Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

qu'est-il+arrivé+

  • 1 effectivement

    adv. haqiqatdan, haqiqatda, haqiqatdan ham, chindan ham; cela est effectivement arrivé bu narsa chindan ham sodir bo‘ldi; haqiqatdan ham shunday; vous étiez hier ici? – oui, effectivement siz kecha bu erda bo‘lganmisiz? – ha, chindan ham bo‘lganman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > effectivement

  • 2 nouvellement

    adv. yaqinda, yaqindagina; il est nouvellement arrivé u yaqinda keldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nouvellement

  • 3 arriver

    vi.
    1. kelmoq, yetib kelmoq; arriver par le train, en auto poyezdda, mashinada kelmoq
    2. yaqinlashmoq, yaqin kelmoq
    3. biron darajaga yetmoq, bo‘yi o‘smoq, bo‘yi balandlashmoq; cet enfant grandit beaucoup, il m'arrive déjà à l'épaule bu bola juda o‘sib ketdi, uning bo‘yi yelkamga yetib qoldi
    4. erishmoq, yetishmoq, muvaffaq bo‘lmoq; arriver à un certain âge ma'lum yoshga yetmoq; j'arrive à faire des économies men pul yig‘ishga muvaffaq bo‘ldim
    5. muvaffaqiyat qozonmoq, muvaffaqiyatga erishmoq; martabasi oshmoq; un individu qui veut à tout prix arriver qanday bo‘lmasin, har qanday yo‘l bilan mavqega erishishni istovchi shaxs
    6. tilga olmoq, til tekkizmoq; to‘xtalmoq, to‘xtalib o‘ tmoq; kelmoq; quant à cette question, j'y arrive bu masalaga kelsak, men unga to‘xtalyapman
    7. en arriver à kelmoq, hosil qilmoq; j'en arrive à la conclusion men xulosa qilmoqdamanki; j'en arrive à me demander s'il n'a pas raison pirovardida balki u haqdir degan xulosaga kelyapman
    8. kelmoq (ega narsani ifodalaydi); un colis est arrivé pour vous sizga posilka keldi
    9. yetib kelmoq, eshitilmoq; le bruit est arrivé jusqu'à ses oreilles shovqin ungacha eshitilardi
    10. yetmoq; kelmoq; l'eau lui arrive à la ceinture suv uning beligacha yetdi
    11. yaqinlashmoq, boshlanmoq; tushmoq; l'hiver arrive qish yaqinlashmoqda; la nuit arrive qorong‘u tushmoqda
    12. bo‘lmoq, bo‘lib o‘ tmoq; ro‘y bermoq; yuz bermoq, sodir bo‘lmoq; kelib chiqmoq, chiqmoq; cela peut arriver à tout le monde hamma bilan ham bunday narsa sodir bo‘lishi mumkun
    13. v.impers. il est arrivé un train poyezd keldi; il arrive un moment où on peut choisir tanlaydigan payt keladi; quoi qu'il arrive nima bo‘lishidan qat'iy nazar; si jamais il m'arrive quelque chose agar menga bir narsa bo‘lib qolsa, agar o‘lib-netib qolsam.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > arriver

