Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

se+prendre

  • 61 décision

    nf.
    1. qaror, hukm, xulosa, yechim; décisions concertées moslashtirilgan qaror; prendre une décision qaror qabul qilmoq, hukim chiqarmoq; revenir sur sa décision qarorni o‘zgartirmoq
    2. qat' iyat, jasorat, jur'at, qat'iylik, dadillik, mardlik, botirlik, jasurlik
    3. farmon, buyruq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > décision

  • 62 défaut

    nm.
    1. nuqson, illat, ayb, kamchilik, qusur, kamomad, kam chiaish, buzilgan joy, shikast, zarar, ziyon, putur, buzuq; défaut de qualité yaroqsizlik, nuqson; le défaut de la cuirasse nozik, zaif, qaltis joyi
    2. xato, xatolik, yanglishish; se trouver, se montrer en défaut asossizlik qilmoq; être en défaut buzilmoq, yangilishmoq, shikastlanmoq, xato qilmoq; mettre en défaut buzmoq, barbod qilmoq, boshi berk ko‘chaga solib qo‘ymoq, aldamoq; trouver qqn. en défaut birovni ayb ustida ushlamoq; se laisser prendre en défaut qo‘lga tushmoq
    3. tansiqlik, yetishmovchilik, kamlik, muhtojlik; la mémoire lui fait défaut uning hushi o‘zida emas; le courage ne lui fait jamais défaut u hechqachon jur'atsizlik, qo‘rqoqlik qilmaydi; à défaut de loc.prép. bo‘lmagani uchun, bo‘lmagani sababli; à défaut de o‘rniga bo‘lmagani tufayli
    4. sudga kelmaslik, hozir bo‘lmaslik; faire défaut sudda hozir bo‘lmaslik; fig. tashlab chiqib ketmoq, yo‘q bo‘ lmoq, yo‘qolmoq, kuchsizlanmoq (ovoz, kuch haqida); condamner par défaut sirtdan kesib yubormoq; condamnation par défaut sirtdan hukm qilish, chiqarish; jugement par défaut sirtdan sud ishini ko‘rish, muhokama qilish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > défaut

  • 63 dégoût

    nm.
    1. jirkanish, hazar qilish, nafrat, nafratlanish, ishtahasini yo‘qotish; prendre en dégoût ovqatdan hazar qilmoq; avoir du dégoût pour ovqatdan jirkanmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dégoût

  • 64 degré

    nm.
    1. zina, zinapoya; le grand degré katta zinapoya
    2. daraja, bosqich, palla, pog‘ona; degré de qualité sifat darajasi; degrés de comparaison garam chog‘ishtirish darajasi; élections à deux degrés ikki bosqichli saylov; prendre ses degrés ilmiy darajani olmoq; enlever à un degré supérieur yuqori bosqichga ko‘ tarmoq; par degrés pog‘onamapog‘ ona, asta-sekin
    3. géog. daraja, gradus; degré de longitude uzunlik darajasi; il fait cinq degrés au dessu de zéro 5 daraja issiq
    4. math. daraja, ko‘paytirish darajasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > degré

  • 65 dent

    nf.
    1. tish, qoziq tish, so‘yloq tish, dandon; dents molaires oziq, jag‘ tishlar; dents de lait sut tishlar; dents de sagesse aql tishi; dents incisives oldingi, kurak tishlar; dent aurifiée oltin qoplama, tilla tish; fausses dents yasama tishlar; grincer des dents tishlarni g‘ijirlatmoq; coup de dent piching, zaharxanda, achchiq gap, yomonlab gapirish, fisq-fasod, g‘iybat, chaynash; montrer les dents qo‘rs, qo‘pol gapirmoq, qilich yalong‘ochlamoq, jerkib bermoq; mordre à belles dents ochko‘zlik bilan yemoq, manger du bout des dents zo‘rg‘a, xohlar-xohlamay yemoq; n'avoir rien à mettre sous la dent qozonni suvga tashlamoq, yarim och holda o‘tirmoq; avoir la dent arg. och bo‘lmoq; avoir une dent contre qqn. birovda o‘chi bo‘lmoq, kek saqlamoq; être armé jusqu'aux dents tishtirnog‘ igacha qurollanmoq; ne pas desserrer les dents og‘zini ochmay, hech narsa, biron so‘z demay o‘ tidmoq; prendre le mors aux dents haddan oshmoq, bilgan noma'qulchiligini qilmoq, qizishmoq; déchirer à belles dents pok-pokiza tushirmoq, ishtaha bilan yemoq; déchirer qqn. à belles dents yomonlab gapirmoq, g‘iybat, fisq-fasod qilmoq, chaynamoq, haqoratlamoq, qattiq so‘kmoq; être sur les dents charchoqdan holsizlanmoq; qattiq charchamoq, oyoqdan qolmoq; n'avoir plus mal aux dents o‘lmoq, dunyodan o‘ tmoq, ko‘z yummoq, jon bermoq
    2. cho‘qqi, tog‘ cho‘qqisi, oxirgi do‘nglik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dent

