-
61 deçà
adv. bu tomonda, tarafda; en deçà, par deçà loc.adv. bu tomondan, tarafdan; en deçà de loc.prép. -ning bu tomonidan, tarafidan; deçà et delà loc.adv. u yoqqa, bu yoqqa. -
62 défaut
nm.1. nuqson, illat, ayb, kamchilik, qusur, kamomad, kam chiaish, buzilgan joy, shikast, zarar, ziyon, putur, buzuq; défaut de qualité yaroqsizlik, nuqson; le défaut de la cuirasse nozik, zaif, qaltis joyi2. xato, xatolik, yanglishish; se trouver, se montrer en défaut asossizlik qilmoq; être en défaut buzilmoq, yangilishmoq, shikastlanmoq, xato qilmoq; mettre en défaut buzmoq, barbod qilmoq, boshi berk ko‘chaga solib qo‘ymoq, aldamoq; trouver qqn. en défaut birovni ayb ustida ushlamoq; se laisser prendre en défaut qo‘lga tushmoq3. tansiqlik, yetishmovchilik, kamlik, muhtojlik; la mémoire lui fait défaut uning hushi o‘zida emas; le courage ne lui fait jamais défaut u hechqachon jur'atsizlik, qo‘rqoqlik qilmaydi; à défaut de loc.prép. bo‘lmagani uchun, bo‘lmagani sababli; à défaut de o‘rniga bo‘lmagani tufayli4. sudga kelmaslik, hozir bo‘lmaslik; faire défaut sudda hozir bo‘lmaslik; fig. tashlab chiqib ketmoq, yo‘q bo‘ lmoq, yo‘qolmoq, kuchsizlanmoq (ovoz, kuch haqida); condamner par défaut sirtdan kesib yubormoq; condamnation par défaut sirtdan hukm qilish, chiqarish; jugement par défaut sirtdan sud ishini ko‘rish, muhokama qilish. -
63 delà
I prép. de lieu1. deçà, delà bu yer va u yerda; u yoqqa bu yoqqa; har tomondan, ora-sira, ba'zi joylarda, u yer bu yerda2. loc.adv. par delà boshqa taraf, tomon, yondan, u tomondan; au delà (de) u tomonga, ortida, orqasida, ortiq, oshig‘i bilan; vivre au delà des mers dengiz ortida yashamoq; aller au delà des monts toqqa bormoq; c'est au delà de mes forces bu imkoniyatimdan yuqori. -
64 dépens
nm.pl. sud xarajatlari; condamner aux dépens sud xarajatlarini to‘lashga hukm qilmoq; aux dépens de qqn.loc.prép. birov hisobi, zarariga; apprendre qqch. à ses dépens o‘z terisida his qilib ko‘rmoq, o‘zining achchiq tajribasidan bilmoq. -
65 dépit
nm. o‘kinch, achinish, ranj, alam; en dépit de loc.prép. teskarisiga, ziddiga, qarshisiga, aksiga, o‘chashib, qaramay, qaramasdan, bo‘lsa ham, xilof ravishda, qarshi; en dépit du bon sens idrokka qaramay. -
66 dessus
I prép. ustiga, ustidaII adv. yuqorida, tepada, ustida, ustidan, yuqoridan, ustidan; mettez le coffre sous la table et le carton dessus sandiqni stol ostiga, qutini ustiga qo‘ying; passer dessus ustidan bosib o‘tmoq, qoldirib, tashlab ketmoq (o‘qishda); tirer dessus ustiga otmoq; mettre la main dessus qo‘ lga olmoq; tomber dessus bexosdan yuz bermoq; kutilmaganda boshga tushmoq, oyoq ostidan chiqib qolmoq; sens dessus dessous ostin-ustin, chappa, to‘ntarilib; par-dessus loc.adv. boshi ustidan; par-dessus tout hammadan ko‘ra; par-dessus le marché qo‘shimcha; jeter dessus la muraille devordan oshirib tashlamoq; il passa le veston et son manteau par-dessus u paltosi ustidan kurtkasini kiydi; j'en ai par dessus la tête bu jonimga tegib ketdi; de dessus -dan, ustidan; ôter de dessus la table stoldan olmoq; en dessus yuqori, baland, ustida; là-dessus keyin, bundan keyin; là-dessus il est parti shundan keyin u jo‘nab