-
1 problème
nm.1. masala; poser, soulever un problème, un fau problème biron bir masalani, noto‘g‘ri masalani qo‘ymoq, ko‘ tarib chiqmoq; résoudre un problème masalani yechmoq; c'est la clef du problème bu masalaning kaliti, o‘zagi; énoncé, solution d'un problème masalaning berilishi, yechimi; faire un problème d'algèbre algebradan masalani yechmoq, ishlamoq2. muammo, chigal masala, qiyinchilik, problema; les problèmes de la circulation yo‘l harakati muammosi; le problème palestinien palestin muammosi; loc. faire, poser problème muammo tug‘dirmoq; un problème, des problèmes d'argent pul muammosi, masalasi; fam. il n'y a pas de problème bu qiyin emas, gap yo‘q; il est à l'âge où l'on a des problèmes u qarib, miyasi aynib qolgan. -
2 agricole
adj. qishloq xo‘jaligiga, dehqonchilikka oid; un pays agricole qishloq xo‘jaligi, dehqonchilik bilan shug‘ullanadigan mamlakat, agrar mamlakat; les travaux agricoles qishloq xo‘jalik ishlari, dehqonchilik; les produits agricoles qishloq xo‘jalik mahsulotlari; les problèmes agricoles qishloq xo‘jalik muammolari; population agricole dehqonchilik bilan shug‘ullanuvchi aholi; un ouvrier agricole qishloq xo‘jaligidagi ishchi; un ingénieur agricole muhandis-agronom. -
3 éducation
nf.1. tarbiya, tarbiyalash; tarbiya berish; ta'lim-tarbiya, maorif, o‘qish, o‘qitish, ilm berish, ilm olish; l'éducation des enfants bolalar tarbiyasi; faire l'éducation de qqn. biror kimsaning tarbiyasi bilan shug‘ullanmoq; les problèmes de l'éducation tarbiya muammolari; le Ministère de l'Éducation nationale Xalq ta'limi vazirligi (Fransiyada)2. tarbiya; rivojlanish; rivojlantirish, o‘stirish; l'éducation morale axloqiy tarbiya; l'éducation de la mémoire yodda saqlash qobiliyatini o‘stirish3. bilim, ma'lumot, bilim darajasi, bilimlilik; tarbiya ko‘rganlik, boadablik; son éducation en ce domaine est insuffisante bu sohada uning ma'lumoti etarli emas; il a de l'éducation u tarbiya ko‘rgan. -
4 passion
nf.1. ehtiros; obéir, résister à ses passions, vaincre ses passions ehtirosga berilmoq, ehtirosga berilmaslik, ehtirosni yengmoq2. otashin, qizg‘in muhabbat, ehtiros; déclarer sa passion sevgi izhor qilmoq; l'amour-passion otashin sevgi; passion subite bir ko‘rishda sevib qolish3. la passion de ishqibozlik, ishtiyoq, qattiq berilganlik, mukkasidan ketganlik, jonu dil, o‘chlik, juda yaxshi ko‘rish; la passion du jeu, des voyages o‘yinga, sayohatlarga ishqibozlik; la peinture, les musées, c'est une passion chez lui tasviriy san'at, muzeylar uning jonu dili4. qizishish, ehtiros; il faut résoudre ces problèmes sans passion bu masalalarni ehtiroslarga berilmay hal qilish kerak; céder aux passions politiques siyosiy ehtiroslarga berilib ketmoq5. kuchli his-tuyg‘u, ehtiros, havas6. relig. Iso Masih tortgan azob-uqubat7. fleur, fruit de la passion passifloraning guli, mevasi. -
5 penser
I vi.1. o‘ylamoq, fikr yuritmoq, mulohaza qilmoq; tu ne peux donc pas penser par toi-même? bunga axir o‘zingning aqling yetmaydimi? la faculté de penser fikr, o‘y; penser sur un sujet biror mavzu haqida fikr yuritmoq; penser juste to‘g‘ri fikr yuritmoq; la façon de penser de qqn. birovning fikri; loc. je vais lui dire ma façon de penser men uning haqida qanday fikrda ekanligimni o‘ziga aytaman; une chose qui donne, qui laisse à penser o‘ylantiradigan, o‘ylashga majbur qiladigan narsa2. fikrga ega bo‘lmoq, fikrlamoq, o‘ylamoq; tu penses ou tu rêves? sen o‘ylayapsanmi yoki xayol suryapsanmi? penser tout haut fikrini, kallasida borini aytmoq; les animaux pensent-ils? hayvonlar fikrlaydimi, o‘ylaydimi?3. (à) haqida o‘ylamoq, o‘ylab ko‘rmoq, fikr yuritmoq; o‘z fikrini, e' tiborini qaratmoq; pensez à ce que vous dites aytayotgan narsangizni o‘ylab ko‘ring; n'y pensons plus bu haqda boshqa o‘ylamaylik, shuni unutaylik; faire une chose sans y penser biror narsani o‘ylamasdan, bexosdan qilib qo‘ymoq4. o‘ylamoq, eslamoq, xotirlamoq; il s'efforçait