Перевод: с французского на все языки

со всех языков на французский

sof+2

  • 41 fin

    nf.
    1. oxiri, tugashi, final; la conférence aura lieu fin décembre konfirensiya dekabr oyining oxirida bo‘lib o‘tadi; d'ici la fin de l'année yilning oxirigacha; mettre fin à qqch. oxiriga nuqta qo‘yish, tugatish (biror narsani); toucher à sa fin nihoyasiga yetmoq, tugashga yaqinlashmoq; à la fin nihoyat; vers la fin, sur la fin oxiriga, oxirigacha; en fin de compte va nihoyat so‘nggida
    2. o‘lim, vafot
    3. niyat, maqsad; arriver à ses fins, en venir à ses fins maqsadga, niyatga erishmoq; à quelle fin avez-vous fait cela? nima maqsadda buni qildingiz? à cette fin shu niyatda; aux fins de maqsadda, niyatda; à seule fin de yagona maqsad bilan.
    -fine
    I adj.
    1. yupqa, ingichka
    2. mayda; une pluie fine mayda yomg‘ir; des fines herbes dorivor, ziravor
    3. nozik, o‘ tkir, ziyrak; une oreille fine ziyrak eshitish
    4. toza, haqiqiy, yuqori sifatli; de l'or fin sof oltin
    5. o‘tkir, o‘ta zehnli
    6. ayyor; uddaburo, olg‘ir, dog‘uli
    7. nazokatli, latofatli, nafis, nozik
    8. mohir, usta, ustasi farang
    II nm.
    1. eng muhim narsa, mohiyat, asl ma'no, mag‘iz; le fin d'une affaire ishning asl ma'nosi, mag‘izi
    2. mug‘ombir, shayton odam; jouer au plus fin avec qqn. kimgadir ayyorlik qilmoq
    3. yupqa choyshab (ich kiyim)
    III adv. butunlay, tamoman; c'était fin prêt bu deyarli, butunlay tayyor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fin

  • 42 foncièrement

    adv. mustahkam, chuqur, puxta, ko‘ngil tubida, ko‘ngilda, ich-ichidan, chin ko‘ngildan; il est foncièrement honnête u benuqson, sof, oq ko‘ngil, vijdonli.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > foncièrement

  • 43 frais

    -fraîche
    I adj.
    1. salqin, toza, sovuq
    2. yangi, yaqinda tayyorlangan; du beurre frais tuzsiz yog‘; de la crème fraîche qaymoq; des nouvelles fraîches so‘ngi yangiliklar
    3. yaqqol, sof, toza
    II nm. sovuq, salqin; chercher le frais salqin joyni izlamoq; prendre le frais toza havoda nafas olmoq; mettre au frais sovuq joyga qo‘ymoq, o‘ tqazmoq (fam qamoqda),
    III adv. yaqinda.
    nm.pl. sarf, xarj; des frais de production ishlab chiqarish xarajatlari; frais de table ovqatlanish xarajatlari; faire les frais xarajatni ko‘tarmoq; payer les frais xarajatni to‘lamoq; couvrir les frais xarajatni qoplamoq; en être pour ses frais zarar ko‘rmoq; à ses frais o‘zining hisobiga; faire des frais pour qqn. kimgadir jon kuydirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > frais

  • 44 franc

    -franque
    n.adj. frank, franklar.
    nm. frank (pul birligi); l'ancien franc eski frank; le franc or oltindan qilingan frank.
    -franche
    I adj.
    1. erkin, bemalol, majburiyatdan xolis; une ville franche ochiq shahar; être franc du collier bardam va dadil harakat qilmoq
    2. ochiq, sofdil, pok; situation franc ochiq, sog‘lom vaziyat; jouer franc jeu ochiq harakat qilmoq
    3. epchil, uddaburo
    4. to‘ liq; huit jours francs to‘liq sakkiz kun
    5. haqiqiy, asliy; franc de goût haqiqiy, sof (vino haqida)
    II adv. ochiqlilik bilan, soflik bilan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > franc