ketdi; regardez ci dessus ustiga, tepasiga qarang.nm. ustki qism, ust, tepa, yuqori, cho‘qqi, uch; yuza, tomon; vêtement de dessus ustki kiyim; le dessus du panier a'lo qaymog‘i; enlever le dessus du panier qaymog‘ini olmoq; prendre le dessus g‘alaba qozonmoq, yengmoq; avoir le dessus ustun kelmoq; loc.adv. au dessus yuqorida, tepada, ustida, balandda; j'occupe l'appartement du premier et mon frère habite au-dessus men ikkinchi qavatdagi uyni egallaganman, akam tepada yashaydi; les sommes de cent euros et au dessus yuz evro va undan yuqori; les enfants de cinq ans et au-dessus besh yoshgacha va undan kattalar; le peintre n'a rien produit qui soit au-dessus rassom yetukroq biron narsa yaratmadi; se placer au-dessus des autres birovlarning ustiga o‘ tirmoq; se mettre au-dessus de tout hamma narsadan baland, yuqori turmoq; il a au-dessus de trente ans unga o‘ ttiz yoshdan oshiq. -
67 différence
nf.1. ayirma, farq, tafovut, o‘zgalik, har xillik, farq, tafovut qilish; faire la différence ajratmoq, farq qilmoq; à la différence de loc.prép. farqli o‘laroq, farq qilib; à cette différence près bundan tashqari2. kelishmovchilik, noittifoqlik, ixtilof, nifoq, qarama-qarshilik, ziddiyat3. math. farq, qoldiq (son)4. fam. katta yutqazish (qarta o‘yinida). -
68 du
I prép. et arg.déf. (de l', de la, de mon) le livre de mon père otamning kitobiII arg. partitif manger du fromage et boire du vin pishloq yemoq va vino ichmoq. -
69 encontre de
loc.prép. farqli ravishda; nisbatan; aksicha, teskarisicha, qarshi o‘laroq; qaramay, qaramasdan, qarshi, xilof ravishda, aksiga; à l'encontre de votre opinion sizning fikringizdan farqli ravishda. -
70 endroit
nm.1. o‘rin, joy, makon; il ne voit rien de cet endroit bu joydan hech narsa ko‘rinmaydi2. bo‘ lak, parcha, qism (badiiy asar, musiqa haqida); c'est le meilleur endroit de la pièce bu parcha pyesaning eng yaxshi joyi3. narsa yoki a'zoning ayrim qismi, bo‘lagi, joyi; toucher au bon endroit nozik joyiga tegmoq4. loc.adj. par endroits ba'zi, turli joylarda; har yerlarda; loc.prép. à l'endroit de (qqn) biror kimsa haqida, to‘g‘risida; biror kimsaga nisbatan.nm. matoning o‘ng tomoni; o‘ng; l'endroit et l'envers de la médaille medalning o‘ng va teskari tomoni; mettre qqch. à l'endroit biror narsani o‘ng tomonini qo‘ymoq (o‘ngini kiymoq). -
71 entremise
nf. vositachilik, dallollik; par l'entremise de loc.prép. birror kimsa yoki narsaning yordami bilan, yordamida, vositasida. -
72 face
nf.1. yuz; la face humaine odam yuzi; face à face yuzma-yuz; nisbatan (kimgadir, nimagadir); en face loc.adv. oldidan, tikka, to‘g‘ri, to‘g‘ridan-to‘g‘ri; qo‘rqmasdan; regarder en face ko‘ziga tik qaramoq; en face de loc.prép. oldida, qarshisida, ro‘parasida; sauver la face obro‘sini saqlamoq; perdre la face obro‘sini yo‘qotmoq; faire face à qarshilik qilmoq; faire face à tous les événements hamma narsaga tayyor turmoq; faire face à ses engagements o‘zining majburiyatini bajarmoq2. old tomoni; de face oldidan3. ustki tomon. -
73 façon
