Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

se+mettre+dans+le+bœuf

  • 41 complot

    nm. fitna, til biriktirish, suiqasd; une atmosphère de complot fitna muhiti; monter un complot suiqasd uyushtirmoq, qilmoq réprimer complot suiqasdni bartaraf etmoq, mettre qqn. dans le complot fitnaga tortmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > complot

  • 42 courant

    -ante1
    adj.
    1. chopayotgan, yugurayotgan, yugurib ketayotgan, yuguruvchi; chien courant tozi it, tozi; écriture courante ravon yozuv; main courante qo‘l ushlagich (eskalator, zinorpoya)
    2. oquvchan, oqar, oqadigan, hozirgi, shu kundagi; eau courante oqar suv, suv quvuri
    3. hozirgi, shu kundagi (yil haqida); le dix courant hozirgi (shu oyning o‘ninchisida)
    4. odatdagi, oddiy, doimo bo‘lib turadigan, sodda; compte courant odatdagi hisob-kitob; langage courant og‘zaki nutq, so‘zlashuv tili; affaires courantes dolzarb ishlar; opération courante oddiy bank ishi, operasiyasi; monnaie courante muomaladagi chaqa pul; fig. qabul qilingan vosita; type courant oddiy, sodda namuna; tout courant loc.adv. osongina, bemalol, bemashaqqat, qiynalmay, qiyinchiliksiz.
    nm.
    1. oqim, oqish, oqib ketish, oqib o‘ tish, yo‘nalish; courant d'air havo oqimi, havo yo‘nalishi, gurillagan shamol, yelvizak; courant atmosphérique havo oqimi; courant marin dengiz oqimi; courant de marées ko‘ tarilish va pasayish oqimlari; suivre, descendre le courant oqim bo‘ylab suzmoq; remonter le courant oqimga qarshi suzmoq; qarshi turmoq, qarshi kurashmoq (ko‘chma m'noda)
    2. elektr toki; courant électrique, courant continu doimiy, o‘zgarmas tok; courant alternatif o‘zgaruvchan tok; courant de haute fréquence yuqori tezlik, chastota toki; courant à haute tension yuqori kuchlanishli tok; courants tourbillonnaires uyurma tok (harakat); courants vagabonds sayyor tok; courant faradique induksion tok; courant monophasé bir fazali tok; courant triphasé uch fazali tok; établir le courant tok yubormoq; interrompre le courant tokni uzib qo‘ymoq
    3. oqim, yo‘nalish, jarayon, yurish, aylanish, ko‘chish, siljish, harakat; courant de l'histoire tarixiy jarayon; les courants d'échange mol, tovar aylanishi; courant de populations aholining ko‘chib yurishi; être au courant de xabardor bo‘lmoq, bilmoq; mettre au courant de xabardor qilmoq, bildirmoq; tenir au courant de xabardor qilib turmoq, bildirib turmoq; dans le courant de jarayonida, davomida, ichida.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > courant

  • 43 division

    nf.
    1. bo‘lish, bo‘linish, ajratish, bo‘linma, taqsimot, taqsimlash, mayda bo‘laklarga parchalash, sindirish, shoxlash, shoxobchalash; division du travail mehnat taqsimoti; biol. division cellulaire hujayralarning bo‘linishi; division du temps vaqt birligi
    2. math. bo‘lish, bo‘linish
    3. bo‘lim, bo‘linma, qism; chef de division bo‘lim boshlig‘i, mudiri
    4. mil. diviziya, bo‘linma; division blindée tank diviziyasi (qismi)
    5. sport. sinf, daraja
    6. kelishmovchilik, noittifoqlik, ixtilof, nifoq, zidlik, ziddiyat, rad qilish, qaramaqarshilik, janjal, nizo, g‘avg‘o, adovat, bo‘ linib ketish, tortishuv; mettre, semer la division dans adovat urug‘ini sepmoq, sochmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > division