  • 45 gens

    nm.pl. (aniqlovchidan keyin kelsa nf) odamlar, insonlar, kishilar; les jeunes gens yosh kishilar; de bonnes gens soddadil odamlar; de braves gens sof vijdonli kishilar, yaxshi odamlar; des gens de bien insofli odamlar; des gens de lettres yozuvchilar, adiblar; les gens du Nord shimolliklar; les gens d'église ruhoniylar; les gens de mer dengizchilar; vous vous moquez des gens siz bizni ahmoq deb hisoblaysiz, siz mazax qilayotibsiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > gens

  • 46 grand

    -grande
    I adj.
    1. katta, ulkan, azim, yirik, zo‘r, bo‘ychan, bo‘ydor, durkun, gavdali, norg‘ul, baland, daroz, novcha; un homme grand baland bo‘yli odam; la grande bourgeoisie yirik burjuaziya; à grand renfort de yordamida; le Grand Opéra Parij opera teatri
    2. katta, kuchli, shiddatli, qattiq, zo‘r, baquvvat, quvvatli, zabardast
    3. ulkan, kalon, azim, muazzam; un grand homme buyuk odam; une grande cause ulug‘ ish; Pierre le Grand Buyuk Pyotr
    4. e'tiborli, nufuzli, mashhur, dongdor, taniqli; un grand personnage, un grand seigneur mashhur, nufuzli zot, to‘ra, ayon, amaldor; le grand monde zodagonlar davrasi
    5. katta yoshli, bo‘yi yetgan, balog‘atga yetgan; une grande personne katta yoshli odam, shaxs, kishi
    6. qattiq, baland, shiddatli, zo‘r, ulkan, buyuk, ajoyib; un grand coeur muruvvat, himmat, olijanoblik, oliyhimmatlik, fe'li kenglik, samimiylik, sidqidillik; fe'li keng odam; un grand blessé og‘ir yaralangan; le grand air sof havo; avoir grand air salobatli qiyofaga ega bo‘lmoq; les grandes eaux suv toshqini, favvoralarni ishga tushirish (bog‘ larda); il fait grand jour yorishib ketdi; il est grand temps allaqachon kech; de grand matin erta tongda, ertalab; tenir grand compte ayniqsa hisobga olmoq
    II nm.
    1. ulug‘vorlik, olijanoblik
    2. pl. balog‘atga yetganlar
    3. pl. akobir, ayon, to‘ra
    4. grand d'Espagne Ispaniya grandi
    III adv. voir grand uzoqni ko‘rmoq, katta rejalar qurmoq, tuzmoq; grand ouvert keng ochiq; en grand loc.adv. tabiiy kattalikda, keng ko‘lamda, miqyosda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > grand

  • 47 hasard

    nm. tasodif, kutilmagan hol, taqdir, qismat, yozmish, tole; xavfxatar, qaltis ish, tavakkal; un coup de hasard sof tasodif, kutilmagan voqea; un jeu de hasard qimor; s'en remettre au hasard tavakkal qilmoq; loc.adv. au hasard tavakkal qilib, qanday qilib bo‘lsada; à tout hasard har ehtimolga qarshi; par hasard tasodifan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > hasard

  • 48 immaculé

    -ée
    adj.
    1. toza, sof, dog‘ tushmagan, gard tegmagan
    2. badnom bo‘ lmagan, pok, nuqsonsiz, beg‘ubor
    3. begunoh, gunohsiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > immaculé