nm.1. fason, bichim, nusxa, andoza; des travaux à façon tikish2. qoplama, ziynat, bezak, pardoz3. ishlov berish4. murojaat, vosita, yo‘l; une façon de penser o‘ylash vositasi; en aucune façon hech qanaqasiga, hech qanday; d'une façon générale umuman olganda; de façon concrète aniq; à sa façon o‘zicha; de toute façon har ehtimolga qarshi; de façon à loc.prép. shunday qilib, shuning uchun5. marosim, udum; point de façons! bu udumlarni jamlang! sans façon(s) takallufsiz, beandisha. -
74 faute
nf.1. xato, kechikish, ayb, gunohkorlik harakat; une faute d'impression terishda, bosishda yo‘l qo‘yilgan xato; c'est votre faute bu sizning aybibgiz; commettre une faute xatoga yo‘l qo‘ymoq; prendre en faute jinoyat ustida tutib olmoq, aybini fosh qilmoq2. kamchilik, yetishmovchilik; faute de loc. prep nimadir yo‘qligi sababli; ne pas se faire faute de imkoniyatni boy bermaslik. -
75 fonction
nf.1. xizmat, lavozim, vazifa; être dans l'exercice de ses fonctions o‘z xizmatlik vazifalarini (burch, majburuyat) ijro qilmoq; faire fonction de sifatida xizmat qilmoq; kimnidir majburiyatini ijro qilmoq; s'acquitter de ses fonctions o‘z vazifasini uddalamoq2. harakatga kelish, ishlash, faoliyat, xizmat; être fonction de bog‘liq bo‘lmoq, qaram, tobe bo‘lmoq; en fonction de loc.prép. muvofiq, mos ravishda3. être en fonction ishlab turmoq; mettre en fonction harakatga keltirmoq4. math. funksiya; une fonction dérivée hosila, yasama funksiya5. chim. xossalar majmui, jami xossa (xususiyatlar). -
76 force
nf.1. baquvvatlik, tetiklik, chidamlilik (jismonan, jinsiy); être de force à faire biron ishni qila olishga qodir bo‘lish; de toute ses forces bor kuch bilan, kuch boricha; dans la force de l'âge ayni yashnagan, gullagan, kuchga to‘lgan payt; loc.adv. à toute force bor kuch bilan, har qanaqasiga, turli xil yo‘l bilan, nima, harna qilib bo‘lsa ham; force de, par force, de vive force zo‘rlab, zo‘rlik bilan, majburan; à force de loc.prép. yordami, vositasi bilan, orqali; à force de travailler il est parvenu à ses fins u shunaqangi ko‘p ishladiki, natijada o‘zi xohlagan narsaga erishdi2. muhim fursat, holat, omil, kuch; les forces productives ishlab chiqarish kuchlari; les forces en présence, les forces en jeu harakatlanuvchi kuchlar; la force des choses narsalar kuchi; la force majeure favqulotda vaziyat, holat, yengib bo‘ lmas kuch3. phys. kuch, quvvat; une force d'attraction tortishish kuchi; la force centrifuge markazdan qochirma, qochiradigan kuch; la force motrice harakat qiluvchi kuch4. kuch, qudrat, quvvat; céder à la force kuch, qudratga yon bermoq, tan bermoq5. ravnaq topish, yuksalish, rivojlanish, kamol topish, obro, e' tibor, hurmat; un style plein de force jonli, ta'sirli, ma'noli til6. mardlik, botirlik, jasurlik, jasorat7. quyuqlik, o‘ tkirlik (ichimliklar, kislotalar haqida)8. pishiqlik, mahkamlik, mustahkamlik, chidamlilik9. son, miqdor, hisob; pl. une force de frappe zarbdor kuchlar; les forces armées qurolli kuchlar; les forces aériennes harbiy-havo kuchlari.adv. ko‘p, ancha, bir talay, anchagina; force gens juda ko‘p odamlar. -
77 forme
