-
1 qualité
nf.1. sifat, daraja; marchandise de bonne, de mauvaise qualité yaxshi, yomon sifatli mahsulot2. sifat; un produit de qualité sifatli mahsulot3. fazilat, xislat; elle a toutes les qualités u barcha fazilatlarga ega4. vakolat, sifat; en sa qualité de chef du gouvernement hukumat boshlig‘i sifatida5. une personne de qualité obro‘ li, aslzoda, tag-tugli kishi. -
2 augmenter
I vt.1. ko‘paytirmoq, oshirmoq, orttirmoq; qo‘shmoq; augmenter la vitesse tezlikni oshirmoq, tezlatmoq; augmenter la qualité sifatni yaxshilamoq2. maoshni oshirmoq, ko‘paytirmoq; augmenter les fonctionnaires davlat xizmatchilarining maoshini oshirmoqII vi. ko‘paymoq, oshmoq, kattaymoq, kattalashmoq; o‘smoq; qo‘shilmoq; la population augmente aholi ko‘paymoqda; le pain a augmenté non qimmatlashdi. -
3 défaut
nm.1. nuqson, illat, ayb, kamchilik, qusur, kamomad, kam chiaish, buzilgan joy, shikast, zarar, ziyon, putur, buzuq; défaut de qualité yaroqsizlik, nuqson; le défaut de la cuirasse nozik, zaif, qaltis joyi2. xato, xatolik, yanglishish; se trouver, se montrer en défaut asossizlik qilmoq; être en défaut buzilmoq, yangilishmoq, shikastlanmoq, xato qilmoq; mettre en défaut buzmoq, barbod qilmoq, boshi berk ko‘chaga solib qo‘ymoq, aldamoq; trouver qqn. en défaut birovni ayb ustida ushlamoq; se laisser prendre en défaut qo‘lga tushmoq3. tansiqlik, yetishmovchilik, kamlik, muhtojlik; la mémoire lui fait défaut uning hushi o‘zida emas; le courage ne lui fait jamais défaut u hechqachon jur'atsizlik, qo‘rqoqlik qilmaydi; à défaut de loc.prép. bo‘lmagani uchun, bo‘lmagani sababli; à défaut de o‘rniga bo‘lmagani tufayli4. sudga kelmaslik, hozir bo‘lmaslik; faire défaut sudda hozir bo‘lmaslik; fig. tashlab chiqib ketmoq, yo‘q bo‘ lmoq, yo‘qolmoq, kuchsizlanmoq (ovoz, kuch haqida); condamner par défaut sirtdan kesib yubormoq; condamnation par défaut sirtdan hukm qilish, chiqarish; jugement par défaut sirtdan sud ishini ko‘rish, muhokama qilish. -
4 degré
nm.1. zina, zinapoya; le grand degré katta zinapoya2. daraja, bosqich, palla, pog‘ona; degré de qualité sifat darajasi; degrés de comparaison garam chog‘ishtirish darajasi; élections à deux degrés ikki bosqichli saylov; prendre ses degrés ilmiy darajani olmoq; enlever à un degré supérieur yuqori bosqichga ko‘ tarmoq; par degrés pog‘onamapog‘ ona, asta-sekin3. géog. daraja, gradus; degré de longitude uzunlik darajasi; il fait cinq degrés au dessu de zéro 5 daraja issiq4. math. daraja, ko‘paytirish darajasi. -
5 gratifier
vt.1. mukofotlamoq, taqdirlamoq, haq to‘lamoq, in'om, hadya, tortiq qilmoq, siylamoq; gratifier qqn. d'une qualité birovga qandaydir sifat bermoq, ta'riflamoq2. tantanavor taqdim etmoq, xabar bermoq, yoqimli narsa bermoq. -
6 indice
nm.1. belgi, nishon, tamg‘a, iz, asar, alomat, ko‘rsatkich; des indices essentiels asosiy belgi2. ko‘rsatkich; l'indice des prix baho ko‘rsatkichi; baho; l'indice des salaires maosh ko‘rsatkichi; un indice de qualité sifat ko‘rsatkichi3. phys. ko‘rsatkich (soni); l'indice de réfraction sindirish, sinish ko‘rsatkichi4. math. daraja ko‘rsatkichi. -
7 inférieur
-ieureI adj.1. pastki, ostki, quyi; la lèvre inférieure pastki lab2. kichik, eng past, oddiy, sodda, ibtidoiy, bo‘ysungan; les classes inférieures kichik sinflar (maktabda)3. zaif, madorsiz, juda yomon; de qualité inférieure eng past, yomon sifat, pastnavli4. past darajadagi; être inférieur en savoir bilimi past bo‘lmoq; inférieur en nombre soni kam; être inférieur à birovdan past turmoqII n. bo‘ysungan odam, tobe odam. -
8 marchand
