Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

prep+prep

  • 101 or

    nm.
    1. oltin, tilla, zar; pépites, poudre d'or sof holda topilgan, kukun holdagi oltin; or pur, or fin sof oltin; or jaune, or blanc sariq oltin; oqoltin, platina; lingot d'or oltin yombi; pièce, louis d'or tanga, luidor (eski fransuz oltin tangasi); plaqué or qoplama oltin
    2. oltin pul; payer en or oltin bilan to‘lamoq
    3. oltin, tillaga tenglik, bahosiz, bebaho, qimmatbaho; le pouvoir de l'or oltinning quvvati; valoir son pesant d'or tillo bahosida turmoq, oltinga teng bo‘lmoq; j'ai fait une affaire en or men tillaga teng ish qildim; rouler sur l'or boyligi oshib-toshib yotmoq; être cousu d'or ostonasigacha oltindan bo‘lmoq; je ne ferais pas cela pour tout l'or du monde boshimdan zar to‘kishsa ham, men bu ishni qilmayman
    4. qimmatbaho, bahosiz, bebaho; loc. le silence est d'or sukut oltin; fam. en or tilla, tilladan, ajoyib; d'or tilladan, bebaho, bahosiz; coeur d'or tilla yurak; règle d'or oltin qoida; âge d'or oltin davr, eng gullagan davr; siècle d'or oltin asr; l'âge d'or du cinéma kinoning oltin davri
    5. oltin, tillaga o‘xshash; tilla rang; l'or des blés bug‘doyning tilla rangi.
    prép. esa, bo‘lsa; biroq, ammo, lekin; il se dit innocent, or toutes les preuves sont contre lui u o‘zini aybsiz deydi, lekin hamma dalillar esa unga qarshi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > or

  • 102 outre

    nf. mesh, sanoch; outre de vin vino meshi; loc. être gonflé, plein comme une outre meshday shishgan, qorni meshday shishgan.
    I adv.
    1. narigi tomonida, ortida; outre-Atnlantique Atlantikaning narigi tomonida (Amerikada); outre-Manche Lamanshning narigi tomonida; n. les peuples d'outre-mer dengiz orti xalqlari
    2. passer outre chegarasidan o‘tib ketmoq; chegeradan chiqib ketmoq, iltifotsizlik ko‘rsatmoq; je passai outre à son interdiction men uning taqiqlash chegarasidan chiqib ketdim
    II prép. -dan tashqari, shu bilan birgalikda; outre le fait que bu dalildan tashqari; loc.adv. outre mesure o‘ ta, haddan tashqari, haddan ziyod, ortiq darajada; ce travail ne l'a pas fatigué outre mesure bu ish uni haddan tashqari charchatgani yo‘q; loc.adv. en outre -dan tashqari, shu bilan birgalikda, buning ustiga, ustiga ustak, shuningday; il est tombé malade (et) en outre, il a perdu sa place u kasal bo‘lib qoldi, ustiga ustak ish joyini ham yo‘qotdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > outre

  • 103 par

    I prép.
    1. bo‘ylab, orqali, -dan (o‘rin); regarder par la fenêtre derazadan qaramoq; il est passé par la fenêtre u deraza orqali o‘ tdi, derazadan o‘tdi; voyager par le monde, de par le monde dunyo bo‘ylab sayohat qilmoq; -ga, -da; être assis par la terre yerda o‘ tirmoq; voitures qui se heurtent par l'avant oldi bilan, orqali urilgan avtomobillar; par en bas tagi bilan, orqali; par ici, par là bu yerdan, u yerdan; loc. par-ci, par-là u yer-bu yerda; il m'agace avec ses “cher monsieur” par-ci, “cher monsieur” par-là u o‘zining u yerda ham, bu yerda ham “muhtaram janob”i bilan mening jonimga tegib ketdi
    2. davomida, paytida; par une belle matinée go‘zal tong paytida
    3. plusieurs fois par jour kuniga bir necha bor; marcher deux par deux ikkita-ikkita bo‘lib yurmoq
    3. tufayli, orqali, tomonidan; il a été gêné par les arbres uni daraxtlar to‘sib qolgan edi; j'ai appris la nouvelle par mes voisins men bu yangilikni qo‘shnilarim orqali bildim; l'exploitation de l'homme par l'homme insonni inson tomonidan ekspluatatsiya qilish
    4. obtenir qqch. par la force biror narsaga kuch orqali erishmoq; répondre par oui ou non ha yoki yo‘q orqali javob bermoq; envoyer une lettre par la poste xatni pochta orqali jo‘natmoq; elle est venu par avion u samolyotda keldi; il a fini par rire u oxiri kuldi; nettoyage par le vide changyutqich bilan uy yig‘ishtirish; loc. par exemple masalan; par conséquent shunday qilib; par suit sababli, tufayli, natijasida; oqibatida, orqasida; par ailleurs bundan tashqari; par contre ammo, lekin, biroq
    5. de par nomi bilan; de par le roi, de par la loi qirol, qonun nomi bilan
    II adv. par trop ortiqcha, juda, o‘ ta; il est par trop égoïste u o‘ ta shaxsiyatparast.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > par