  • 66 départ

    nm.
    1. ketish, jo‘nash, yo‘lga, safarga chiqish, safar, jo‘nab ketish, jo‘natish, armiyaning jangga kirishi, uchish, uchib ketish, parvoz qilish, parvoz, chiqish; piste de départ uchib-qo‘nish yo‘li (aviasiyada); l'heure du départ jo‘nash, jo‘nab ketish soati, vaqti; être sur le départ jo‘nashga tayyor turmoq; départ du coup otish, o‘q uzish
    2. techn. yurgizib yuborish, ishga solib yuborish; départ à froid sovuq dvigatelni ishga tushirib yuborish
    3. sport. boshlanish payti; départ en masse hammaning, ko‘pchilikning birdan yo‘lga tushishi, joyidan boshlashi; départ individuel xolis start; départ lancé birdan otilib boshlash; point de départ boshlash nuqtasi; prendre le départ jo‘namoq, jo‘nay boshlamoq; au départ! startga!
    nm.
    1. bo‘lim; bo‘lish, qism; faire le départ des biens mol-mulkni bo‘lish
    2. qismga ajratish, bo‘lish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > départ

  • 67 dépourvu

    -ue
    adj. (de qqch) mahrum bo‘lgan, qilingan; dépourvu d'esprit tentaknamo, ahmoqroq; au dépourvu loc.adv. qo‘qqisdan, to‘satdan, bexosdan, g‘aflatda qoldirib; prendre au dépourvu to‘satdan topmoq, ko‘rib qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dépourvu

  • 68 dessus

    I prép. ustiga, ustida
    II adv. yuqorida, tepada, ustida, ustidan, yuqoridan, ustidan; mettez le coffre sous la table et le carton dessus sandiqni stol ostiga, qutini ustiga qo‘ying; passer dessus ustidan bosib o‘tmoq, qoldirib, tashlab ketmoq (o‘qishda); tirer dessus ustiga otmoq; mettre la main dessus qo‘ lga olmoq; tomber dessus bexosdan yuz bermoq; kutilmaganda boshga tushmoq, oyoq ostidan chiqib qolmoq; sens dessus dessous ostin-ustin, chappa, to‘ntarilib; par-dessus loc.adv. boshi ustidan; par-dessus tout hammadan ko‘ra; par-dessus le marché qo‘shimcha; jeter dessus la muraille devordan oshirib tashlamoq; il passa le veston et son manteau par-dessus u paltosi ustidan kurtkasini kiydi; j'en ai par dessus la tête bu jonimga tegib ketdi; de dessus -dan, ustidan; ôter de dessus la table stoldan olmoq; en dessus yuqori, baland, ustida; là-dessus keyin, bundan keyin; là-dessus il est parti shundan keyin u jo‘nab ketdi; regardez ci dessus ustiga, tepasiga qarang.
    nm. ustki qism, ust, tepa, yuqori, cho‘qqi, uch; yuza, tomon; vêtement de dessus ustki kiyim; le dessus du panier a'lo qaymog‘i; enlever le dessus du panier qaymog‘ini olmoq; prendre le dessus g‘alaba qozonmoq, yengmoq; avoir le dessus ustun kelmoq; loc.adv. au dessus yuqorida, tepada, ustida, balandda; j'occupe l'appartement du premier et mon frère habite au-dessus men ikkinchi qavatdagi uyni egallaganman, akam tepada yashaydi; les sommes de cent euros et au dessus yuz evro va undan yuqori; les enfants de cinq ans et au-dessus besh yoshgacha va undan kattalar; le peintre n'a rien produit qui soit au-dessus rassom yetukroq biron narsa yaratmadi; se placer au-dessus des autres birovlarning ustiga o‘ tirmoq; se mettre au-dessus de tout hamma narsadan baland, yuqori turmoq; il a au-dessus de trente ans unga o‘ ttiz yoshdan oshiq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dessus