  • 44 doute

    nm.
    1. shubha, gumon, shak-shubha; il ne fait pas de doute shubha yo‘q; mettre en doute shubha ostiga olmoq, shubhalanmoq; émettre un doute shubha bildirmoq, gumon qilmoq; rester dans le doute bexabar bo‘lmoq; point de doute que shubha yo‘q-ki; hors de doute shakshubhadan tashqari; loc.adv. sans doute ehtimol, balki, aftidan; sans aucun doute shak-shubhasiz, albatta, muqarrar
    2. shubha, gumon qilish, faraz, taxmin, o‘y; avoir des doutes sur qqn. gumonsiramoq, shubha, gumon qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > doute

  • 45 émoi

    nm. iztirob, hayajon; tashvish, besaranjomlik, bezovtalik, g‘ulg‘ula, sarosima; sarosimalik, gangib, dovdirab, qolishlik; toute la maison est en émoi uy batamom sarosimaga tushgan edi; mettre en émoi hayajonga, iztirobga solmoq; dans son émoi il a oublié l'essentiel sarosimalikdan u asosiy narsani unutgan edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > émoi

  • 46 engrais

    nm.
    1. boqib semirtirish, bo‘rdoqi qilish
    2. o‘g‘it, go‘ng; les engrais chimiques kimyoviy (mineral) o‘g‘itlar; l'industrie des engrais o‘g‘it ishlab chiqarish sanoati; mettre de l'engrais dans un champ dalani o‘g‘itlamoq; dalaga o‘g‘it chiqarmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > engrais

  • 47 état

    nm.
    1. ahvol, hol, vaziyat; kayfiyat, hol-ahvol, avzo, holat; kishining holi; l'état de santé sog‘-nosog‘lik; son état général s'est amélioré uning umumiy holati yaxshilandi; c'est un état de fait haqiqiy ahvol, vaziyat shunday; le malade est dans un état grave kasalning ahvoli og‘ir; à l'état ko‘rinishida; holda, holatda; à l'état brut qayta ishlanmagan holat, holda; à l'état gazeux gaz holida; en état; être en bon (mauvais) état yaxshi, yomon holatda bo‘lmoq; en état de marche ishlatishga yaroqli, soz; mettre en état de siège qamal holatiga solmoq; être en état ivresse mast holda bo‘lmoq; être en état de +inf imkoniga ega bo‘ lmoq, -ga qurbi yetmoq, -ga qodir bo‘ lmoq; être en état de travailler ishlashga qurbi yetmoq; être hors d'état de + inf. imkoniga ega bo‘lmaslik, -ga qodir emaslik
    2. mavqe, martaba, ahvol, o‘rin; l'état ecclésiastique kashishlik rutbasi, unvoni diniy martaba; un devoir d'état xizmat burchagi; il est menuisier de son état kasbi bo‘yicha u stolyar
    3. hist. tabaqa, toifa; le tiers-état uchinchi toifa (qirollik davrida uchinchi tabaqaga burjuaziya, hunarmandlar va dehqonlar kirgan)
    4. ro‘yxat; l'état descriptif d'un lieu biror joyda joylashgan narsalarning ro‘yxati; un état nominatif nomma-nom ro‘yxat
    5. shtat (xodimlar haqida)
    6. État davlat; un chef d'État davlat boshlig‘i; le conseil d'État davlat kengashi; une affaire d'État davlat ahamiyatiga ega ish; la banque d'État davlat banki; les finances de l'État davlat xazinasi; un coup d'État davlat to‘ntarilishi; un homme d'État davlat arbobi; la sûreté de l'État davlat xavfsizligi; davlat xavfsizligini qo‘riqlash.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > état

  • 48 feu

    nm.
    1. olov, alanga; le dragon crache le feu ajdaho o‘t puflaydi; le feu du ciel chaqmoq; verser de l'huile sur le feu qayramoq, gijgijlamoq (birovni-birovga)
    2. pojar au feu! yong‘in! il y a le feu à l'usine zavodda yong‘in; faire un feu olov yoqmoq; être assis au coin du feu olov oldida o‘tirmoq
    3. plita; mettre un plat sur le feu ovqatni isitmoq
    4. chiroq, olov, fonar; les feux de la ville shahar chiroqlari
    5. alangali, olovli
    6. o‘ t ochish; feu! o‘t och! cesser le feu o‘ t ochishni to‘xtatmoq
    7. il a le visage en feu uning yuzi yonyapti; dans le feu de la colère g‘azab olovida; un regard plein de feu olovli qarash.
    adj. marhum; feu mon oncle marhum tog‘am.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > feu

