-
1 paye
ou paienf.1. oylik ish haqi; oylik, maosh to‘lash; le jour de paye, de la paie oylik to‘lash, olish kuni2. fam. ikki maosh, oylik orasi; il y a une paye qu'on ne l'a pas vu uzoq vaqtdan beri uni ko‘rmadik3. oylik, maosh, ish haqi, moyana; toucher sa paye oyligini olmoq; une feuille de paye oylik vedomosti. -
2 payer
I vt.1. payer qqn. haq to‘lamoq, taqdirlamoq; payer un employé xizmatchiga haq to‘lamoq; être payé à l'heure, cent francs de l'heure pour un travail soatbay ish haqi olmoq, bir ish uchun soatiga yuz frank olmoq; payer qqn. en espèces biror kishiga naqd pul to‘lamoq; fam. je suis payé pour savoir que o‘z boshidan o‘tkazmoq; payer qqn. de retour o‘ziga qilingan narsaga shunday narsa bilan javob bermoq2. payer qqch. to‘lamoq, uzmoq; payer ses dettes qarzini uzmoq; payer ses impôts soliqlarini to‘lamoq; prov. qui paie ses dettes s'enrichit qarzdan qutilganing, boy bo‘lganing3. sotib olmoq, pul to‘lamoq; payer qqch. cher, bon marché biror narsani arzonga, qimmatga sotib olmoq; travail bien, mal payé yaxshi, yomon, oz haq to‘ lanadigan ish; congés payés haq to‘lanadigan ta' til4. fam. payer qqch. à qqn. sotib olib bermoq, olib bermoq; viens, je te paie un verre kel, men senga bir stakan olib beraman5. gunohini yuvmoq, o‘zini oqlamoq; il faudra payer gunohni yuvmoq kerak bo‘ladi; il m'a joué un vilain tour, mais il me le paiera u menga razil qilik qildi, u mendan buning jazosini oladi6. to‘lamoq; payer comptant naqd pul bilan to‘lamoq; avoir de quoi payer, pouvoir payer to‘lagani puli bo‘lmoq, to‘lay olmoq; payer de -dan to‘lamoq; payer de sa poche o‘z cho‘ntagidan to‘lamoq; loc. payer de sa personne zo‘r bermoq, kuchini bermoq; payer pour qqn. biror kishining o‘rniga, uchun to‘lamoq; payer pour qqn. pour qqch. gunohini yuvmoq7. qoplamoq, arzimoq; ce qu'il gagne ne le paie pas de sa peine uning ishlab topgani qilgan mehnatiga arzimaydi; daromad, foyda keltirmoq; le crime ne paie pas jinoyat foyda keltirmaydiII se payer vpr.1. to‘lamoq, hisob-kitob qilmoq; les commandes se paient à la livraison buyurtmalar yetkazib berilgandan keyin, haqi to‘lanadi; tout se paye hamma narsaning hisobkitobi, tosh-tarozisi bor; voilà cent euros, payez-vous et rendez-moi la monnaie mana yuz evro, hisoblashing (hisob-kitob qiling) va qaytimini menga bering2. on va se payer un bon repas o‘zimizga yaxshi bir ovqat sotib olsak ham bo‘laveradi; fam. s'en payer une tranche vaqtini chog‘ o‘tkazmoq; fam. se payer la tête de qqn. birovni ahmoq qilmoq, ustidan kulmoq. -
3 congé
nm.1. qo‘yib yuborish, ishdan bo‘sh payt; congé payé ish haqi saqlangan ishdan bo‘sh payt, otpusk; congé de convalescence betoblikdan keyingi ishdan bo‘sh payt; accorder un congé de maladie betobligi tufayli ishdan bo‘shatmoq; prendre un congé ishdan bo‘shamoq2. ishdan bo‘shash, ozod etish, ruxsat etish; iste' fo berish, ishdan bo‘shab ketish; congé d'ancienneté mil. yoshi o‘ tib qolganligi sababli harbiy xizmatdan bo‘shatilish; prendre son congé iste'foga chiqmoq; donner congé à uy berishdan bosh tortmoq, bo‘shatmoq; demander son congé hisob-kitob talab qilmoq (xizmatkorning)3. dam olish kuni; il a congé aujourd'hui uning bugun dam olish kuni4. vx. ketishga ruxsat, noma; prendre congé de xayrlashmoq, ruxsat so‘ramoq, xayr-xo‘sh qilmoq5. kemaning portdan chiqishiga ruxsat, noma6. archit. qarash, charxlash, yo‘nish, yasash. -