  • 69 deuil

    nm.
    1. motam, aza; grand deuil chuqur motam; suivre le deuil motam marosimiga bormoq; prendre le deuil qora, aza kiyimi kiymoq; faire son deuil de fam. bir umrga xayrlashmoq; les ongles en deuil azador bo‘lib tirnog‘ini qora qilib yurish
    2. ta'ziya, motam, dard-alam, qayg‘u; deuil public umumiy motam.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > deuil

  • 70 devant

    I prép. yaqinda, yonida, oldida, labida, ustida, boshida; se chauffer devant le feu o‘ t oldida isinib o‘tirmoq; se promener devant la porte eshik oldida sayr qilib yurmoq; se jeter devant qqn. birovning ustiga tashlanmoq, sakramoq; regarder devant soi ko‘zi, ko‘z oldiga qaramoq
    II adv. oldda, oldinda, olddan, oldida; se placer devant oldda o‘ tirmoq; passer devant oldiga o‘ tmoq; loc.adv. et prép. par-devant oldida, ro‘parasida, qarshisida, huzurida; par-devant notaire notarius huzurida, oldida.
    nm. old, old tomon, old qismi; de devant old tomondagi, oldingi; loger sur le devant derazalari ko‘chaga qaragan, ochiladigan uyda yashamoq; prendre les devants oldida bormoq, oldinda yurmoq; fig. ilgarilab, o‘zib ketmoq, oldinga o‘ tmoq, ogohlantirmoq, vaqtdan yutmoq, ulgurmoq; loc.adv. et prép. au-devant de qarshisiga, ro‘parasiga, qaramaqarshi, peshvoz chiqib; aller au-devant de peshvoz chiqmoq, qarshisiga chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > devant

  • 71 digne

    adj. (de qqch) arzirli, arziydigan, loyiq, munosib sazovor; un homme digne hurmatli odam; prendre un air digne jiddiy bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > digne

  • 72 dimension

    nf.
    1. kattalik, katta-kichiklik, o‘lcham; hajm, o‘lchov, miqyos; pl. katta tashqi o‘lchamlar, gabaritlar
    2. o‘lchash, o‘lchov; les trois dimensions math. uch o‘lchov (uzunlik, kenglik, balandlik)
    3. muhimlik, ahamiyatlilik, ahamiyat; prendre ses dimensions fam. hamma ehtiyot choralari ko‘rib qo‘yilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dimension

  • 73 disposition

    nf.
    1. joylash, joylashish, joylashtirish, o‘rnatish, sig‘dirish, o‘rin, joy, vaziyat, holat; mil. biron yerga joylashish; disposition des lieux joylashish holati, joyi
    2. kayfiyat, ruhiy holat, dimog‘, avzo, joy, o‘rin, vaziyat
    3. (à) mayl, moyillik, rag‘bat, intilish, qiziqish, qobiliyati borlik, havas, ishtiyoq, yaxshi ko‘rish; qobiliyat, layoqat, qobillik, qodirlik, iste'dod, talant; disposition à contracter une maladie kasallikka moyillik
    4. boshqarish, idora qilish, o‘z qo‘lida tutish; libre disposition de son bien o‘z boyligini erkin idora qilish, boshqarish
    5. buyruq, farmoyish berish, buyurish, amr qilish, amr, buyruq, farmoyish, qaror, nizom, qoida, qonun; dispositions générales umumiy qonun-qoida; dispositions testamentaires vasiyat qilish, vasiyatnoma
    6. tadbir, chora, ish; prendre ses dispositions chora ko‘rmoq
    7. pl. tayyorlanish, hozirlik ko‘rish, tayyorgarlik, jo‘nab ketishga hozirlik, yig‘ilish, to‘planish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > disposition

