-
1 porter
I vt.1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoqII vi.1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildiIII se porter vpr.1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti. -
2 prêt-à-porter
nm. tayyor kiyim. -
3 atteinte
nf.1. être hors d'atteinte yetib bo‘ lmaydigan joyda bo‘lmoq; xavfsiz joyda bo‘lmoq; il s'enfuit et fut bientôt hors d'atteint u qochib ketdi va tezda yetib bo‘lmaydigan joyda edi2. qasd, suiqasd qilish, hamla qilish; suiqasd, tajovuz; zarar, shikast, ziyon; une atteinte à la liberté de qqn. birovning erkinligiga tajovuz qilish; porter atteinte à ziyon yetkazmoq; porter atteinte à l'indépendance mustaqillikka suiqasd qilish. -
4 alliance
nf.1. ittifoq, birlik; conclure, dénoncer une alliance birlik haqida shartnoma tuzmoq, bekor qilmoq; un traité d'alliance ittifoq haqida shartnoma2. birlashma, ittifoq, blok; alliance défensive mudofaa ittifoqi3. fig. birlashma, birikma, bog‘lanish; une alliance des couleurs bo‘yoqlarning birligi; xillangan bo‘yoqlar4. nikoh; er-xotinlik; uylanish; erga tegish; une alliance heureuse baxtli nikoh; les parents par alliance quda tomondan qarindoshlar; c'est mon oncle par alliance erimning, xotinimning amakisi, tog‘asi5. nikoh uzugi, ko‘zsiz uzuk; une belle alliance chiroyli nikoh uzugi; une alliance en or tilla nikoh uzugi; porter une alliance nikoh uzugini taqib yurmoq. -
5 apparent
-enteadj.1. aniq, oshkora, ochiq-oydin, ko‘rinib turgan; porter un insigne d'une manière apparente ordenni oshkora taqmoq, taqib yurmoq2. aniq, shubhasiz; ayon, o‘z-o‘zidan ko‘rinib turgan; sans cause apparente hech qanday sababsiz; yaqqol ko‘rinib turgan sababsiz3. yuzaki, sirtdan ko‘rinadigan; faqat ko‘rinishidagi, bo‘lib ko‘rinadigan, tuyuladigan, zohiriy; soxta, yolg‘on, yolg‘ondakam; le mouvement apparent du Soleil autour de la Terre Quyoshning Yer atrofida sodir bo‘layotganday ko‘rinadigan, tuyuladigan harakati. -
6 bien
I adv.1. yaxshi; très bien, fort bien juda yaxshi, juda soz; voilà qui va bien mana juda a' lo; se porter bien, aller bien o‘zini yaxshi his qilmoq; mener à bien ishni muvaffaqiyatli tugatmoq2. ko‘p, juda, bemalol; bien de ko‘p; bien d'autres ko‘pincha boshqalar; il l'a bien mérité u bunga arziydi; je vous ai donné bien de la peine men sizni ko‘p tashvishga qo‘ydim; il y a bien deux ans mana bemalol ikki yil bo‘ldi; je veux bien men roziman; bien à tort bekorga; être bien, être du dernier bien avec qqn. kim bilandir juda yaxshi munosabatda bo‘ lmoq; bien entendu o‘z-o‘zidan ma'lumki; loc.conj. bien que qaramasdanII adj.1. yaxshi2. yoqimli; cette femme est bien yoqimtoy ayol.nm.1. yaxshilik, ezgulik; pour le bien de la Patrie Vatan ezguligi uchun; faire du bien à qqn. kimgadir yaxshilik qilmoq; homme de bien to‘g‘ri, sof odam2. yaxshilik, foyda; cela lui fit grand bien u bunga katta yordam berdi3. mol-mulk, egalik; biens meubles, biens mobiliers ko‘char mulk; biens immeubles, biens immobiliers ko‘chmas mulk; le bien da la nation umumxalq mulki; avoir du bien mulkka ega bo‘lmoq4. pl. baholar, narx-navo. -
7 bonheur
nm.I baxt, saodat, omadII huzur-halovat, eson-omonlik; porter bonheur baxt keltirmoq; au petit bonheur tavakkaliga. -
8 botte
