Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

santé+f

  • 1 santé

    nf. sog‘liq, sog‘lomlik, tani sog‘lik, salomatlik, hol-ahvol; être plein de santé soppa sog‘ bo‘lmoq elle n'a pas de santé uning sog‘lig‘i yaxshi emas; c'est mauvais pour la santé bu sog‘liq uchun zararli; boire à la santé de qqn. biror kishining sog‘ligi uchun ichmoq; à ta santé! sog‘liging uchun! jouir d'une bonne santé salomatligi barq urmoq; sa santé se rétablit salomatligi yaxshilanyapti; avoir une mauvaise santé salomatligi yomon bo‘lmoq, kasalmand bo‘ lmoq; comment va la santé? sog‘liklar qalay? maison de santé dam olish uyi; le ministère de la santé publique sog‘likni saqlash vazirligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > santé

  • 2 refaire

    I vt.
    1. qaytadan, qayta; yana, yangidan qilmoq; cet été, referastu un voyage bu yoz yana sayohat qilasanmi? pansement à refaire tous les jours har kuni yangidan qilinadigan bog‘lash
    2. qaytadan, boshqatdan; ton éducation est à refaire sening tarbiyangni qaytadan qilish kerak; refaire sa vie hayotini boshqatdan qurmoq; si c'était à refaire agar boshqatdan qilishning iloji bo‘lganda edi
    3. qaytadan qilmoq, tuzatmoq; donner des fauteuils à refaire kreslolarni tuzatgani bermoq; refaire son maquillage pardozini qaytadan qilmoq; refaire ses forces, sa santé kuchini, sog‘ligini tiklamoq; elle s'est refait une santé u salomatligini tuzatib oldi
    4. fam. ahmoq qilmoq, aldamoq; je suis refait! men aldandim!
    II se refaire vpr.
    1. iqtisodiy ahvolini tuzatib olmoq
    2. o‘zini o‘zgartirmoq, o‘zini tuzatmoq, boshqacha bo‘ lmoq; je suis comme ça, je ne peux pas me refaire mening bo‘lganim shu, men o‘zimni o‘zgartirolmayman; on ne se refait pas! o‘zgarishmas ekanda!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > refaire

  • 3 affermir

    I vt. mustahkamlamoq, mahkamlamoq, chiniqtirmoq; la gymnastique affermit les muscles gimnastika muskullarni mustahkamlaydi
    II s'affermir vpr. mustahkamlanmoq, chiniqmoq; sa santé s'est affermie uning sog‘ligi mustahkamlandi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > affermir

  • 4 affermissement

    nm. chiniqish, mustahkamlanish; l'affermissement de la santé sog‘liqning mustahkamlanishi; l'affermissement du pouvoir hokimiyatning mustahkamlanishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > affermissement

  • 5 alarmant

    -ante
    adj. tashvishlantiradigan, vahimaga soladigan, vahimali, tashvishli, ayanchli; des nouvelles alarmantes tashvishli xabarlar; son état de santé est alarmant uning sog‘ligi tashvishga soladigan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > alarmant

  • 6 altération

    nf.
    1. o‘zgartirish, o‘zgarish (asosan yomon tomonga); l'altération des couleurs, de la voix, de la santé ranglar, ovoz, sog‘ liqning o‘zgarishi
    2. soxtalashtirish; l'altération des monnaies soxta pul ishlash
    3. nurash (shamol ta'sirida)
    4. mus. alteratsiya (tovushning yarim ohang yoki butunlay bir ohang tushishi yoki ko‘tarilishi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > altération

  • 7 amélioration

    nf.
    1. sog‘ayish, tuzalish, yaxshilanish; amélioration de la santé d'un malade bemor ahvolining yaxshilanishi
    2. yaxshilash; takomillashtirish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > amélioration

  • 8 améliorer

    I vt. yaxshilamoq, sozlamoq; takomillashtirmoq; améliorer sa situation o‘z sharoitini yaxshilamoq; améliorer un texte, une traduction matn, tarjimani takomillashtirmoq
    II s'améliorer vpr. yaxshilanmoq, o‘nglanmoq, takomillashmoq; sa santé s'améliore de jour en jour uning ahvoli kundan-kunga yaxshilanmoqda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > améliorer

