Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

se+faire+la+belle

  • 1 beau

    -bel, belle
    I adj.
    1. chiroyli; un bel homme kelishgan, chiroyli odam
    2. juda a'lo; un beau jour, un beau matin kunlarning birida; un bel âge ko‘rkam yosh; le bel âge yoshlik
    II adv. vous avez beau chercher siz bekorga izlayapsiz.
    -belle
    n.
    1. nm. a'lo
    2. n. go‘zal, chiroyli odam, ayol; faire le beau orqa oyog‘ida turmoq (it)
    3. nf. qulay payt, sharoit; se faire la belle qochib qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > beau

  • 2 taillé

    -ée
    adj.
    1. qomatli, kelbatli; il est taillé en athlète polvon qomatli, kelbatli, zabardast
    2. loc. être taillé pour -ga yaratilgan; il est taillé pour faire une belle carrière u amalga intilish uchun yaratilgan
    3. qirqilgan, qisqartirilgan; moustache taillée qirqilgan, qisqartirilgan mo‘ylov.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > taillé

  • 3 jour

    nm.
    1. kun, nur, yog‘du, yorug‘lik; le petit jour tongning g‘ira-shira yog‘dusi; le grand, le plein jour kuppa-kunduz kuni, ochiq-oydin; il fait jour tong yorishmoqda; poét. l'astre du jour quyosh; beau (belle) comme le jour juda chiroyli; c'est clair comme le jour ochiq-oydin ko‘rinib turibdi
    2. donner le jour à un enfant farzand ko‘rmoq, tug‘moq, ko‘zi yorimoq, bo‘shanmoq; vujudga, dunyoga keltirmoq; voir le jour tug‘ilmoq, dunyoga kelmoq
    3. tabiiy yorug‘lik manbai; laisser entrer le jour dans une pièce xonaga yorug‘lik tushirmoq
    4. yorug‘lik, yog‘du, nur (quyoshdan boshqa manbalar to‘g‘risida); le jour d'une lampe chiroq yog‘dusi
    5. mettre au jour ko‘rinmoq, ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq
    6. sous un jour biror holda, tarzda; présenter qqn. sous un jour favorable biror kimsani yaxshi tomondan ko‘rsatmoq, yomonini yashirib, yaxshisini oshirmoq; faux jour yaxshi yoritilmagan
    7. teshik, tuynik, yopiq tirqish, darcha; percer un jour dans une muraille devordan darcha ochmoq
    8. nafis, nozik to‘r, to‘rsimon, ko‘z-ko‘z kashta; faire des jours to‘rsimon (ko‘z-ko‘z) qilib kashta tikmoq; une broderie à jour to‘rsimon ko‘z-ko‘z kashta; des bas à jour to‘rsimon ko‘zli paypoq
    9. se faire jour paydo bo‘lmoq, ko‘rinmoq, oydinlashmoq, ifodalanmoq; la vérité commence à se faire jour haqiqat oydinlashmoqda
    10. kun, kunduz kun (sutkaning quyosh chiqishidan quyosh botguncha qismi); le début du jour ertalab; le milieu du jour tushki payt; la fin du jour kechqurun; les jours raccourcissent kunlar qisqarmoqda; de jour kunduz kuni, kunduzi; travailler de jour kunduzi ishlamoq; mil. service de jour kunduzgi naryad; le jour et la nuit kunduzi va kechqurun; nuit et jour kunu tun, kechasiyu-kunduzi, to‘xtalasdan, beto‘xtov, doimiy ravishda; c'est le jour et la nuit bularning orasida yer bilan osmoncha farq bor
    11. kunu tun, bir kecha kunduz, bir sutka; huit jours bir hafta; en deux jour ikki kun ichida; quinze jours ikki hafta
    12. kun, sana; le jour d'avant bir kun avval; le jour d'après ertasiga, bir kun keyin; il y a un jour kecha; dans un jour ertaga; loc. un jour o‘tmishda, kunlardan bir kun; bir kunmas bir kun, axir bir kun, qachon bo‘lmasin, payti kelib, kelajakda; chaque jour har kuni, kundalik; périodique paraissant chaque jour har kuni chiqadigan vaqtli matbuot; tous les jours doimiy, har kungi, odatdagi; jour après jour kun ortidan kun; de jour en jour kundan kunga; oz-ozdan; d'un jour à l'autre erta-indin deb, bugun-erta deb
    13. kun, kunduz (kunning uzunligi haqida); le jour paraît long kunlar uzoq tuyilmoqda; le jour passe vite kun tez o‘tmoqda; par jour kun davomida; har kuni; plusieurs fois par jour har kuni bir necha marta; il gagne dix euros par jour har kuni o‘n yevro ishlaydi
    14. chog‘, payt, vaqt, davr, kunlar; de nos jours bizning davrda; un jour viendra kunlar keladiki; pour les mauvais jours yomon, qora kunlar uchun; les beaux jours sont revenus yaxshi kunlar qaytib keldi; l'homme du jour shu kunning qahramoni; jon ofati, ofatijon (aristokratik jamiyatda: xotinlarning yuragidan uradigan, martabasi ulug‘, basavlat erkak)
    15. hayot, umr yoki uning ma'lum davri; finir ses jours o‘lmoq, hayotdan ko‘z yummoq; derniers, vieux jours qarilik chog‘i.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jour

