Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

rda

  • 1 vie

    nf.
    1. hayot, turmush, yashash, umr, umr-guzaronlik, tiriklik, tirikchilik, yashash; vie conjugale er-xotinlik; au déclin de la vie qarigan chog‘da, bir oyog‘i to‘rda, bir oyog‘ i go‘rda; vie aisée to‘q, farovon, badavlat hayot tarzi; la cherté de la vie qimmatchilik, narxlarning balandligi; question de vie et de mort hayot-mamot masalasi; femme de mauvaise vie fohisha, yengiltak ayol; lutte pour la vie hayot-mamot jangi, hayot uchun kurash; donner la vie à qqn. tug‘moq, dunyoga keltirmoq; sauver la vie à qqn. birovning hayotini saqlab qolmoq; gagner sa vie tirikchilik qilmoq, ishlab pul topmoq; passer sa vie hayot kechirmoq, umr o‘tkazmoq; perdre la vie vafot etmoq; ôter la vie à qqn. jonini olmoq, o‘ldirmoq; fam.vx. faire la vie kunini ayshishrat qilib, kayfu-safoda o‘ tkazmoq; en vie hayot, tirik; à vie umrbod, umrlik, butun umrga; jamais de la vie, de ma vie (bo‘lishsiz gapda) hech qachon, aslo, hech, umuman, hayotda; à la vie et à la mort umrbod, abadiy, toabad, umrining oxirigacha, so‘nggi nafasigacha
    2. hayot, hayot yo‘ li, tarjimai hol.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > vie

  • 2 allitération

    nf. alliteratsiya (badiiy nutqda, she'rda bir xil yoki ohangdosh undoshlarning qaytarilishi, ketma-ket kelishi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > allitération

  • 3 casse-pieds

    I nm.inv. xira, pashshaxo‘rda, yelim, yopishqoq, shilqim, sulloh odam
    II adj. mijg‘ov, ming‘ir-ming‘ir, xira.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > casse-pieds

  • 4 collant

    -ante
    adj.
    1. yopishqoq, yelimshiq, shirador
    2. yopishib turadigan; des vêtements collants yopishib turadigan kiyimlar
    3. shilqim, xira, jonga tegadigan, pashshaxo‘rda, yelim, sulloh, zerikarli; nm. kolgotki, bolalar paypoqli ishtoni, xotin-qizlar triko paypog‘i, reyuzi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > collant

  • 5 cuit

    -cuite
    adj.
    1. qaynatilgan, qaynatib pishirilgan, qaynatma, pishirilgan xo‘rda; des pommes cuites pishirilgan olma; cuit à point yaxshi qaynatib pishirilgan, qovurib yuborilgan; c'est du tout cuit fam. ish joyida hamma ish yaxshi, muvaffaqiyatli tugadi, ish besh; être cuit fam. halok bo‘lmoq, xarob, barbod, nobud bo‘lmoq, yo‘qolmoq, yo‘q bo‘lmoq; uchramoq, yoliqmoq, qo‘lga tushmoq, firib, pand yemoq
    2. kuydirilgan, qizdirib pishirilgan, yondirilgan; face cuite quyoshdan kuygan yuz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cuit

  • 6 fosse

    nf.
    1. o‘ra, chuqur, ko‘mirxona (kemada); la fosse océanique okeanning chuqur joyi
    2. go‘r, qabr; une fosse commune o‘rtoqlar, qardoshlar mozori; creuser sa fosse fig. o‘ziga choh qazimoq; avoir un pied dans la fosse bir oyog‘i go‘rda bo‘lmoq
    3. anat. biror narsaning ichi, biror narsaning ichidagi bo‘ lmoq, kovak, chuqur, chuqurga; les fosses nasales burun bo‘shlig‘i
    4. la fosse d'orchestre teatr teatrda orkestr joylashadigan chuqur joy.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fosse

  • 7 gluant

    -ante
    adj.
    1. yopishqoq, yelimshiq, shirador, yopishadigan, qovushoq
    2. xira, pashshaxo‘rda, yelim, shilqim, sulloh, bezor qiladigan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > gluant

  • 8 grillade

    nf. qo‘rda qovurilgan go‘sht, kabob.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > grillade

  • 9 horde

    nf. o‘rda, to‘da, gala, yov qo‘shini, dushman lashkari, guruh, to‘p, banda (o‘g‘rilar to‘dasi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > horde

  • 10 importun

    -ue
    I adj. jonga tegadigan, zeriktiradigan, zerikarli, xira, shilqim, bezor qiladigan, kogilga uradigan, elim, pashshaxo‘rda, yopishqoq
    II nm. shilqim odam.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > importun

