-
21 arrivé
-éeI adj.1. kelgan (kishi); premier, dernier arrivé birinchi va oxirgi kelgan2. erishgan, yetishgan; un homme arrivé maqsadga erishgan kishiII nf.1. kelish, yetib kelish2. kelish, boshlanish; l'arrivée du printemps bahor kelishi, bahorning boshlanishi3. finish, marra. -
22 art
nm.1. san'at; les beaux arts tasviriy san'at; les arts décoratifs amaliy-dekorativ san'at2. mohirlik, ustalik, mahorat; l'art de persuader ishontirish mahorati; homme de l'art o‘z ishining mohiri, bilag‘on kishi, mutaxassis; avec art mohirlik, ustalik bilan; connaître l'art de biror narsani qanday qilishni bilmoq; avoir l'art de mahoratiga ega bo‘lmoq3. mahorat, san'at; l'art militaire harbiy mahorat; harbiy san'at; l'art oratoire notiqlik san'ati; l'art culinaire pazandalik mahorati. -
23 aspect
nm.1. manzara, ko‘rinish; à l'aspect de ko‘rib; au premier aspect birinchi qarashdan2. ko‘rinish, qiyofa, vajohat, rang, tus, siyoh, chehra, aft, bashara, ruxsor; ahvol, holat; des fruits de bel aspect ko‘rinishi chiroyli mevalar; donner l'aspect de ko‘rinishiga, qiyofaga ega bo‘lmoq; un homme d'aspect misérable bechora ko‘rinishli kishi3. taraf, tomon; jihat, xususiyat; nuqtai nazar; envisager la question sous tous les aspects masalani har taraflama o‘rganmoq4. gram. tur. -
24 assimiler
I vt.1. tenglashtirmoq, baravarlashtirmoq, teng, baravar qilmoq; o‘xshatmoq, taqqoslamoq; qiyoslamoq; assimiler un ouvrier à un ingénieur ishchini muhandisga tenglashtirmoq2. assimilyatsiya qilmoq, aralashtirib, bir xil qilib yoki o‘xshatib yubormoq; assimiler les immigrants muxojirlarni yerli xalqqa aralashtirib yubormoq3. fig. o‘zlashtirmoq, o‘zlashtirib olmoq, bilib olmoq; assimiler les mathématiques matematikani oson o‘zlashtirib olmoq4. physiol. singdirmoq, hazm qilmoqII s'assimiler vpr.1. tenglamoq, baravarlashmoq; o‘xshamoq; o‘zini tenglashtirmoq, o‘xshatmoq, o‘zini qiyos qilmoq; il s'assimile à un grand homme u o‘zini buyuk kishiga o‘xshatadi2. o‘xshab ketmoq, aralishib ketmoq; ces immigrants se sont entièrement assimilés bu muxojirlar butunlay yerli xalqqa aralashib ketganlar3. physiol. singmoq, hazm bo‘lmoq; certains aliments s'assimilent mal ba'zi ovqatlar yomon hazm bo‘ladi. -
25 attentif
-ive1. diqqatli, e' tiborli, ziyrak, hushyor; élève attentif ziyrak o‘quvchi2. attentif à jonkuyar, e' tiborli, odamoxun; un homme attentif à ses devoirs o‘z vazifasiga, ishiga jonkuyar kishi; être attentif à bien faire yaxshi bajarish uchun jonkuyarlik qilmoq3. puxta, sinchiklab qilingan, diqqat bilan bajarilgan; tirishib, astoydil qilingan; soins attentifs astoydil qilingan g‘amxo‘rlik; faire un examen attentif puxta tekshirmoq; être attentif à+inf astoydil harakat qilmoq; il est attentif à plaire à tout le monde u hammaga yoqishga harakat qilyapti. -
26 attester
vt.1. ko‘rsatmoq, aytmoq; darak bermoq, dalolat bermoq; anglatmoq; ce fait atteste que bu fakt ko‘rsatadiki2. guvohlik bermoq, tasdiqlamoq, tasdiq qilmoq; attester un fait faktni tasdiqlamoq; j'atteste que cet homme dit la vérité men bu odam haqiqatni aytayotganligiga guvohlik beraman3. guvohlik olmoq; guvoh qilmoq; attester le ciel osmonni guvoh qilmoq. -