  • 4 pour

    I conj.
    1. uchun, evaziga, o‘rniga; je l'ai eu pour rien, pour une bouchée de pain men buni arzimagan narsa evaziga, bir tishlam non evaziga oldim; fam. pour pas un rond suv tekinga; il en a été pour son argent, pour ses frais. u ikki qo‘lini burniga tiqib qolaverdi; prendre, dire un mot pour un autre bir so‘zning o‘rniga boshqa birini olmoq, ishlatmoq; elle l'a pris pour son frère. u uni o‘zining akasi deb o‘ylayapti; dans un an, jour pour jour bir yildan so‘ng, kun-bakun; elle lui ressemblait trait pour trait. u unga aynan o‘xshaydi, u uning huddi o‘zi
    2. mourir pour mourir, autant que ce soit de mort subite. o‘lmoq kerak, hattoki bu kutilmagan o‘lim bo‘lsa ham
    3. uchun, sifatida; avoir la liberté pour principe prinsip uchun ozodlikka ega bo‘lmoq; prendre pour époux kuyovlikka olmoq; avoir M. Durand pour professeur janobi Duranni o‘ziga o‘qituvchilikka olmoq; il les a pour élèves ular uning o‘quvchilari; elle passe pour folle. uni ahmoq deb hisoblashadi; pour le moins eng kamida, hech bo‘lmaganda; loc.fam. pour de bon tufayli, sababli; fam. pour de vrai haqiqatda, aslida
    4. o‘rniga, uchun; payer pour qqn. biror kishi uchun, o‘rniga to‘lamoq
    5. loc. en tout et pour tout faqatgina, yolg‘izgina
    6. pour moi, je pense que men esa, men o‘ylaymanki; pour ma part o‘z tomonimdan, men esa; pour ce qui est de -ga kelsak, -ga kelganda, -ning haqida; pour un artiste, c'est un artiste! mana sizga artist!
    7. biror kishiga kelganda, uchun; elle est tout pour moi. u mening bor-yo‘g‘im; ce n'est un secret pour personne. bu hech kim uchun sir emas
    8. partir pour le Japon Yaponiyaga jo‘namoq; les voyageurs pour Lyon Lionga ketayotgan sayohatchilar
    9. c'est pour ce soir. bu shu kecha uchun; pour six mois olti oyga; pour le moment shu zahotiyoq; pour quand? qachonga? pour dans huit jours bir haftaga; fam. alors c'est pour aujourd'hui ou pour demain? xo‘sh bugunmi, ertagami? pour une fois, pour cette fois je te pardonne bir safar, bu safar men seni kechiraman; pour le coup bu safar
    10. c'est pour vous bu sizga, siz uchun; film pour adultes kattalar uchun film; ellipt.fam. c'est fait pour bu shuning uchun ataylab qilingan; médicament pour la grippe gripga qarshi dori; s'est pour son bien bu o‘zining foydasi uchun; pour le cas où holda, -ga (-ka, -qa); nisbatan; sa haine pour lui. unga nafrati; tant mieux, tant pis pour lui o‘ziga yaxshi, o‘ziga yomon; prier pour qqn. birov uchun duo qilmoq; chacun pour soi har kim o‘ziga; être pour tarafdori bo‘lmoq; je suis pour cette décision. men bu qaror tarafdoriman; je suis pour men tarafdorman
    11. pour +inf biror narsa qilish uchun; faire l'impossible pour réussir erishish uchun iloji yo‘q narsani qilmoq; travailler pour vivre yashash uchun ishlamoq; pour quoi faire? nima qilish uchun? loc.fam. ce n'est pas pour dire, mais il a du culot. gap yo‘q, u haqiqatdan ham yuzsiz; c'est pour rire bu kulish uchun
    12. pour que uchun; il faudra du temps pour que cela réussisse. bunga erishish uchun vaqt kerak; iron. c'est ça, laisse ton portemonnaie sur la table pour qu'on te le vole! xuddi shunday, karmoningni stol ustida qoldir, uni o‘g‘irlab ketishsin! pour que … ne pas masin deb; il ferma les fenêtres pour que la chaleur ne sorte pas. Issiq chiqib ketmasin deb, u derazalarni yopti
    13. pour son malheur, il a cédé. o‘zining boshiga balo qilib u yon berdi; pour réussir il a besoin d'être plus sûr de lui muvaffaqiyat qozonish uchun u o‘ziga yana ham ishonganroq bo‘lishi kerak; ce projet n'est pas pour me déplaire bu reja menga yoqmasligi uchun emas
    14. assez trop … pour que -sin deb, uchun, -sin uchun yetarli, ortiqcha; j'ai assez insisté pour qu'il vienne. men uni kelsin deb juda harakat qildim. il faut, il suffit … pour que uchun kerak, yetarli; il suffit que j'en parle pour que ça n'arrive pas. buning yuz bermasligi uchun mening bu haqda gapirishimning o‘ziyoq kifoya
    15. sababli, tufayli; on l'admire pour ses qualités uning yaxshi sifatlari uchun uni hurmat qiladilar; il a été puni pour ses mensonges. u yolg‘onchiligi uchun jazo olgan edi; pour un oui, pour un non. har qanday holda; pour sa peine o‘zining boshiga; pour quoi? pour quelle raison? nega? nima sababdan? le magasin est fermé pour cause de maladie. kasallik sababli magazin yopiq; et pour cause! yaqqol sabablarga ko‘ra!
    16. il a été puni pour avoir menti. aldaganligi uchun u jazolanadi
    17. litt. agar-ki, bo‘lsa ham, qaramay; pour intelligent qu'il soit, il ne réussira pas sans travail. dono bo‘lsa ham u mehnatsiz erisholmaydi; pour peu que ozgina, agar-ki ozgina bo‘lsa; pour autant que imkoni, iloji boricha
    18. pour être riche, ils n'en sont pas plus heureux (en sont-ils plus heureux) boy bo‘lishlariga qaramay, ular bundan umuman baxtli emas
    II nm.inv. passer, considérer le pour et le contre yaxshi va yomon tomonlarini taroziga solib ko‘rmoq, ko‘rib chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pour

  • 5 chose

    I nf.
    1. narsa, buyum, ashyo; c'est une chose bien agréable que de rencontrer un ami do‘stni uchratishday rohati jon narsa bormi! il se passe ici des choses bizarres g‘alati, qiziq voqealar bo‘ layotibdi
    2. borliq, haqiqat, fakt; regarder les choses en face haqiqat yuziga tik boqmoq, qaramoq; un tas de choses bir butun, to‘da borliq; les choses humaines, de ce monde olam borlig‘i; la nature des choses tabiat borlig‘i, borliq tabiati; c'est chose faite bo‘ lgan voqea, fakt; dites-lui bien des choses de ma part mendan yaxshi gaplarni, istaklarni aytib qo‘ying; loc. autre chose boshqa narsa; c'est autre chose, tout autre chose bu butunlay boshqa narsa; la même chose shunday narsa; ce n'est pas la même chose bu ayni shunday emas; quelque chose nimanidir; il lui est arrivé quelque chose unga nimadir bo‘lgan; peu de chose muhim emas; c'est bien peu de chose bu juda muhim emas
    II nm.
    1. shunaqa, shunday narsa
    2. bu (odam haqida); j'ai vu monsieur chose men anavi odamni ko‘rdim (oti nima ediya)
    III adj. être tout chose kayfi buzuq bo‘lmoq, o‘zini yomon his qilmoq; je suis tout chose men o‘zimni yomon his qilayotibman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > chose

