-
1 rang
nm.1. qator, saf, tizim; collier à trois rangs de perles uch tizimli dur marjon; les rangs d'un cortège kortej qatorlari; se mettre en rang safga turmoq, saflanmoq2. saf (askarlar safi), qator; sortir des rangs safdan chiqmoq3. pl. tarkib, qator, saf(lar); les rangs d'une armée armiya saflari; servir dans les rangs de tel régiment ma'lum polk tarkibida xizmat qilmoq; ils vont grossir les rangs des mécontents ular norozilar safini kengaytirishmoqda; nous l'avons admis dans nos rangs biz uni o‘z saflarimizga qo‘shib oldik4. o‘rin, mavqe, qator; livres classés par rang de taille bo‘y-bo‘yiga qarab terilgan kitoblar; avoir rang avant, après qqn. biror kishidan oldingi, keyingi o‘rinda bo‘lmoq; se présenter par rang d'ancienneté, d'âge stajiga, yoshiga qarab o‘zini tanitmoq5. daraja, amal, mansab, martaba, unvon, tabaqa; le rang le plus bas, le plus haut eng past, eng yuqori tabaqa; un officier d'un certain rang ma'lum unvondagi ofitser; le rang social de qqn. biror kishining ijtimoiy darajasi; garder, tenir son rang o‘z darajasini saqlamoq, tutib turmoq; loc. être du même rang bir xil darajada, mavqeda bo‘lmoq; mettre sur le même rang bir xil darajaga qo‘ymoq6. o‘rin, qator; loc. mettre au rang de qatoriga qo‘shmoq. -
2 saint
-sainteI n.1. avliyo odam, avliyo; mettre au rang des saints avliyolar qatoriga qo‘shmoq; loc. prêcher pour son saint o‘z manfaatini ko‘zlab ish tutmoq (o‘z foydasiga jinni); ne savoir à quel saint se vouer qaysi eshikka bosh urishini bilmaslik; ce n'est pas un saint bu avliyo emas; il vaut mieux s'adresser à dieu qu'à ses saints o‘nta avliyodan bitta xudo yaxshi2. begunoh, pok, halol, taqvodor odam; cette femme, c'est une sainte! bu xotin, bu bir avliyo! loc. le saint des saints eng nozik sir, hech kimga aytib bo‘ lmaydigan sirII adj.1. avliyo, ilohiy, ulug‘; saint Jean avlio Jan; la Sainte Vierge Bibi Maryam2. avliyo; saint homme, une sainte femme avliyo odam, avliyo xotin3. muqaddas, aziz, tabarruk, ilohiy; rendre saint ilohiylashtirmoq; histoire sainte muqaddas tarix; les Lieux saints muqaddas joylar, qadamjolar; loc. toute la sainte journée kun bo‘yi, to‘xtovsiz; guerre sainte g‘azot, jihod. -
3 ordre
nm.1. tartib, joylashuv tartibi, joylashuv, tuzilish; l'ordre des mots dans la phrase so‘zlarning gapdagi joylashuv tartibi; procédons par ordre tartib bo‘yicha boshlaymiz; mettre des choses dans le bon ordre narsalarni yaxshi tartibga solmoq; en ordre tartibli, saranjom, sarishta; ordre de marche, de bataille yurish tartibi, jangovar saf; ordre du jour kun tartibi; loc.adv. à l'ordre du jour kun tartibida2. tartib, saranjomlik, sarishtalik, tartib-intizom; mettre bon ordre à tartib o‘rnatmoq3. intizom, tartib, tartibintizom4. tabiiy, tabiiy hol; c'est dans l'ordre (des choses) bu tabiiy hol5. tuzum; ébranler, renverser l'ordre établi mavjud tuzumni bo‘shashtirmoq, ag‘darmoq; les partisans de l'ordre tuzum tarafdorlari; le service d'ordre tartibni nazorat qilish xizmati (majlislarda); les forces de l'ordre tartibni saqlash xizmati (armiya, politsiya)6. tartib, intizom; tout est rentré dans l'ordre hamma narsa o‘z holiga qaytdi; rappeler qqn. à l'ordre biror kishini tartibga, intizomga chaqirmoq7. tur, tarz, taxlit, zayl, tus; choses de même ordre shu turdagi narsalar; dans le même ordre, dans un autre ordre d'idées shu tarzdagi, boshqacha tarzdagi fikrlar8. martaba, daraja, rang; c'est