omon qolmoq, butun, sog‘ qolmoq. -
25 insalubre
adj. sog‘liq uchun zararli, ziyoni bor, nosog‘lom, sog‘lom emas, gigiyenaga zid. -
26 languide
adj.litt. sog‘ inchli, ilhaq, xumor, intizor, mayin, muloyim, nozli, oshiqona; elle a des yeux languides uning sog‘inch to‘la ko‘zlari. -
27 mal
-maleadj. yomon, yaramas, mash'um, kasofat, noxush; bon an, mal an o‘rtacha; yil yilga to‘g‘ri kelmaydi; pas mal yomon emas.adv. yomon, yaxshi emas, beodob; ça commence mal bu yomon boshlandi; ça va aujourd'hui? mal, très mal bugun ishlar qalay? yomon, juda yomon; ça tombe mal bu bemavrid bo‘ldi; se trouver, se sentir mal o‘zini behuzur sezmoq, behuzur bo‘lmoq, o‘zini yomon his qilmoq; être mal portant kasal bo‘lmoq, sog‘lig‘i yomon bo‘lmoq; être mal dans sa peau o‘zini noqulay his etmoq; traiter mal qqn. biron kishiga yomon muomala qilmoq; être mal à l'aise o‘zini noqulay sezmoq; mal à propos o‘rinsiz, noo‘rin; pas mal yomon emas, ancha; il a pas mal voyagé u ancha sayohat qilgan; tant bien que mal naridan-beri; de mal en pis battarroq.-mauxnm.1. yomonlik, yovuzlik, balo, ofat, musibat, kulfat, mushkul ahvol, talafot, zarar, ziyon; faire du mal à qqn. biror kishini dilini, jonini og‘ritmoq2. dard, azob, azob-uqubat, og‘riq, behuzurlik; mal insupportable, intolérable chidab bo‘lmas og‘riq3. kasallik; prendre mal, du mal kasal bo‘lib qolmoq, shamollab qolmoq4. g‘am, tashvish, azob, xafagarchilik; le mal du pays vatan sog‘inchi; être en mal de qiyin, mushkul ahvolda bo‘lmoq (biror narsaning yetishmasligidan)5. qiyinchilik, azob; avoir du mal à faire qqch. biror narsa qilishga qiynalmoq; on n'a rien sans mal jondan kechmasang, janona qayda, toqqa chiqmasang, do‘lona qayda6. yomonlik, illat, ayb, kamchilik, qusur; prendre, tourner en mal qqch. yomonlikka yo‘ymoq; dire, penser du mal de qqn. biron kishini yomonlamoq, g‘ iybat qilmoq, yomon fikrda bo‘lmoq7. relig. gunoh. -
28 mieux
I adv.1. yaxshiroq; cette lampe éclaire mieux bu chiroq yaxshiroq yoritadi; je le connais mieux men uni yaxshiroq taniyman; aller mieux sog‘lig‘i, ahvoli yaxshi bo‘ lmoq, o‘zini yaxshi his qilmoq; le malade va mieux kasalning ahvoli yaxshi; faire mieux de yaxshiroq qilgan bo‘lmoq; vous feriez mieux de vous taire siz jim tursangiz yaxshiroq qilgan bo‘lardingiz; aimer mieux yaxshiroq ko‘rmoq2. mieux que ko‘ra yaxshiroq; il travaille mieux que son frère u akasiga qaraganda yaxshiroq ishlaydi; mieux que jamais yo‘qdan ko‘ra yaxshiroq4. (plus, moins bilan) moins il mange, mieux il se porte u qancha oz yesa, shuncha o‘zini yaxshi his qilyapti4. loc.adv. on ne peut mieux a'lo darajada, ko‘ngildagidan ham yaxshiroq, kutilganidan ham yaxshiroq; il va on ne peut mieux ishlar ko‘ngildagidan ham yaxshiroq ketyapti; de mieux en mieux borgan sari; à qui mieux mieux o‘zishib, biri biridan o‘ tib, quvlashib5. le mieux eng yaxshi; les situations le mieux payées eng yaxshi haq to‘lanadigan holatlar; loc. au mieux juda yaxshi bo‘lganda, ko‘ngildagidek bo‘lganda; au mieux, il réunira deux mille suffrages juda yaxshi bo‘lganda, u ikki mingta ovoz to‘playdi; être au mieux juda yaxshi aloqada bo‘ lmoq; pour le mieux ko‘ngildagidan ham, kutilgandan ham yaxshiroq; tous est, tous va pour le mieux hamma narsa ko‘ngildagidan ham yaxshi, yaxshiroq ketyapti6. yaxshiroq narsa, yaxshirog‘i; en attendant mieux yaxshirog‘ini kutib; il y a mieux, mais c'est plus cher yaxshirog‘i bor, lekin u qimmatroq; faute de mieux yaxshirog‘i bo‘lmaganligi sababli; il a changé en mieux u yaxshi tomonga o‘zgardiII adj.1. juda yaxshi (sog‘liqqa nisbatan); se sentir mieux o‘zini juda yaxshi his qilmoq; je vous trouve mieux bugun sizning ko‘rinishigiz juda yaxshi; il est mieux que son frère u akasidan ko‘ra yaxshiroq; mettez-vous dans ce fauteuil, vous serez mieux bu kresloga o‘tiring, qulayroq bo‘ladi2. yaxshiroq, tuzukroq (narsa); parler est