  • 104 parce que

    loc.prép. chunki, negaki, shuning uchunki.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > parce que

  • 105 part

    nf.
    1. hissa, ulush; tekkan qism, bo‘lak; je prends part à votre douleur men sizning qayg‘ungizga sherikman; pour ma part o‘z tomonimdan, menga qolsa
    2. (faire) part à deux bo‘ lashmoq; faire part de qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga bildirmoq, xabar bermoq
    3. ulush, bo‘lak, qism; diviser en parts, bo‘laklarga, qismlarga bo‘lmoq, bo‘lashmoq; assigner à qqn. une part dans un legs biror kishiga merosning bir qismini belgilab bermoq
    4. aksiya; acheter des parts dans une entreprise bir korxonaning aksiyalarini sotib olmoq; il faut que chacun paye sa part har kim o‘z payini qo‘shsin
    5. faire la part de nazarga olmoq, hisobga olmoq, nazarda tutmoq; faire la part des choses, la part du feu narsalarni nazarda tutmoq, narsalarning bir qismini in'om qilmoq
    6. bo‘lak, qism; il a perdu une grande part de sa fortune u boyligining katta qismini yo‘qotdi; pour une large part katta qismda
    7. taraf, tomon, yoq, yo‘nalish; de la part de tarafidan, nomidan; je viens de la part de mon mari men erim nomidan kelayapman; de toutes parts ou de toute part har tarafdan; d'une part… d'autre part bir tomondan, tarafdan… ikkinchi, boshqa tomondan, tarafdan; nulle part hech qayerda; autre part boshqa bir yerda; quelque part bir joyda, qayerdadir; elle l'avait déjà vu quelque part u uni oldin ham qayerdadir ko‘rgan edi; loc.adv. à part chetga, alohida; mettre qqn.qqch. à part biror narsani chetga qo‘ymoq, biror kimsani chetga tortmoq; prendre qqn. à part pour lui parler biror kimsani gap aytish uchun chetga tortmoq; loc.prép. -dan tashqari, -dan bo‘lak, -dan boshqa; à part lui nous ne connaissons personne biz undan tashqari hech kimni tanimaymiz; adj. à part alohida, alohida-alohida, mustaqil ravishda; occuper une place à part alohida joy egallamoq; th. à part o‘ziga o‘zi, o‘zicha (aktyorning ovoz chiqarib o‘ziga o‘zi aytgan so‘zi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > part

  • 106 passé

    nm.
    1. o‘ tmish, moziy; avoir le culte du passé o‘ tmishga sig‘inmoq, aqidaparast bo‘lmoq
    2. o‘tmish, o‘ tgan hayot, ko‘rmishkechirmish; elle revenait sans cesse sur son passé u to‘xtovsiz o‘z o‘tmishini eslar edi
    3. o‘ tmish, o‘tgan vaqt; le passé, le présent et l'avenir o‘tmish, bugun va kelajak; le passé le plus reculé uzoq o‘tmish, moziy; par le passé oldinlari, ilgarilari
    4. gram. o‘tgan zamon; le passé simple sodda o‘tgan zamon.
    prép. keyin, so‘ng; passé huit heures du soir, les rues sont désertes kechki sakkizdan so‘ng, ko‘chalar bo‘m-bo‘sh.
    -ée
    adj.
    1. o‘tgan, o‘ tib ketgan, ilgarigi; le temps passé o‘ tgan vaqt; il est huit heures passées soat sakkizdan o‘ tdi
    2. xira, tusi ketgan, o‘nggan, rangi o‘chgan; des couleurs passées xira, rangi ketgan bo‘yoqlar
    3. so‘lgan, so‘lib qolgan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passé