  • 74 douceur

    nf.
    1. shirinlik, shirin maza
    2. yuvoshlik, beozorlik, mo‘minlik, yumshoqlik; yoqimlilik, shirin so‘zlik, nazokat, latofat, noziklik, mehribonlik, shafqat, yaxshilik; en douceur fam. shoshilmasdan, asta-sekin, avaylab; prendre les choses en douceur voqealarga tinchgina qaramoq
    3. yumshoqlik, bo‘shlik, mayinlik, muloyimlik (ushlab ko‘rib)
    4. techn. bolg‘alanuvchanlik, cho‘ziluvchanlik, cho‘zilish
    5. pl. shirinliklar, lazzatlar
    6. pl. nafislik, latofatlilik, noziklik; passer en douceur tinchkina o‘ lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > douceur

  • 75 égide

    nf.
    1. sous l'égide de biror narsa, kimsa panohida, himoyasida yoki rahbarligida; une conférence organisée sous l'égide de l'UNESCO YUNESKO rahbarligida chaqirilgan konferensiya; prendre qqn. sous son égide biror kimsani o‘z himoyasiga olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > égide

  • 76 élan

    nm.
    1. ishtiyoq, intilish; jo‘shqinlik, shijoat; les élans du coeur ruhiy, ma'naviy jo‘shqinlik; dans un élan de générosité himmati, tantiligi, mardligi tutib
    2. chopib, yugurib kelishi; zalvar, zarb; prendre son élan sakrash, ko‘tarilish uchun zarb bilan yugurib kelmoq, bormoq; il prit son élan et sauta u chopib, yugurib kelib sakradi; un saut avec élan yugurib kelib sakrash.
    nm. los (bug‘ular oilasiga mansub butoq shoxli hayvon).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > élan

  • 77 éloignement

    nm.
    1. uzoqlashtirish; yiroqlashtirish; yo‘qotish, yo‘q qilish, bo‘shatish, chetlashtirish; haydash (ishdan), uzoqqa ko‘chirish; uzoqlashish; yiroqlashish, yo‘qolish; chetlashish; prendre des mesures d'éloignement à l égard de qqn. biror kimsani ishdan haydash haqida buyruq bermoq; l'éloignement des usines du centre des villes zavodlarni shaharlar markazidan chetlashtirish
    2. uzoq joy, olis joy, yiroq joy, olis masofa, olislik, yiroqlik, uzoqlik, uzoqdalik; vivre dans l'éloignement de tous odamlardan olisda yashamoq; l'éloignement dans le temps vaqt o‘ tganlik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > éloignement

  • 78 embonpoint

    nm. semizlik, to‘ lalik; avoir de l'embonpoint semiz, to‘ladan kelgan, yo‘g‘on bo‘lmoq; prendre de l'embonpoint semirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > embonpoint

  • 79 emphatique

    adj. balandparvoz, dabdabali, tamtaroqli, tantanali; ta'sirli; kuchli his-hayajon bilan aytiladigan; prendre un ton emphatique ko‘ tarinki ruh bilan so‘zlamoq; d'un ton emphatique dabdabali ohangda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > emphatique