-andeI n. savdogar, do‘kondor, sotuvchi; marchand à la sauvette yoymachi; marchand forain yarmarka sotuvchisi; marchand des quatre-saisons ko‘chalarda sabzavot, meva va ko‘kat sotib yuruvchi odam, ko‘katchi; fam. le marchand de sable est passé bolalarning uyqudan ko‘zlari yumilib ketayaptiII adj. savdoga oid; bozorga, bozor narxiga oid; denrées marchandes xaridorgir, bozori chaqqon, savdoga chiqariladigan mol, tovar; prix marchand tannarx; valeur marchande bozor bahosi; qualité marchande tovarning oddiy holati; écon. galerie marchande savdo rastalari; marine marchande dengiz savdo sotig‘i. -
9 moyen
-enneadj.1. o‘rta, o‘rtadagi; le cours moyen d'un fleuve daryoning o‘rta oqimi; moyen terme o‘rtasi, o‘rta chegarasi; cours moyen boshlang‘ich sinf2. o‘rta, o‘rtacha; être de taille moyenne o‘rta bo‘yli bo‘lmoq; poids moyen o‘rta og‘irlik; âge moyen o‘rta yosh; classes moyennes o‘rta sinflar3. o‘rtacha, oddiy; le français moyen o‘rtacha fransuz; le lecteur moyen oddiy o‘quvchi4. o‘rtacha, o‘rta-miyona, yaxshi ham emas, yomon ham emas; qualité moyenne o‘rtacha sifat; intelligence moyenne o‘rtacha aql; résultats moyens o‘rtacha natija; il est très moyen en français u fransuz tilidan o‘rta-miyona5. o‘rtacha; température moyenne annuelle d'un lieu biror joyning o‘rtacha yillik harorati.nm.1. vosita, chora, iloj, imkon, imkoniyat, tadbir, yo‘l; la fin et les moyens oqibat va imkoniyat; les moyens de faire qqch. biror narsa qilishning chorasi; par quel moyen? qaysi yo‘l bilan? trouver moyen de ilojini topmoq; s'il en avait le moyen, les moyens agar uning imkoniyati bo‘lganda edi; avoir, laisser le choix des moyens vosita tanlash imkoniga ega bo‘lmoq, vosita tanlash imkonini birovga bermoq; il a essayé tous les moyens u barcha choralarni ishlatib ko‘rdi; moyen efficace, un bon moyen ta'sirchan yo‘l, yaxshi yo‘l; moyen provisoire, insuffisant vaqtincha, yetishmaydigan chora; loc. se débrouiller avec les moyens du bord qo‘lida bor narsalardan foydalanib, ilojini qilmoq; employer les grands moyens bor imkoniyatlarni ishga solmoq; il y a moyen, il n'y a pas moyen de iloji bor; iloji yo‘q; il n'y a pas moyen de le faire obéir, qu'il soit à l'heure uni vaqtida kelishga bo‘ysundirishning chorasi yo‘q; pas moyen! iloji yo‘q! moyen d'action, de défense, de contrôle harakat, himoya, nazorat qilish vositalari; moyens de transport tashish vositalari; par le moyen de yordami bilan, tufayli; au moyen de yordamida, orqali; se diriger au moyen d'une boussole kompas yordamida yurmoq2. pl. imkon, imkoniyat, kuch-qudrat; les moyens physiques d'un sportif sportchining jismoniy imkoniyatlari; il a de grands moyens uning imkoniyatlari katta; être en possession de tous ses moyens hamma imkoniyatlarga ega bo‘lmoq; perdre ses moyens à un examen imtihonda o‘z imkoniyatlarini boy bermoq3. imkoniyat, mablag‘, boylik; ses parents n'avaient pas les moyens de lui faire faire des études uning ota-onasining uni o‘qitish uchun imkoniyatlari yo‘q edi; c'est trop cher, c'est au-dessus de mes moyens bu juda qimmat, bu mening imkoniyat darajamdan yuqori; fam. il a les moyens uning puli bor. -
10 pixel
nm. piksel (ekrandagi har bir elektronik nuqta); la qualité d'une image est proportionnelle au nombre de pixels ekranda ifodalanuvchi narsaning sifati pikselning soniga proporsianal. -
11 premier
-ièreI adj. birinchi, dastlabki, oldingi, ilk1. dastlabki, oldingi, ilk, birinchi; le premier jour du mois oyning birinchi kuni; n. oyning birinchi kuni, birinchi chislo; le premier janvier, le premier de l'an birinchi yanvar, yangi yil; les premiers pas ilk, birinchi qadamlar; son premier amour uning ilk sevgisi, birinchi muhabbati; la première fois ilk bor; à sa premiere venue, il n'a rien dit dastlabki kelishida u hech narsa demadi; loc. au premier, du premier coup dastlabki urinishdayoq; à première vue, au premier abord bir qarashda; la première jeunesse yoshlikning ilk davri; première nouvelle! yangilik! (men birinchi bor eshityapman); arriver premier, bon premier birinchi bo‘lib, hammadan oldin kelmoq; à la première occasion birinchi qulay fursatdayoq3. birinchi, birinchi