  • 6 pas

    nm.inv.
    1. qadam, odim; loc. revenir sur ses pas orqasiga qaytmoq
    2. faux pas toyish, toyib ketish, qoqilish, qoqilib ketish; fig. xato, xato ish, xatolik
    3. iz; des pas dans la neige qordagi izlar
    4. qadam; c'est à deux pas d'ici bu yerdan ikki qadam
    5. qadam; qadam qo‘yish, qadamlash, yurish; allonger, ralentir le pas qadamini tezlatmoq, sekinlatmoq; loc. j'y vais de ce pas men ketdim (kutgani vaqtim yo‘q); au pas qadamlab, qadam tashlab; aller, avancer au pas qadam tashlab yurmoq, qadam tashlab bormoq; au pas de gymnastique, au pas de course yugurib, chopib; mil. marcher au pas baravar qadam tashlamoq; loc. mettre qqn. au pas birovni bo‘ysundirmoq, jilovlamoq
    6. pa (raqsda); esquisser un pas de tango tango pasini qilmoq; pas de deux pa-de-de
    7. yurish, qadam tashlash (hayvon)
    8. o‘ tish; loc. prendre le pas sur qqn. biron kishidan o‘tib ketmoq; céder le pas à qqn. biror kishini oldinga o‘tkazib yubormoq
    9. tor o‘tish joyi; géog. bo‘g‘oz; franchir le pas bo‘g‘ izdan o‘ tmoq; le pas de Calais Pa de Kale bo‘g‘ozi
    10. loc. se tirer, sortir d'un mauvais pas og‘ir, mushkul sharoitdan qutulmoq, chiqmoq
    11. le pas de la porte ostona; loc. pas de porte savdo fondiga kirish uchun arendatorga to‘lanadigan badal
    12. techn. qadam (biror mexanizm yoki detalning muayyan yo‘nalishda siljish masofasi); un pas de vis burama mixning bir aylanishdagi harakati.
    adv.
    1. fe'lning inkori: je ne parle pas men gapirmayapman; je ne vous ai pas vu men sizni ko‘rmadim; il espère ne pas le rencontrer u uni uchratmaslikka umid qiladi; il n'est pas encore arrivé u hali kelmadi; ce n'est pas tellement difficile bu shunchalik qiyin emas; loc. ce n'est pas que ce n'est pas qu'il ait peur, mais bu uning qo‘rqqanidan emas, balki
    2. qisqartma (javob, undov); non pas yo‘q; pas de chance! omad kelmadi! pourquoi pas? nima uchun yo‘q, nega shunday bo‘lmasin? ils viennent ou pas? ular kelishadimi yoki yo‘q? pas un hech biri; il est paresseux comme pas un u hammasidan ham dangasaroq
    3. une femme pas sérieuse jiddiy bo‘lmagan xotin
    4. fam. pleure pas! yig‘ lama! on sait pas bilmayman; on ose pas jur'at qilolmayman; je veux pas xohlamayman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pas