bien, se taire est mieux gapirish yaxshi, jim turish yaxshiroq; si vous n'avez rien de mieux à faire ce soir, je vous emmène au cinéma bugun kechqurun sizning tuzukroq qiladigan ishingiz bo‘lmasa, men sizni kinoga olib boraman3. loc. qui est mieux yana ham yaxshiroqIII nm.inv. le mieux eng yaxshisi; le mieux est l'ennemi du bien qosh qo‘yaman deb ko‘z chiqarmoq; le médecin a constaté un léger mieux vrach biroz yaxshilanish borligini ta'kidladi; de mon, ton, son mieux qo‘ limdan, qo‘lingdan, qo‘lidan kelganicha; j'essaie de faire de mon mieux men qo‘limdan kelganicha harakat qilaman. -
29 nostalgie
nf. sog‘inch, qo‘msash, erishilmagan orzu; il avait la nostalgie de cette époque u bu davrni qo‘msar edi; il était envahi d'une grande nostalgie uni ulkan sog‘inch qamrab olgan edi. -
30 rescapé
-éen.1. tirik qolgan, sog‘ qolgan, omon qolgan; les rescapés d'un naufrage kema halokatidan omon qolganlar2. eson-omon, sog‘-omon yetib kelgan kishi (uzoq va og‘ir sport musobaqasidan); les rescapés du Tour de France Tur de Fransning oxirgi marrasiga eson-omon yetib kelgan sportchilar. -
31 retaper
I vt. to‘g‘rilamoq, tuzatmoq, asl holiga keltirmoq, tartibga, epaqaga keltirmoq; retaper un lit karavotni, to‘shakni tartibga keltirmoq; retaper une vieille maison eski uyni tuzatmoqII se retaper vpr.fam. o‘ziga kelib olmoq; sog‘aymoq, sog‘ayib ketmoq; tuzalmoq, tuzalib qolmoq; kuchga kirib ketmoq; il a bien besoin de se retaper u o‘ziga kelib olishi kerak! -
32 robuste
adj.1. baquvvat, kuchli, sog‘ lom, tetik, chidamli; un homme robuste baquvvat odam; avoir une santé robuste sog‘ lom bo‘lmoq; plante robuste baquvvat o‘simlik2. kuchli, baquvvat (narsa); un moteur robuste baquvvat motor; avoir une foi robuste kuchli e' tiqodga ega bo‘lmoq. -
33 timon
nm. archa turli sut sog‘ish uskunasi (sigir sog‘ish uskunasi). -
34 vache
I nf.1. sigir, mol; mol go‘shti; sigir terisi, charmi; vache à lait, vache laitière sog‘in sigir; la vache meugle, beugle sigir ma'raydi; maladie de la vache folle (encéphalite spongiforme) oqsim, oqsil kasalligi; une vache qui donne, qui frappe de la corne suzong‘ ich sigir; les vaches grasses mo‘l-ko‘lchilik; les vaches maigres ocharchilik; qurg‘oqchilik; vache à lait sog‘in sigir, serdaromad joy; le plancher des vaches qattiq yer, quruqlik; il pleut comme vache qui pisse yomg‘ir chelaklab quyganday yog‘moqda; parler français comme une vache espagnole fransuz tilida juda yomon gapirmoq; en vache zimdan, sekingina, yeng ichida, bildirmasdan; une vache n'y trouverait pas son veau it egasini, mushuk bekasini tanimaydi2. fig.vx. juda semiz ayol; pop.vx. dangasa va lanj odam3. fam. vieilli politsiyachi, jandarm4. fam. qo‘pol, jahldor, berahm odam; ablah, razil, muttaham odamII adj.fam. keskin, qo‘pol, qattiq, dag‘al, badjahl, zolim; razil, qabih, pastkash, noinsof; il a été vache avec moi u menga pastkashlik qildiIII intj. la vache! o, eh, o‘, o‘hho‘; obbo, jin ursin; la vache! comme c'est beau o‘hho‘! qanday go‘zal! -
35 remous
ʀəmu
1. mWirbel m, Sog m, Strudel m
2. m/pl(fig) Wirbel m, Aufregung f, Trubel mremousremous [ʀəmu]2 (agitation) Wirbel masculin, Aufruhr féminin; Beispiel: provoquer des remous Wirbel verursachen; Beispiel: les remous de la politique die politischen Turbulenzen -
36 souffle