nf. bog‘lam, bog‘, o‘ram, to‘plam, uyum; botte de roses gul dasta.nf. etik; bottes à l'écuyère qo‘nji tizzadan baland etik; bottes de feutre piyma, kigiz etik.nf. qilich bilan beriladigan zarba; fausse botte yolg‘ondakam hamla qilish (qilichbozlikda); allonger une botte zarba bermoq; parer une botte zarbani qaytarmoq; porter, pousser une botte à qqn. kutilmaganda juda qattiq zarba bermoq. -
9 connaissance
nf.1. bilish, anglab yetish; théorie de la connaissance bilish nazariyasi2. bilim, ilm, donishlik, ma'lumot, xabardorlik, voqiflik; pl. bilim, ma'lumot; connaissances étendues keng ma'lumot, ilm; en connaissance de cause ishning ko‘zini bilib; porter à la connaissance de xabardor qilmoq, ma'lum qilmoq, bildirmoq; il est venu à ma connaissance menga ma'lum bo‘ldi-ki; prendre connaissance bilib olmoq, tanimoq, bilmoq; prendre connaissance de qqch. tanishmoq, ko‘rmoq; donner connaissance de tanishtirmoq, ko‘rsatmoq; à ma connaissance menga ma'lum bo‘lishicha3. ong, shuur, anglash, sezgi, his, tuyg‘u, aql, xayol, es, yod, xotira, zehn, hush; perdre connaissance xushdan ketmoq, behush bo‘lib qolmoq; reprendre connaissance hushiga kelmoq4. tanishish, tanishlik, oshnachilik, bilish, xabardorlik; faire connaissance avec qqn. tanishmoq; être, se trouver en pays de connaissance tanishlari orasida bo‘lmoq; il est de ma connaissance u mening tanishim5. tanish, oshna; de vieilles connaissances eski oshnalar; une de mes connaissances mening bir tanishim, oshnam. -
10 coup
nm.1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim. -
11 croix
nf.1. xoch, but, salib; faire le signe de la croix cho‘qinmoq, cho‘qinib olmoq, qaytadan cho‘qintirmoq; mettre en (sur la) croix chormixga tortmoq, qo‘l-oyoqlarini butga tortib mixlamoq; en croix loc.adv. butsimon, xochga o‘xshash; porter sa croix o‘z yukini o‘zi ko‘tarmoq, ko‘ tarib yurmoq; chacun porte sa croix dans ce monde bu dunyoda har kimning o‘z yulduzi bor; Croix de guerre harbiy xizmatlari uchun medal (krest, Fransiyada); Croix-Rouge Qizil xoch jamiyati; croix gammée svastika (uchlari qayrilgan krest); croix de Malte Malta oroli kresti; croix de Lorraine Lotaringiya kresti2. tanganing oryol, gerb bor tomoni3. krest, belgi, alomat (qo‘yiladigan); faire, mettre une croix sur qqch.fig. biron ishga krest, belgi, alomat qo‘ymoq, hammasiga tupurmoq. -
12 culotte
nf.1. kalta shim; culotte bouffante shalvar, cholvor; culotte de peau zamshdan tikilgan harbiy shim; fam. keksa askar, jangchi; porter la culotte oilada boshchilik, xo‘jayinlik qilmoq2. ishtoncha, kalta ishton, trusik. -
13 doucement
adv.1. sekin, past ovoz bilan; parler doucement sekin gapirmoq; tout s'est passé fort doucement hammasi tinch o‘ tdi2. sekin, tez emas, sekinlab, asta-sekin, ohista, ehtiyotlik bilan, ehtiyot bo‘lib; marcher doucement asta, sekin yurmoq; se porter tout doucement o‘zini o‘rtacha his etmoq, sezmoq; doucement sekin, tinch, shamolsiz, ehtiyot bo‘lib. -
14 écran
nm.1. ekran, parda, kino pardasi; projeter l'image sur l'écran tasvirni ekranda ko‘rsatmoq; un écran panoramique keng kinoekran2. kino san'ati haqida; kino; une vedette de l'écran kino yulduzi; porter, adapter une pièce à l'écran p'esani ekranlashtirmoq, kinoga olmoq; le petit écran televidenie3. ekran, to‘siq, parda, panjara; g‘ov; un écran de verdure cachait la maison ko‘m-ko‘k pardasimon narsa uyni to‘sib turardi; un écran contre le vent shamolni to‘suvchi g‘ov; faire écran to‘smoq, bekitmoq, panalamoq, pana qilmoq, yo‘lini to‘smoq; un écran de fumée dud niqob, tutun parda; un écran de cheminée kamin ekrani, to‘sig‘i (kamindan chiqayotgan kuchli issiqlikdan saqlanish uchun qo‘yiladigan to‘rtburchakli, oyoqli to‘siq). -