  • 7 passer

    I vi.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq; halte, on ne passe pas! to‘xtang, o‘tish mumkin emas
    2. o‘ tmoq, o‘ tib turmoq, bormoq; je passe ici souvent men bu yerdan tez-tez o‘ tib turaman; il passera dans une heure u bir soatdan so‘ng o‘tadi
    3. (à) kirib o‘ tmoq; elle est passée à la maison u uyga kirib o‘tdi
    4. loc. passer inaperçu sezilmay, bilinmay, ko‘rinmay o‘ tib ketmoq, hech kim bilmay qolmoq
    5. bo‘lmoq, ko‘rsatilmoq; ce film passe ce soir à la télévision bu film kechqurun televizordan ko‘rsatiladi; as-tu entendu la publicité qui passe à la radio? radioda berilgan reklamani eshitdingmi?
    6. o‘tmoq, o‘ tib ketmoq; les jours passaient kunlar o‘ tardi; déjà huit heures, comme le temps passe! allaqachon soat sakkiz bo‘libdi, vaqt qanday tez o‘tadi! le temps passé o‘ tgan vaqt
    7. o‘ tib ketmoq, to‘xtamoq, qolmoq; la douleur est passée og‘riq o‘ tib ketdi; faire passer le mal og‘riqni qoldirmoq; loc. passer de mode modadan, udumdan qolmoq; loc.fam. le plus dur est passé eng og‘iri, qiyini o‘ tdi; il leur a fait passer le goût du pain, l'envie de rire u ularning kunini ko‘rsatdi
    8. rangi o‘chmoq, o‘ngmoq, xiralashmoq (rang); le bleu passe au soleil havo rang quyoshda o‘ngadi
    9. hisoblanmoq, sanalmoq, deb topilmoq; elle passait pour coquette u tannoz xotin sanalar edi; il a lontemps passé pour l'auteur de ce roman u uzoq vaqt bu romanning muallifi hisoblandi; faire passer pour qilib ko‘rsatmoq; elle le fait passer pour un génie u uni dono qilib ko‘rsatadi; elle se faisait passer pour sa femme u o‘zini uning xotini qilib ko‘rsatar edi
    10. deb sanalmoq, topilmoq, qabul qilinmoq (narsa); cela peut passer pour vrai bu haqiqat deb topilishi mumkin
    II vt.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq, bosib o‘ tmoq; passer une rivière daryodan o‘ tmoq; elle a passé la frontière u chegaradan o‘ tdi
    2. passer un examen imtihon topshirmoq, imtihondan o‘tmoq; il a dû passer trois fois le baccalauréat pour l'obtenir bokalavrlikni olish uchun, unga uch marta imtihon topshirishga to‘g‘ri keldi; loc. passer la rampe muvaffaqiyat qozonmoq; cette scène ne passe pas, passe très mal la rampe bu saxna ketmayapti, muvaffaqiyat qozonmayapti
    3. o‘ tkazmoq, kechirmoq (vaqtga nisbatan); passe de bonnes vacances! ta'tilni yaxshi o‘ tkaz! vous passerez la soirée avec nous siz kechani biz bilan o‘ tkazasiz; j'ai passé une heure à (pour faire, sur) ce travail men bir soatni shu ish ustida o‘ tkazdim; loc.fam. passer un mauvais, un sale quart d'heure yoqimsiz daqiqalarni boshidan kechirmoq; passer le temps à (+inf) vaqtini biror narsa qilish bilan o‘tkazmoq; il passe son temps à manger u vaqtini ovqat yeyish bilan o‘ tkazadi; pour passer le temps vaqt o‘ tkazish uchun, ermak uchun
    4. esidan chiqarmoq, tushirib qoldirmoq, tashlab ketmoq; passer une ligne bir qotorni tushirib qoldirmoq; passez, passons les détails qoldiring, tafsilotlarni tashlab ketaveraylik; passer son tour o‘z navbatini o‘tkazib yubormoq (o‘yinda yoki jamiyatda); je passe! men pas! j'en passe, et des meilleurs men hali hammasini aytayotganim yo‘q (ko‘p joylarini tashlab ketdim)
    6. passer qqch. à qqn. ruxsat bermoq, kechirmoq; ses parents lui passent tout uning ota-onasi uning hamma narsasini kechirishadi; passez-moi l'expression, mais c'est un emmerdeur ibora uchun kechirasiz-u, bu bir mijgov
    5. o‘tmoq, bosib o‘ tmoq, oshmoq; passer son chemin yo‘lini davom ettirmoq, yo‘ lida davom etmoq; passer un col, une montagne dovondan, tog‘dan oshmoq; loc. passer le cap ma'lum yoshdan oshmoq, qiyinchilikdan o‘ tmoq; passer les limites, les bornes chegaradan chiqmoq, haddidan oshmoq; il a passé la limite d'âge u yosh chegarasidan o‘ tdi (uning yoshi bu ish uchun o‘tdi)
    6. bir joydan ikkinchi bir joyga o‘ tkazmoq; passer des marchandises en fraude mollarni g‘ayriqonuniy ravishda o‘ tkazmoq; chiqarmoq; il passa la tête à la portière u avtomobil derazasidan boshini chiqardi; ishlatmoq, biror narsa bilan artib, yig‘ishtirib chiqmoq; passer l'aspirateur dans le salon pilesos bilan mehmonxonani yig‘ishtirmoq; passer, une matière sur qqch. biror narsani biror narsaning ustiga yoymoq; passer qqch. à une matière biror narsani biror narsaning ustiga yopmoq, surtmoq; tu passeras une couche de mortier sur le mur avant de le passer à la chaux devorni oqlashdan oldin, sen uni ohakli rastvor bilan suvaysan
    7. passer qqn. par topshirmoq, o‘tkazmoq, mahkum qilmoq; loc. il a été passé par les armes u otib tashlangan edi
    8. suzmoq; suzib, filtrlab o‘ tkazmoq, elamoq; passer le café qahvani suzmoq; instrument pour passer le thé choy suzgich
    9. ko‘rsatmoq, eshittirmoq, qo‘ymoq, qo‘yib bermoq; passer un film film ko‘rsatmoq; il m'a passé des diapositives u menga diapozitiv qo‘yib berdi; tu passes toujours le même disque sen doim bir xil plastinkalarni qo‘yasan
    10. kiymoq; kurtka kiymoq; le temps de passer une veste, j'arrive kurtkamni kiyib olay, ketyapman
    11. ulamoq, qo‘shmoq, o‘ tmoq (tezlik haqida); passe le petit braquet! kichik charxga o‘ t! passe en troisième! uchinchiga o‘ t!
    12. passer qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga berib yubormoq, berib qo‘ymoq, o‘ tkazib yubormoq; passez-moi le café, le sel, la salière menga qahva, tuz, tuzdonni berib yubor; passe-le-moi uni menga o‘tkazib yubor, berib yubor; loc. ils se sont passé le mot ular gapni bir joyga qo‘yishdi; passer la parole à qqn. birovga so‘z navbatini bermoq; passer un coup de fil (de téléphone) birovga qo‘ng‘iroq qilmoq, sim qoqmoq; passez-moi monsieur le directeur meni janob direktor bilan ulang; passer une maladie à qqn. biror kasallikni birovga yuqtirmoq, o‘tkazmoq; passer le pouvoir à qqn. hokimiyatni biror kishiga topshirmoq, vakolatni topshirmoq
    13. tuzmoq, bog‘lamoq, o‘rnatmoq; passer un contrat, un accord avec qqn. biror kishi bilan shartnoma, bitim tuzmoq; passer (la, une) commande buyruq bermoq
    III se passer vpr.
    1. o‘ tmoq, kechmoq, o‘tmoq, davom etmoq (narsa); la visite s'est passée en un quart d'heure tashrif chorak soat davom etdi; ça va se passer bu o‘tib ketadi; il ne se passe pas de jour sans qu'il téléphone uning telefon qilmagan kuni yo‘q
    2. bo‘lib o‘tmoq, kechmoq; l'action du film se passe au XVIe siècle film voqealari XVI asrda bo‘lib o‘ tadi; tout se passe bien? hammasi yaxshi bo‘lyaptimi? ça s'est mal passé bu yomon o‘ tdi; loc. ça ne se passera pas comme ça bu shundayligicha qolavermaydi; impers. que ce passe-t-il? nima bo‘lyapti?
    3. (de) yordamisiz, bir o‘zi bajarmoq; muhtoj bo‘lmaslik, hojat yo‘qlik; cette déclaration se passe de commentaires bu bayonot izohga muhtoj emas
    4. biror narsasiz ham yashamoq, kuni o‘tmoq; se passer d'argent, de cinéma pulsiz, kinosiz ham yashamoq; je me passerai bien de cette corvée! mening bu naryadsiz ham kunim o‘ taveradi! nous nous en passerions bien! bizning usiz ham kunimiz o‘ tadi! on ne peut se passer de lui usiz bo‘lmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passer