de ne plus penser à elle u u haqida butunlay o‘ylamaslikka harakat qilar edi; faire penser à xotirasiga solmoq, keltirmoq; xotirasida namoyon qilmoq, esiga solmoq5. o‘ylamoq, g‘amini yemoq, tashvishini qilmoq; penser aux autres boshqalar haqida o‘ylamoq; il faut penser à l'avenir kelajak haqida o‘ylamoq kerak; elle ne pense qu'à s'amuser u faqat o‘ynab-kulib qolishning tashvishini qiladi6. o‘ylamoq, o‘ylab ko‘rmoq, xotirlamoq, eslamoq, o‘ylab qo‘ymoq, xayolida bo‘lmoq; j'essaierai d'y penser men buni eslashga harakat qilaman; j'ai pensé à tout men hamma narsani o‘ylab qo‘ydim; je n'avais pas pensé à cela, je n'y avais pas pensé men bu haqda o‘ylamagan ekanman; sans penser à mal beg‘araz, beixtiyor, o‘ylamasdan, yomonlikni ko‘ngliga keltirmayII vt.1. o‘ylamoq, fikrda bo‘ lmoq, hisoblamoq; penser du bien, du mal, beaucoup de bien, de mal de qqn. de qqch. biror kishi, narsa haqida yaxshi, yomon, juda yaxshi, juda yomon fikrda bo‘lmoq; penser qqch. de, à propos de, sur qqch. biror narsani o‘ylamoq, biror narsa haqida, yuzasidan o‘ylamoq; qu'en pensez-vous? bu haqda siz qanday fikrdasiz? loc. il ne dit rien mais il n'en pense pas moins u hech narsa demayapti, lekin u bilgan narsasini aytmayapti2. o‘ylamoq, deb o‘ylamoq, hisoblamoq, ishonmoq, faraz qilmoq; jamais je n'aurais pu penser cela! hech qachon men buni xayolimga ham keltirolmagan bo‘lardim! il n'est pas si désintéressé qu'on le pense u odamlar o‘ylaganchalik xolis emas; intj. tu penses! albatta, turgan gap, shubhasiz, tabiiy! penses-tu! pensez-vous! yo‘g‘-e, unday emas, qo‘ysang-chi, qo‘ysangizchi! penser que deb o‘ylamoq, degan fikrda bo‘lmoq, deb ishonmoq; vous pensez bien que je n'aurais jamais accepté! albatta siz meni hech qachon rozi bo‘lmaydi deb o‘ylayapsiz! je pense qu'il peut; je ne pense pas qu'il puisse men o‘ylaymanki, u qiloladi; men uni qiloladi deb o‘ylamayman; nous pensons avoir résolu ces problèmes biz bu masalalarni hal qildik deb hisoblaymiz3. o‘ylamoq, degan fikrga ega bo‘lmoq; dire ce que l'on pense o‘z fikrini aytmoq; euphém. il lui a flanqué un coup de pied où je pense, où vous pensez u uning men o‘ylagan, siz o‘ylagan joyiga (o‘sha joyiga) boplab tepti (orqasiga); penser que o‘ylab ko‘rmoq, tasavvur qilmoq; pensez qu'elle n'a que seize ans! tasavvur qilinga, u endigina o‘n oltiga kirdi!4. o‘ylamoq, niyat qilmoq, qilmoqchi bo‘lmoq; que pensez-vous faire à présent? hozir nima qilmoqchisiz? je pense m'en aller, renoncer, recommencer men ketmoqchiman, voz kechmoqchiman, qaytadan boshlamoqchiman5. litt. o‘ylab ko‘rmoq, tasavvur qilib ko‘rmoq; penser l'histoire, penser un problème hodisani, masalani tasavvur qilib ko‘rmoq; l'affaire est bien pensée ish yaxshilab o‘ylab ko‘rilgan.nm.litt. xayol, fikr, o‘y; des pensers chagrins le minaient qayg‘uli xayollar uni yemirardi. -
6 polariser
vt.1. polyarizatsiya qilmoq, qutublamoq; qutblarga ajratmoq; lumière polarisée qutblangan yorug‘lik nurlari; fig. bir yerga, bir nuqtaga to‘plamoq, bir narsaga qaratmoq, jalb etmoq, bermoq; ces problèmes polarisent toutes leurs activités bu masalalar ularning faoliyatlarini bir nuqtaga to‘playapti. -
7 porter
I vt.1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoqII vi.1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildiIII se porter vpr.1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti. -
8 préoccuper
I vt.1. tashvishga, xavotirga solmoq, tashvishlantirmoq; ces problèmes me préoccupent depuis longtemps bu masalalar meni ko‘pdan beri tashvishlantirib yuribdi2. butunlay qamrab olmoq, domiga tortmoq; cette idée le préoccupe bu g‘oya uni butunlay qamrab oldiII se préoccuper vpr. tashvishlanmoq, xavotirlanmoq; tashvishga, xavotirga tushmoq; il ne s'en préoccupait guère u bu haqida butunlay tashvishlanmay qo‘ygan edi. -
9 revue