27 aucun
-uneI adj. hech qanaqa, hech qanday, hech qaysi; aucun homme n'est jamais allé sur Vénus hech qaysi kishi hech qachon Venerada bo‘lmagan; je n'ai aucune confiance en lui unga hech qanday ishonchim yo‘q; en aucune façon hech, hech bir, sira; en aucun lieu hech qayerda; sans aucune ressource hech qanday mablag‘siz, bir tiyinsizII pron. hech kim, hech kimsa; hech narsa; kimdir; aucuns, d'aucuns ba'zilar; birovlar; je doute qu'aucun de vous le fasse qaysi biringiz buni qila olishingizga ishonmayman; d'aucuns croiront ba'zilar o‘ylashi mumkin. -
28 aussi
I adj.1. ham; lui aussi aime la musique u ham musiqani sevadi; bonne nuit! – vous aussi! xayrli tun! – sizga ham!2. shuningdek, shu bilan birga, ham; yana tag‘in; qo‘shimcha ravishda, qo‘shimcha qilib; il parle anglais et aussi allemand inglizcha gapiradi, shuningdek, nemischa ham; il ne suffit pas d'écouter, il faut aussi parler eshitish yetarli emas, gapirish ham kerak3. aussi … que (qiyoslashda); xuddi -day, -dek; qancha … bo‘lsa, shuncha; bir xil; singari, kabi; elle est aussi jolie que votre fille u sizning qizingiz singari chiroyli; il parle aussi bien le français que son camarade u o‘rtog‘i kabi fransuzchani yaxshi gapiradi; il est aussi habile qu'intelligent u qancha epchil bo‘ lsa, shuncha aqllidir4. (qiyoslanayotgan ikkinchi bo‘lak tushib qolsa) shunday, shunday ham, shu darajada; shu qadar; shunchalik, unchalik; comment un homme aussi intelligent a-t-il pu agir ainsi? qanday qilib shunchalik aqlli kishi bunday qilishi mumkin?II conj. shuning uchun, shu sababli; nous avons déjà étudié ce livre, aussi ne vous en parlerai-je pas biz bu kitobni allaqachon o‘rganib bo‘ldik, shuning uchun men sizga u haqda boshqa gapirmayman. -
29 autoritaire
adj.1. so‘zini o‘ tkazishni, buyruq berishni, xo‘jayinlik qilishni yoqtiruvchi, boshqalarni o‘ziga bo‘ysundirishni yaxshi ko‘ruvchi; riyosatparast; homme, caractère autoritaire bo‘ysunuvchi kishi, xarakter2. o‘tkir, qat' iy; un ton autoritaire qat'iy ohang. -
30 aventureux
-euseadj.1. jasur, dadil, botir, qo‘rqmas, dovyurak, jur'atli; homme aventureux dovyurak kishi2. sarguzashtga boy, sarguzashtli; vie aventureuse sarguzashtli hayot3. xavfli, xatarli, qaltis; une entreprise aventureuse qaltis xatti-harakat; un projet aventureux qaltis, xavfli reja. -
31 aveu
nm.1. iqror bo‘lish, bo‘yniga olish; un aveu franc, sincère samimiy, chin ko‘ngildan iqror bo‘lish; faire l'aveu de qqch. biror narsani bo‘yniga olmoq; passer aux aveux iqror bo‘ lmoq, bo‘yniga olmoq2. de l'aveu de tous barchaning, barcha kishilarning e'tirof qilishicha, aytishlaricha; un homme sans aveu shubhali kishi. -
32 avisé
-éeaqlli, dono, mulohazali, ehtiyotkor, o‘ylab, aql bilan ish qiladigan; un homme avisé dono kishi. -
33 beau
-bel, belleI adj.1. chiroyli; un bel homme kelishgan, chiroyli odam2. juda a'lo; un beau jour, un beau matin kunlarning birida; un bel âge ko‘rkam yosh; le bel âge yoshlikII adv. vous avez beau chercher siz bekorga izlayapsiz.-bellen.1. nm. a'lo2. n. go‘zal, chiroyli odam, ayol; faire le beau orqa oyog‘ida turmoq (it)3. nf. qulay payt, sharoit; se faire la belle qochib qolmoq. -