  • 49 logique

    nf.
    1. mantiq ilmi; logique formelle, logique pure aniq, sof mantiq; logique générale umumiy mantiq
    2. mantiqqa taalluqli asarlar
    3. fikr, mulohaza yuritish, fikrlash, o‘ylash
    4. mantiq, mantiqiy fikr; la logique d'une démonstration isbotning mantiqi; vous manquez de logique! gapingizda mantiq yo‘q!
    adj.
    1. mantiqqa oid, mantiqiy; déduction, conclusion logique mantiqiy hisob-kitob, xulosa
    2. mantiqan, mantiqiy jihatdan to‘g‘ri; mantiqiy; raisonnement logique mantiqiy fikrlash; c'est la conséquence logique de ses erreurs bu uning xatolarining mantiqiy oqibati
    3. fam. tabiiy, mantiqqa mos keladigan; il est furieux et c'est logique uning jahli chiqyapti va bu tabiiy
    4. to‘g‘ri fikr, mulohaza, o‘y qiluvchi, yurituvchi; vous n'êtes pas logique! siz to‘g‘ri fikr yuritmayapsiz!
    5. mulohazali, mantiqiy; esprits logiques et esprits intuitifs mantiqiy va xayoliy fikrlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > logique

  • 50 neuf

    I adj.numér.inv.
    1. to‘qqiz
    2. to‘qqizinchi; le chapitre neuf to‘qqizinchi bob
    II nm.inv. to‘qqiz raqami; neuf arabe arab raqamida to‘qqiz (9), neuf romain rim raqamida to‘qqiz (IX)
    4. to‘qqiz sonli qarta; le neuf de carreau g‘ishtin to‘qqiz.
    -neuve
    I adj.
    1. yangi, endigina qilingan, tutilmagan, ishlatilmagan, yappa-yangi, ohori to‘kilmagan; à l'état neuf, tout neuf, flambant neuf yangi holatda, yappa-yangi, ohori to‘kilmagan
    2. yangi; un amour tout neuf sof sevgi; des idées, des images neuves yangi g‘oyalar, tasavvurlar
    3. qqch. de neuf yangi narsa, yangilik; rien de neuf dans cette affaire bu ishda hech qanday yangilik yo‘q; alors, quoi de neuf aujourd'hui? shunday qilib, bugun qanday yangiliklar bor?
    II nm. yangilik, yangi narsa; yangi kiyim; à neuf yangidan, boshqatdan; il a remis son appartement à neuf u uyini yangiladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > neuf

  • 51 oral

    -ale, aux
    adj.
    1. og‘zaki; tradition orale og‘zaki naql; épreuves orales d'un examen imtihondan oldingi og‘zaki sinov; nm. il a réussi à l'écrit, mais échoué à l'oral u yozma imtihondan o‘ tdi, lekin og‘zakidan yiqildi; les résultats des oraux og‘zaki imtihon natijalari
    2. og‘izga oid, og‘iz; cavité orale og‘iz bo‘shlig‘i; voyelle orale sof unli tovush.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > oral

  • 52 oxygène

    nm. kislorod; l'oxygène est indispensable à la plupart des êtres vivants kislorod ko‘pchilik tirik mavjudotlarning ajralmas qismidir; étouffer par manque d'oxygène kislorod yetishmasligidan bo‘g‘ilmoq, asfiksiya, bo‘g‘ilish; ballon d'oxygène kislorod baloni; fam. sof havo, ochiq havo; aller prendre un bol d'oxygène ochiq havoga chiqmoq, shamollab kelmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > oxygène

  • 53 perte

    nf.
    1. ajralib qolish, yo‘qotish, judolik, mahrum bo‘lish; la perte d'un enfant boladan ajralib qolish; la perte cruelle qu'il vient d'éprouver yaqinda uning boshiga achchiq judolik tushdi
    2. ajralish, yo‘qotish, mahrum bo‘lish, kamomad, zarar; pl. talafot; faire subir une perte à qqn. biror kishini biror narsadan mahrum qilish; perte d'argent pul yo‘qotish; pertes comptables, financières iqtisodiy kamomad; loc. passer un chose aux, par profits et pertes biror narsadan umidini uzmoq; perte sèche sof kamomad, zarar; infliger des pertes sévères à l'ennemi dushmanga jiddiy talafot yetkazmoq
    3. yo‘qotib qo‘yish; la perte d'un passeport pasportni yo‘qotib qo‘yish
    4. à perte de vue ko‘z ilg‘amas, cheksiz, bepayon
    5. isrofgarchilik, behuda sarflash; une perte de temps et d'argent vaqtni va pulni behuda sarflash; en pure perte behuda, befoyda
    6. oqib, sirqib chiqib ketish, to‘kilib kamayish
    7. boy berish, yutqazish, yengilish; la perte d'une bataille jangni boy berish
    8. halokat, o‘lim, zavol; courir à sa perte halokatga bormoq; jurer la perte de qqn. biror kishini halok, nobud qilishga ont ichmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perte