  • 107 peine

    nf.
    1. jazo; peine sévère, juste qattiq, odil jazo
    2. jazo (qonun oldida); être passible d'une peine jazoga tortiladigan bo‘lmoq; infliger une peine jazo tayinlamoq; peine pécuniaire jarima; peine privative de liberté ozodlikdan mahrum qilish, qamoq jazosi; peine capitale, peine de mort oliy jazo, o‘lim jazosi
    3. loc.prép. sous peine de bilan qo‘rqitib, deb qo‘rqitib; défense d'afficher sous peine d'amende e'lonlar yopishtirish taqiqlanadi, jarima solinadi.
    nf.
    1. qayg‘u, g‘am, dard-alam, azob-uqubat, kulfat, tashvish, g‘amtashvish; peine de coeur muhabbat g‘ami; avoir de la peine g‘am chekmoq, g‘amda bo‘lmoq; je partage votre peine men sizning qayg‘ungizga sherikman; faire de la peine à qqn. biror kishini tashvishga qo‘ymoq; loc. être comme une âme en peine juda dilgir bo‘lmoq; ichiga chiroq yoqsang, yorimaydigan bo‘lmoq; il errait comme une âme en peine u boshiga mushkul ish tushgan odamday, sandiroqlab yurar edi
    2. og‘ir ish, qiyinchilik; zo‘r berish, kuch, mehnat; ce travail demande de la peine bu ish mehnat talab qiladi; prenez donc la peine d'entrer marhamat qilib, kiring; loc. n'être pas au bout de ses peines hali boshi zahmatdan qutilmagan bo‘lmoq; pour votre peine, pour la peine evaziga; homme de peine qora ishchi; valoir la peine arziydi, qilishga arziydi; c'était bien la peine de tant travailler bu shuncha zahmatga arzirmidi; c'est peine perdue bu behuda ish
    3. qiyinchilik, mashaqqat, mushkulot; avoir de la peine à parler, à marcher gapirishga, yurishga qiynalmoq; j'ai (de la) peine à le croire bunga ishonishim qiyin; loc. avec peine qiyinchilik bilan; à grand-peine katta qiyinchilik bilan; sans peine qiyinchiliksiz, osongina; je le crois sans peine men bunga osongina ishonaman; il n'est pas en peine pour u biror narsa uchun, biror narsa qilish uchun tortinmaydi; loc.adv. à peine deyarli, qariyb hech; endigina, hozirgina; il y avait à peine de quoi manger deyarli yegulik hech narsa yo‘q edi; il y a à peine huit jours atigi bir hafta oldin; j'ai à peine commencé men endigina boshladim; je commence à peine men endigina boshlayapman; elle était à peine remise qu'elle retomba malade u endigina tuzalgan edi, yana qaytadan kasal bo‘lib qoldi; à peine endormi, il se mit à ronfler u uyquga ketishi bilanoq, xurrak otaboshladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peine

  • 108 pendant

    -ante
    adj.
    1. osilgan, osilib turgan; les bras pendants pastga osilgan qo‘llar; les chiens haletaient, (la) langue pendante tili osilgan, itlar harsillashar edi
    2. affaire, question pendante yechimini kutayotgan (havoda qolgan) ishlar, masalalar.
    nm. zirak, boldoq, sirg‘a, isirg‘a; cette estampe est le pendant de l'autre bu estamp boshqasining jufti; faire pendant à, se faire pendant simmetrik bo‘lmoq; les deux tours du château se font pendant qasrning ikki minorasi simmetrik joylashgan.
    prép.
    1. paytida, davrida, davomida; il a été malade pendant le voyage sayohat paytida u kasal edi; il est arrivé pendant la nuit u kechqurun keldi
    2. davomida, mobaynida; j'ai attendu (pendant) deux heures men ikki soat kutdim; il s'est tu (pendant) un long moment u uzoq vaqt jim qoldi; elle a dansé (pendant) toute la soirée u butun kecha raqsga tushdi; pendant ce temps shu paytda; avant, pendant et après la guerre urushdan oldin, urush paytida, urushdan keyin; amusons-nous pendant que nous sommes jeunes yoshlik paytimizda xursandchilik qilib qolaylik; pendant que j'y pense, je dois vous dire men bu haqda o‘ylayotgan ekanman, men sizga aytishim kerak; iron. c'est ça, pendant que vous y êtes, prenez aussi mon portefeuille shunday, modomiki siz shu darajaga yetibsiz, mening hamyonimni ham oling.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pendant