34 bien
I adv.1. yaxshi; très bien, fort bien juda yaxshi, juda soz; voilà qui va bien mana juda a' lo; se porter bien, aller bien o‘zini yaxshi his qilmoq; mener à bien ishni muvaffaqiyatli tugatmoq2. ko‘p, juda, bemalol; bien de ko‘p; bien d'autres ko‘pincha boshqalar; il l'a bien mérité u bunga arziydi; je vous ai donné bien de la peine men sizni ko‘p tashvishga qo‘ydim; il y a bien deux ans mana bemalol ikki yil bo‘ldi; je veux bien men roziman; bien à tort bekorga; être bien, être du dernier bien avec qqn. kim bilandir juda yaxshi munosabatda bo‘ lmoq; bien entendu o‘z-o‘zidan ma'lumki; loc.conj. bien que qaramasdanII adj.1. yaxshi2. yoqimli; cette femme est bien yoqimtoy ayol.nm.1. yaxshilik, ezgulik; pour le bien de la Patrie Vatan ezguligi uchun; faire du bien à qqn. kimgadir yaxshilik qilmoq; homme de bien to‘g‘ri, sof odam2. yaxshilik, foyda; cela lui fit grand bien u bunga katta yordam berdi3. mol-mulk, egalik; biens meubles, biens mobiliers ko‘char mulk; biens immeubles, biens immobiliers ko‘chmas mulk; le bien da la nation umumxalq mulki; avoir du bien mulkka ega bo‘lmoq4. pl. baholar, narx-navo. -
35 ce
-cetadj.dém.m. (unli yoki h muet bilan boshlangan so‘zlar oldida cet), cette f. ces pl. bu, bular (ko‘rsatish olmoshlari); ce livre bu kitob; cet arbre bu daraxt; cet homme bu odam; cette chose bu narsa; ces pays bu mamlakatlar; (ci, là ravish yuklamalari bilan ishlatilishi mumkin).pron.dém. neutre sredniy roddagi ko‘rsatish olmoshlari1. c'est, ce doit (peut) être bu …; c'est facile bu oson, yengil2. c'est …qui, c'est…que kuchaytirish, bo‘rttirish yuklamalari bilan; c'est vous qui le dites! buni aytayotgan siz! c'est une bonne idée que vous avez là! bu sizning yaxshi fikringiz3. c'est à lui de jouer uning o‘ynashi kerak4. ce que, qui, dont …, ce à quoi, pour quoi, ce dont on parle bu haqda gapirardilar5. ce (to‘g‘ri to‘ldiruvchi bilan); ce me semble bu menimcha, bu menga tuyuladi; pour ce faire buni qilmoq uchun. -
36 cervelle
nf.1. miya, bosh miya; brûler, faire sauter la cervelle miyasidan otmoq, miyasini majaqlamoq2. aql, ong, idrok, zehn, fahm; une pauvre cervelle kaltafahm odam; homme sans cervelle yengiltak odam. -
37 chasse
nf.1. ov; ov mavsumi; ov qilinadigan yerlar; chasse à courre itlar bilan ovlash2. o‘lja3. qiruvchi; avion de chasse qiruvchi samolyot4. chasse d'eau hojatni yuvish moslamasi5. chasse à l'homme ta'qib qilinayotgan odam. -
38 coeur
nm.1. yurak, dil; avoir le coeur barbouillé ko‘ngli aynimoq, ozmoq2. ko‘krak, ko‘ks, siyna, bag‘ir; il la serra tendrement sur (contre) son coeur u uni avaylab bag‘riga bosdi3. tappon (qarta o‘yinida)4. o‘rta, markaz; le coeur d'un fruit mevaning o‘rtasi; au coeur de la forêt o‘rmonning qoq o‘rtasida; en plein coeur de l'hiver qishning qoq yarmida, o‘rtasida5. jon, dil, qalb, ko‘ngil; le coeur a ses raisons qalbning o‘z qonuniyati bor; il a du (bon) coeur uning ko‘ngli pok; un homme de coeur olijanob, muruvvatli, himmatli odam; c'est le cri du coeur bu qalb nidosi; fam. il a le coeur sur la main u oliyhimmat, bag‘rikeng, saxiy6. jur'at, jasorat, jasurlik, dadillik; le coeur lui manque uning jur'ati yetishmaydi; j'ai pris un cognac pour me donner du coeur, au ventre dadillik uchun bir rumka konyak ichdim; avoir le coeur bien accroché jasur bo‘lmoq; par coeur yod, yoddan, yodaki. -