nf.1. forma, tuzilish2. shakl, tashqi ko‘rinish; juger sur la forme tashqi ko‘rinishiga qarab baho bermoq; dans la forme et dans le fond shaklan va mazmunan3. xil, tur, shakl, qolip, nusxa, rasmiy tartib; pl. rasmiyatchilik; dans les formes judiciaires, légales sud va qonuniy tartibda; de (pure) forme rasman, rasmiy jihatdan, rasmiyatchilikdan, rasmiyat nuqtai nazaridan; un vice de forme yur sud tartibini, prosedurasini buzish; en forme loc.adv. tegishli, kerak bo‘lgan tarzda, tariqasida, yo‘snida, tarzida; être en forme sport.fam. yaxshi formada bo‘lmoq; être mis en forme rasmiylashgan bo‘lmoq; en bonne forme joyida, o‘rnida; en bonne et due forme to‘g‘ri va turli shaklda; pour la forme ko‘ngil uchun, rasmiyat uchun, xo‘ja ko‘rsinga qilmoq; loc.prép. en forme de, sous forme de réparations reparasiyalar niqobi ostida; y mettre des formes tartib intizomni xohlamoq, rioya qilmoq; sans autre forme de procès betakalluf bo‘lish, tortinmaslik4. metall quyadigan qolip, andaza, qolip, maxsus andaza5. poligr bosishga xizmat qiladigan qolip, andaza6. bichim, fason (shlapaning)7. tepalik (bosh qismining tepa qismi); qolip, ton (etikdo‘zlikda). -
78 grâce
nf.1. iltifot, lutf, yaxshilik, mehr, marhamat, ixlos, mayl, yoqtirish, xush ko‘rish; bonne grâce xushmuomalalik, muloyimlik, sermulozamatlik, sertakalluflik; être dans les bonnes grâces de qqn. être en grâce auprès de qqn. birovning marhamatida bo‘ lmoq; trouver grâce aux yeux de qqn. (auprès de, devant qqn) birovning ishonchini qozonmoq, pinjiga kirib olmoq; faites-moi la grâce de marhamat qiling, agar xizmat bo‘lmasa, buyursinlar! loc.adv. de grâce! marhamat, meni kechirasiz, xudo haqqi!2. rahm, shafqat, kechirish, afv etish, gunohidan o‘tish; accorder la grâce à un condamné à mort o‘limga hukm etilganni afv etmoq; prier grâce, demander grâce rahm-shafqat so‘ramoq; faire grâce à qqn. afv etmoq, kechirmoq; je vous fais grâce men gunohingizdan o‘taman; faites-moi grâce de vos observations tanbehlaringizdan qutqaring, xalos qiling; donner le coup de grâce o‘ldirmoq, azob-uqubatdan qutqarmoq; grâce! afv eting, shafqat qiling!3. ko‘rkamlik, go‘zallik, malohat, latofat, joziba, xirom, jilva, nafislik, noziklik, nazokat, bejirimlik, yoqimlilik, istarasi issiqlik, yoqimtoylik; de bonne grâce iltifot, nazokat, muloyimlik bilan, lutfan, jon deb, bajonidil4. tashakkur, rahmat, minnatdorlik; minnatdorchilik, shukur qilish; rendre grâces à qqn. minnatdorchilik bildirmoq; une action de grâce qisqa ibodat; loc.prép. grâce à tufayli, sababli, sharofati bilan, natijasida; grâce à cela buning natijasida; grâce à Dieu, grâce au Ciel xudoga shukur, xayriyat!5. relig. xudoning marhamati6. pl. tushlikdan keyingi, peshingi ibodat. -
79 gré
nm.1. iroda, erk, erkinlik, istak, xohish, ixtiyor, niyat, ta'b, ra'y, injiqlik, xarxasha, g‘alati qiliq, tantiqlik, noz; à son gré injiqligi sababli, à mon gré, selon mon gré mening ra'yimga, menimcha; de son gré, de son bon gré, de son plein gré o‘z erki bilan, o‘z irodasi bilan; contre le gré de istagiga qarshi; savoir mauvais gré à qqn. norozi bo‘lmoq; loc.adv. de gré ou de force o‘zaro kelishuvga binoan, kelishib; au gré de loc.prép. ixtiyoricha, xohishiga ko‘ra, istaganicha; au gré des flots to‘lqin sababli2. minnatdorlik, minnatdorchilik. -
80 guise
nf. à ma, ta, sa guise xohlagancha, istagancha; en guise de loc.prép. o‘rniga, xuddi.