  • 109 peu

    adv.
    1. oz, kam; kamgina, ozgina narsa; yetarli emas; un peu de ozgina, bir oz, jinday, qittak; un peu de sel ozgina tuz; loc. ce n'est pas peu dire bu hazil gap emas; éviter un ennui de peu zerikishdan zo‘rg‘a qutulmoq; à peu près taxminan, yaqin; fam. très peu pour moi mening chatog‘ im yo‘q; c'est peu, trop peu bu kam, juda kam; peu à peu oz-ozdan, sekin-asta; peu à peu le feu gagnait les étages sekin-asta alanga etajlarni qoplab olardi; en peu de temps bir ozdan so‘ng; depuis peu, il y a peu yaqinda, biroz oldin; kam odam, kamchilik
    2. oz, kam, kam miqdorda; cette lampe éclaire peu, très peu bu chiroq yomon, juda yomon yoritadi si peu que ce soit oz bo‘lsada; un tant soit peu anchagina; tu me parais un tant soit peu susceptible sen menga anchagina zehnli ko‘rinasan; loc.prép. pour peu que ozgina, salgina; pour peu qu'on le contrarie, il devient agressif unga salgina qarshilik qilsang, u tajovuzkor bo‘lib qoladi
    3. un peu ozgina, jindak; elle l'aime un peu u uni ozgina sevadi; un petit peu ozgina, salgina, biroz; il va un petit peu mieux uning ahvoli biroz yaxshi; litt. quelque peu anchagina; il se sentait quelque peu malade u o‘zini anchagina kasal his qilardi; fam. un peu iltimos! (buyruqni amalga oshirish yoki tanbeh uchun); je vous demande un peu! men sizdan iltimos qilaman! iron. ortiqcha, ancha, juda; c'est un peu fort orttirib yubordingiz; un peu beaucoup juda ortiqcha; peu! hozir!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peu

  • 110 plein

    -pleine
    adj.
    1. to‘la, to‘liq, liq to‘la, limmo-lim; plein à ras bords limmo-lim, qirg‘og‘igacha to‘la; loc. une valise pleine à craquer yorilib ketguday qilib to‘ldirilgan jamadon; parler la bouche pleine og‘zi to‘la gapirmoq; avoir l'estomac plein qorni to‘q bo‘lmoq; plein comme une barrique to‘yib ichgan; fam. un gros plein de soupe meshqorin odam; un plein panier de légumes bir savat sabzavot; loc. saisir qqch. à pleines mains biror narsani mahkam ushlamoq; sentir à plein nez burunni yorib yubormoq
    2. bo‘g‘oz (hayvon haqida)
    3. liq to‘la; les autobus sont pleins avtobuslar liq to‘la
    4. to‘lgan, to‘lib-toshgan, cheksiz; plein de berilib ketmoq, boshi bilan sho‘ng‘ib ketmoq; plein de soi-même o‘ziga bino qo‘ymoq
    5. fam. boy-badavlat, farovon
    6. semiz, to‘ladan kelgan, lo‘ppi, baqaloq; des joues pleines kulcha yuz
    7. to‘ la-to‘kis, mukammal, to‘lgan; la pleine lune to‘lin oy; reliure pleine peau to‘la teridan qilingan muqova; un jour plein to‘la bir kun; travailler à plein temps, à temps plein to‘la stavkada ishlamoq
    8. to‘la, to‘liq, batamom; plein succès to‘la yutuq; donner pleine satisfaction ko‘ngliga to‘la taskin bermoq; loc.adv. à plein, en plein borligicha, astoydil, baralla, to‘la; en plein(e) ayni, avji, naq, rosa; vivre en plein air tashqarida yashamoq; en pleine mer ochiq dengizda; se réveiller en pleine nuit yarim tunda uyg‘onmoq; visez en plein milieu naq o‘rtasini mo‘ljallang; fam.loc.adv. en plein sur, en plein dans ayni, naq, xuddi o‘ziga; en plein dans le mille naq mo‘ljalga urmoq; la pleine mer ochiq dengiz; le plein air ochiq havo; plein de to‘lib toshgan, g‘ij-g‘ij, to‘la; un pré plein de fleurs yaylov to‘la gul; des yeux pleins de larmes jiqqa yosh to‘la ko‘zlar; les rues sont pleines de monde ko‘chalar odamlarga to‘la; fam. tout plein de juda ham, benihoyat, g‘oyat.
    nm.
    1. to‘lalik, to‘liqlik; mukammallik, to‘la-to‘kislik; la lune était dans son plein oy to‘lin, to‘lgan edi
    2. avjida bo‘lmoq, ayni pallasida bo‘lmoq
    3. faire le plein de to‘ldirmoq, to‘lg‘izmoq, to‘latmoq; faire le plein (d'essence) (benzinga) to‘latmoq
    4. to‘lalik (joyga nisbatan); les pleins et les vides to‘la va bo‘sh joylar
    5. yo‘g‘on yozuv.
    I prép. to‘la, to‘ liq, liq, ko‘p; loc. en avoir plein la bouche biror kimsa yoki biror narsa og‘zidan tushmaslik; fam. en avoir plein les bottes yuraverib oyog‘i uzulib tushay demoq; en avoir plein le dos yelkasining yag‘iri chiqib ketmoq; en mettre plein les yeux, la vue à qqn. birovning ko‘zini qamashtirmoq; fam. usti to‘la, hamma joyi to‘la; loc.adv.fam. plein de juda ko‘p, tumonot, liq, to‘la; il y avait plein de monde tumonat odam bor edi
    II adv.fam. tout plein chunonam, g‘oyat, o‘lgiday; c'est mignon tout plein bu g‘oyat yoqimtoy.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plein