  • 49 fonction

    nf.
    1. xizmat, lavozim, vazifa; être dans l'exercice de ses fonctions o‘z xizmatlik vazifalarini (burch, majburuyat) ijro qilmoq; faire fonction de sifatida xizmat qilmoq; kimnidir majburiyatini ijro qilmoq; s'acquitter de ses fonctions o‘z vazifasini uddalamoq
    2. harakatga kelish, ishlash, faoliyat, xizmat; être fonction de bog‘liq bo‘lmoq, qaram, tobe bo‘lmoq; en fonction de loc.prép. muvofiq, mos ravishda
    3. être en fonction ishlab turmoq; mettre en fonction harakatga keltirmoq
    4. math. funksiya; une fonction dérivée hosila, yasama funksiya
    5. chim. xossalar majmui, jami xossa (xususiyatlar).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fonction

  • 50 gaz

    nm.inv.
    1. gaz; un gaz d'échappement ishlangan gazlar; un gaz persistant turg‘un, tez tarqalmaydigan zaharlovchi moddalar; le gaz moutarde tekkan yerni yara qiluvchi zaharlovchi modda, iprit; un gaz lacrymogène ko‘zni yoshlantiruvchi gaz; mettre les gaz gaz qo‘shmoq, bermoq (mashinada); de gaz, à gaz gazli, gazi bor; une chambre à gaz gaz kamerasi; à pleins gaz imkoniyati boricha; il y a de l'eau dans le gaz fam. bu ishda to‘sqinlik, chatoqlik bor
    2. gaz ishlab chiqarish sanoati
    3. gaz devori
    4. mil.fam. gazga qarshi kiyim, protivogaz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > gaz

  • 51 impossibilité

    nf. imkoni, iloji, imkoniyati yo‘qlik, mumkin emaslik; mettre qqn. dans l'impossibilité de faire qqch. biron narsa qilishdan mahrum qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > impossibilité

  • 52 joie

    nf. shodlik, quvonch; sevinch; rohat, farog‘at; pleurer de joie sevinchdan yig‘lamoq; être dans la joie xursand bo‘lmoq; accepter avec joie mamnuniyat bilan qabul qilmoq; mettre qqn. en joie birovni xursand qilmoq, shodlantirmoq; une fille de joie fohisha.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > joie