  • 4 retour

    nm.
    1. qaytish, qaytib ketish; il faut songer au retour qaytib ketish haqida o‘ylash kerak; sans esprit de retour qaytib ketishni xayoliga ham keltirmay; être sur le chemin de retour qaytish harakatida bo‘lmoq; l'aller et le retour borish-kelish; prendre un (billet d') aller et retour borishkelishga bilet olmoq
    2. qaytib kelish, qaytish; depuis son retour, le ne l'ai plus vu u qaytib kelgandan buyon, men uni boshqa ko‘rmadim; loc. à mon retour mening qaytib kelishimda; au retour de qaytib kelganda, qaytganda; je vous verai à mon retour de vacances men sizga ta' tildan qaytganimda uchrayman; à son retour du service militaire harbiy xizmatdan qaytganda; être de retour qaytib kelgan bo‘lmoq; quand il fut de retour chez lui u uyiga qaytib kelganda; retour de (biror joydan) qaytgandan so‘ng; retour d'Amérique, j'ai changé de situation Amerikadan qaytgandan so‘ng, men sharoitni o‘zgartirdim; par retour (du courrier) shu zahotgi pochta orqali; répondre par retour du courrier xatga shu zahotiyoq javob bermoq
    3. qaytish, orqaga harakat; retour offensif qayta hujum; retour offensif du froid sovuq havoning qaytishi
    4. qaytib ketish, tepib yuborish; retour de manivelle ruchkaning qaytib ketishi, mashinaning tepib yuborishi; match retour qayta uchrashuv (sport komandalari haqida); effet, action, choc en retour qayta ta'sir, aks-sado, qaytish
    5. qaytarish, egasiga qaytarib jo‘natib yuborish; retour à l'envoyeur jo‘natuvchiga qaytarib yuborish; retour à oldingi, avvalgi holatiga qaytish; le retour au calme tinchlanish; retour aux sources manbalarga qaytish; être sur le retour (de l'âge) yoshi o‘tib borayotgan bo‘lmoq; retour d'âge klimakteriy yoshi; retour en arrière chekinish; faire un retour en arrière dans un récit hikoyada chekinish qilish; retour sur soi-même o‘ tgan hayotini sarhisob qilish; loc. par un juste retour des chose adolat yuzasidan
    6. qaytish, qaytib kelish, qayta o‘rnatilish; qaytalanish, davomiylik; le retour de la belle saison go‘zal faslning qaytishi; le retour de la paix tinchlikning o‘rnatilishi; retour régulier, périodique davriy, takrorlanib turadigan; loc. l'éternel retour des évenements, des choses voqiylik, narsalarning abadiyligi; faire retour à qaytarilish; ces biens doivent faire retour à la communauté bu boyliklar uyushmaga qaytarilishi kerak; loc.adv. en retour evaziga, o‘rniga; je lui ai rendu de nombreux services, en retour il m'a promis de m'aider men unga ko‘p xizmatlar qildim, u buning evaziga menga yordam berishni va'da qildi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > retour