15 faux
nf. chalg‘i, o‘roq.-fausseI adj.1. yolg‘on, aldov, qalbaki, soxta; faux col qadama yoqa2. nohaq, noto‘g‘ri; un faux témoin noto‘g‘ri guvoh; un faux dévot o‘zini xudojo‘y qilib ko‘rsatuvchi odam, riyokor; un faux bruit qalbaki xabar; c'est faux! yolg‘on! noto‘g‘ri!3. soxtalashtirilgan, qalbakilashtirilgan; une fausse clef ochqich (qulfni ochadigan moslama)4. noto‘g‘ri, ishonarsiz; un faux pas kechikish, xato; faire fausse route yo‘ldan adashmoq; faire faux bond à aldamoq, chalg‘itmoq5. techn. yordam, qo‘shimcha; des faux frais qo‘shimcha xarajat, chiqim; à faux frais loc.adv. asossiz, bekorga; porter à faux maqsadga erishmaslikII nm.1. soxta, yolg‘on; être dans le faux adashmoq2. yasama, qalbaki, soxtalashtirish; commettre un faux hujjatni qalbaki qilmoq; fig. s'inscrire en faux yolg‘onligini ma'lum qilmoq; rad etmoq. -
16 garant
-anteI n. kafil; dr. kafilligini olgan shaxs; se porter garant de qqn. kafil bo‘lmoq, kafolat bermoq, ishontirmoqII nm.1. kafolat, kafillik, garov, ishontirish, kafolat berish2. mar. arqon, yuk ko‘ targich, chig‘ir arqoni. -
17 lunette
nf.1. yumaloq deraza, teshik2. teshik; la lunette des cabinets hojatxonalar teshigi.nf.1. pl. ko‘zoynak; porter, mettre des lunettes ko‘zoynak taqmoq2. durbin; lunette d'approche kuzatish trubasi; lunette astronomique astronomik kuzatish trubasi, teleskop. -
18 malheur
nm.1. baxtsizlik, musibat, falokat, ofat, balo, fojia, kulfat; un malheur est si vite arrivé! falokat oyoq ostida à quelque chose malheur est bon oyning o‘n beshi qorong‘u bo‘lsa, o‘n beshi yorug‘2. ko‘ngilsizlik, ko‘ngilsiz voqea, noqulaylik; fam. retenez-moi ou je fais un malheur! meni ushlanglar, aks holda men bir balo qilib qo‘yaman; malheur! kulfat, falokat! falokat bosib; le malheur a voulu qu'il tombe malade falokat bosib, u kasal bo‘lib qoldi; jouer de malheur kulfat keltirmoq; porter malheur baxtsizlik keltirmoq malheur à ga la'nat, baxti qora bo‘lsin; malheur aux vaincus! yengilganlarning baxti qora bo‘lsin. -
19 moustache
nf. mo‘ylov; porter la moustache, des moustaches mo‘ylov qo‘ymoq; les moustaches du chat, du phoque mushukning, tulenning mo‘ylovi. -
20 nerf
nm.1. asab tolasi; le nerf sciatique quymuch nervi2. asablar, nervlar; avoir les nerfs fragiles, irritables asablari bo‘sh, jirraki bo‘lmoq; c'est un paquet de nerfs uning turgan bitgani jahl; porter, taper sur les nerfs jig‘iga, g‘ashiga tegmoq; tu me tapes sur les nerfs sen mening jig‘ imga tegayapsan; avoir les nerfs à vif, en boule tajang bo‘lmoq; être, vivre sur les nerfs hushi tutsa, hushiga kelsa; passer ses nerfs sur qqn. birovga zahrini sochmoq; être à bout de nerfs asablari tugamoq; crise de nerfs jazava; il a fait une crise de nerfs uning jazavasi tutib qoldi; maladie de nerfs tutqanoq, quyonchiq kasalligi3. pay, chandir; elle s'est froissé un nerf u payini uqaladi; nerf de boeuf tayoq, kaltak4. g‘ayrat, shijoat, kuch, quvvat; avoir du nerf g‘ayratli bo‘ lmoq; manquer de nerf shijoatsiz bo‘lmoq.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