  • 111 plus

    adv.
    1. ko‘proq, ortiqcharoq; plus grand kattaroq; plus souvent teztez; de plus près yaqindan; en plus buning ustiga
    2. plus … que -roq; aimer qqch. plus que tout hammasidan ko‘ra biror narsani yaxshiroq ko‘rmoq; plus que jamais har doimgidan ham ko‘ra; plus qu'il ne faudrait keragidan ham ortiqroq; beaucoup plus ancha ko‘proq; encore plus yana ko‘proq; deux ans plus tôt, plus tard ikki yil oldinroq, ikki yil keyinroq
    3. c'est d'autant plus cher qu'on en produit moins qancha ozroq ishlab chiqarilsa, shuncha qimmatroq bo‘ladi
    4. loc. plus ou moins birmuncha, ozmi-ko‘pmi, ma'lum darajada; réussir plus ou moins bien ozmi-ko‘pmi erishmoq; ni plus ni moins ko‘p ham emas, oz ham emas, ortiq ham emas, kam ham emas; c'est du vol, ni plus ni moins bu aynan o‘g‘irlik, bu borib turgan o‘g‘irlik
    5. de plus en plus yana ham, yanada -roq; aller de plus en plus vite yana ham tezroq yurmoq; on ne peut plus bundan ortig‘ining iloji yo‘q
    6. ko‘proq, ortiqroq miqdorda; demander plus ortiqroq so‘ramoq; il était plus de minuit soat yarim tundan oshgan edi; plus d'une fois bir necha bor; pour plus d'une raison ko‘p sabablarga ko‘ra
    7. plus de ko‘proq, ortiqroq; elle avait plus de charme que de beauté unda go‘zallikdan ko‘ra yoqimtoylik ko‘proq edi
    8. de plus yana, qo‘shimcha; une fois de plus yana bir marta; une minute de plus bir minut qo‘shimcha; de plus, qui plus est shu bilan birgalikda
    9. en plus shuningday, birgalikda; loc.prép. sans plus ortiq emas, xalos; elle est mignonne, sans plus u dilbar xalos
    10. prov. qui peut le plus peut le moins katta ishni do‘ndirgan, kichigini ham qoyillatadi
    11. conj. qo‘shuv, plus; deux plus trois font, égalent cinq ikki qo‘shilgan uch, beshga teng
    12. noldan yuqorini bildiradi, plus
    13. la plus grande partie eng ko‘p qismi; c'est le plus important bu eng muhimi; des plus ayniqsa eng; une situation des plus embarrassantes sharoitning ayniqsa eng hijolat qiladigani
    14. le plus de eng ko‘pi; les gens qui ont rendu le plus de services eng ko‘p xizmat qilgan odamlar; au plus, tout au plus eng ortig‘i, juda borsa; cent francs au plus juda borsa 100 frank
    15. nm.inv. un, des plus afzalliklar, ustun tomonlar.
    adv. faqat, atigi; il ne reste plus que quelques jours atigi bir necha kun qolyapti
    2. non plus ham; tu n'attends pas? moi non plus kutmayapsanmi? men ham (kutmayapman)
    3. ne … plus yo‘q, boshqa yo‘q, endi yo‘q; il n'y en a plus undan boshqa yo‘q; elle n'est plus u endi yo‘q (o‘ldi); il n'y a plus personne hech kim yo‘q; sans plus xalos, ortiq emas; non plus emas; compter non plus par syllabes, mais par mots bo‘g‘inlab emas, so‘z bilan sanamoq; plus un mot! boshqa biror so‘z demang! plus jamais! hechqachon!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plus