  • 54 produit

    nm.
    1. daromad, foyda; vivre du produit de ses terres yerining daromadi evaziga yashamoq; produit brut yalpi daromad; produit net sof daromad; produit intérieur brut ichki yalpi mahsulot; produit national brut milliy daromad
    2. math. ko‘paytma (ko‘paytirish natijasi)
    3. mahsulot, mahsul, natija; les produits de la terre yer mahsulotlari; le produit de son imagination o‘z tasavvurining mahsuli
    4. mahsulot, ishlab chiqarilgan narsa; produit fabriqué ishlab chiqarilgan mahsulot; produits bruts, semifinis, finis xom, yarim ishlov berilgan, tayyor mahsulotlar; produits pharmaceutiques, chimiques farmatsevtika, kimyo mahsulotlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > produit

  • 55 propre

    I adj.
    1. xususiy, o‘ziga tegishli, qarashli bo‘lgan, o‘z, o‘zining; vous lui remettrez ces papiers en main propres siz bu qog‘ozlarni uning o‘z qo‘liga topshirasiz; nom propre atoqli ot; propre à xos, xos bo‘lgan, odat bo‘lgan; un défaut propre la jeunesse yoshlarga xos kamchilik
    2. il rentrera par ses propres moyens u o‘z vositalari yordamida qaytadi; dans leur propre intérêt o‘zlarining shaxsiy manfaatlari yo‘lida; il l'a vu de ses propres yeux u uni o‘z ko‘zi bilan ko‘rdi; ce sont ses propres mots bu aynan uning so‘zlari
    3. loyiq, mos, mos keladigan, ayni, layoqatli, qobil; le mot propre mos so‘z; je le crois propre à remplir cet emploi men uni bu ishni bajarishga layoqatli deb bilaman; un propre-à-rien noloyiq, noqodir, qo‘lidan ish kelmaydigan, hech narsada yo‘q odam
    II nm.
    1. shaxsiy, qarashli, tegishli, o‘z; avoir un bien en propre shaxsiy boylikka ega bo‘lmoq
    2. xoslik, o‘ziga xoslik, tegishlilik; c'est le propre du régime actuel bu hozirgi tuzimga xos narsa
    3. au propre o‘z ma'nosida; se dit au propre et au figuré o‘z va ko‘chma ma'noda aytiladi.
    adj.
    1. toza, ozoda, pokiza; un hôtel modeste mais propre kamtarona, lekin ozoda mehmonxona; des draps bien propres toza choyshablar; avoir les mains propres qo‘llari toza bo‘lmoq
    2. pokiza, ozoda, orasta (odam); loc. propre comme un sou neuf top-toza; nous voilà propres! mushkul ahvolga tushib qoldik!
    3. oq, toza nusxa; une copie propre toza nusxa; recopier au propre oqqa ko‘chirmoq; voilà du travail propre mana meyoriga yetkazib qilingan ish
    4. halol, sof (odam); une affaire pas très propre halol bo‘lmagan ish; c'est du propre! bu bemazagarchilik!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > propre

  • 56 pureté

    nf.
    1. tozalik, yot narsaning aralashmaganligi; une eau d'une grande pureté juda ham toza, tiniq suv
    2. soflik, musaffolik, tiniqlik; ce diamant est d'une pureté absolue bu mutlaqo sof dur; la pureté de l'air des montagnes tog‘ havosining musaffoligi; la pureté de sa voix ovozining tiniqligi
    3. litt. halollik, poklik, benuqsonlik; la pureté d'une sainte avliyoning pokligi
    4. soflik, tozalik; l'académie française veille à la pureté de la langue Fransiya akademiyasi tilning sofligini nazorat qiladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pureté