  • 80 en

    prép.
    1. en ville shaharda; vivre en France Fransiyada yashamoq; de maison en maison uydan-uyga; de main en main qo‘ldan-qo‘lga
    2. en hiver qishda; en 1997 1997-yilda
    3. en trois heures uch soatda, uch soat ichida; en une minute bir minutda; de temps en temps vaqti-vaqti bilan; har zamonda
    4. une chaise en bois yog‘och kursi
    5. sentier en pente qiya so‘qmoq; un canal en construction qurilayotgan kanal; la télévision en couleurs rangli televizor; un pommier en fleur gullagan olma
    6. compter en français fransuzcha sanamoq; écrire en quelques mots bir nechta so‘z bilan yozmoq; traiter en enfant bolalarcha muomala qilmoq; parler en étourdi o‘ylamay gapirmoq; chanter en français fransuzcha kuylamoq; en frère akalarcha
    7. en vain bekorga, behudaga; en commun birgalikda, birgalashib
    8. en dépit de xilof ravishda; en vue de sababli, sababdan, boisdan; -gani uchun, sababli; nazarda tutib, e' tiborga olib; en raison de -ga muvofiq, -ga ko‘ra, binoan
    9. gérondif hosil qi lishda qo‘llaniladi: en parlant gapira turib, gapirib; en souriant kulib turib, kulib.
    adv. u yerdan, o‘sha joydan, tomondan, yoqdan; il en sort u yoqdan chiqayapti; j'en viens o‘sha joydan kelyapman.
    pron.
    1. de predlogi bilan qo‘llangan ot o‘rnida ishlatiladi il se rend à Paris, moi, j'en viens u Parijga jo‘nab ketyapti, men esa u yerdan qaytib kelyapman; il avait une règle, il en frappait la table uning chizg‘ichi bor edi, u bilan stolga urdi; je connais Paris, j'en admire les musées men Parijni bilaman, men uning muzeylaridan zavqlanaman; ce roman m'a beaucoup plu, j'en ai relu plusieurs passage bu roman menga juda yoqdi, men ko‘p yerlarni qayta o‘qib chiqdim; voulez-vous du thé? – non, merci, j'en ai encore choy(dan) ichasizmi? – yo‘q, rahmat, hozircha bor
    2. s'en aller ketmoq; en vouloir à jahli chiqmoq; en arriver à -gacha bormoq, yetmoq; en être à se demander o‘ziga savol bermoq, o‘zidan so‘ramoq; en être pour son argent aldanmoq, ahmoq bo‘lib, ikkala qo‘lini burniga tiqib qolmoq; quruq qolmoq; s'en prendre à qqn. alamini birovdan olmoq, aybini birovga ag‘darmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > en

См. также в других словарях:

  • prendre — [ prɑ̃dr ] v. <conjug. : 58> • 980; lat. prehendere I ♦ V. tr. A ♦ Mettre avec soi ou faire sien. 1 ♦ Mettre dans sa main (pour avoir avec soi, pour faire passer d un lieu dans un autre, pour être en état d utiliser, pour tenir). Prendre un …   Encyclopédie Universelle

  • prendre — PRENDRE. v. a. Mettre en sa main, en son pouvoir sans violence, occuper quelque chose en la tenant. Prendre une espée. prendre un livre. prendre quelque chose avec la main, de la main. prendre un cheval par la bride. prendre un boeuf par les… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • prendre — Prendre, Accipere, Acceptare, Capere, Captare, Excipere, Prendere, Prehendere, Comprehendere, Percipere, Sumere, Desumere. Prendre et appliquer à soy, Asciscere. Prendre en sa main quelque chose, Inuolare. Prendre en cachette, Surripere. On n en… …   Thresor de la langue françoyse

  • Prendre l'air — Album par Shy m Sortie Août 2010 Enregistrement 2009 2010 Montréal …   Wikipédia en Français

  • Prendre l'air (chanson) — Prendre l air Single par Shy m extrait de l’album Prendre l air Enregistrement 2010 Madrid Durée 3:27 Genre Electropop Parolier …   Wikipédia en Français

  • Prendre l'argent et fuir — Concepteur Ed Averett Date de sortie 1978 Plate forme Videopac Média cartouche Prendre l argent et fuir (Take the money and run) est un jeu vidéo sorti en 1978 sur Odyssey²/Videopac …   Wikipédia en Français

  • Prendre du champ — ● Prendre du champ reculer pour prendre de l élan ou pour observer un ensemble ; prendre du recul pour juger les événements …   Encyclopédie Universelle

  • Prendre femme, prendre quelqu'un pour femme — ● Prendre femme, prendre quelqu un pour femme se marier (avec quelqu un), en parlant d un homme …   Encyclopédie Universelle

  • Prendre son buisson, ou prendre buisson — ● Prendre son buisson, ou prendre buisson en parlant du cerf, choisir une retraite, et, en parlant des sangliers et du cerf, quitter la compagnie des autres …   Encyclopédie Universelle

  • Prendre corps — ● Prendre corps prendre consistance, avoir un début de réalisation …   Encyclopédie Universelle

  • Prendre des dispositions — ● Prendre des dispositions adopter des mesures, prendre des précautions, faire des préparatifs en vue de quelque chose : Au cas où j aurais un accident, j ai pris toutes mes dispositions …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»