-
1 poésie
nf.1. she'riyat, nazm, poeziya; poésie lyrique lirik she'riyat; poésie épique epik poeziya2. she'r; réciter une poésie she'r aytmoq, she'r o‘qimoq3. nafosat, go‘zallik, latofat4. dilkashlik, jozibadorlik, lirik ruhiy holat; il manque de poésie jozibadorlik yetishmaydi. -
2 affinité
nf.1. yaqinlik, qarindoshlik, o‘xshashlik, bir xillik; il y a entre eux des affinités de goût ularning didi, ta'bida o‘xshashlik bor; une affinité intellectuelle ruhiy yaqinlik; l'affinité entre la poésie et la musique nazm va navo orasidagi o‘xshashlik2. math. o‘xshashlik3. chim. o‘xshashlik (moddalarning kimyoviy o‘xshashligi). -
3 dantesque
adj. dantiga oid; poésie dantesque danti she'riyati. -
4 érotique
adj.1. ishq-muhabbatga oid, ishqiy; oshiqona, ishq; la poésie érotique ishqiy nazm, ishqiy she'r2. erotizm va erotikaga oid; erotik, shahvoniy, hirsiy; shahvatparast. -
5 lyrique
adj.1. lirik, his-tuyg‘ularni ifodalovchi (she'r); poésie lyrique lirik she'r; la nature, l'amour, thèmes lyriques lirik tabiat, sevgi, mavzular2. lirik, lirizm bilan sug‘orilgan, his-tuyg‘ularga to‘lgan, hissiy, shoirona; quand il parle de sa jeunesse, il est lyrique u yoshligi haqida gapirganda, shoir bo‘lib ketadi3. lirik, musiqali; drame lyrique musiqali drama; comédie lyrique musiqali komediya; théâtre lyrique musiqa teatri; artiste lyrique opera artisti. -
6 macaronique
adj. poésie macaronique lotincha so‘z va lotincha qo‘shimchalar qo‘shilgan she'r. -
7 mièvre
adj. jimjimador, bejamdor, serhasham, tamtaroq, soxta; poésie mièvre jimjimador she'r. -
8 nègre
-négresseI n.1. vieilli ou péj. qora tanli, negr, negr xotin2. nm. petit nègre buzib gapirilgan fransuz tili; c'est du petit nègre! bu buzilgan fransuz tili!II adj. negrlarga oid, negr; la poésie nègre negr she'riyati. -
9 piquer
I vt.1. sanchmoq, suqmoq, tiqmoq, uchli narsani biror narsaga sanchmoq; piquer la peau, le doigt de qqn. birovning terisiga, qo‘liga sanchmoq; il m'a piqué le doigt avec une épingle mening qo‘limga to‘g‘nog‘ich sanchib oldi; loc. piquer des deux (éperons) otini choptirib ketmoq, ot qo‘ymoq2. ukol qilmoq; fam. emlamoq, chekmoq; on l'a piqué contre la variole uni chechakka qarshi emlashdi3. chaqmoq (hasharotlar, ilon); un scorpion l'a piqué uni chayon chaqib oldi; il a été piqué, il s'est fait piquer par une guêpe uni chumak ari chaqib oldi4. sanchib, ilib olmoq; piquer sa viande avec sa fourchette go‘shtni sanchqi bilan sanchib olmoq5. biror narsani osib, ilib, mixlab, yopishtirib qo‘ymoq6. uch tomoni bilan sanchib, suqib qo‘ymoq, qadamoq, taqmoq; piquer une fleur dans sa boutonnière petlitsasiga gul taqmoq; fig. piquer une tête o‘zini tashlamoq, boshi bilan sho‘ng‘imoq7. bahiyalab tikmoq, mashinada bostirib tikmoq; bâtir une robe avant de la piquer mashinada bostirib tikishdan oldin ko‘ylakni ko‘klab olmoq; un couvre-lit piqué sirmali o‘ringa yopiladigan choyshab8. ilma-teshik qilib yubormoq, tashlamoq; loc.fam. ce n'est pas piqué des hannetons ou des vers bu juda pishiq, puxta, mustahkam; cho‘tir, dog‘ tushgan, bosgan; un visage piqué de taches de rousseur sepkil bosgan yuz; glace, miroir piqué dog‘ bosgan oyna, ko‘zgu9. achitmoq, achishtirmoq, lovullatmoq; la fumée piquait les yeux, lui piquait les yeux tutun ko‘zni achishtirar edi, uning ko‘zini achishtirar edi; ça me pique bu meni lovullatyapti; fam. de l'eau qui pique gazli suv10. qo‘zg‘amoq, qo‘zg‘atmoq, keltirmoq, uyg‘otmoq, qichitmoq; son attitude a piqué ma curiosité uning munosabati menda qiziqish uyg‘otdi; loc. piquer qqn. au vif qaltis, nozik joyidan ushlamoq; qattiq tegmoq, botmoq; cette remarque, cette critique m'a piqué au vif bu tanbeh, bu tanqid menga qattiq botdi11. fig. tutib olmoq, ushlab olmoq, qo‘lga tushirmoq; urib, ilib, o‘g‘irlab ketmoq; on lui a piqué son portefeuille uning karmonini ilib ketishdiII vi. yiqilmoq, sanchilib tushmoq, sho‘ng‘imoq; un avion qui pique sanchilib tushayotgan samolyot; il piqua du nez u yuzi bilan yiqildi; botmoq, sho‘ng‘imoq; le navire piquait de l'avant kema old tomoni bilan sho‘ng‘ir ediIII se piquer vpr.1. sanchib, suqib olmoq (o‘ziga); elle