  • 8 pendant

    -ante
    adj.
    1. osilgan, osilib turgan; les bras pendants pastga osilgan qo‘llar; les chiens haletaient, (la) langue pendante tili osilgan, itlar harsillashar edi
    2. affaire, question pendante yechimini kutayotgan (havoda qolgan) ishlar, masalalar.
    nm. zirak, boldoq, sirg‘a, isirg‘a; cette estampe est le pendant de l'autre bu estamp boshqasining jufti; faire pendant à, se faire pendant simmetrik bo‘lmoq; les deux tours du château se font pendant qasrning ikki minorasi simmetrik joylashgan.
    prép.
    1. paytida, davrida, davomida; il a été malade pendant le voyage sayohat paytida u kasal edi; il est arrivé pendant la nuit u kechqurun keldi
    2. davomida, mobaynida; j'ai attendu (pendant) deux heures men ikki soat kutdim; il s'est tu (pendant) un long moment u uzoq vaqt jim qoldi; elle a dansé (pendant) toute la soirée u butun kecha raqsga tushdi; pendant ce temps shu paytda; avant, pendant et après la guerre urushdan oldin, urush paytida, urushdan keyin; amusons-nous pendant que nous sommes jeunes yoshlik paytimizda xursandchilik qilib qolaylik; pendant que j'y pense, je dois vous dire men bu haqda o‘ylayotgan ekanman, men sizga aytishim kerak; iron. c'est ça, pendant que vous y êtes, prenez aussi mon portefeuille shunday, modomiki siz shu darajaga yetibsiz, mening hamyonimni ham oling.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pendant

  • 9 moins

    I adv.
    1. ozroq, kamroq; il travaille moins u kamroq ishlaydi; il est moins grand que son frère u akasiga qaraganda kichikroq; un peu plus ou un peu moins bir oz ko‘proq yoki bir oz kamroq; trois fois moins cher uch barobar arzonroq; non moins que xuddi, shuningday; pas moins shuncha, qancha bo‘lsa shuncha; loc. plus ou moins ozroq yoki ko‘proq; ni plus ni moins ko‘p ham oz ham emas
    2. le moins eng oz, eng kam; pas le moins du monde hech, hech bir, sira, zarracha ham, aslo, zinhor; c'est la robe la moins chère que j'aie trouvée bu ko‘ylak men topa olganlarimning ichida eng arzoni
    3. au moins hech bo‘lmaganda, loaqal, aqalli, kamida; si, au moins il était arrivé à temps! hech bo‘lmaganda u vaqtida kelganda edi! il y a au moins une heure kamida ikki soat bor; du moins har holda, lekin, shunday bo‘lsa ham; il a été reçu premier, du moins il le prétend u birinchi bo‘lib qabul qilingan edi, har holda uni bunga haqqi bor; tout au moins, pour le moins eng kamida, kam, oz deganda, ozi bilan
    4. oz qism, oz narsa; cela coûte moins bu arzonroq, ozroq turadi; ni plus ni moins oz ham ko‘p ham emas, roppa-rosa; moins de ozroq, kamroq; moins de vingt kilos yigirma kilodan ozroq; les moins de vingt ans yigirma yoshdan kichiklar; de moins, en moins kamida, hech bo‘lmaganda; il y a un élève en moins kamida bitta o‘quvchi bor
    5. loc. à moins de, que -sa agar, -dan tashqari agar; j'irai chez vous à moins que vous ne sortiez siz agar uyingizdan chiqib ketib qolmasangiz men siznikiga boraman
    II nm.
    1. eng kami, eng ozi, eng kichigi; loc. qui peut le plus peut le moins eng ko‘pini qila olgan eng ozini ham qila oladi
    2. le signe moins minus, ayirish belgisi
    III prép.
    1. ayirsa, olinsa, kam; six moins quatre font deux oltidan to‘rtni ayirsa ikki qoladi; dépêchez-vous, il est presque moins dix tezroq bo‘ling, qariyb o‘nta kam bo‘lib qoldi
    2. il fait moins dix (degrés) o‘n darajadan kam bo‘layapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moins