  • 11 incruster

    I vt.
    1. bezamoq, naqshlamoq, qadab naqsh solmoq
    2. qasmoq qoplamoq
    II s'incruster vpr.
    1. qasmoq bilan qoplanmoq
    2. abadiy esda qolmoq
    3. fig. pashshaxo‘rda, xirapashsha bo‘lmoq, surkalmoq, suqilib kirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > incruster

  • 12 palais

    nm.inv.
    1. saroy, koshona; le palais du Luxembourg Luksenburg saroyi; le palais des sports sport saroyi
    2. palais (de justice) sud mahkamasi
    3. hist. saroy, o‘rda; les maires du palais saroy ayonlari (frank qirollari).
    nm.inv.
    1. tanglay; elle s'est brûlé le palais u tanglayini kuydirib oldi
    2. ta'm bilish a'zosi; c'est un gourmet qui a le palais fin bu ovqatning mazasini biladigan shinavanda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > palais

  • 13 pied

    nm.
    1. oyoq (oyoqning oshiqdan pastki qismi); doigts de pied oyoq barmoqlari; pied plat yassi oyoqlik; se fouler le pied oyog‘ini chiqarib olmoq; loc. être pieds nus, nu-pieds oyoqyalang, yalangoyoq bo‘lmoq; passer une rivière à pied sec daryodan oyog‘ini ho‘l qilmay o‘ tmoq; de pied en cap boshdan oyoq; mettre pied à terre tushmoq; avoir un pied dans la tombe bir oyog‘i yerda, bir oyog‘i go‘rda bo‘lmoq; coup de pied tepki; recevoir un coup de pied tepki yemoq; loc.fam. tu es bête comme tes pieds o‘lgiday ahmoqsan; j'ai joué comme un pied men juda yomon chaldim; marcher sur les pieds de qqn. birovga hurmatsizlik qilmoq; casser les pieds (de, à qqn) birovga mijg‘ovlik qilmoq; ça te fera les pieds bu senga yaxshigina dars bo‘ladi; mettre les pieds dans le plat ishni pachavasini chiqarmoq; je n'y ai jamais mis les pieds men u yerga oyoq ham bosmaganman; il s'est levé du pied gauche u chap yoni bilan turibdi; pieds et poings liés oyoq-qo‘li bog‘langan; faire des pieds et des mains pour + inf. biror narsa qilish uchun kuyib pishmoq; attendre qqn. de pied ferme biror kishini dadillik bilan kutmoq; au pied levé tayyorgarliksiz
    2. loc. (sur, à, en) sur ses pieds, sur un pied oyoqda, tik turib; retomber sur ses pieds qiyin ahvoldan manfaat bilan chiqib olmoq; sur pied oyoqda; dès cinq heures, il est sur pied soat beshdan beri, u oyoqda; mettre sur pied une entreprise korxonani oyoqqa turg‘izmoq; à pied piyoda; allons-y à pied piyoda ketdik; course à pied yugurish; il a été mis à pied u ishdan haydalgan, bo‘shatilgan edi; à pieds joints juft oyoqlab; en pied bor bo‘yicha; un portrait en pied bor bo‘yicha chizilgan rasm; aux pieds de qqn. birovning oldida (egilib, bukilib); se jeter, tomber aux pieds de qqn. birovning oyog‘iga yiqilmoq, bosh urmoq, yolvormoq
    3. loc. avoir pied suvni bo‘ylaganda oyog‘i yerga tegib turmoqlik; perdre pied oyog‘i yerga yetmaslik; lâcher pied yon bermoq, chekinmoq
    4. avoir bon pied, bon oeil hali bardam bo‘lmoq; pied à pied qadam-baqadam
    5. oyoq, oyoq tomoni, poya, etak, tag, pastki qism; le pied et la tête d'un lit karavotning bosh va oyoq tomoni; caler le pied d'une échelle narvonning oyog‘ini mahkam joylamoq; le pied du mur devorning tagi, pastki qismi; la maison est au pied de la colline uy tepalikning tagida, etagida; typogr. le pied d'une lettre literaning pastki qismi, asosi; loc. être à pied du mur burchakka qisib qo‘yilgan bo‘ lmoq, biror narsa qilishga majbur qilib qo‘yilgan bo‘ lmoq; être au PIED-À-TERRE PIGEON pied d'oeuvre ishning oldida bo‘lmoq; fruits vendus sur pied daraxtning shoxida, terilmasdan burun sotilgan meva
    6. tuyoq (qassobxonalarda sotiladigan qismi); pieds de veau, de mouton, de porc buzoq, qo‘y, cho‘chqa tuyog‘i
    7. band, dasta, shoxcha, poya; pied de vigne tok, tok zangi; des pieds de salade salatning bandlari
    8. oyoq, poya; un verre à pied rumka; pied de table stolning oyog‘ i; fig. prendre son pied o‘rnashib olmoq
    9. fut (0,324 mga teng uzunlik o‘lchovi); loc.fig. il aurait voulu être (à) cent pieds sous terre u yer yorilmadiyu, yerga kirib ketmadi; vx. il tirait un nez d'un pied de long u umidsizlikka tushgan va xijolat bo‘lib qolgan edi
    10. anglo-saksonlarda uzunlik o‘lchovi; miliya (0,3048 m); aeronavtikada xalqaro balandlik o‘lchovi; l'avion vole à 10 000 pieds samolyot 10 000 milya balandlikda uchmoqda
    11. au pied de la lettre so‘zma-so‘z, aynan; prendre son pied maza, huzur qilmoq, rohatlanmoq; quel pied! maza, rohat! c'est le pied bu juda maza
    12. sur (le, un) pied -day, darajasida; être traité, reçu sur le pied de -day, darajasida muomala qilinmoq, qabul qilinmoq; sur un pied d'égalité bir xil darajada, teng; armée sur le pied de guerre jangovor shtatdagi armiya; au petit pied qisqa, qulochkashlamay
    13. pied à coulisse qalinlik va diametrni o‘lchaydigan asbob
    14. poét. turoq; les pieds d'un vers latin lotin tilidagi she'rning turog‘i.
    bot.adj. maymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pied