  • 53 lieu

    nm.
    1. o‘rin, joy, makon; dans ce lieu bu joyda, bu yerda; lieu sûr ishonchli joy; mettre qqn.qqch. en lieu sûr birovni, biror narsani ishonchli joyga joylamoq; lieu de promenade, de passage sayr qilish, o‘ tish joyi; mauvais lieu yomon joy; yomon, axloqsiz ishlar qilinadigan joy; loc. n'avoir ni feu ni lieu bitidan boshqa hech narsasi yo‘q, qoqqanda qoziq, osganda xurmacha, ship-shiydam; adverbe, complément de lieu o‘rin ravishi, holi
    2. loc. haut lieu mashhur, taniqli joy; en haut lieu yuqori (yuqorigi mansabdorlar); il s'est plaint en haut lieu u yuqoriga arz qildi; lieu saint muqaddas, aziz joy (ibodatxona, budxona); pl. les lieux saints muqaddas joylar, qadamjolar
    3. lieu public jamoat joyi
    4. voqea-hodisa sodir bo‘lgan joy; être sur les lieux voqea sodir bo‘lgan joyda bo‘lmoq
    5. bino, uy, xona, joy; état des lieux binoning, joyning holati; quitter, vider les lieux uyni tashlab ketmoq, bo‘shatmoq
    6. lieux (d'aisances) hojatxona
    7. o‘rin, payt, mavrid, navbat; en son lieu o‘z navbatida; loc.adv. en temps et en lieu payti va o‘rni kelganda, kezi kelganda; nous vous ferons connaître notre décision en temps et lieu biz sizga o‘z qarorimizni mavridi va o‘rni kelganda bildiramiz
    8. o‘rin, joy, yer, parcha; en premier lieu birinchi o‘rinda, navbatda; avvalo; en dernier lieu oxirgi o‘rinda, navbatda; oxirida
    9. avoir lieu bo‘lmoq, bo‘lib o‘ tmoq, sodir bo‘lmoq; la fête aura lieu sur la grand-place bayram katta maydonda bo‘ladi
    10. loc.prép. au lieu de o‘rniga; employer un mot au lieu d'un autre bir so‘z o‘rniga boshqasini ishlatmoq
    11. tenir lieu de o‘rnini bosmoq, o‘rniga o‘ tmoq; vazifasini bajarmoq, o‘ tamoq; cette pièce me tient lieu de chambre et de salon à la fois bu xona bir vaqtning o‘zida menga yotoqxona va mehmonxona vazifasini o‘ taydi; avoir lieu de + inf. asos, sabab, o‘rin; elle n'a pas lieu de se plaindre uning nolishiga o‘rin yo‘q; il y a lieu de asos bor, o‘rin bor, kelib chiqmoq; il y a lieu de s'inquiéter bezovta bo‘lishga asos bor; s'il y a lieu zarurat bo‘lganda, kerak bo‘ lganda; donner lieu qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq
    12. lieu commun hammaga ma'lum bo‘lgan, siyqasi chiqqan gap, fikr; hammaga ma'lum haqiqat; lieux communs rebattus siyqasi chiqqan hammaga ma'lum gaplar.
    nm. merlang (baliqning turi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lieu

  • 54 lit

    nm.
    1. yotoq, karavot; ciel de lit guldor qimmatbaho chodir; lit clos yoki lit breton yog‘och tabaqali yopiladigan karavot; lit pliant yig‘ma karavot; litcage panjarali karavot; lit de camp ko‘chma karavot
    2. yotish joyi, o‘rin; lit moelleux, dur yumshoq, qattiq o‘rin
    3. loc. se mettre au lit o‘rnga yotmoq; sauter du lit o‘rnidan sapchib turmoq; faire son lit yotish uchun joy solmoq; border un lit o‘rinni tartibga keltirmoq; sur son lit de mort o‘lim to‘shagida; mourir dans son lit o‘z ajali bilan o‘lmoq
    4. enfant du premier lit birinchi nikohdan bo‘lgan bola
    5. lit de repos kushetka
    6. yerga to‘shalgan joy, o‘rin; se coucher sur un lit de feuillage, de paille barglardan, poxoldan to‘shalgan o‘ringa yotmoq
    7. qatlam, qat, qavat; un lit de cendres, de braises kul, cho‘g‘ qavati; lit d'argile loy qatlami
    8. o‘zan; fleuve qui sort de son lit o‘z o‘zanidan chiqqan daryo; lit à sec quruq o‘zan; détourner une rivière de son lit daryo yo‘lini o‘zgartirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lit

  • 55 manche

    nf.
    1. yeng; relever, retrousser ses manches yengini shimarmoq; fig. yeng shimarib ishga kirishmoq; tirer qqn. par la manche birovni olib kelmoq, o‘z oldida tutib turmoq; fig. e'tiborini tortmoq, jalb qilmoq
    2. techn. shlang, ichak; manche à air ventilyatsion truba; shamol yo‘nalishini o‘lchagich
    3. vx. bo‘g‘oz; La Manche Lamansh bo‘g‘ozi
    4. sport. tur, davra; manche d'un match de tennis set, davra.
    nm.
    1. sop, dasta, tutqich, band; manche de casserole kastrulning qulog‘i
    2. fig.loc. branler dans le manche vazifasida omonat turmoq; jeter le manche après la cognée hamma narsaga qo‘l siltamoq, qo‘lini yuvib, qo‘ltiqqa urmoq; fam. être, se mettre du côté du manche manfaatli yoki kuchliroqlar tarafida bo‘lmoq
    3. pay; manche à gigot tutqich (son go‘shtini maydalaganda ishlatiladi)
    4. mus. cholg‘u asboblarining parda dastasi; manche de violon, de guitare g‘ijjak, gitara dastasi.
    nf.loc.fam. faire la manche tilanchilik qilmoq, sadaqa so‘ramoq.
    nm.adj.fam. ahmoq, galvars, kallavaram, anqov; ce qu'il, elle est manche! u g‘irt ahmoq!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > manche