  • 10 moment

    nm.
    1. moment, vaqt, on, payt, lahza; les moments de la vie, de l'existence hayot, turmush onlari; un petit, un long moment qisqa, uzun lahzalar; célébrité, succès du moment paytning sharafi, yutuqlari
    2. lahza, on, fursat, dam, daqiqa, nafas, ko‘z ochib yumguncha o‘ tadigan vaqt; en un moment bir lahzada; dans un moment oz fursatdan so‘ng; un moment! j'arrive bir daqiqa! boryapman
    3. payt, vaqt, daqiqa, lahza; bons moments yaxshi paytlar; c'est un mauvais moment à passer bu o‘tkinchi bir yomon payt; n'avoir pas un moment à soi o‘ziga qaragani bir daqiqa ham vaqti bo‘lmaslik
    4. payt, fursat, mavrid; profiter du moment paytdan foydalanib qolmoq; ce n'est pas le moment bu mavridi emas; c'est le moment ju jamais bu ayni fursati yoki bunday fursat hech qachon bo‘lmaydi
    5. loc. au moment paytida, davrida; au moment de biror narsa qilinayotgan paytida; au moment de partir ketish paytida; loc.prép. au moment où davrda, paytda; à un moment donné berilgan bir davrda; loc.adv. à tout moment, à tous moments har doim, to‘xtovsiz; à aucun moment hechqachon; en ce moment shu paytda, hozir; sur le moment o‘sha paytda, paytida; par moment payti-payti bilan; d'un moment à l'autre hozir, mana-mana
    6. loc.prép. du moment où, que chunki, negaki, modomiki; du moment que tu es d'accord modomiki sen rozi ekansan.
    nm.techn. moment, vaqt; moment d'un vecteur par rapport à un point vektorning biror nuqtaga nisbatan vaqti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moment

  • 11 aussitôt

    I adv. darhol, darrov, tez, tezda, birpasda, bir zumda, bir lahzada, zumda, lahzada; bilanoq; il est arrivé aussitôt aprés mon départ men jo‘nab ketishim bilanoq u keldi; aussitôt aprés avoir déjeuné il est parti ovqatlanib bo‘lishi bilanoq, ovqatlangach darhol jo‘nab ketdi
    II loc.conj. aussitôt que bilanoq, hamonoq; il le reconnut aussitôt qu'il le vit uni ko‘rishi bilanoq tanidi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aussitôt

  • 12 avatar

    nm.
    1. ko‘ngilsizlik, ko‘ngilsiz voqea; og‘ir, qiyin, mushkul, mashaqqatli ahvol, tashvish; il lui est arrivé une série d'avatars u turli ko‘ngilsizliklarga duchor bo‘ ldi
    2. boshqa narsaga aylanish, o‘zgarish; le projet est passé par bien des avatars loyiha bir necha marta o‘zgarishga uchradi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avatar

  • 13 juste

    I adj.
    1. adolatli, odil, haqqoniy, to‘g‘ri; un homme juste et généreux adolatli va olijanob kishi; une cause juste to‘g‘ri ish; à juste titre haqqoniy ravishda, odilona, haqqoniylik, odillik, adolat bilan, to‘g‘ri
    2. aniq, to‘g‘ri, rost, bexato, to‘g‘ri ko‘rsatadigan; ma montre indique l'heure juste mening soatim to‘g‘ri yuradi
    3. tor, siqib, yopishib turadigan, siqiq, siqadigan; ce vêtement est trop juste bu kiyim tor
    4. kam, yetarli emas, yetar-yetmas; un kilo de viande, c'est un peu juste pour toute la famille bir kilo go‘sht butun oila uchun arang yetadi
    II adv.
    1. aniqlik bilan, aniq, to‘g‘ri, durust, rost, chin, haq, bexato; il a vu juste u xato qilmadi
    2. aniq, aynan, to‘g‘ri, rosa, naq, loyiq, loppa-loyiq; à 2 heures juste rosa, naq soat ikkida; je suis arrivé juste pour le début du spectacle spektaklning rosa boshlanish vaqtida keldim; cette robe me va juste bu ko‘ylak menga loppa-loyiq
    3. faqat, atiga, yolg‘iz; il restera juste quelques minutes u faqat bir necha minutgina bo‘ladi; il y avait juste trois personnes u yerda faqat 3 kishigina bor edi
    4. loc.adv. au juste aslida, haqiqatda, aslini olganda, ochig‘i, to‘g‘risi, ochig‘ ini, to‘g‘risini aytganda
    III nm.
    1. adolatli, haqiqatgo‘y, haqgo‘y, odil kishi
    2. relig. taqvodor; le royaume des justes adolat saltanati.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > juste