  • 5 partie

    nm.
    1. litt. bo‘lak, qism, parcha; un objet fait de plusieurs parties ko‘p qismdan qilingan narsa
    2. faire partie de kirmoq, qarashli bo‘lmoq, qo‘shilmoq; tu fais partie de ma famille sen mening oilam a'zosisan; cela ne fait pas partie de mes attributions bu mening vazifamga kirmaydi
    3. qism, bo‘lak; les parties du corps gavdaning muchalari; fam.ellipt. les parties erkak kishining jinsiy a'zolari, avrat
    4. soha, ixtisos, kasb, hunar; elle est très forte dans sa partie u o‘z sohasida juda kuchli.
    nf.
    1. taraf, tomon; la partie adverse qarshi tomon; loc. être juge et partie tarafkash sud'ya bo‘lmoq
    2. loc. prendre qqn. à partie birovni ayblamoq, birovdan jahli chiqmoq; cessez de me prendre à partie! meni ayblashni bas qiling!
    3. dushman, raqib; loc. avoir affaire à forte partie kuchli raqibga duch kelmoq.
    nf. partiya, daf'a, qur, o‘yin; la partie, la revanche et la belle partiya, revansh va hal qiluvchi partiya; faire une partie de cartes bir qur qarta o‘ynamoq; gagner, perdre la partie partiyani yutmoq, yutqazmoq; kurash; la partie a été rude kurash og‘ir bo‘ldi; j'abandonne la partie men taslim bo‘ldim
    2. sayr-tomosha, o‘yin-kulgi; une partie de chasse ov, ovga borish; une partie de plaisir o‘yin-kulgi; loc. se mettre, être de la partie biror narsada qatnashmoq, ishtirok etmoq; ce n'est que partie remise, nous nous retrouverons bu qoldirilgan partiya xalos, biz yana uchrashamiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > partie

  • 6 heure

    nf.
    1. soat; payt, mahal, on, dam; fasl; deux grandes heures ikki soat davomida; une petite heure bir soatdan kamroq; avancer, retarder l'heure soatni oldinga, orqaga surib qo‘ymoq; quelle heure est-il? soat necha? bien à l'heure bir soat ichida, vaqtida; à l'heure dite kelishilgan paytda; travailler à l'heure soatbay ish haqi olmoq; faire des heures supplémentaires muddatidan ko‘p ishlamoq; d'une heure à l'autre hademay, halizamon, tezda; la dernière heure, l'heure suprême so‘nggi soatda, paytda, o‘lim soati, qazo payti, ajal yetgan soat; passer un mauvais quart d'heure noxush onlarni boshidan kechirmoq; l'heure locale mahalliy vaqt; l'heure du dîner ovqatlanish mahali; les heures de bureau ish soati; les heures de pointe tig‘iz payt; je lui ai demandé son heure men unga qaysi payt qulay bo‘lishini so‘radim; il y a belle heure que ko‘pdan, anchadan beri; à l'heure qu'il est shu, hozirgi paytda; loc.adv. de bonne heure ertalab, tong qorong‘isida, saharlab, tong otar-otmas; à tout à l'heure xayr, xo‘sh, ko‘rishguncha; sur l'heure endi, tezdan, darhol; pour l'heure shu tobda, shu mahal, shu daqiqada; à la bonne heure! a'lo darajada, oq yo‘l, xayrli bo‘ lsin, mayli shunday bo‘lsin! les amis de la première heure bolalik chog‘laridagi do‘stlar
    2. pl. butxona soati.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > heure

  • 7 manière

    nf.
    1. usul, yo‘sin, tarz, taxlit, ravish, tariqa; manière d'agir, de se conduire, d'être, de vivre harakat qilish, o‘zini tuta bilish, biron holatda bo‘lish, yashash usuli, tarzi; loc.adv. de cette manière, de cette manière-là shu yo‘sinda, shu tariqa, shu tarzda; de toute manière, d'une manière ou d'une autre hamma, har qanday hollarda; de quelle manière? qanday qilib? qanday yo‘l bilan? iron. de la belle manière qattiqqo‘llik bilan; de la bonne manière ajoyib ravishda, boplab; d'une manière générale ko‘p hollarda, asosan; d'une certaine manière ayrim ma'noda; de la même manière shu bilan birgalikda; en aucune manière hech qanaqasiga; loc.prép. à la manière de xuddi; de manière à uchun; loc.prép. de (telle) manière que shu uchunki, toki; de manière à ce que shuning uchunki, toki
    2. uslub, odat, xoslik; ce n'est pas dans sa manière bu unga xos emas; il est heureux à sa manière u o‘zicha baxtli
    3. stil, uslub, yo‘l; manière de peindre, d'écrire chizish, yozish stili, uslubi; n. taqlid, o‘xshatish
    4. litt. o‘zgacha, o‘ziga xos, o‘xshash
    5. gram. ravish, ravish holi
    6. pl. odat, qiliq, xulq-atvor, sulukat; apprendre les bonnes, les belles manières yaxshi, go‘zal xulq-atvorlarni o‘rganmoq; faire des manières noz qilmoq, qiliq qilmoq, vaj-korson ko‘rsatmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > manière