porter — 1. (por té) v. a. 1° Soutenir comme on soutient une charge, un faix. 2° Porter, en termes de manége. 3° Avoir dans son sein, en parlant des femmes et des femelles ; produire ; porter intérêt. 4° Transporter d un lieu en un autre.… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
porter — PORTER. v. a. Avoir un fardeau sur soy, estre chargé de quelque chose de lourd, de pesant. Porter un sac de bled. porter un balot de livres. porter du bois. porter de l eau. porter deux cens pesant. porter sur la teste. porter sur le dos. porter… … Dictionnaire de l'Académie française
porter — Porter, Portare, Ferre, Gerere, Supportare, Deferre, Gestare, Ingerere, et en fait de deviser armoiries, Il signifie avoir le blason ainsi ou ainsi composé, comme, Il porte de gueules à un lion passant d argent, c est à dire, Il a son blason, ou… … Thresor de la langue françoyse
Porter — Saltar a navegación, búsqueda Porter puede hacer referencia a: Porter, cráter del planeta Marte. Porter, cerveza Alemana Porter, banda mexicana de rock experimental originario de Guadalajara. Michael Porter, profesor en la Escuela de Negocios de… … Wikipedia Español
Porter — steht für: Porter (Bier), ein dunkles Bier (1636) Porter, Asteroid des Hauptgürtels Michael E. Porter, bedeutender Managementtheoretiker, Begründer des Fünf Kräfte Modells Porter (Mondkrater), Mondkrater Porter (Familienname) Im weiteren Sinn für … Deutsch Wikipedia
porter — PÓRTER s.n. Bere (englezească) de culoare neagră, tare şi amară. – Din engl., fr. porter. Trimis de oprocopiuc, 03.04.2004. Sursa: DEX 98 pórter (bere) s. n. Trimis de siveco, 10.08.2004. Sursa: Dicţionar ortografic PÓRTER n. Varietate de… … Dicționar Român
Porter — Porter, OK U.S. town in Oklahoma Population (2000): 574 Housing Units (2000): 253 Land area (2000): 0.713642 sq. miles (1.848324 sq. km) Water area (2000): 0.000000 sq. miles (0.000000 sq. km) Total area (2000): 0.713642 sq. miles (1.848324 sq.… … StarDict's U.S. Gazetteer Places
Porter — Por ter, n. [F. porteur, fr. porter to carry, L. portare. See {Port} to carry.] 1. A carrier; one who carries or conveys burdens, luggage, etc.; for hire. [1913 Webster] 2. (Forging) A bar of iron or steel at the end of which a forging is made;… … The Collaborative International Dictionary of English
porter — por‧ter [ˈpɔːtə ǁ ˈpɔːrtər] noun [countable] JOBS TRAVEL 1. someone whose job is to carry people s bags, for example at railway stations, airports etc 2. someone whose job is to help guests arriving at a hotel * * * porter UK US /ˈpɔːtər/ noun… … Financial and business terms
Porter, IN — U.S. town in Indiana Population (2000): 4972 Housing Units (2000): 1966 Land area (2000): 6.303586 sq. miles (16.326212 sq. km) Water area (2000): 0.304992 sq. miles (0.789925 sq. km) Total area (2000): 6.608578 sq. miles (17.116137 sq. km) FIPS… … StarDict's U.S. Gazetteer Places
Porter, MN — U.S. city in Minnesota Population (2000): 190 Housing Units (2000): 98 Land area (2000): 2.228835 sq. miles (5.772657 sq. km) Water area (2000): 0.007818 sq. miles (0.020249 sq. km) Total area (2000): 2.236653 sq. miles (5.792906 sq. km) FIPS… … StarDict's U.S. Gazetteer Places