  • 14 malheur

    nm.
    1. baxtsizlik, musibat, falokat, ofat, balo, fojia, kulfat; un malheur est si vite arrivé! falokat oyoq ostida à quelque chose malheur est bon oyning o‘n beshi qorong‘u bo‘lsa, o‘n beshi yorug‘
    2. ko‘ngilsizlik, ko‘ngilsiz voqea, noqulaylik; fam. retenez-moi ou je fais un malheur! meni ushlanglar, aks holda men bir balo qilib qo‘yaman; malheur! kulfat, falokat! falokat bosib; le malheur a voulu qu'il tombe malade falokat bosib, u kasal bo‘lib qoldi; jouer de malheur kulfat keltirmoq; porter malheur baxtsizlik keltirmoq malheur à ga la'nat, baxti qora bo‘lsin; malheur aux vaincus! yengilganlarning baxti qora bo‘lsin.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > malheur

  • 15 pile

    nf.
    1. ko‘prik ustuni, ko‘prik tiragichi; les piles du pont ko‘prik ustunlari
    2. taxlam, to‘plam; une pile d'assiettes, de bois, de livres, de torchons tarelkalar, yog‘och, kitoblar, lattalar taxlami; mettre en pile taxlamoq.
    nf.
    1. batareya; la pile d'une lampe de poche cho‘ntak lampasining batareyasi
    2. vx. pile atomique atom reaktori.
    nf. tanganing orqa qismi, tersi; pile ou face o‘ngimi tersi (tortishuvli masalani hal qilishda tanga tashlash); tirer, choisir, jouer à pile ou face tanga tashlamoq; le côté pile teskarisi.
    nf.fam. kaltak, ta'zir, sazo; il lui a fichu une pile u uni rosa kelishtirib soldi; son équipe a reçu une de ces piles! uning komandasi rosa ta'zirini edi.
    adv. il s'est arrêté pile u taqqa to‘xtadi; ça tombe pile bu ayni paytida bo‘ldi; on est arrivé pile pour le train de onze heures soat o‘ndagi poyezdga ayni vaqtida kelishdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pile

  • 16 propos

    nm.inv.
    1. litt. maqsad, niyat, murod, muddao; son propos est de +inf uning maqsadi
    2. so‘z, gap; il lui tint des propos blessants u unga qattiq botadigan gaplar aytdi.
    nm.inv.
    1. to‘g‘risida, xususida, haqida; munosabati bilan; je n'ai rien à ajouter à propos de cette affaire, à ce propos bu ish xususida mening hech qanday qo‘shadigan gapim yo‘q; à quel propos? nima to‘g‘risida? à propos de tout et de rien o‘rinli va o‘rinsiz narsalar haqida; il se met en colère à tout propos uning bo‘lar-bo‘lmas narsalarga ham jahli chiqaveradi; à propos, à ce propos ha aytgancha, aytmoqchi, aytganday; ah! à propos, je voudrais vous demander ha aytgancha, men sizdan so‘ramoqchi edim; mal à propos bemahal, bemavrid; noo‘rin, o‘rinsiz
    2. à propos o‘z vaqtida, joyida, mavridida, zarur paytda; o‘rinli, o‘rnida, jo‘yali; tu arrive à propos nous parlillons justement de toi sen paytida kelding, biz aynan sen haqingda gaplashayotgan edik
    3. hors de propos o‘rinsiz, mavridsiz; il est hors de propos de répondre javob berish o‘rinsiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > propos

  • 17 suite

    nf.
    1. davom; la suite du texte matnning davomi; sans suite tushunarsiz, nomutanosib, chalkash; prendre la suite de qqn. biror kishining orqasidan, ortidan bormoq; faire suite à ortidan, izidan bormoq; à la suite de oqibatida, natijasida; à la suite birin-ketin, ketma-ket; il a bu trois verres à la suite u birin-ketin uch stakan ichdi; de suite to‘xtovsiz, qatorasiga; j'ai écrit quatre pages de suite men qatorasiga to‘rt bet yozdim; et ainsi de suite va hokazo; tout de suite shu zahotiyoq, shu onda; venez tout de suite! tez keling! c'est tout de suite après le bureau de tabac bu shundoqqina tamaki do‘konidan keyin; fam. j'arrive de suite hozir ketyapman, mana ketyapman
    2. mulozimlar; l'émir est descendu à l'hôtel avec sa suite amir mulozimlari bilan mehmonxonaga qo‘ndi
    3. keyini, davomi; la suite au prochain numéro davomi keyingi sonda; suite et fin oxirgi bet, oxirgi ko‘rinish; apportez-nous la suite keyingisini olib keling (ovqatni); attendons la suite keyinini kutamiz; dans, par la suite undan keyin, so‘ng
    4. oqibat, natija; les suites d'une maladie kasallikning oqibati; donner suite à davom ettirmoq; suite à votre lettre du -dagi xatingizga javoban; par suite de oqibatida, natijasida
    5. davomi, birin-ketinlik; la conversation n'a été qu'une suite de banalité suhbat chaynalgan gaplarning faqat davomigina edi
    6. mus. suita.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > suite