s'est piquée en cousant u tiqayotib o‘ziga sanchib oldi; o‘ziga o‘zi ukol qilmoq; il se pique, il est morphinomane u o‘ziga o‘zi ukol qiladi, u morfiyga o‘rgangan bangi2. ilma-teshik bo‘lmoq; dog‘ bilan qoplanmoq; fig. vin qui se pique achiyotgan vino3. (de) da'vo qilmoq, o‘zini qilib ko‘rsatmoq, maqtanib yurmoq; elle se pique de poésie, d'être poète u shoirlikni davo qiladi.vt.1. fam. to‘satdan, kutilmaganda biror ishga kirishmoq, biror ish qilishga tushmoq; piquer un cent mètres kutilmaganda oyog‘ini qo‘liga olib yugirmoq; piquer un roupillon uyquni urmoq; piquer un fard qizarib ketmoq; piquer une crise xurujga uchramoq. -
10 renaissance
nf.1. tiklanish, yangilanish; la renaissance de la poésie française au XIXe siècle Fransiya she'riyatining XIX asrdagi tiklanishi2. uyg‘onish davri, renessans; tableau, édifice de la Renaissance uyg‘onish davri rasmi, imorati. -
11 romantique
adj.1. romantik, romantizmga oid; la poésie romantique romantik she'riyat2. romantik; un paysage, une beauté romantique romantik manzara, chiroy3. romantik, xayolparast, xayolparastlik, xayoliy; une âme romantique xayolparast qalb; une histoire romantique xayoliy voqea.
См. также в других словарях:
Poesie — Poesie … Deutsch Wörterbuch
POÉSIE — La poésie est d’autant plus difficile à définir qu’elle recouvre une pratique très diversifiée, plus qu’un genre particulier. Mais, tout autant que sa diversité, frappe son universalité, qui invite à chercher, par delà ses multiples variantes… … Encyclopédie Universelle
Poesie — Poésie Manuscrit du poème Les Assis d’Arthur Rimbaud La poésie est un genre littéraire très ancien aux formes variées, écrites aussi bien en vers qu’en prose et dans lequel l’importance dominante est accordée à la « forme », c’est à… … Wikipédia en Français
Poèsie — Poésie Manuscrit du poème Les Assis d’Arthur Rimbaud La poésie est un genre littéraire très ancien aux formes variées, écrites aussi bien en vers qu’en prose et dans lequel l’importance dominante est accordée à la « forme », c’est à… … Wikipédia en Français
Poësie — Poésie Manuscrit du poème Les Assis d’Arthur Rimbaud La poésie est un genre littéraire très ancien aux formes variées, écrites aussi bien en vers qu’en prose et dans lequel l’importance dominante est accordée à la « forme », c’est à… … Wikipédia en Français
poesie — Poesie. s. f. L art de bien raconter ou representer en vers les actions & les passions humaines sous des fictions ingenieuses. La Poësie est appellée le langage des Dieux. la grandeur, la beauté, la noblesse de la Poesie. les charmes de la Poesie … Dictionnaire de l'Académie française
Poesie — ist Dynamit für alle Ordnungen dieser Welt. «Heinrich Böll, Dritte Wuppertaler Rede» * Poesie ist die Muttersprache des menschlichen Geschlechts. «Johann Georg Hamann, Kreuzzüge» Die Urneigung des Menschen ist die Poesie, aus ihr ist die Liturgie … Zitate - Herkunft und Themen
Poesie — Sf std. (16. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus frz. poésie, dieses aus l. poēsis, aus gr. poíēsis, eigentlich Tun, Herstellung, Schöpfung , zu gr. poieĩn dichten , (eigentlich machen, schaffen ). Poet Dichter wurde schon im 13. Jh. entlehnt,… … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
Poesie — »Dichtung, Dichtkunst (insbesondere die Versdichtung im Gegensatz zur ↑ Prosa)«; auch übertragen gebraucht im Sinne von »dichterischer Stimmungsgehalt, Zauber«: Das Substantiv wurde Ende des 16. Jh.s aus gleichbed. frz. poésie entlehnt, das auf… … Das Herkunftswörterbuch
Poësie — (v. gr.), 1) eigentlich das Bilden, Schaffen, bes. 2) das Schaffen des Dichters, ein Dichterwerk, eine Dichtung; 3) so v.w. Dichtkunst, s.d. Daher Poët u. Poëtin, Dichter u. Dichterin; Poēta lau. reātus, mit einem Lorbeer gekrönter Dichter, s.… … Pierer's Universal-Lexikon
Poesie — (griech., von poiein, »machen, schaffen«) oder Dichtkunst ist die Kunst der ästhetisch wertvollen Darstellung durch Worte. Ästhetisch wertvoll ist eine solche Darstellung dann, wenn sie in letzter Linie darauf ausgeht, die Gefühlsinhalte des… … Meyers Großes Konversations-Lexikon