bo‘lib joylashgan; la première personne du singulier, du pluriel birinchi shaxs birlik, ko‘plik; première partie birinchi qism, boshi; de la première à la dernière ligne birinchi qatoridan oxirgi qatorigacha (boshidan oxirigacha)4. litt. dastlabki, oldingi; il ne retrouvait plus sa ferveur première uning oldingi intilishlari yo‘q edi5. oldingi, birinchi, birinchi joylashgan; la première (rue) à droite o‘ngdan birinchisi (ko‘cha); au premier rang oldingi qatorda; monter au premier (étage) ikkinchi qavatga ko‘ tarilmoq6. har jihatdan birinchi, oliy, eng yaxshi; yetakchi, bosh; première qualité, premier choix oliy nav; jouer le premier rôle bosh rolni ijro etmoq; voyager en première (classe) transportning birinchi klass joyida sayohat qilmoq; le premier ministre bosh vazir; premier violon yetakchi skripkachi7. birinchi, noaniq, sodda; les vérités premières hali to‘la aniqlanmagan haqiqatlar; nombre premier sodda son8. birinchi, asosiy; les causes premières birinchi sabablarII n.1. le premier, le premier venu birinchi, birinchi kelgan odam; n. il, elle est parmi les premiers u birinchilar orasida2. th. jeune premier, jeune première birinchi jazman, qahramon ayol3. nm. premyer (Angliyada)4. nm. topishmoqning birinchi iborasi; mon premier, mon second mening birinchim, mening ikkinchim; loc.adv. en premier avvalo, birinchi navbatda, dastlab; c'est ce qui doit passer en premier bu birinchi navbatda o‘ tishi kerak bo‘lgan narsa. -
12 priorité
nf.1. birinchilik, birinchi o‘rin; il faut en discuter en priorité buni birinchi o‘rinda muhokama qilish kerak2. ustunlik, birinchilik huquqi; carte de priorité navbatsiz olish varaqasi3. ustunlik, eng muhimlik; la qualité est notre priorité sifat biz uchun eng ustun narsa. -
13 reconnaître
I vt.1. tanimoq; je reconnais cet endroit, j'y suis déjà venu men bu joyni taniyman, bu yerga oldin kelganman; le chien reconnaît son maître it egasini taniydi2. farqlamoq, payqamoq, tanimoq; reconnaître une plante o‘simlikni farqlamoq; reconnaître une voix ovozni tanimoq; je reconnais bien là sa paresse men uning dangasaligini bilaman; on ne le reconnaît plus uni tanib bo‘ lmay ketibdi; reconnaître qqn.qqch. à -dan, orqali tanimoq, bilib olmoq; reconnaître qqn. à sa démarche, un arbre à ses feuilles biror kishini yurishidan tanimoq, daraxtni barglaridan tanimoqII se reconnaître vpr.1. o‘zini tanimoq; je ne me reconnais pas du tout sur cette photo bu rasmda men o‘zimni taniyolmayapman; se reconnaître dans qqn. o‘zini o‘xshatmoq2. yo‘l topmoq; comment se reconnaître dans ce dédale de ruelles? bu egri-bugri ko‘chachalarda qanday qilib yo‘l topamiz? ne plus s'y reconnaître adashib qolmaylikda!3. bir-birini tanimoq; ils ne se sont pas reconnu, après dix ans de séparation o‘n yillik ayriliqdan so‘ng, ular bir-birlarini tanishmadi4. tanilmoq, bilinmoq; le rossignol se reconnaît à son chant bulbul sayrashidan taniladi.vt.1. tan olmoq, iqror bo‘ lmoq, bo‘yniga olmoq; reconnaître ses torts nohaqligini tan olmoq; il reconnaît avoir menti, qu'il a menti u yolg‘on gapirganligiga iqror bo‘ldi2. boshliq, xo‘jayin deb tan olmoq; biror narsani tan olmoq; deb hisoblamoq; c'est le chef reconnu de la rébellion bu qo‘zg‘olonchilar tomonidan tan olingan boshliq; reconnaître une qualité à qqn. biror kishida biror xususiyatning borligini tan olmoq3. topmoq, ochmoq, isbot qilmoq, aniqlamoq; reconnaître peu à peu les difficultés d'un sujet oz-ozdan masalaning qiyinchiliklarini aniqlamoq4. o‘rganib, tekshirib chiqmoq; ko‘zdan kechirmoq; reconnaître le terrain joyni o‘rganib chiqmoq5. mil. razvedka qilmoq; reconnaître les positions pozitsiyalarni, dushman joylashgan joylarni razvedka qilmoq6. tan olmoq; tanimoq, e'tirof qilmoq; reconnaître un gouvernement biror davlatni tan olmoq; reconnaître un enfant bolani tan olmoq. -
14 supérieur