un écrivain de premier ordre bu birinchi darajali yozuvchi; une oeuvre de second, de troisième ordre ikkinchi, uchinchi darajali asar9. tur, turkum, guruh10. tabaqa, toifa, ahl; les trois ordres uch tabaqa (oqsuyaklar, ruhoniylar, uchinchi tabaqa)11. toifa, uyushma, birlashma, doira, ahllar; l'ordre des médecins, des avocats vrachlar, advokatlar ahli12. diniy tashkilot, jamiyat; ordres monastiques monaxlar tashkilotlari; règle d'un ordre diniy tashkilot qoidasi13. kashishlik rutbasi (unvoni); ordres mineurs kashishlikning quyi rutbalari; ordre majeurs kashishlikning yuqori rutbalari; entrer dans les ordres ruhoniylikka kirmoq.nm.1. buyruq, amr; ordre formel qat'iy buyruq; exécuter, transgresser un ordre buyruqni bajarmoq, buzmoq; être sous les ordre de qqn. biror kishining amrida, boshchiligi ostida, qo‘l ostida bo‘lmoq2. yozma buyruq, farmon, ruxsat qog‘ozi, order; ordre d'achat, de vente sotib olish, sotishga ruxsat qog‘ozi; billet à ordre oddiy veksel3. mot d'ordre shior, parol. -
4 pâte
nf.1. xamir; pétrir la pâte xamir qormoq; pâte à pain non qilinadigan xamir2. pâtes, pâtes alimentaires xamir mahsulotlari; un paquet de pâtes bir karobka xamir; manger des pâtes xamirli ovqat yemoq3. loc. mettre la main à la pâte o‘zi ishga kirishmoq, o‘zi ishga tushmoq; être comme un coq en pâte pichog‘i moy ustida, yegani oldida, yemagani ketida bo‘lmoq (mo‘l-ko‘lchilikda, farovonchilikda yashamoq)4. xamirsimon modda, bo‘ tqa, massa, pasta; pâte à papier qog‘oz bo‘ tqasi (qog‘oz ishlab chiqarish uchun); la pâte d'un fromage pishloq massasi; pâte de fruits mevadan qilingan shirinliklar; pâte dentifrice tish pastasi; pâte à modeler plastilin5. bo‘ tqa; du riz trop cuit, une vraie pâte ortiqcha qaynatilgan guruch, haqiqiy bo‘ tqa6. rang aralashmasi, qorishmasi; ce peintre a une pâte extraordinaire bu rassom g‘aroyib rang aralashmasini ishlatadi7. loc. une bonne pâte dilkash, samimiy, ajoyib, yaxshi odam; une pâte molle latta, lapashang, bo‘sh odam. -
5 vert
-verteI adj.1. ko‘k, yashil, sabza; le billet vert dollar; numéro vert qo‘ng‘iroq qilganda pul to‘lanmaydigan telefon raqamlari (Fransiyada)2. ho‘l, yangi uzilgan, terilgan3. xom, pishmagan, dumbul, g‘o‘r; ho‘l; bois vert ho‘l o‘ tin; en dire, en raconter des vertes et des pas mûres uydirma to‘qimoq, lof urmoq, cho‘pchak to‘qimoq; uyatsiz, behayo narsalar to‘g‘risida gapirmoq, hikoya qilmoq4. yosh, xom, dumbul, g‘o‘r, bo‘z5. tetik, bardam, dadil6. sho‘x, o‘ynoqi, erkin6. vieilli keskin, shiddatli, jiddiy, qattiq; une verte réprimande qattiq tanbeh; langue verte o‘g‘ri, jinoyatchi, bezori, muttahamlar tili, jargoni7. qishloq, qishloqqa xos, qishloq xo‘jaligiga oid8. tabiatni, tevarak-atrofni muhofaza qiluvchi; le parti vert yashillar, tabiatni muhofaza qilish tarafdorlari partiyasi; carburant vert tevarak-atrofni ifloslamaydigan yoqilg‘iII nm.1. sabza, yashil, ko‘k rang; vert foncé ko‘mko‘ k, ko‘kmak; vert clair bargikaram2. ko‘k o‘ t, maysa; mettre au vert yaylovda boqmoq, ho‘l o‘t bilan boqmoq; se mettre au vert shahar tashqarisida, qishloqda dam olmoq3. pl. yashillar, tabiatni muhofaza qilish tarafdorlari. -
6 blanc