suflm1) Hauch m, Atem m2) ( haleine) Puste f3) TECH Druckwelle fsoufflesouffle [sufl]1 (expiration) Atemzug masculin; (respiration) Atmen neutre; (capacité pulmonaire) Atmung féminin; Beispiel: le dernier souffle der letzte Atemzug; Beispiel: souffle au cœur Herzgeräusche Pluriel; Beispiel: avoir le souffle court kurzatmig sein; Beispiel: arriver le souffle haletant außer Atem ankommen; Beispiel: éteindre les bougies d'un unique souffle alle Kerzen auf einmal ausblasen; Beispiel: il faut du souffle man braucht einen guten Atem; Beispiel: manquer de souffle atemlos sein; Beispiel: perdre le souffle außer Atem kommen3 (vent) Wehen neutre; Beispiel: souffle d'air Luftzug masculin; Beispiel: souffle du vent Wind[hauch masculin] masculin; Beispiel: il n'y a pas un souffle [d'air/de vent] es regt sich kein Lüftchen4 (vitalité) Tatkraft féminin; (persévérance) Stehvermögen neutre; Beispiel: il faut du souffle pour cela man braucht dafür einen langen Atem; Beispiel: second souffle neuer Schwung5 d'un écrivain, poète Schöpferkraft féminin; d'une œuvre, histoire Inspiration féminin; Beispiel: le souffle d'un génie die geniale Inspiration; Beispiel: le souffle créateur de Dieu der schöpferische Atem Gottes►Wendungen: avoir du souffle Kondition haben; (avoir du culot) Nerven haben; couper le souffle à quelqu'un jdm die Sprache verschlagen; Beispiel: être à couper le souffle atemberaubend sein; ne pas manquer de souffle ziemlich dreist sein; reprendre son souffle (respirer) Luft holen; (se calmer) tief durchatmen; dans un souffle kaum hörbar; d'un souffle um Haaresbreite -
37 succion
-
38 tourbillon
tuʀbijɔ̃m1) Wirbel m2) ( d'eau) Strudel m, Sog m3) (fig) Strudel m, Trubel m, Taumel mêtre emporté dans le tourbillon de la vie moderne — vom Strudel des modernen Lebens mitgerissen werden
Il était pris par le tourbillon de ses pensées. — Es schossen ihm wilde Gedanken durch den Kopf.
tourbillontourbillon [tuʀbijõ] -
39 sogdien
Codes français-anglais pour la représentation des noms de langues ISO 639-1-2 > sogdien
-
40 affermir
I vt. mustahkamlamoq, mahkamlamoq, chiniqtirmoq; la gymnastique affermit les muscles gimnastika muskullarni mustahkamlaydiII s'affermir vpr. mustahkamlanmoq, chiniqmoq; sa santé s'est affermie uning sog‘ligi mustahkamlandi.
См. также в других словарях:
Sog — ist: Sog (Saugwirkung), eine alltagssprachliche Bezeichnung für eine Saugwirkung oder Anziehungskraft Sog (Fluss), ein Fluss im Südwesten Islands Sog (Nagqu), ein Kreis im Regierungsbezirk Nagqu des Autonomen Gebietes Tibet (VR China) Als… … Deutsch Wikipedia
Sog — [zo:k], der; [e]s, e: (in der nächsten Umgebung eines Strudels oder Wirbels oder hinter einem sich in Bewegung befindenden Gegenstand, z. B. einem fahrenden Fahrzeug, auftretende) saugende Strömung in Wasser oder Luft: einen Sog erzeugen,… … Universal-Lexikon
SOG — is a three letter acronym that refers to:*Studies and Observations Group, aka Military Assistance Command, Vietnam Studies and Observations Group (MACV SOG, also known as MACSOG and simply SOG) was a highly classified United States Special… … Wikipedia
sog´gi|ly — sog|gy «SOG ee», adjective, gi|er, gi|est. 1. thoroughly wet; soaked: »The wash on the line was soggy from the rain. 2. damp and heavy: »soggy bread, a soggy day. ╂ … Useful english dictionary
sog|gy — «SOG ee», adjective, gi|er, gi|est. 1. thoroughly wet; soaked: »The wash on the line was soggy from the rain. 2. damp and heavy: »soggy bread, a soggy day. ╂ … Useful english dictionary
Sog — may refer to:*Sog River, river in Iceland *Sog County, county in Tibet … Wikipedia
sog. — sog. 〈Abk. für〉 sogenannt 〈oder〉 so genannt * * * sog. = ↑ sogenannt. * * * sog. = so genannt … Universal-Lexikon
Sog|di|an — «SOG dee uhn», noun. 1. a member of an Iranian group that formerly lived in Sogdiana, now Bokhara, a region in central Asia north of Afghanistan. 2. the Iranian language of this group … Useful english dictionary
Sog — Sog, 1) die Spur, welche das Schiff im Segeln auf der Oberfläche des Wassers zurückläßt, daher: ein Schiff legt sich in des andern S., wenn es demselben ganz nahe u. in gleicher Richtung folgt; 2) ein Kasten im Hintertheile des Schiffs, welcher… … Pierer's Universal-Lexikon
Sog — Sog, s. Sogg … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Sog [1] — Sog, das Nachströmen des Wassers hinter einem in Fahrt befindlichen Schiff … Lexikon der gesamten Technik