См. также в других словарях:
prep — prep·a·rate; prep·a·ra·tion; prep·a·ra·tion·ist; prep·o·si·tion; prep·o·si·tion·al; prep; prep·py; prep·o·si·tion·al·ly; prep·pi·ly; prep·pi·ness; … English syllables
prep — /prep/, n., adj., v., prepped, prepping. n. 1. See preparatory school. 2. a preliminary or warm up activity or event; trial run: The race is a good prep for the Kentucky Derby. 3. preparation: dealer prep on the car included. 4. the act of… … Universalium
Prep — may refer to: * P rep, a statistical value of the probability of replicating an observed effect * Prep , a novel by Curtis Sittenfeld * Prep, short form for a plasmid preparation (including minipreps and bulk preps) or the DNA prepared by such a… … Wikipedia
prep school — prep schools 1) N VAR: oft prep N In Britain, a prep school is a private school where children are educated until the age of 11 or 13. 2) N VAR In the United States, a prep school is a private school for students who intend to go to college after … English dictionary
prep — [ prep ] verb intransitive or transitive AMERICAN SPOKEN to prepare for something, or prepare someone for something: prep for: She s prepping for her exams. prep someone/something for something: They re prepping the patient for surgery now … Usage of the words and phrases in modern English
prep — 1862, short for PREPARATION (Cf. preparation). Prep school attested from 1895, short for PREPARATORY (Cf. preparatory) school. First record of prep in the sense student or graduate of a preparatory school is from 1899. Variant form preppy is… … Etymology dictionary
prep — prep1 [prep] adj. ☆ short for PREPARATORY [a prep school] vi. prepped, prepping ☆ 1. Informal to attend a preparatory school 2. to prepare oneself by study, training, etc. vt. ☆ to prepare (a person or thing) for something; specif., to prepare (a … English World dictionary
prep|py — prep|pie or prep|py «PREHP ee», noun, plural pies. U.S. Slang. a student or graduate of a preparatory school: »No longer believe that Harvard students are all rich preppies tracing their Harvard histories back almost as far as the Saltonstalls … Useful english dictionary
prep|pie — or prep|py «PREHP ee», noun, plural pies. U.S. Slang. a student or graduate of a preparatory school: »No longer believe that Harvard students are all rich preppies tracing their Harvard histories back almost as far as the Saltonstalls... (Harper… … Useful english dictionary
PReP — steht für PowerPC Reference Platform, siehe PowerPC Presequence Protease PreP ist ein mitochondriales und chloroplastisches Protein … Deutsch Wikipedia
Prep — steht für PowerPC Reference Platform, siehe PowerPC Presequence Protease PreP ist ein mitochondriales und chloroplastisches Protein Diese Seite ist eine Begriffsklärung zur Unterscheidung mehrerer mit demselben Wort be … Deutsch Wikipedia