  • 9 boire

    vt.
    1. ichmoq, chanqog‘ ini qondirmoq; boire à sa soif, boire son soûl chanqog‘ ini qondirmoq; boire tout d'un trait bir ko‘tarishda ichmoq
    2. vino ichmoq, mast bo‘lmoq; boire à la santé de qqn. kimningdir sog‘lig‘i uchun ichmoq, ko‘ tarmoq
    3. shimmoq, tortmoq, so‘rmoq.
    nm. ichimlik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > boire

  • 10 bulletin

    nm.
    1. bulleten, varaqa (saylov); bulletin de vote saylov bulleteni
    2. bulleten (jurnal)
    3. yozuv; bulletin d'appel chaqiriq qog‘ozi; bulletin de juge hakam qog‘ozi (sport o‘yinlarida)
    4. ma' lumot; bulletin d'information so‘nggi ma'lumot; bulletin météo(rologique) ob-havo ma'lumoti; bulletin de renseignement razvedka ma'lumoti; bulletin de santé sog‘lig‘i haqida qog‘oz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > bulletin

  • 11 délabré

    -ée
    adj. shikastlangan, lat yegan, zarar ko‘rgan, buzilgan, ishdan chiqqan, inqiroz, tanazzul, yarim, chala nuragan; kayfiyati buzilgan; maison délabrée eski uy; santé délabrée zaiflashgan sog‘liq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > délabré

  • 12 délabrement

    nm.
    1. ko‘hnalik, eskirganlik, omonatlik, to‘ziganlik, chiriganlik
    2. zaiflashish, kuchsizlanish, inqiroz, tanazzul, barbod bo‘lish; xafagarchilik, dilisiyohlik, dili g‘ashlik; xarobaga aylantirish, vayron qilish; délabrement économique iqtisodiy vayrongarchilik; délabrement de la santé kuchsizlanish, holdan toyish, zaiflashish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > délabrement

  • 13 délicat

    -ate
    I adj.
    1. xushmuomala, nazokatli, odobli, muloyim; nozik, yumshoq, mehribon, mushfiq; nafis, chiroyli, yoqimli, latif (hid, yuz, qiyofa haqida)
    2. mazali, lazzatli, totli, shirin, xushxo‘r
    3. nimjon, zaif, ojiz, bequvvat, sust, bo‘sh, quvvati, madori, darmoni, kuchi yo‘q, qiltiriq; santé délicate zaif salomatlik; sommeil délicat hushyor uyqu
    4. nafis, nozik, nafosatli, bejirim, nazokatli, kelishgan, go‘zal; ouvrage délicat nozik ish (asar); goût délicat nozik did
    5. nozik, qaltis, mushkul, chigal; question délicate qaltis, chigal masala; situation délicate mushkul holat
    6. zehnli, idrokli, uquvli, zehni o‘ tkir, baland, ta'sirlanuvchan, tez ta'sirlanuvchan, hassos, ziyrak, hushyor, sezgir
    7. talabchan, nozik tabiat, tantiq, injiq, didi baland
    II n. faire le délicat, faire la délicate ortiqcha talabchan bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > délicat