  • 57 purifier

    vt.
    1. soflamoq, aralashmalardan tozalamoq, sof holga keltirmoq; si tu ouvrais la fenêtre, ça purifierait l'air agar oynani ochsang, bu havoni tozalagan bo‘lardi
    2. litt. poklamoq, forig‘ qilmoq; la souffrance l'avait purifié kulfat uni poklagan edi
    3. tilni, uslubni, soflamoq, tozalamoq, tuzatmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > purifier

  • 58 purisme

    nm.
    1. purizm (tilni o‘zgarmagan sof holda saqlashga urinish)
    2. xulq-axloqni pokiza va qattiq saqlashga yuzaki urinish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > purisme

  • 59 ravigoter

    vt.fam. kuch baxsh etmoq, bardam qilmoq, dalda bermoq, tasalli bermoq, ruhlantirmoq; un air frais qui vous ravigote sizni bardam qilayotgan sof havo; se sentir tout ravigoté o‘zini butunlay kuchga to‘lgan his qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ravigoter

  • 60 relever

    I vt.
    1. ko‘tarmoq, o‘rnidan turgizmoq, turgizmoq; turishga yordamlashmoq, tiklamoq; un passant relève l'enfant qui est tombé sur le trottoir yo‘lovchi tratuarda yiqilib tushgan bolani turgizib qo‘ydi; le maçon a relevé le mur qui s'effondrait g‘isht teruvchi qulab tushgan devorni tikladi
    2. tiklamoq, ko‘ tarmoq, yuksaltirmoq; il nous faut relever le pays, l'économie mamlakatni, iqtisodni yuksaltirishimiz kerak; relever le moral de qqn. birovning kayfiyatini, ruhini ko‘ tarmoq
    3. yig‘moq, yig‘ib olmoq; professeur qui relève les cahiers daftarlarni yig‘ib olayotgan o‘qituvchi; loc. relever le défi chaqiriqni qabul qilmoq
    4. ko‘ tarmoq; relever la tête boshini ko‘tarmoq; relever son col, ses jupes yoqasini, ko‘ylagini ko‘tarmoq; manches relevées shimarilgan yenglar; virage relevé bir tomoni ko‘ tarilgan burilish
    5. ko‘ tarmoq, oshirmoq, yuqoriroq darajaga yetkazmoq; relever le niveau de vie, les salaires hayot darajasini ko‘ tarmoq, ish haqini oshirmoq; plaisanterie, film d'un niveau pas très relevé saviyasi past hazil, film
    6. litt. yuksaklarga ko‘ tarmoq, yuksaltirmoq; cet exploit le relève à ses propres yeux bu jasorat uni o‘z ko‘zi oldida yuksaltiradi
    7. mazasini, ta'mini oshirmoq; maza, ta'm bermoq; relever une sauce sousni achchiq qilmoq; un plat relevé ziravorlar qo‘shilgan ovqat
    8. litt. qochirim, piching, bo‘rttirish bilan boyitmoq; relever un récit de (par des) détails piquants hikoyani pichingli tafsilotlar bilan boyitmoq
    9. qayd qilmoq, belgilamoq; relever des erreurs, des fautes dans un texte matnda xato va kamchiliklarni qayd qilmoq
    10. e' tibor bermoq, javob qaytarmoq; cette accusation ne mérite pas d'être relevée bu ayblash javob qaytarishga ham arzimaydi; je n'ai pas voulu relever l'allusion men shamaga e' tibor ham berishni xohlamadim
    11. yozib, belgilab, ko‘chirib olmoq; relever une adresse, une recette de cuisine adresni, ovqat retseptini yozib, ko‘chirib olmoq; relever un compteur hisoblagichdagi sonlarni ko‘chirib, yozib olmoq
    12. almashtirmoq; relever une sentinelle soqchini almashtirmoq
    13. relever qqn. de bo‘shatmoq, o‘zgartirmoq, o‘rniga boshqasini qo‘ymoq, almashtirmoq; relever qqn. de ses fonctions biror kishini o‘z vazifasidan bo‘shatmoq
    II vi.
    1. (de) tuzalmoq, turmoq, oyoqqa turmoq; relever de maladie kasaldan turmoq
    2. qaram, tobe bo‘lmoq, birovning izmida bo‘lmoq; les seigneurs relevaient directement du roi hukmdorlar to‘g‘ridan-to‘g‘ri qirolga qaram edilar
    3. bog‘liq bo‘lmoq; une affaire qui relève du tribunal correctionnel jinoyat sudiga bog‘liq ish
    4. sohasiga taalluqli bo‘lmoq; cette théorie relève de la pure fantaisie bu sof fantaziya sohasiga taalluqli
    III se relever vpr.
    1. turmoq, o‘rnidan turmoq; aider qqn. à se relever biror kishiga o‘rnidan turishga yordam bermoq
    2. fig. oyoqqa turmoq, tiklanmoq, qaddini rostlamoq; pays qui se relève tiklanayotgan davlat; je ne m'en relèverai jamais men endi hech qachon tiklana olmasam kerak
    3. yuqoriga ko‘tarilmoq, ko‘tarilmoq; les coins de sa bouche se relèvent lablarining burchaklari yuqoriga ko‘tarildi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > relever

