-
1 auberge
nf.1. vx. qishloq mehmonxonasi, karvonsaroy2. restoran yoki mehmonxona qoshidagi restoran (odatda qishloq joylarda). -
2 restaurant
nm. restoran; les restaurants du coeur xayriya restorani (kambag‘allarga bepul xizmat ko‘rsatadigan restoran). -
3 restaurant
nm. RÈSTORAN (Albanais). -
4 vers
prép. ; à, du côté de, près de, dans les // aux vers environs de: andvè prép. (Saxel.002b) ; VÈ d2c., v' dvcsl. (002a, Aix, Albanais.001b, Annecy.003c, BalmeFrançais - Savoyard 1718 Sillingy, Cordon, Doucy-Bauges, Montagny-Bozel.026, Thônes.004b, Villards- Thônes) ; vé (003b, Bellecombe-Bauges.153, Billième, Chambéry.025b, Chautagne, Compôte-Bauges.271b, Flumet, Hauteville-Savoie, Houches, Leschaux, Magland, Montendry, St-Jean-Sixt, St-Pierre-Albigny), vér (Clusaz, Savigny), vè(r) (Morzine.081), vêr (Lanslevillard.286), veu (271a) ; dvé (001a,003a,004a, Giettaz.215b), devé (025a,215a) ; dou (ne veut pas d'article devant le nom) (Peisey.187) ; à randa (Arvillard.228), R. Abcès. - E.: Fier, Nuit.Fra. Vers l'école: v'l'ékula (001).Fra. Vers l'écurie: vè l'beu (001). Vers (aux environ de) la Toussaint: dou Tussin (187).A1) devant un pr. pers. tonique (régime): var (001,002,081).Fra. Tourne-toi vers vers moi // de mon côté // dans ma direction: vir-t andvarmeu (002), vir-tè vers var // kontro vers mai (001).A2) devant l'ai. on, on-na: vr on (001).Fra. Il arrive vers un restaurant: al arvè vr on rèstoran (001).A3) vers, (à) environ, aux environs de, aux alentours de, autour de, (heure): kontro < contre> (002) ; par vè < par vers> (002), par vwè (Megève), pè (Giettaz, St-Nicolas- Cha.) ; vè d2c., v' dvcsl., su l'kou de < sur le coup de> (001).Fra. Vers minuit: par vè la miné < par vers minuit> (002), v'la miné (001).Fra. Vers midi: su l'kou vers d' / dé vers mizhò (001).Fra. Ça va chercher // ça peut chiffrer vers dans les // vers les // aux environs de vers mille euros: É vâ kri v'lô mil eûrô (001).A4) vers, à environ, aux alentours de, autour de, (temps): lé pè (002), outort de (St-Martin-Porte), pè vè < pour vers> (001,026).Fra. Vers la fin d'octobre (avec une notion de tardivité): lé pè la fin d'oktôbro (002).A5) vers, en direction de (lieu): vè d2c., v' dvcsl. (001), vêr (286) ; kontro (001,002,228), du flyan dè < du flanc de>, ê dirèkchon dè < en direction de>, du kouté dè < du côté de> (001), lé kontro (228).A6) vers, en direction de, (qq.): vè d2c., v' dvcsl. prép. (001), kontro (001,020), ankontro prép. / adv. (002). - E.: Avancer.A7) contre, vers: fri prép. (Taninges).A8) vers (avec l'intention d'entrer dans qc.): lé dyin < là-bas dans> (228).A9) vers, aux abords de: par vè < par vers> (002).A10) vers, en direction de, (en s'éloignant au loin), aim.: lévre à (083), lêvé vè (001).A11) vers, en direction de, (en revenant de loin), amr.: sévre à (083), sêvé vè (001).nm. (en poésie): vêê nm. (Albanais). -
5 addition