  • 112 point de vue

    nm.
    1. o‘tirib tomosha qiladigan joy
    2. manzara, go‘zal ko‘rinish
    3. nuqtai-nazar, fikr, munosabat; je partage votre point de vue men sizning fikringizga qo‘shilaman; loc.prép. au (du) point de vue de nuqtai nazardan; du point de vue social ijtimoiy nuqtai nazardan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > point de vue

  • 113 pourvu que

    loc.prép.
    1. agarki, -sa (-ganda) edi; pourvu qu'il ait le nécessaire, il est content unda zaruriy narsalar bo‘lsa, u xursand bo‘lgan bo‘lar edi
    2. umid qilmoq, umid bog‘lamoq; pourvu qu'on arrive à temps! umid qilamizki, vaqtida kelishsin!, vaqtida kelishsinda!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pourvu que

  • 114 préférence

    nf.
    1. afzal, ma'qul ko‘rish; ortiq, yaxshi deb bilish; les préférences de chacun har birining ma'qul ko‘rishi; je n'ai pas de préférence men uchun ortiqrog‘i yo‘q, menga bari bir; accorder, donner la préférence à afzal, ma'qul ko‘rmoq; ortiq, yaxshi deb bilmoq; par ordre de préférence afzalligiga, ma'qulligiga; ortiq-kamligiga, yaxshi-yomonligiga qarab; loc.adv. de préférence ko‘pincha, asosan; je sors le matin, de préférence men ko‘chaga asosan ertalab chiqaman; loc.prép. de préférence à, par préférence à qqch. ko‘pincha, asosan
    2. afzallik, ma'qullik, ortiqlik, yaxshilik; avoir, obtenir la préférence sur qqch. biror kishidan ustun bo‘lmoq, biror kishi ustidan afzallikka erishmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > préférence

  • 115 près

    adv. yaqinda, yaqin joyda, yaqinida, yonida, yonma-yon; il habite assez près, tout près u yaqinginada, juda yaqinda yashaydi; venez plus près yaqinroq keling; pas si près! unchalar yaqin emas! loc.adv. de près yaqindan; regarder de près, de trop près yaqindan, o‘ta yaqindan qaramoq; se raser de près soqolini qirtichlab olmoq; connaître qqn. de près biror kishini yaqindan tanimoq; examiner de près sinchiklab o‘rganmoq; loc. ne pas y regarder de si près, de trop près talabchan, o‘ ta talabchan bo‘lmaslik; deux événements qui se suivent de près birin-ketin sodir bo‘ladigan ikki voqea; loc.prép. près de yaqinida, yonida, oldida; près d'ici bu yerga yaqin joyda, yaqinda; tout près de Paris Parijning yonginasida; s'assoir près de qqn. birovning yonida o‘ tirmoq; loc.fam. être près de son argent, de ses intérêts o‘z manfaatini o‘ylamoq, ko‘zlamoq; il en manque près de la moitié yarmidan kamrog‘i yetishmayapti; il était près de mourir u o‘lay deb qolgan edi; il est près de midi tush bo‘lay deb qoldi; à peu près deyarli, qariyb; l'hôtel était à peu près vide mehmonxona deyarli bo‘sh edi; à peu près six mille hommes qariyb olti ming odam; il y a à peu près vingt minutes qariyb yigirma minut oldin; à peu de chose(s) près -tacha; il y en a mille, à peu de choses près mingtacha bor; à beaucoup près juda katta farq bilan; à cela près bundan tashqari; il se sentait heureux, à cela près qu'il n'avait pas un sou u o‘zini baxtli his etar edi, bundan tashqari uning bir chaqasi ham yo‘q edi; à qqch. près -gacha (aniqlik darajasini bildiradi); mesure au millimètre près millimetrgacha aniqlikdagi o‘lchov; calculer au centime près tiyinigacha hisoblamoq; il n'en est pas à cent francs près yuz frank farq uning uchun hech gap emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > près