См. также в других словарях:

  • SOF — SOF; sof·fi·o·ne; sof·fit; sof·kee; sof·ta; sof·fite; …   English syllables

  • SOF — may refer to the *Sofia Airport in the city of Sofia, Bulgaria (IATA airport code) *Soldier of Fortune *Scions of Fate *Special Operations Force *Sea of Faith a Christian liberal philosophical movement usually written SoF . *Sound on film… …   Wikipedia

  • sof — ( furi), s.m. – Camgarn, ţesătură de lînă. – var. zof, suf (Tiktin). tc. arab. sof, suf (Tiktin). sec. XVIII., înv. Trimis de blaurb, 01.01.2009. Sursa: DER …   Dicționar Român

  • sof|ta — «SOF tuh», noun. in Turkey: 1. a student at a secondary school. 2. a student of Muslim theology and sacred law. ╂[< Turkish softa < Persian sūkhtah afire (with zeal for study)] …   Useful english dictionary

  • Sof — Sof, Stoff in Kleinasien, dessen Kette aus zwei Fäden Angorahaare u. zwei Fäden Seide, der Einschlag aber aus ersterem besteht; von den Franzosen als Chaly nachgeahmt …   Pierer's Universal-Lexikon

  • sōf-? — *sōf ? germ.?, Verb: Verweis: s. *sōb ? s. sōb ?; …   Germanisches Wörterbuch

  • SoF — Soldier of Fortune Разработчик Raven Software Издатель Дата выпуска 27 марта 2000 Платформы …   Википедия

  • SOF — Die Abkürzung SOF steht für: Société des Ocres de France, Gesellschaft des Französischen Ockers Sofia, der Flughafen Sofia im IATA Code Special Operations Forces, ein Sammelbegriff für militärische Spezialeinheiten Soldier of Fortune, eine… …   Deutsch Wikipedia

  • şofərə — (Şamaxı) gönün qırışığını açmaq üçün alət. – Şofərəni gətir, gönün qırışığını açağ …   Azərbaycan dilinin dialektoloji lüğəti

  • sof|fit — «SOF iht», noun. the undersurface or face of an architrave, arch, or the like. ╂[< Italian soffitta, also soffitto ceiling, ultimately < Latin suffīgere < sub under + fīgere to fix, fasten] …   Useful english dictionary

  • sof|fio|ni — «sohf FYOH nee», noun (plural). vents from which steam, sulfurous fumes, and other exhalations issue in the dying stages of volcanic action. ╂[< Italian soffioni < soffio a blowing < soffiare to blow upwardly < Latin sufflāre; see… …   Useful english dictionary

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»