  • 8 mort

    nf.
    1. o‘lim, vafot, qazo, ajal; o‘lish, jon berish, jon uzilish, halok bo‘lish; voir la mort de près ajal bilan yuzma-yuz bo‘lmoq; la mort n'épargne personne ajal hech kimni ayamaydi; mort clinique suivie de réanimation keyinchalik qayta jonlangan klinik o‘lim
    2. o‘lish, jon berish, jon uzilish, jon taslim qilish, ajali yetish; mort naturelle tabiiy o‘lish, tabiiy o‘lim, o‘z ajali bilan o‘lish; mort accidentelle baxtsiz hodisa tufayli o‘lish; mort subite to‘satdan o‘lish; loc. mourir de sa belle mort oshini oshab, yoshini yashab o‘lish, o‘z ajali bilan o‘lish; être à l'article de la mort o‘lim to‘shagida yotmoq; c'est une question de vie ou de mort bu hayot-mamot masalasi; à mort o‘ladigan qilib, qattiq; être frappé, blessé à mort qattiq kaltaklanmoq, yaralanmoq; depuis sa mort uning vafotidan buyon; loc. à la vie (et) à la mort o‘la-o‘lguncha, to o‘lguncha, to abad, bir umr, umrining oxirigacha, umrbod
    3. o‘ lim, qatl; donner la mort qatl qilmoq; engin de mort o‘lim quroli; peine de mort o‘ lim jazosi; mettre qqn. à mort qatl qilmoq, o‘ldirmoq; à mort! o‘ lim!
    4. fig. o‘lim, inqiroz; c'est la mort du petit commerce bu kichik tijoratlarning o‘limi; loc. souffrir mille morts ming bir azob chekmoq; avoir la mort dans l'âme umidini uzmoq.
    -morte
    adj.
    1. o‘lgan, vafot qilgan, qazo qilgan, olamdan o‘ tgan, halok bo‘lgan; il est mort depuis longtemps uning vafot qilganiga ko‘p bo‘ldi; il est mort et enterré u o‘lgan va dafn qilingan; elle est tombée raide morte u til tortmay o‘ldi; arbre mort qurigan daraxt; feuilles mortes qurigan barglar, xazon
    2. o‘lguday, o‘lguncha; ivre mort o‘lguday mast; mort de fatigue ulguday charchagan; mort de peur qo‘rquvdan o‘lay degan
    3. o‘lik, jonsiz (narsa); eau morte ko‘lmak suv; loc. poids mort pasangi yuk; temps mort bekor turish, bo‘sh turish, bekor turilgan vaqt
    4. o‘lik (hozirda ishlatilmaydigan); langue morte o‘lik til
    5. fam. o‘lgan, ishlatib bo‘lingan; la bagnole est morte mashina o‘ldi, ishdan chiqdi; les piles sont mortes batareyalar o‘ldi.
    -morte
    n.
    1. o‘lik, jasad, murda, mayyit; ensevelir, incinérer les morts o‘liklarni ko‘mish, kuydirish; être pâle comme un mort murdaday oqarib ketmoq
    2. o‘lik, marhum, o‘ tganlar; culte, religion des morts o‘tganlarning sig‘inishi, dini
    3. o‘lik, qurbon; l'accident a fait un mort et trois blessés ko‘ngilsiz hodisa tufayli bir kishi o‘ldi va uch kishi yaralandi; les morts de la guerre urush qurbonlari; la place du mort haydovchining yonidagi oldingi o‘rindiq; loc. faire le mort o‘zini o‘likka solmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mort