-blancheI adj. oq; cheveux blancs oq sochlar; voix blanche ifodasiz ovoz; nuit blanche uyqusiz tun; arme blanche sovuq qurol; mariage blanc kelishilgan nikohII n. oq, oq odam, oq erkak, ayol (odamlar irqi haqida).nm.1. oq rang, oq bo‘yoq; s'habiller en blanc oq kiymoq; mettre qqn. en blanc kimnidir ship-shiydam qilmoq; dire blanc et noir dam unday, dam bunday gapirmoq2. bo‘sh, ochiq qolgan joy; laisser un blanc bo‘sh qoldirmoq3. ich kiyim4. oq bo‘yoq5. oq vino6. tuxumning oqi. -
7 noir
-noireI adj.1. qora, qop-qora, timqora; qoraroq, qoramtir; du pain noir qora non; un café noir, bien noir qop-qora, achchiq qahva2. qora, qoraygan, is bosgan, iflos; noir de -dan qoraygan3. qora, qorong‘i, zimziyo; cabinet noir, chambre noire qorong‘i kobinet, qorong‘i xona; il fait noir comme dans un four go‘rday qorong‘i; nuit noire qorong‘i kecha, zimiston4. negr; une femme noire negr xotin; race noire, peuples noirs negr irqi, negr xalqi5. fam. mast, kayf; il est complètement noir u g‘ irt kayf6. qayg‘uli, g‘amgin, g‘am-g‘ussali; og‘ir, qora; il était d'une humeur noire u g‘amgin kayfiyatda edi; avoir, se faire des idées noires qora fikrlarga bormoq, berilmoq; regarder qqn. d'un oeil noir birovga o‘qrayib qaramoq7. qora, yovuz, buzuq niyatli, mudhish; magie noire sehrgarlik, jodu, amal; humour noir qiyin ahvolga tushib qolgan kishining hazil-huzullari8. qora, g‘ayriqonuniy, yashirin; marché noir chayqov bozori; loc. au noir yashirincha, “chap”ga; travail au noir “chap” ish; il travalle au noir u “chap”ga ishlaydiII nm.1. qora rang; habillé, vêtu de noir qora kiyingan; elle était tout en noir u butunlay qora ust-boshda edi; film en noir et blanc oq-qora tasvirli film; loc. c'est écrit noir sur blanc aniq, ravshan, ochiq-oydin yozilgan2. qorong‘ulik, tun, qora tun, zulmat; enfant qui a peur dans le noir qorong‘ulikdan, tundan qo‘rqadigan bola3. qoraytiruvchi modda; noir de fumée qurum, qorakuya; se mettre du noir aux yeux ko‘ziga surma qo‘ymoq4. fig. tushkunlik, umidsizlik ramzi; fam. g‘am, qayg‘u; voir tout en noir hamma narsani qora rangda ko‘rmoq, umidsizlikka tushmoq5. n. negr; les noirs d'Afrique Afrika negrlari; une noire américaine amerikalik negr ayol. -
8 ombre
nf.1. soya, ko‘lanka, qorong‘u; faire de l'ombre soya qilmoq; il fait 30 à l'ombre soya joyda harorat 30 daraja; fam. mettre qqn. à l'ombre birovni qamab qo‘ymoq, qamoqqa tashlamoq; à l'ombre de soyasida, panohida, himoyasida; il grandit à l'ombre de sa mère u onasining panohida katta bo‘ldi; dans l'ombre soyasida, ko‘lankasida; vivre dans l'ombre de qqn. birovning ko‘lankasida yashamoq; vivre dans l'ombre soyada qolmoq, panada, ko‘zga tashlanmay yashamoq; sortir de l'ombre namoyon bo‘lmoq, ko‘zga tashlanmoq; laisser une chose dans l'ombre biror narsani mavhum, noaniq, mujmal qoldirmoq2. rasmdagi soya, to‘q rangli joylar; les ombres et les clairs soya va yorug‘ joylar3. qora dog‘; un duvet faisait une ombre sur sa lèvre uning labining ustidagi mo‘ylar qorayib turar edi; il y a une ombre au tableau xavotirli vaziyat4. soya, shakl; les ombres bleues des peupliers teraklarning havo rang shakllari; avoir peur de son ombre o‘z soyasidan hurkmoq; suivre qqn. comme son ombre birovning orqasidan soyaday ergashib yurmoq; être l'ombre de qqn. birovning soyasi bo‘lmoq5. pl. théâtre d'ombres soyalar teatri; ombres chinoises xitoy soyalari6. qora, soya, sharpa; entrevoir deux ombres qui s'avancent kelayotgan ikkita qorani ko‘rib qolmoq7. soya, nishon, alomat; asar, iz; l'ombre de soyasi, izi; il n'y a pas l'ombre d'un doute ikkilanishning soyasi ham yo‘q8. arvoh; le royaume des ombres arvohlar olami9. soya, quruq suyak; un vieillard qui n'est plus que l'ombre de luimême soyasigina qolgan qariya. -