-eureI adj.1. yuqori, yuqorigi, tepadagi, ustki; les étages supérieurs d'un immeuble imoratning yuqorigi qavati; la lèvre supérieure et la lèvre inférieure ustki va pastki lab2. oliy, bosh, ustun, eng yuqori; son nouvel ouvrage est nettement supérieur aux précédents uning yangi asari oldingisidan albatta ustun; un homme supérieur à la situation mansabi bo‘yicha ustun odam; les intérêts supérieurs du pays yurt manfaatining ustunligi; produit de qualité supérieure oliy navli mahsulot3. katta; un nombre supérieur à 10 10dan katta son4. oliy, ilgarilab ketgan; les animaux supérieurs oliy hayvonlar (umurtqalilar); les végétaux supérieurs yuksak o‘simliklar5. oliy, yuqori, ustun, katta; les classes dites supérieures de la société jamiyatning yuqori sinfi deb ataluvchilar; l'enseignement supérieur oliy ma'lumot; officiers supérieurs katta zobitlar6. o‘zini katta olib qilingan, takabburona, kibrli, kibor; un air, un sourire supérieur takabburona ko‘rinish, jilmayishII nm. boshliq, rahbar; il a consulté son supérieur u o‘z boshlig‘idan so‘radi.
См. также в других словарях:
qualité — [ kalite ] n. f. • XIIe; lat. qualitas, de qualis (→ quel) pour traduire le gr. poiotês, de poios « quel » 1 ♦ (Choses) Manière d être, plus ou moins caractéristique. ⇒ attribut, caractère, propriété . « Un blanchissement du pourtour de l iris [ … Encyclopédie Universelle
qualité — Qualité. s. f. Accident par lequel une personne, une chose est dite estre telle, ou telle; bonne, ou mauvaise; grande, ou petite; chaude, froide, blanche, noire &c. Les quatre premieres qualitez. qualité occulte, qualitez naturelles, qualitez… … Dictionnaire de l'Académie française
Qualite — Qualité Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom … Wikipédia en Français
qualité — Qualité, Qualitas. Les qualitez qui accompagnent une chacune chose, comme le temps, le lieu, etc. Circunstantiae. Les qualitez, Exordia, Praescriptiones, Praefationes, Personae, Personae exordiales. Les qualitez des causes ou des procez, Quae… … Thresor de la langue françoyse
Qualite — (fransk), egenskab … Danske encyklopædi
qualité — (ka li té) s. f. 1° Ce qui fait qu une chose est telle. Bonté, méchanceté, blancheur, rougeur sont des qualités. La bonne qualité des aliments. La mauvaise qualité de ces eaux. Les qualités de son style sont la précision et la clarté. • Nous… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
QUALITÉ — s. f. Ce qui fait qu une chose est telle ou telle, bonne ou mauvaise, grande ou petite, chaude ou froide, blanche ou noire, etc. Bonté, petitesse, blancheur, noirceur, beauté, laideur, sont des qualités. La qualité de l eau, du vin. La qualité d… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
QUALITÉ — n. f. Manière d’être d’une chose, bonne ou mauvaise, grande ou petite, chaude ou froide, blanche ou noire, etc. Bonté, petitesse, blancheur, noirceur, beauté, laideur sont des qualités. La qualité de l’eau, du vin. La qualité d’une viande. La… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
Qualité — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. Sur les autres projets Wikimedia : « Qualité », sur le Wiktionnaire (dictionnaire universel) Le terme qualité a subi, depuis son apparition … Wikipédia en Français
Qualité — ARISTOPHANE Bio express : Auteur comique grec ( 450/ 386) «Tu as tout ce qu il faut pour entraîner la populace, voix terrible, naturel pervers, impudence de halle ; tu as toutes les qualités nécessaires pour le gouvernement.»… … Dictionnaire des citations politiques
qualité — ● n. f. ● 1. ►SPECIF Le principal standard en matière de qualité est la norme ISO 9000 (et les suivantes: 9001, 9002, 9003). En informatique, on a en plus l ISO 9126. Votre société m a engagé pour effectuer un audit ISO 9000. En gros, elle me… … Dictionnaire d'informatique francophone