nf.1. qo‘shimcha; ilova; l'addition de cet article modifie le sens de la loi bu qo‘shimcha modda qonunning mazmunini o‘zgartirib yubormoqda; faire une addition de qqch. à qqch. biron narsani boshqa narsaga qo‘shmoq2. math. qo‘shish, qo‘shuv; faire une addition amalini bajarmoq3. hisob (restoran yoki kafeda to‘ lanadigan pul, summasi ko‘rsatilgan hujjat); donnez-moi l'addition hisobni keltiring, xarajat pulini hisoblab yuborsangiz; régler, payer l'addition hisob bo‘yicha pulni to‘lamoq. -
6 agiter
I vt.1. qimirlatmoq, silkitmoq, tebratmoq, likillatmoq; agiter un mouchoir ro‘molchani silkitmoq; l'oiseau agite les ailes qush qanotlarini qoqmoqda; le chien agite la queue it dumini likillatdi2. aralashtirmoq, qormoq (suyuq narsalar); agiter le médicament avant de s'en servir iste'mol qilishdan avval dorini aralashtirmoq (silkitib aralashtirmoq)3. bezovta qilmoq, hayajonga solmoq, jahlini chiqarmoq; j'étais agité par la curiosité qiziqish menga tinchlik bermasdi; la colère l'agite g‘azabdan u o‘zini yo‘qotib qo‘ygan edi4. muhokama qilmoq, ko‘rib chiqmoq; agiter un problème masalani ko‘rib chiqmoqII s'agiter vpr. harakatga kelmoq, hayajonga tushmoq, qo‘zg‘almoq, yugurib yelmoq; les branches s'agitent shoxlar tebranmoqda; la mer a commencé à s'agiter dengiz to‘lqinlana boshladi; le restaurant était plein, les garçon s'agitaient restoran odamlar bilan to‘la, ofitsiantlar yugurib-yelardilar. -
7 boui-boui
nm.fam. eng past darajali kabare, estradali kafe, kichkina restoran. -
8 cave
nf.1. yerto‘la, yer ostidagi uy, zindon, mag‘ora, g‘or2. estradali kichik kafe, restoran qovoqhona, yerto‘ladagi mayxona.nm. ahmoq, tentak, nodon, merov, befahm, anqov, laqma odam.adj.1. botiq, cho‘kin, kirtaygan, ichiga botib, kirib ketgan; joues caves kirtaygan chakaklar, lunj, yuz, bet2. kovak; veines caves yurakning o‘ng bo‘lmasiga borib quyiladigan ustki va ostki venalar (vena qon tomirlari). -
9 drugstore
nm.anglic.1. turli-tuman mahsulotlar bilan savdo qiluvchi do‘kon (Shimoliy Amerikada); bar, kafe, restoran, turli magazinlari, tomosha zallari bo‘lgan umumiy majmua (Fransiyada). -
10 gargote
nf. arzon oshxona, qovoqxona, mehmonxonali restoran. -
11 hôtelier
-ièreI n. mehmonxona xo‘jayini, sohibi, egasi; traktir, restoran egasiII adj. industrie hôtelière mehmonxona xo‘jaligi. -
12 hôtellerie
nf.1. mehmonxona, traktir2. hashamatli restoran3. mehmonxona xo‘jaligi. -
13 libre-service
nm.1. o‘z-o‘ziga xizmat2. o‘z-o‘ziga xizmat qiladigan magazin, restoran; déjeuner dans un libre-service o‘z-o‘ziga xizmat qiladigan restoranda ovqatlanmoq. -
14 matraquer
vt.1. to‘qmoq, rezina tayoq bilan urmoq; matraquer des manifestants namoyishchilarni do‘pposlamoq2. fig. shilmoq, yuqori narx qo‘ymoq; restaurant qui matraque ses clients xo‘randalarini shiladigan restoran; se faire matraquer o‘zini shildirib qo‘ymoq3. muntazam, bir maromda tarqatmoq. -
15 menu