  • 14 demander

    I vt.
    1. so‘ramoq, iltimos qilmoq; o‘tinmoq, so‘rab, iltimos qilib olmoq; ta'lab qilmoq, qattiq, qat'iy so‘ramoq; demander la parole so‘z so‘ramoq; demander pardon kechirim, afu so‘ramoq; demander l'aumône sadaqa so‘ramoq; demander en mariage qo‘lini so‘ramoq; cela demande explication bu tushuntirishni talab qiladi; sa santé demande beaucoup de soins salomatligiga ko‘ra unga yaxshi parvarish lozim, parvarishga muhtoj; je ne demande pas mieux men xursandman, boshqa hech narsa kerak emas; sans demander son reste uzoq o‘ylab o‘tirmay, ortiqcha so‘zsiz
    2. (à qqn) savol, so‘roq bermoq, so‘rab bilmoq, aniqlamoq, savol bilan murojaat qilmoq, etmoq; demander son chemin à qqn. kimdandir yo‘ lni so‘rab bilmoq; demandez-moi pourquoi men qayoqdan bilay; je vous demande un peu marhamat qilib ayting, o‘zingiz o‘ylab ko‘ring, deb so‘raladi; il demande de vos nouvelles u siz haqingizda so‘rayapdi
    3. (qqn) chaqirmoq, chaqirtirmoq, talab qilmoq; qui demandez-vous? sizga kim kerak?
    II se demander vpr.
    1. bir-biridan so‘rashmoq, o‘zidan talab qilmoq; c'est ce que je me demande men bilishni istardim, men hamon o‘z-o‘zimdan so‘rayman
    2. kerak, lozim bo‘lmoq, zarur, darkor bo‘lmoq; cela se demande partout hamma yerda bu talab.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > demander

  • 15 ébranler

    I vt.
    1. larzaga keltirmoq, titratmoq; tebratmoq; le passage du camion a ébranlé les vitres oynalar o‘ tayotgan mashina zarbidan titrab ketdilar
    2. fig. putur, zarar yetkazmoq, zil keltirmoq; buzmoq, tushirmoq; cette maladie a ébranlé sa santé bu kasallik uning sog‘ lig‘iga zarar yetkazdi; ébranler un régime siyosiy tuzumga putur yetkazmoq
    3. o‘zgartirmoq; yo‘qotmoq; ébranler une conviction ishonchini yo‘qotmoq
    II s'ébranler vpr. harakatga kelmoq, joyidan qo‘zg‘almoq; yo‘lga chiqmoq (ot, poyezd, mashina kabilar haqida).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ébranler

  • 16 état

    nm.
    1. ahvol, hol, vaziyat; kayfiyat, hol-ahvol, avzo, holat; kishining holi; l'état de santé sog‘-nosog‘lik; son état général s'est amélioré uning umumiy holati yaxshilandi; c'est un état de fait haqiqiy ahvol, vaziyat shunday; le malade est dans un état grave kasalning ahvoli og‘ir; à l'état ko‘rinishida; holda, holatda; à l'état brut qayta ishlanmagan holat, holda; à l'état gazeux gaz holida; en état; être en bon (mauvais) état yaxshi, yomon holatda bo‘lmoq; en état de marche ishlatishga yaroqli, soz; mettre en état de siège qamal holatiga solmoq; être en état ivresse mast holda bo‘lmoq; être en état de +inf imkoniga ega bo‘ lmoq, -ga qurbi yetmoq, -ga qodir bo‘ lmoq; être en état de travailler ishlashga qurbi yetmoq; être hors d'état de + inf. imkoniga ega bo‘lmaslik, -ga qodir emaslik
    2. mavqe, martaba, ahvol, o‘rin; l'état ecclésiastique kashishlik rutbasi, unvoni diniy martaba; un devoir d'état xizmat burchagi; il est menuisier de son état kasbi bo‘yicha u stolyar
    3. hist. tabaqa, toifa; le tiers-état uchinchi toifa (qirollik davrida uchinchi tabaqaga burjuaziya, hunarmandlar va dehqonlar kirgan)
    4. ro‘yxat; l'état descriptif d'un lieu biror joyda joylashgan narsalarning ro‘yxati; un état nominatif nomma-nom ro‘yxat
    5. shtat (xodimlar haqida)
    6. État davlat; un chef d'État davlat boshlig‘i; le conseil d'État davlat kengashi; une affaire d'État davlat ahamiyatiga ega ish; la banque d'État davlat banki; les finances de l'État davlat xazinasi; un coup d'État davlat to‘ntarilishi; un homme d'État davlat arbobi; la sûreté de l'État davlat xavfsizligi; davlat xavfsizligini qo‘riqlash.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > état

  • 17 florissant

    -ante
    adj. gullayotgan, o‘sayotgan; une santé florissante sog‘ligi juda yaxshi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > florissant