  • 116 présent

    -ente
    adj.
    1. bor, shu yerda hozir bo‘lgan, qatnashayotgan; les personnes ici présentes shu yerda hozir bo‘ lgan kishilar; être présent à une réunion majlisda qatnashmoq, hozir bo‘lmoq; métal présent dans un minerai rudadagi mavjud metall; présent à l'esprit, à la mémoire xotirada saqlanadigan, unutilmaydigan, unutilmas
    2. hozirgi, shu vaqtdagi, paytdagi, shu kungi; les circonstances présentes hozirgi shart-sharoitlar; l'instant présent, la minute présente ayni daqiqa
    3. bu, shu, mana shu, ushbu; la présente lettre ushbu xat; nf. par la présente ushbu (xat) orqali
    4. hozirgi zamondagi, hozirgi zamon; participe présent hozirgi zamon sifatdoshi.
    nm.
    1. hozirgi davr, hozirgi zamon, vaqt, shu, hozirgi kun; vivre dans le présent hozirgi kun bilan yashamoq; le présent me suffit, me satisfait shu kunim menga yetadi, meni qoniqtiradi; loc.adv. à présent endi, hozir, endilikda, hozirgi paytda; à présent allons-nous-en! endi, bu yerdan ketdik! dès à présent shu kundan boshlab, hozirdan e' tiboran, bundan buyon, bundan keyin, minba'd; loc.prép. à présent que chunki endi, endi… sababli; à présent qu'ils dormaient on n'entendait plus rien endi ular uxlayotganligi sababli, hech narsa eshitilmas edi; litt.loc. d'à présent bugungi, hozirgi, hozirgi kunning, hozirgi paytdagi, endigi, endilikdagi; la jeunesse d'à présent hozirgi yoshlar
    2. gram. hozirgi zamon; conjuguer un verbe au présent fe'lni hozirgi zamonda tuslamoq.
    nm. sovg‘a, in'om, tortiq, hadya, tuhfa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > présent

  • 117 prévision

    nf.
    1. oldindan ko‘rish, oldindan mo‘ljallab qo‘yish, oldindan nazarda tutish; la prévision économique iqtisodiy mo‘ljal
    2. loc.prép. oldindan ko‘rib, mo‘ljallab, nazarda tutib; elle fit ses valises en prévision de son départ u o‘zining ketishini nazarda tutib, jomadonini tayyorlab qo‘ydi
    3. oldindan aytish, bashorat, ma'lumot; se tromper dans ses prévisions o‘zining bashoratida adashmoq; prévisions météorologiques ob-havo ma'lumoti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prévision

  • 118 quand

    I prép.
    1. qachon, qachonki, hamono, paytda, vaqtda, zamonda; quand je vous le disais! hamono men sizga buni aytayotgan ekanman! je n'aime pas quand vous criez men sizning qichqiriqlaringizni yomon ko‘raman
    2. quand l'un disait oui, l'autre disait non biri xo‘p deb turganda, boshqasi yo‘q derdi
    3. litt. agar, gar, hattoki; quand il l'aurait voulu, il ne l'aurait pas pu agar u buni xohlagan taqdirda ham, u uni uddalay olmasdi; loc.adv. quand même har holda, lekin, shunday bo‘lsa ham; il l'aime quand même har holda u uni sevadi
    II adv. qachon, qay vaqtda, ba'zan, goh, gohida, qachon bo‘lmasin, qachondir; quand partezvous? qachon jo‘nab ketasiz? jusqu'à quand? qachongacha? c'est pour quand? bu qachonga, bu qachon bo‘ladi, qachonga mo‘ljallangan? alors, à quand le mariage? – je ne sais pas quand shunday qilib, to‘y qachon? – qachonligini bilmayman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > quand

  • 119 quant à

    loc.prép. quant à vous, attendez ici siz bo‘lsa, shu yerda kuting.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > quant à