nf.1. ko‘zdan kechirish, ko‘rib chiqish, nazoratdan o‘ tkazish; faire la revue de son matériel de camping kemping jihozlarini ko‘zdan kechirib chiqmoq; la revue de la presse, une revue de presse matbuot obzori2. ko‘rik, parad; la revue du 14 juillet 14 iyul paradi; passer en revue ko‘rikdan o‘ tkazmoq; le général passa le régiment en revue general polkni ko‘rikdan o‘ tkazdi; passer en revue ko‘rib chiqmoq, o‘rganib chiqmoq; nous avons passé en revue les divers problèmes biz turli masalalarni ko‘rib chiqdik3. kundalik umumiy mavzudagi bir necha xil nomerdan tuzilgan estrada-teatr tomoshasi.nf. jurnal; revue littéraire, scientifique adabiy, ilmiy jurnal; s'abonner à une revue jurnalga obuna bo‘lmoq. -
10 sorte
nf. tur, xil, nav; il y a plusieurs sortes de problèmes ko‘p turli masalalar bor; cette sorte de gens bu xil odamlar; une sorte de fraises qulupnayning bir turi; une sorte de qandaydir, bir xil, bir turdagi; c'était une sorte de vagabond bu qandaydir daydi edi; loc. de la sorte shunday, bunday, shu tarzda; pourquoi ris-tu de la sorte? sen nega bunday kulyapsan? en quelque sorte ma'lum darajada, agar ibora joyiz bo‘lsa, go‘yo; tu a eu de la chance, en quelque sorte ma' lum darajada, sening omading bor ekan; de telle sorte que shunday darajada, shunday uslubda; il avait brouillé les pistes de telle sorte qu'on ne l'a jamais retrouvé u izlarini shunday darajada yo‘qotgan ediki, uni hech qachon topisholmadi; de sorte que natijada, shunday qilib; j'étais en retard, de sorte que j'ai manqué le début du film men kech qolgan edim, natijada filmning boshini o‘tkazib yubordim; faire en sorte que shunday qilish kerakki; fais en sorte que tout soit prêt demain shunday qilginki, ertaga hamma narsa tayyor bo‘lsin; faire en sorte de ilojini qilmoq; fais en sorte d'être à l'heure vaqtida bo‘lishning ilojini qil.
См. также в других словарях:
Problemes d'Amerique latine — Problèmes d Amérique latine Problèmes d Amérique latine {{{nomorigine}}} Pays … Wikipédia en Français
Problèmes d'Amérique latine — Pays France Langue Français Périodicité Trimestriel … Wikipédia en Français
Problèmes d'amérique latine — Problèmes d Amérique latine {{{nomorigine}}} Pays … Wikipédia en Français
Problèmes d’Amérique latine — Problèmes d Amérique latine Problèmes d Amérique latine {{{nomorigine}}} Pays … Wikipédia en Français
Problemes communautaires en Belgique — Problèmes communautaires en Belgique Belgique Cet article fait partie de la série sur la politique de la Belgique, sous série sur la politique … Wikipédia en Français
Problèmes communautaires en belgique — Belgique Cet article fait partie de la série sur la politique de la Belgique, sous série sur la politique … Wikipédia en Français
Problèmes linguistique — Problèmes communautaires en Belgique Belgique Cet article fait partie de la série sur la politique de la Belgique, sous série sur la politique … Wikipédia en Français
Problèmes linguistiques de Belgique — Problèmes communautaires en Belgique Belgique Cet article fait partie de la série sur la politique de la Belgique, sous série sur la politique … Wikipédia en Français
Problemes du prix du millenaire — Problèmes du prix du millénaire Les problèmes du prix du millénaire comptent 7 défis mathématiques réputés insurmontables. La résolution de chacun des problèmes est dotée d un prix d un million de dollars américains. Sommaire 1 Description 2… … Wikipédia en Français
Problèmes du Prix du millénium — Problèmes du prix du millénaire Les problèmes du prix du millénaire comptent 7 défis mathématiques réputés insurmontables. La résolution de chacun des problèmes est dotée d un prix d un million de dollars américains. Sommaire 1 Description 2… … Wikipédia en Français
Problemes de Hilbert — Problèmes de Hilbert Lors du deuxième congrès international de mathématiques tenu à Paris en 1900, David Hilbert présenta une liste de problèmes qui tenaient jusqu alors les mathématiciens en échec. Ces problèmes devaient, selon Hilbert, marquer… … Wikipédia en Français