  • 9 prise

    nf.
    1. usul, harakat (kurashda); faire une prise de catch amerikacha kurashish usulini qo‘llamoq; loc. être aux prises biron kishi bilan urushib qolgan bo‘lmoq, kurashayotgan bo‘lmoq; se trouver aux prises avec des difficultés qiyinchiliklar bilan kurashmoq; mettre aux prises to‘qnashtirib qo‘ymoq; lâcher prise qo‘yib, bo‘shatib yubormoq; ce n'est pas le moment de lâcher prise! quldan chiqarib yuborish payti emas!
    2. tutqich, ushlaydigan joy; l'alpiniste cherchait une bonne prise alpininist yaxshi bir tutqich joy qidirar edi; loc. uchramoq, yo‘liqmoq, duchor, mubtalo bo‘lmoq; son silence donne prise aux soupçons uning sukut saqlashi gumon tug‘diradi; avoir prise sur ta'sir o‘ tkazish, jilovlash, o‘ziga bo‘ysundirish; ils sont si désinvoltes qu'on n'a pas prise sur eux ular shunchalar hayosizki, ularni jilovlab bo‘lmaydi
    3. olish, qo‘lga olish, egallab olish; la prise de la Bastille Bastiliyaning olininishi; prise de corps jinoyatchini qo‘ lga olish, qamoqqa olish; prise d'armes tantanali saflanish; prise de vues kinoga olish; prise de son ovoz yozish; prise de sang qon olish; prise de médicament ichiladigan dori miqdori, dozasi; bir ichim dori
    4. o‘lja, ov, ovlangan narsa, tutilgan baliq; une belle prise yaxshi o‘ lja
    5. prise de saqlagich, o‘ tkazgich; prise d'eau suv saqlagich, suv o‘tkazgich (kran, truba, vanna); prise de courant rozetka; prise de téléphone telefon rozetkasi
    6. prise de contact aloqaga kirish; prise de conscience onglilikning oshishi; prise de position biror tarafni olish, biror tarafga o‘tish; prise en charge javobgarlikni olish; prise en considération e' tiborga olish.
    nf. bir chekim, bir otim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prise

  • 10 promenade

    nf.
    1. sayr, aylanib kelish, tomosha; faire une promenade à pied, en voiture piyoda, mashinada sayr qilmoq
    2. sayrgoh, sayr qilinadigan joy; il y a une belle promenade devant la plage plajning oldida go‘zal bir sayrgoh bor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > promenade

См. также в других словарях:

  • Se faire la belle — ● Se faire la belle s évader …   Encyclopédie Universelle

  • belle — → 1. beau ● belle nom féminin Familier. Jeune femme, jeune fille, en particulier la femme aimée. Partie décisive qui désigne le vainqueur, lorsque des joueurs ont gagné un nombre égal de parties. ● belle (expressions) nom féminin Belle de… …   Encyclopédie Universelle

  • Belle Du Seigneur — Auteur Albert Cohen Genre Roman Pays d origine  Suisse Éditeur Gallimard Collection …   Wikipédia en Français

  • Belle du Seigneur — Auteur Albert Cohen Genre Roman Pays d origine  Suisse Éditeur Gallimard …   Wikipédia en Français

  • Belle du seigneur — Auteur Albert Cohen Genre Roman Pays d origine  Suisse Éditeur Gallimard Collection …   Wikipédia en Français

  • faire — 1. faire [ fɛr ] v. tr. <conjug. : 60> • Xe; fazet 3e pers. subj. 842; lat. facere. REM. Les formes en fais (faisons, faisions, etc.) se prononcent [ fəz ] I ♦ Réaliser (un objet : qqch. ou qqn). 1 ♦ Réaliser hors de soi (une chose… …   Encyclopédie Universelle

  • belle — n.f. Liberté recouvrée par évasion. Se faire la belle, s évader. / Être à la belle, à la belle étoile. / Mener en belle, duper. □ adj. f. L avoir belle, bénéficier des meilleures conditions pour réussir. / Se la faire belle, avoir la belle vie …   Dictionnaire du Français argotique et populaire

  • belle — nf., (dans un jeu) troisième partie qui permet de départager les joueurs sans conteste : BÈLA. A1) s échapper : s fére la bèla <se faire la belle> (Albanais) …   Dictionnaire Français-Savoyard

  • faire — 1. (fê r) Au XVIe Siècle, d après Bèze, les Parisiens prononçaient à tort fesant au lieu de faisant ; c est cette prononciation des Parisiens, condamnée alors, qui a prévalu ; on prononce aujourd hui fe zan, fe zon, fe zê, fe zié), je fais, tu… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Belle-Ile-en-Mer — Belle Île en Mer Pour les articles homonymes, voir Belle Île. Belle Île en Mer Enez ar Gerveur Image satellite de Belle Île en Mer …   Wikipédia en Français

  • Belle-ile — Belle Île en Mer Pour les articles homonymes, voir Belle Île. Belle Île en Mer Enez ar Gerveur Image satellite de Belle Île en Mer …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»