  • 18 gaspiller

    vt. rejasiz sarflamoq, sovurib yubormoq, sarf qilmoq, sovurmoq, isrof qilmoq, nest-nobud qilmoq, foydasiz sarflab yubormoq; gaspiller l'argent pulni sovurmoq; gaspiller sa santé sog‘ligini ayamaslik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > gaspiller

  • 19 jouer

    I vi.
    1. o‘ynamoq, ko‘ngil ochmoq, vaqtini chog‘ qilmoq, ovunmoq; allez jouer dehors! tqshqarida o‘ynanglar!
    2. o‘ynamoq (o‘rtaga pul tikib, uni muayyan qoidalar asosida yutib olishga harakat qilmoq), qimor o‘ynamoq); jouer à la Bourse birjada chayqovchilik qilmoq; jouer sa fortune qartaga butun boyligini tikmoq; à vous de jouer! yurish navbati sizniki! siz yurasiz! yuring!
    3. aktyorlik qilmoq, aktyorlik faoliyati bilan shug‘ullanmoq
    4. techn. o‘ynamoq, bemalol harakat qilmoq, aylanmoq
    5. qayishmoq, tob tashlamoq
    6. tovlanmoq, jilva qilmoq, jilvalanmoq; le soleil jouait à travers les feuillage barglar orasidan quyosh jilva qilardi
    7. jouer avec (qqch) o‘ynamoq, vaqti chog‘ lik qilmoq
    8. fig. o‘ynashmoq, yengil, yuzaki qaramoq; qaltis, xavfli harakat qilmoq; jouer avec sa vie, sa santé hayotini, sog‘ligini xavf ostida qoldirmoq
    9. jouer à o‘ynamoq, shug‘ullanmoq jouer aux cartes qarta o‘ynamoq; jouer au tennis tennis o‘ynamoq; jouer au football futbol o‘ynamoq; jouer une partie d'échecs bir partiya shahmat o‘ynamoq
    10. jouer sur kinoya, imo, ishora, qochirim qilmoq; jouer sur les mots qochirim qilib gapirmoq.
    11. jouer de (qqch) mashq qilmoq, chalmoq, ijro etmoq (cholg‘u asboblarida); jouer du piano piyanino chalmoq
    12. foydalanmoq, ishlatmoq; jouer du couteau pichoqni ishga solmoq; jouer des coudes tirsaklar yordamida o‘ziga yo‘l ochmoq; jouer de bonheur omadi yurishmoq; jouer de malchance omadi kelmaslik; jouer de la prunelle ko‘z o‘ynatmoq, ko‘z suzmoq, ishva qilmoq, ko‘z qismoq
    II vt.
    1. o‘ynamoq, yurmoq, surmoq; jouer un pion piyodani surmoq (shahmatda)
    2. fig. o‘yinda tavakkal qilmoq, tikmoq; jouer ses derniers sous oxirgi pulni tikmoq
    3. aldamoq, chalg‘ itmoq; yolg‘on gapirmoq; firib bermoq, pand bermoq; il vous a joué u sizni aldadi; nous avons été joué par ce charlatan bu tovlamachi bizni laqillatib ketdi
    4. ijro etmoq, chalmoq (musiqa asboblari yordamida); jouer un air ariya ijro etmoq; jouer du Mozart Motsarni chalmoq
    5. o‘ynamoq, ijro etmoq, qo‘ymoq; jouer une pièce pyesani o‘ynamoq; que joue-t-on ce soir à l'Opéra Opera teatrida bugun nima qo‘yiladi? jouer la comédie mug‘ombirlik qilmoq, o‘zini biror ko‘yga, holatga solmoq
    6. fig. o‘zini biror qiyofaga solmoq; o‘zini biror qiyofada ko‘rsatmoq; sahnada ko‘rsatmoq; bo‘lib chiqmoq; jouer l'indifférent beparvo ko‘rsatmoq
    III se jouer vpr.
    1. o‘ynalmoq, qo‘yilmoq, ijro etilmoq; ce jeu se joue à quatre bu o‘yinni to‘rt kishi o‘ynaydi; le match se jouera entre ces deux équipes bu match bu ikki jamoa o‘rtasida o‘ynaladi; où se joue cette pièce? bu pyesa qayerda qo‘yilyapti?
    2. mensimay, pisand qilmay qaramoq; hazillashib kalaka qilmoq, tegishmoq; en se jouant qiyinchiliksiz; il se joue de nous u bizni kalaka qulmoqda; il se joue des difficultés u qiyinchiliklarni osonlik bilan bartaraf qilmoqda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jouer