4 luxe
nm.1. hashamat, dabdaba, dang‘illamalik, bashanglik, serhashamlik; vivre dans le luxe yegani oldida, to‘kin-sochinlikda yashamoq; fam. ce n'est pas du luxe hasham uchun emas; zaruriy, kerakli narsa; zarurat2. ortiqcha farovonlik, ortiqcha sarf-xarajatga yo‘l qo‘yish, isrofgarchilik, dabdabalilik; le luxe de sa chambre à coucher yotoqxonasining dabdabaliligi; de luxe zebziynat; produits, articles de luxe zeb-ziynat mahsulotlari, mollari3. qimmatli, qimmatga tushadigan narsa; se donner, se payer le luxe de dire, de faire biror xushxabarni aytishni, yoqimli narsani qilishni o‘ziga ep ko‘rmoq; je me suis payé le luxe de dire ce que je pensais men qanday fikrda ekanligimni aytishni o‘zimga ep ko‘rdim4. mo‘lchilik, seroblik, to‘lalik; avec un grand luxe de détails hamma tafsilotlariga to‘laligicha. -
5 maigrement
adv. oz, kam, maigrement payé oz, kam haq to‘lanadigan. -
6 modiquement
adv. oz, kam, arzimas, o‘rta-miyona; être modiquement payé, rétribué kam oylik, kam haq oladigan bo‘lmoq. -
7 paie
nf. voir paye. -
8 part
nf.1. hissa, ulush; tekkan qism, bo‘lak; je prends part à votre douleur men sizning qayg‘ungizga sherikman; pour ma part o‘z tomonimdan, menga qolsa2. (faire) part à deux bo‘ lashmoq; faire part de qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga bildirmoq, xabar bermoq3. ulush, bo‘lak, qism; diviser en parts, bo‘laklarga, qismlarga bo‘lmoq, bo‘lashmoq; assigner à qqn. une part dans un legs biror kishiga merosning bir qismini belgilab bermoq4. aksiya; acheter des parts dans une entreprise bir korxonaning aksiyalarini sotib olmoq; il faut que chacun paye sa part har kim o‘z payini qo‘shsin5. faire la part de nazarga olmoq, hisobga olmoq, nazarda tutmoq; faire la part des choses, la part du feu narsalarni nazarda tutmoq, narsalarning bir qismini in'om qilmoq6. bo‘lak, qism; il a perdu une grande part de sa fortune u boyligining katta qismini yo‘qotdi; pour une large part katta qismda7. taraf, tomon, yoq, yo‘nalish; de la part de tarafidan, nomidan; je viens de la part de mon mari men erim nomidan kelayapman; de toutes parts ou de toute part har tarafdan; d'une part… d'autre part bir tomondan, tarafdan… ikkinchi, boshqa tomondan, tarafdan; nulle part hech qayerda; autre part boshqa bir yerda; quelque part bir joyda, qayerdadir; elle l'avait déjà vu quelque part u uni oldin ham qayerdadir ko‘rgan edi; loc.adv. à part chetga, alohida; mettre qqn.qqch. à part biror narsani chetga qo‘ymoq, biror kimsani chetga tortmoq; prendre qqn. à part pour lui parler biror kimsani gap aytish uchun chetga tortmoq; loc.prép. -dan tashqari, -dan bo‘lak, -dan boshqa; à part lui nous ne connaissons personne biz undan tashqari hech kimni tanimaymiz; adj. à part alohida, alohida-alohida, mustaqil ravishda; occuper une place à part alohida joy egallamoq; th. à part o‘ziga o‘zi, o‘zicha (aktyorning ovoz chiqarib o‘ziga o‘zi aytgan so‘zi). -