  • 120 que

    conj.
    1. nous pensons que la vie est bonne biz hayotni go‘zal deb o‘ylaymiz
    2. loc.prép. à condition que shartiga ko‘ra, shartidagidek; tu peux rester à condition que tu te taises sen qolishing mumkin, faqat shu shart bilanki, sen jim turasan; à mesure que bo‘lishiga, kelishiga qarab, -ga muvofiq; -gan sari; afin que maqsadiga ko‘ra; pousse-toi afin que je puisse m'asseoir suril, men ham o‘tirib olay; dès que hamono, bilan; attendu que sababli, boisdan, -gani uchun; de façon que shuning uchun, shu sababli, shunday bo‘lgach; uchun, toki
    3. ne… que… faqat; je n'aime que toi men faqat seni yaxshi ko‘raman
    4. qu'il entre! kirsin!
    adv.
    1. nima sababdan, nima uchun, nega; que ne venez-vous? nega kelmaysiz?
    2. qay tarzda, qanday qilib, qancha, qanday, qay darajagacha; que de qanchalik, qanday, qancha; que de difficultés je prévois! qancha qiyinchiliklarni ko‘rayapman; que c'est beau! qanday go‘zal!
    I pron.rel.
    1. d'une femme inconnue, et que j'aime, et qui m'aime men sevadigan va meni sevadigan notanish ayol
    2. le temps que l'on construise l'hôtel mehmonxonani qurishayotgan vaqt; voilà cinquante ans que nous habitons ici mana ellik yildirki shu yerda yashayapmiz
    3. l'être que je serai après la mort men o‘lganimdan so‘ng men aylanadigan mavjudot
    4. vx. ce que, ce qui; coûte que coûte, advienne que pourra nima bo‘ lsa bo‘lsin
    II pron.intr.
    1. que faire? nima qilish kerak?
    2. qu'est ceci? que deviens-tu? ahvoling nima kechadi?
    3. qu'y a-t-il? que se passe-t-il? nima bo‘layapti?
    4. qu' est-ce que vous seriez devenu? siz nima bo‘lgan bo‘lardingiz? voyons, qu'est-ce qui vous prend? xo‘sh, sizga nima bo‘ldi?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > que

См. также в других словарях:

  • prep — prep·a·rate; prep·a·ra·tion; prep·a·ra·tion·ist; prep·o·si·tion; prep·o·si·tion·al; prep; prep·py; prep·o·si·tion·al·ly; prep·pi·ly; prep·pi·ness; …   English syllables

  • prep — /prep/, n., adj., v., prepped, prepping. n. 1. See preparatory school. 2. a preliminary or warm up activity or event; trial run: The race is a good prep for the Kentucky Derby. 3. preparation: dealer prep on the car included. 4. the act of… …   Universalium

  • Prep — may refer to: * P rep, a statistical value of the probability of replicating an observed effect * Prep , a novel by Curtis Sittenfeld * Prep, short form for a plasmid preparation (including minipreps and bulk preps) or the DNA prepared by such a… …   Wikipedia

  • prep school — prep schools 1) N VAR: oft prep N In Britain, a prep school is a private school where children are educated until the age of 11 or 13. 2) N VAR In the United States, a prep school is a private school for students who intend to go to college after …   English dictionary

  • prep — [ prep ] verb intransitive or transitive AMERICAN SPOKEN to prepare for something, or prepare someone for something: prep for: She s prepping for her exams. prep someone/something for something: They re prepping the patient for surgery now …   Usage of the words and phrases in modern English

  • prep — 1862, short for PREPARATION (Cf. preparation). Prep school attested from 1895, short for PREPARATORY (Cf. preparatory) school. First record of prep in the sense student or graduate of a preparatory school is from 1899. Variant form preppy is… …   Etymology dictionary

  • prep — prep1 [prep] adj. ☆ short for PREPARATORY [a prep school] vi. prepped, prepping ☆ 1. Informal to attend a preparatory school 2. to prepare oneself by study, training, etc. vt. ☆ to prepare (a person or thing) for something; specif., to prepare (a …   English World dictionary

  • prep|py — prep|pie or prep|py «PREHP ee», noun, plural pies. U.S. Slang. a student or graduate of a preparatory school: »No longer believe that Harvard students are all rich preppies tracing their Harvard histories back almost as far as the Saltonstalls …   Useful english dictionary

  • prep|pie — or prep|py «PREHP ee», noun, plural pies. U.S. Slang. a student or graduate of a preparatory school: »No longer believe that Harvard students are all rich preppies tracing their Harvard histories back almost as far as the Saltonstalls... (Harper… …   Useful english dictionary

  • PReP — steht für PowerPC Reference Platform, siehe PowerPC Presequence Protease PreP ist ein mitochondriales und chloroplastisches Protein …   Deutsch Wikipedia

  • Prep — steht für PowerPC Reference Platform, siehe PowerPC Presequence Protease PreP ist ein mitochondriales und chloroplastisches Protein Diese Seite ist eine Begriffsklärung zur Unterscheidung mehrerer mit demselben Wort be …   Deutsch Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»