  • 20 jouir

    vt. I.
    1. maza qilmoq, huzurlanmoq, lazzatlanmoq, gasht qilmoq, zavqlanmoq, rohatlanmoq, sel bo‘lmoq, xush yoqmoq; jouir de la vie hayotdan zavqlanmoq; jouir de la compagnie de qqn. biror kimsa bilan ulfatchilikdan huzur qilmoq
    2. vulg. huzur qilmoq, rohat qilmoq (shahvoniy jihatdan)
    3. jouir de sazovor bo‘lmoq, bahramad bo‘lmoq; jouir d'une santé solide mustahkam sog‘likka ega bo‘lmoq; il jouit de l'estime de tous u hammaning hurmatiga ega; jouir d'une liberté absolue to‘liq ozodlikdan rohatlanmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jouir

См. также в других словарях:

  • SANTÉ — Si, depuis le développement de la pathologie, on n’emploie plus le mot de maladie(s) qu’au pluriel, a survécu trop longtemps la notion de santé (au singulier), concept vide mais unique pour lequel on s’efforce de trouver alors une espèce de… …   Encyclopédie Universelle

  • Sante — Santé La santé est un état de complet bien être physique, mental et social, et ne consiste pas seulement en une absence de maladie ou d infirmité. Cette définition est celle du préambule[1] de 1946 à la Constitution de l organisation mondiale de… …   Wikipédia en Français

  • santé — Santé. s. f. Estat de celuy qui est sain, qui se porte bien. Bonne santé. parfaite santé. santé entiere, robuste, forte santé. foible santé. santé delicate. cela ruine la santé. avoir soin de sa santé. estre en santé. conserver sa santé.… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • santé — Santé, Salus, Sanitas, Salubritas, Bona valetudo. Santé ou maladie, Valetudo. Bonne santé, Bona vel Prospera valetudo. Santé entiere, Incolumitas. Meilleure santé, Firmior valetudo. Pleine santé, Integra valetudo. Avoir esgard à sa santé, Parcere …   Thresor de la langue françoyse

  • Sante — ist der Familienname folgender Personen: Georg Wilhelm Sante (1896–1984), deutscher Historiker und Archivar Günther Sante (1920–1993), deutscher Politiker (CDU) und Mitglied des Niedersächsischen Landtages Wilhelm Sante (1886–1961), Ministerial… …   Deutsch Wikipedia

  • Sante — (Калифея (Халкидики),Греция) Категория отеля: Адрес: Efxinos Pontos & 25th Martiou 6, Калифея (Халк …   Каталог отелей

  • santé — SANTÉ: trop de santé, cause de maladie …   Dictionnaire des idées reçues

  • sante — sante, santer obs. forms of saint, saunter …   Useful english dictionary

  • Santé — Cet article concerne le concept général. Pour la prison située à Paris, voir prison de la Santé. La Star of Life désignant la santé générale. La santé est un état de complet bien êtr …   Wikipédia en Français

  • santé — (san té) s. f. 1°   État de celui qui est sain, qui se porte bien ; exercice permanent et facile de toutes les fonctions de l économie. •   Je vous pourrais servir de quelque chose si j avais de la santé, BALZ. liv. II, lett. 3. •   Je ne croirai …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • SANTÉ — s. f. État de celui qui est sain, qui se porte bien. Bonne santé. Mauvaise santé. Parfaite santé. Santé entière, ferme, robuste. Forte santé. Santé chancelante. Santé délicate. Santé brillante. L éclat de la santé. Un visage brillant,… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»