  • 56 marque

    nf.
    1. belgi, nishon, alomat, ishora
    2. sport. yerga qilingan belgilar; oyoq tiragich (yuguruvchilar oyoq qo‘yib start oladigan moslama); à vos marques! prêts? partez! startga! tayyorlaning! start!
    3. tamg‘a (mahbusga bosilgan)
    4. belgi, tamg‘a (tovarga qo‘yilgan, bosilgan)
    5. tayyorlovchi, ishlab chiqaruvchining belgisi; marque d'orfèvre zargarning belgisi; marque d'un médicament dorining markasi; produits de marque yuqori sifatli, markali mahsulot
    6. yuqori sifatli, markali mahsulot chiqaradigan korxona va shu mahsulot
    7. belgi qo‘yadigan asbob (tamg‘a, muhr)
    8. iz; marque de dents tish izlari
    9. nishon, dog‘; avoir une marque sur le visage yuzida nishoni, dog‘i bo‘lmoq
    10. xatcho‘p; mettre une marque dans un livre pour retrouver facilement une page osongina topish uchun kitob orasiga xatcho‘p qo‘ymoq; vx. marque de théâtre teatr bileti, chiptasi; loc. trouver, retrouver, prendre, reprendre, poser ses marques joylashmoq, o‘rin olmoq, egallamoq
    11. marka, znachok, fishka, jeton (o‘yin)
    12. sport. hisob; ouvrir la marque hisobni ochmoq
    13. daraja, obro‘-e'tiborni bildiradigan belgi; fig. hôte de marque yuqori, oliy martabali mehmon
    14. belgi, alomat; réflexion qui porte la marque du bon sens fikrlash sog‘lom aql alomatidir
    15. ling. belgi, alomat; le s est la marque du pluriel en français s fransuz tilida ko‘plik belgisidir, alomatidir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > marque

  • 57 masse

    nf.
    1. xamirsimon modda, bo‘ tqa, massa, hajm; masse d'eau que roule un fleuve daryo suvining hajmi; masse d'air havo oqimi
    2. to‘plam, uyum, to‘p, g‘aram, tepa; masse de pierres, de cailloux tosh, shag‘al uyumi
    3. majmu, yig‘indi, borliq; pl. asosiy qism, asosiy to‘plam; colonnade qui allège la masse d'un édifice imoratning haybatini yengillashtirib turgan qator ustunlar; répartition des masses dans un tableau rasmda asosiy qismlarni joylash; mus. masse instrumentale, orchestrale, vocale cholg‘u asboblari, orkestr, vokal majmui
    4. mil. pul fondi, mablag‘, summa; dr. masse active, passive aktiv, passiv mablag‘
    5. la masse, la grande masse de ko‘pchilik, asosiy qism
    6. fam. juda ko‘p, ancha, bir talay; une masse de marchandises bir talay tovar; fam.loc. pas des masses unchalik ko‘p emas; ça t'a plu? pas des masses bu senga yoqdimi? unchalik emas
    7. to‘da, guruh, to‘p; faire masse to‘da tuzmoq
    8. omma, keng xalq ommasi; les masses laborieuses mehnatkash omma; les masses populaires keng xalq ommasi
    9. ko‘pchilik; l'opposition a fait masse contre le projet loyihaga qarshi oppozitsiya ko‘pchilikni tashkil qildi; loc. de masse ommaviy, xalqqa oid; culture de masse xalq madaniyati
    10. phys. massa; le poids est proportionnel à la masse og‘irlik massaga proporsionaldir; nombre de masse massa soni; masse critique kritik massa; masse électrique, magnétique elektr, magnit maydoni; yerga ulangan sim; mettre à la masse simni yerga ulamoq; loc.adv. en masse hammasi birgalikda, aksariyati, to‘laligicha, yoppasiga; ko‘p, ancha, ancha-muncha, allaqancha, bir talay; j'ai encore des courses et des emplettes en masse! hali allaqancha qiladigan bozor-o‘charim va sotib oladigan narsalarim bor.
    nf. katta bolg‘a, to‘qmoq; masse d'arme yoki masse gurzi, cho‘qmor; loc.fam. coup de masse gurziday musht.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > masse