  • 14 prosodie

    nf. prosodiya (1. nutqda urg‘uli va urg‘usiz uzun va qisqa bo‘g‘inlarni talaffuz qilish sistemasi
    2. she'rda bo‘g‘inlar nisbati; she'r tuzish; she'r tuzilishi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prosodie

  • 15 vers

    prép.
    1. yo‘nalishni ifodalaydi tomon, tomonga, tarafga, qarab, qarata, sari, -ga; courir vers la maison uyga, uy tomonga chopmoq
    2. vaqtni ifodalaydi tomon, taxminan, -ga yaqin; il est arrivé vers cinq heures u soat beshlarga qarab keldi; vers la fin oxiri, pirovardida, nihoyat, natijada.
    nm. she'r; misra; vers blanc oq she'r, qofiyasiz she'r; en vers she'rda, nazmda, she'riy uslubda yozilgan; mettre en vers she'riy shaklga keltirmoq; faire des vers she'r yozmoq, to‘qimoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > vers

См. также в других словарях:

  • RDA — may refer to:* Radioactive dentin abrasion, a measure of tooth enamel or dentin abrasion * Rassemblement Démocratique Africain (African Democratic Rally), a political party found formed in 1946 in French West Africa * Recreational Demonstration… …   Wikipedia

  • RDA — oder RdA steht für: Radioactive Dentin Abrasion (dt. etwa: Abrasion von radioaktivem Dentin), das Maß für die abtragende Wirkung von Putzkörpern (zum Beispiel Zahnpasten) Rangdienstalter, im deutschen Militär früher die zum Vergleich mit… …   Deutsch Wikipedia

  • RDA — Regional Development Agencies (RDAs) The nine Regional Development Agencies (RDAs) set up in the English regions are non departmental public bodies. Their primary role is as a strategic driver of regional economic development in their region. The …   Law dictionary

  • RDA — [Abk. für engl. recommanded daily allowanceRDA= empfohlene tägliche Erlaubnis]: über die tägliche Höchstdosis hinausgehende Menge eines Arzneimittels …   Das Wörterbuch medizinischer Fachausdrücke

  • RDA — [ˌa: di: ˈeı US ˌa:r ] n [singular] recommended daily allowance the amount of substances such as ↑vitamins that you should have every day …   Dictionary of contemporary English

  • RDA — [ ,ar di eı ] noun singular recommended daily allowance: the amount of something such as a VITAMIN that you should have every day …   Usage of the words and phrases in modern English

  • RDA — (Recommended Daily Allowance) amount of vitamins and minerals recommended for consumption by the American Food and Drug Administration …   English contemporary dictionary

  • RDA — abbrev. Recommended Daily (or Dietary) Allowance: the amount of protein, vitamins, etc. suggested for various age groups by the National Food and Nutrition Board …   English World dictionary

  • RDA — I. abbreviation Usage: often not capitalized recommended dietary allowance II. abbreviation often not capitalized recommended daily allowance * * * 1. (not in technical use) recommended daily allowance. Cf. U.S. RDA. 2. See recommended dietary… …   Useful english dictionary

  • RDA — 1. Rassemblement Démocratique Africain. Formation politique fondée en 1946 par Felix Houphouët Boigny. Revendiquant l indépendance par la voie légale, le RDA se développa simultanément dans plusieurs pays de l Afrique noire française. La loi… …   Sigles et Acronymes francais

  • RDA — [[t]ɑ͟ː(r) diː e͟ɪ[/t]] RDAs N COUNT: usu singular The RDA of a particular vitamin or mineral is the amount that people need each day to stay healthy. RDA is an abbreviation for recommended daily amount …   English dictionary

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»