  • 18 après

    I prép.
    1. so‘ng, keyin; ketma-ket, birin-ketin, navbatma-navbat (zamonda); le printemps vient après l'hiver qishdan keyin bahor keladi; ces événements sont arrivés les uns après les autres bu hodisalar birinketin ro‘y berdi; ils président l'un après l'autre ular navbatma-navbat raislik qilyaptilar; loc.conj. après que -gach, -gandan so‘ng, keyin; il est arrivé après que je sois parti men ketgach, u keldi; d'après binoan, muvofiq
    2. so‘ng, keyin, orqada (makonda); après le pont ko‘prikdan keyin; passez après moi mendan keyin, mening orqamdan
    II adv. keyin, o‘ tgach, so‘ngra; vingt ans après yigirma yildan keyin, yigirma yil o‘tgach.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > après

  • 19 comme

    I conj.
    1. xuddi, kabi, singari, go‘yoki, o‘xshash, qanday, dek; il a réussi comme son frère akasidek uning omadi keldi
    2. boshqalardek; j'oublierai cela comme le reste men buni boshqalardek, qolganlardek unutaman
    3. uchun; comme il vous plaira u sizga yoqqani uchun; faites votre travail comme il faut ishingizni keragidek yaxshi qiling; une personne très comme il faut risoladagidek odam, juda yaxshi kishi; comme ci comme ça yaxshi ham emas yomon ham, o‘rtacha
    4. –dek; je n'ai jamais rencontré d'intelligence comme la sienne men hech qachon uningdek aql-zakovatlini uchratmagandim
    5. je l'ai choisie comme secrétaire men uni kotiblikga tanladim
    6. sababli; comme il arrive demain uning ertaga kelishi sababli
    II adv. qanchalik; qanday; comme c'est cher! qanchalik bu qadrli, aziz! regardez comme il court! qarang, qanday u yugurayapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > comme

  • 20 lorsque

    conj. de temps
    1. paytida, vaqtida; lorsqu'il est arrivé, nous finissions de déjeuner u kelgan paytida, biz tushlikni tugatayotgan edik
    2. shunday ekan, modomiki; on fait des discours lorsqu'il faut agir modomiki nutq so‘zlash kerak ekan, harakat qilmoq kerak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lorsque

См. также в других словарях:

  • Qu'est-il arrive a Baby Jane ? — Qu est il arrivé à Baby Jane ? Qu est il arrivé à Baby Jane ? Bette Davis et Joan Crawford Titre original …   Wikipédia en Français

  • Qu'est-il arrivé à Baby Jane ? — Qu est il arrivé à Baby Jane ? Bette Davis et Joan Crawford …   Wikipédia en Français

  • Qu'est-il arrivé à baby jane ? — Qu est il arrivé à Baby Jane ? Bette Davis et Joan Crawford Titre original …   Wikipédia en Français

  • Qu’est-il arrivé à Bette Davis et Joan Crawford ? — Qu’est il arrivé à Bette Davis et Joan Crawford ? est une pièce de théâtre de Jean Marbœuf, mise en scène Didier Long au Théâtre des Bouffes Parisiens et au Théâtre du Chêne Noir en 2008. Sommaire 1 Argument 2 Fiche technique 3 …   Wikipédia en Français

  • Qu'est-il arrivé à Baby Jane? — Whatever Happened to Baby Jane?    Drame psychologique de Robert Aldrich, avec Bette Davis (Baby Jane), Joan Crawford (Blanche), Victor Buono (Edwin Flagg), Anna Lee (Mme Bates), Marjorie Bennett (Della Flagg).   Scénario: Lukas Heller, d après… …   Dictionnaire mondial des Films

  • arrivé — arrivé, ée [ arive ] adj. • de arriver 1 ♦ Premier, dernier arrivé : celui qui est arrivé le premier, le dernier. « il n a pu faire autrement que de servir d abord les premiers arrivés » (A. Gide). 2 ♦ Qui a réussi (socialement,… …   Encyclopédie Universelle

  • arrivé — arrivé, ée (a ri vé, vée) part. passé. 1°   Qui a pris terre. Arrivé au port. 2°   Venu dans un lieu par eau, par voiture, à cheval, etc. Arrivé en diligence. 3°   Venu, en général. Arrivé en Afrique. Vous êtes bien aise de le voir arrivé. à… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Arrive-avant — Arrivé avant La relation arrivé avant (anglais happened before), notée , est un ordre partiel (relation binaire irréflexive, antisymétrique et transitive) sur les évènements basé sur la causalité de deux évènements dans un système distribué… …   Wikipédia en Français

  • Est! Est!! Est!!! Di Montefiascone — DOC Est! Est!! Est!!! Di Montefiascone Décret d’appellation 03/03/1966   Date de parution au Journal officiel italien 07/05/1966, n 111 Rendement (raisin/hectare) 130 q …   Wikipédia en Français

  • Est! Est!! Est!!! di Montefiascone — DOC Est! Est!! Est!!! Di Montefiascone Décret d’appellation 03/03/1966   Date de parution au Journal officiel italien 07/05/1966, n 111 Rendement (raisin/hectare) 130 q Re …   Wikipédia en Français

  • Est! est!! est!!! di montefiascone — DOC Est! Est!! Est!!! Di Montefiascone Décret d’appellation 03/03/1966   Date de parution au Journal officiel italien 07/05/1966, n 111 Rendement (raisin/hectare) 130 q …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»