  • 58 miette

    nf.
    1. ushoq, uvoq
    2. les miettes ozgina narsa, zig‘ irday narsa, zarra, qoldiq; dans cette affaire, nous n'auront que des miettes biz bu ishda ozgina narsagagina ega bo‘lamiz
    3. kichik parcha, bo‘lak, qisim; mettre un verre en miettes she'rni kichik parchalarga bo‘lmoq; donnez-moi une miette de ce gâteau menga bu pirogdan bir bo‘ lak bering
    4. fam. pas une miette hech narsa, zig‘ircha ham, zarracha ham; ne pas perdre une miette d'un spectacle tomoshadan hech narsa qoldirmay ko‘rmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > miette

  • 59 mort

    nf.
    1. o‘lim, vafot, qazo, ajal; o‘lish, jon berish, jon uzilish, halok bo‘lish; voir la mort de près ajal bilan yuzma-yuz bo‘lmoq; la mort n'épargne personne ajal hech kimni ayamaydi; mort clinique suivie de réanimation keyinchalik qayta jonlangan klinik o‘lim
    2. o‘lish, jon berish, jon uzilish, jon taslim qilish, ajali yetish; mort naturelle tabiiy o‘lish, tabiiy o‘lim, o‘z ajali bilan o‘lish; mort accidentelle baxtsiz hodisa tufayli o‘lish; mort subite to‘satdan o‘lish; loc. mourir de sa belle mort oshini oshab, yoshini yashab o‘lish, o‘z ajali bilan o‘lish; être à l'article de la mort o‘lim to‘shagida yotmoq; c'est une question de vie ou de mort bu hayot-mamot masalasi; à mort o‘ladigan qilib, qattiq; être frappé, blessé à mort qattiq kaltaklanmoq, yaralanmoq; depuis sa mort uning vafotidan buyon; loc. à la vie (et) à la mort o‘la-o‘lguncha, to o‘lguncha, to abad, bir umr, umrining oxirigacha, umrbod
    3. o‘ lim, qatl; donner la mort qatl qilmoq; engin de mort o‘lim quroli; peine de mort o‘ lim jazosi; mettre qqn. à mort qatl qilmoq, o‘ldirmoq; à mort! o‘ lim!
    4. fig. o‘lim, inqiroz; c'est la mort du petit commerce bu kichik tijoratlarning o‘limi; loc. souffrir mille morts ming bir azob chekmoq; avoir la mort dans l'âme umidini uzmoq.
    -morte
    adj.
    1. o‘lgan, vafot qilgan, qazo qilgan, olamdan o‘ tgan, halok bo‘lgan; il est mort depuis longtemps uning vafot qilganiga ko‘p bo‘ldi; il est mort et enterré u o‘lgan va dafn qilingan; elle est tombée raide morte u til tortmay o‘ldi; arbre mort qurigan daraxt; feuilles mortes qurigan barglar, xazon
    2. o‘lguday, o‘lguncha; ivre mort o‘lguday mast; mort de fatigue ulguday charchagan; mort de peur qo‘rquvdan o‘lay degan
    3. o‘lik, jonsiz (narsa); eau morte ko‘lmak suv; loc. poids mort pasangi yuk; temps mort bekor turish, bo‘sh turish, bekor turilgan vaqt
    4. o‘lik (hozirda ishlatilmaydigan); langue morte o‘lik til
    5. fam. o‘lgan, ishlatib bo‘lingan; la bagnole est morte mashina o‘ldi, ishdan chiqdi; les piles sont mortes batareyalar o‘ldi.
    -morte
    n.
    1. o‘lik, jasad, murda, mayyit; ensevelir, incinérer les morts o‘liklarni ko‘mish, kuydirish; être pâle comme un mort murdaday oqarib ketmoq
    2. o‘lik, marhum, o‘ tganlar; culte, religion des morts o‘tganlarning sig‘inishi, dini
    3. o‘lik, qurbon; l'accident a fait un mort et trois blessés ko‘ngilsiz hodisa tufayli bir kishi o‘ldi va uch kishi yaralandi; les morts de la guerre urush qurbonlari; la place du mort haydovchining yonidagi oldingi o‘rindiq; loc. faire le mort o‘zini o‘likka solmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mort