39 compassé
-éeadj. tarang, sun'iy, yasama, zo‘rma-zo‘raki, nosamimiy, rasmiy, jiddiy, qoidaparast, o‘taketgan rasmiyatchi; un homme compassé rasmiyatchi odam. -
40 comporter
I vt.1. iborat bo‘lmoq, tarkib topmoq, tuzilgan bo‘lmoq; kiritmoq, kirgizmoq, qo‘shmoq; la maison comporte deux étages et un grenier uy uch qavat va chordoqdan iborat2. ruxsat, ijozat bermoq, yo‘l qo‘ymoq; hisoblamoq, faraz qilmoq, chamalamoq, taxmin qilmoq, deb o‘ylamoq; cette règle ne comporte aucune exception bu qoida izohga yo‘l qo‘ymaydiII se comporter vpr. to‘g‘ri qilmoq, to‘g‘ri yo‘l tutmoq, o‘zini tutmoq, qaramoq; comment se comporte-t-il avec ses subordonnés? o‘z o‘ziga tegishli odmlar bilan qanday muomalada bo‘ladi? se comporter en honnête homme sof vijdonli odamday harakat qilmoq.
См. также в других словарях:
HOMME — «UNE CHOSE est certaine: l’homme n’est pas le plus vieux problème ni le plus constant qui se soit posé au savoir humain [...] L’homme est une invention dont l’archéologie de notre pensée montre aisément la date récente. Et peut être la fin… … Encyclopédie Universelle
HOMME - La réalité humaine — Un débat domine, depuis toujours, l’anthropologie. Suffit il, pour situer l’homme, de le placer, simplement, en tête de la lignée des mammifères supérieurs, en lui accordant cette primauté parce qu’il se trouve doté d’un caractère, d’une… … Encyclopédie Universelle
homme- — ⇒HOMME , élém. de compos. Élém. de compos. issu du subst. homme (sens I et II) entrant dans la constr. de nombreux composés masc., souvent des hapax, désignant des êtres en partie seulement hum. (ou hum. masc.) ou désignant des hommes d un… … Encyclopédie Universelle
homme — HOMME. s. m. Animal raisonnable. En ce sens il comprend toute l espece humaine, & se dit de tous les deux sexes. La condition de l homme est bien malheureuse. l homme est sujet à beaucoup d infirmitez. tous les hommes sont sujets à la mort. tous… … Dictionnaire de l'Académie française
Homme De Néandertal — Homme de Néandertal … Wikipédia en Français
Homme de Neandertal — Homme de Néandertal Homme de Néandertal … Wikipédia en Français
Homme de Néanderthal — Homme de Néandertal Homme de Néandertal … Wikipédia en Français
Homme de néandertal — Homme de Néandertal … Wikipédia en Français
Homme de néanderthal — Homme de Néandertal Homme de Néandertal … Wikipédia en Français
homme — Homme, m. penac. Signifiant en general tout homme, Homo. Il se prend en special pour vassal terme correlatif de cet autre seigneur Feodal: ainsi dit on que le seigneur Feodal par faute d homme peut mettre en sa main le fief mouvant de luy, c est… … Thresor de la langue françoyse
Homme De Piltdown — Le crâne de l homme de Piltown. Les parties en blanc ont été reconstituées. L homme de Piltdown, Homo (Eoanthropus) Dawsoni, a été considéré au début du XXe siècle comme un fossile datant de l Acheuléen (P … Wikipédia en Français