-ueI adj.litt. mayda, kichkina (hajm)2. mayda, kichik, arzimas, ahamiyatsiz, mayda-chuyda; menus détails mayda-chuyda tafsilotlar; menue monnaie mayda pul, tanga-chaqaII nm. par le menu tafsilotigacha, mayda-chuydasigacha, ikir-chikirigacha; il nous a raconté cela par le menu u bizga buni ikir-chikirigacha aytib berdiIII adv. maydalab, mayda-mayda qilib; viande, oignons hachés menu maydalab chopilgan go‘sht, piyoz.nm.1. taomnoma; menu de restaurant restoran taomnomasi2. inform. operatsiyalar ro‘yxati. -
16 patron
-onnen.1. homiy; sainte Geneviève, patronne de Paris Avlyo Jenevyev, Parij homiysi2. xo‘jayin, boshliq, rahbar; uy egasi; la femme de ménage a la confiance de ses patrons xizmatkor xotin o‘z xo‘jayinlarining ishonchiga ega3. korxona egasi, xo‘jayini; le patron, la patronne d'un restaurant restoran egasi; le patron d'une usine zavod egasi; le grand patron bosh direktor.nm. bichiq, andaza; le patron d'un manteau palto andazasi. -
17 pizzeria
nf. pitsa tayyorlaniladigan restoran. -
18 restaurateur
-tricen. ta'mirlovchi, restavrator, qayta tiklovchi.-tricen. restoranchi, restoran egasi. -
19 rôtisserie
nf. qovurma tayyorlaydigan restoran, qovurilgan go‘sht sotadigan do‘kon. -
20 snack-bar
ou snacknm.anglic. tezda tamaddi qilib olinadigan restoran.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
restoran — restòrān m <G restorána> DEFINICIJA v. restauracija [vagon restoran; ekspres restoran; riblji restoran; vrtni restoran] ETIMOLOGIJA vidi restauracija … Hrvatski jezični portal
restòrān — m 〈G restorána〉, {{c=1}}v. {{ref}}restaurácija2{{/ref}} [vagon ∼; ekspres ∼; riblji ∼; vrtni ∼] … Veliki rječnik hrvatskoga jezika
restorán — → restaurante … Diccionario panhispánico de dudas
restorán — (Del fr. restaurant). m. restaurante … Diccionario de la lengua española
restorán — (Del fr. restaurant.) ► sustantivo masculino COCINA, COMERCIO Restaurante, establecimiento público donde se sirven comidas. * * * restorán (del fr. «restaurant») m. Restaurante. * * * restorán. (Del fr. restaurant). m. restaurante … Enciclopedia Universal
restoran — is., Fr. restaurant Lokanta Birleşik Sözler vagon restoran … Çağatay Osmanlı Sözlük
Restoran Stari Kastel — (Буйе,Хорватия) Категория отеля: 4 звездочный отель Адрес: KAŠTEL 85, 52460 Бу … Каталог отелей
Restoran sa prenoćištem Zlatnik — (Смедерево,Сербия) Категория отеля: Адрес: Kovinski put bb, 11300 С … Каталог отелей
restorán — a m (ȃ) knjiž. restavracija, gostinski obrat: kosil je v dragem restoranu / sedeti v restoranu … Slovar slovenskega knjižnega jezika
restoran — <fr.> Yüksək tipli aşxana. Bulvarda qaynaşan adamların gurultusu, bufet və restoranlarda çalınmaqda olan musiqilərin ruhnəvaz səsi eşidilirdi. S. H.. «İslamiyyə» restoranının qabağında böyük bir izdiham qaralır. M. C … Azərbaycan dilinin izahlı lüğəti
Restoran — Yon biznis kote se manje yo fè sèlman pou moun ale shita, manje epi paye pou bagay sa yo. Kote mashann prepare manje pou moun ale e jwenn lòt moun pou sèvi yo byen, pou lajan … Definisyon 2500 mo Kreyòl