  • 60 musette

    nf.
    1. vx. volinka
    2. bal musette akkordionga tushiladigan raqs; valse musette akkordionga tushiladigan vals; un disque d'accordéon musette akkordionda ijro etilgan kuy plastinkasi.
    nm. xalta, to‘rva; mettre sa gamelle dans sa musette soldat kotelogini xaltasiga solib qo‘ymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > musette

См. также в других словарях:

  • Mettre dans les plateaux de la balance — ● Mettre dans les plateaux de la balance mettre en opposition le pour et le contre …   Encyclopédie Universelle

  • Mettre dans le même sac — ● Mettre dans le même sac confondre dans le même mépris, la même réprobation …   Encyclopédie Universelle

  • Mettre dans le même panier — ● Mettre dans le même panier estimer des personnes, des choses aussi peu les unes que les autres, les juger de la même manière défavorable …   Encyclopédie Universelle

  • mettre dans les fesses —    Se le faire mettre dans les fesses    Se faire enfiler.         L’ dimanche, au sortir de la messe,    Elles dis’t toutes, mais en vain:    Nicolas, mets moi dans la fesse    C’ qu’est dans ton pantalon d’ nankin.    DARCIER …   Dictionnaire Érotique moderne

  • Se mettre dans la peau de quelqu'un — ● Se mettre dans la peau de quelqu un s identifier avec le rôle que l on joue ; être, se mettre à la place de quelqu un …   Encyclopédie Universelle

  • Être, se mettre dans le ton — ● Être, se mettre dans le ton avoir, adopter les manières, le comportement attendus dans un certain milieu …   Encyclopédie Universelle

  • Se mettre dans la tête, en tête de, que — ● Se mettre dans la tête, en tête de, que prendre la résolution de faire quelque chose et s y tenir obstinément, se persuader, se convaincre que …   Encyclopédie Universelle

  • mettre — [ mɛtr ] v. tr. <conjug. : 56> • Xe; lat. mittere « envoyer » et « mettre » en lat. pop I ♦ A ♦ Faire changer de lieu. 1 ♦ Faire passer (une chose) dans un lieu, dans un endroit, à une place (où elle n était pas). ⇒ 1. placer; …   Encyclopédie Universelle

  • mettre — METTRE. a. act. Poser, placer une chose dans un certain lieu. Mettre à part, l escart, à quartier. mettre bout à bout. mettre à couvert. mettre chaque chose en sa place. mettre les mains au costé. mettre la main sur la garde de son espée. mettre… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Mettre le doigt dans l'engrenage — ● Mettre le doigt dans l engrenage commencer à participer à une entreprise, se mettre dans une situation dont on aura du mal à se sortir …   Encyclopédie Universelle

  • dans — DANS. Préposition de lieu. En. Estre dans la chambre. entrer dans la chambre. mettre dans une cassette, &c. le coup luy est entré bien avant dans le corps. ce passage est dans un tel autheur. On s en sert aussi pour marquer le temps. Dans la… …   Dictionnaire de l'Académie française

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»