9 puce
nf.1. burga; être piqué, mordu par une puce burgaga chaqilgan, talangan bo‘lmoq2. mettre la puce à l'oreille à qqn.loc.fam. birovning ichiga g‘ulg‘ula solmoq; secouer ses puces, se secouer les puces pitirlab qolmoq; le marché au puce chayqov bozori3. fam. mittivoy, barmoqvoy, juda past bo‘yli odam; ça va, ma puce? ishlar qalay, mittivoy?4. to‘q qo‘ng‘ir-qizil rang.nf. mikroprotsessor; carte à puce telefonda so‘zlashuv kartochkasi. -
10 ton
-ta, tesadj.poss. sening, senga, sening (ko‘plik).nm.1. tovush balandligi2. inson tovushining sifati3. kayfiyat; le ton amical d'une lettre do‘stona kayfiyatdagi maktub4. de bon ton yaxshi ohangda5. mus. ohang; se mettre dans le ton ohangga tushmoq.nm. ko‘zga tashlanadigan rang.
См. также в других словарях:
Mettre En Rang D'Oignon — Voir « en rang d’oignon » sur le … Wikipédia en Français
Mettre en rang d'Oignon — Voir « en rang d’oignon » sur le … Wikipédia en Français
Mettre en rang d'oignon — Voir « en rang d’oignon » sur le … Wikipédia en Français
rang — [ rɑ̃ ] n. m. • renc « ligne de guerriers » 1080; frq. °hring « cercle, anneau »; all. Ring I ♦ 1 ♦ (XIVe) Suite (de personnes, de choses) disposée de front sur une même ligne (opposé à file) ou simplement formant une ligne. « Chaque nef est… … Encyclopédie Universelle
rang — RANG. s. m. Ordre, disposition de plusieurs choses ou de plusieurs personnes sur une mesme ligne. Un rang d hommes. un rang d arbres. un rang d ormes, de tilleuls, &c. un rang de colomnes. un rang de sieges. un rang de perles. un rang de dents.… … Dictionnaire de l'Académie française
mettre — Mettre, Ponere. Il vient de Mittere, par syncope et antiptose, Inde Mittere in possessionem. Mettre en possession. Mettre à bord, Naues ad terram applicare, Appellere nauem. Mets toy à dextre, Concede ad dexteram. Mettre à feu et à sang, Incendia … Thresor de la langue françoyse
mettre — METTRE. a. act. Poser, placer une chose dans un certain lieu. Mettre à part, l escart, à quartier. mettre bout à bout. mettre à couvert. mettre chaque chose en sa place. mettre les mains au costé. mettre la main sur la garde de son espée. mettre… … Dictionnaire de l'Académie française
Rang (Homonymie) — Rang Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. Mathématiques En algèbre linéaire, le rang d une famille de vecteurs est la dimension du sous espace vectoriel engendré par cette famille. Le… … Wikipédia en Français
Rang (homonymie) — Rang Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. Mathématiques En algèbre linéaire, le rang d une famille de vecteurs est la dimension du sous espace vectoriel engendré par cette famille. Le… … Wikipédia en Français
rang — ran, ou ranc, ou rang (entrée créée par le supplément) (ran) s. m. Nom du toit à porcs en Champagne et en Belgique. ÉTYMOLOGIE D après M. d Arbois de Jubainville, Mém. de la soc. de linguist. de Paris, t. II, p. 39, c est le mot franc chramnae … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
RANG — s. m. Ordre, disposition de plusieurs choses ou de plusieurs personnes sur une même ligne. Un rang d hommes. Un rang d arbres. Un rang d ormes, de tilleuls, etc. Un rang de colonnes. Un rang de siéges. Un rang de perles. Un rang de dents. Le rang … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)