9 porte
nf.1. vx. darvoza; octroi payé aux portes shaharga mol olib kirishda to‘lanadigan boj; l'ennemi est à nos portes dushman ostonamizda (turibdi)2. eshik; la grande porte du château qal'aning katta eshigi; porte palière zinapoya maydoniga chiquvchi eshik; porte d'entrée kirish eshigi; porte de secours favqulod eshigi; franchir, passer la porte ostona hatlab o‘tmoq; sur le pas de sa porte eshigining oldida, ostonasida, bo‘sag‘asida; fig. pas de porte savdo ijarasi; loc. de porte en porte eshikma-eshik; faire du porte à porte eshikma-eshik yurmoq; ils habitent porte à porte ular eshiklari ro‘baro‘ yashashadi; cela s'est passé à ma porte bu mening eshigimning oldida sodir bo‘ldi; parler à qqn. recevoir qqn. entre deux portes birovga ostonadan gapirmoq, birovni ostonada qabul qilmoq; mettre, jeter, flanquer, ficher qqn. à la porte birovni quvib solmoq, ko‘chaga chiqarib qo‘ymoq, uydan haydab chiqarmoq; à la porte! chiq! être à la porte uyga kirolmay, ko‘chada qolmoq; prendre la porte chiqmoq, ketmoq; entrer, passer par la grande porte katta eshikdan kirib kelmoq; entrer par la petite porte orqa eshikdan kirmoq; se ménager, se réserver, chercher une porte de sortie chiqish yo‘lini topmoq, tayyorlab qo‘ymoq, qidirmoq; porte à double battant ikki tabaqali, qo‘shtabaqa eshik; porte coulissante en verre oynali surma eshik; porte vitrée oynavand eshik; poignée de porte eshikning tutqichi; les gonds et la serrure d'une porte eshikning oshig‘-moshig‘i va qulfi; porte grande ouverte, entrebâillée lang ochiq eshik; petite porte darcha; trouver porte close eshiklari taqataq bekilgan bo‘lmoq; écouter aux portes eshik orqasidan eshitmoq; loc. frapper à la bonne, à la mauvaise porte o‘rinli, egasini topib, noo‘rin murojaat qilmoq; ouvrir, fermer sa porte à qqn. birovga o‘z eshigini ochmoq, eshigini yopib olmoq; c'est la porte ouverte à tous les abus hamma eshiklar ochiq; la porte d'une armoire, d'un four jovonning, pechkaning eshigi3. dara4. slalomda chang‘ ichi o‘ tadigan ikki qoziq orasi.adj.f. jigarga boruvchi vena tomiri. -
10 S.M.I.C.
nm.inv.abrév. salaire minimum interprofessionnel de croissance eng kam ish haqi; être payé au S.M.I.C. eng kam ish haqi olmoq.
См. также в других словарях:
paye — paye … Dictionnaire des rimes
payé — payé … Dictionnaire des rimes
paye — [ pɛj ] ou paie [ pɛ ] n. f. • 1175; de payer 1 ♦ Action de payer (des salariés ou employés). « Le samedi, jour de paye » (L. Daudet)(cf. La sainte touche). ♢ Fam. Temps écoulé entre deux payes. Loc. Il y a une paye, cela fait une paye qu on ne l … Encyclopédie Universelle
payé — payé, ée (pè ié, iée) part. passé de payer. 1° Acquitté, en parlant d une dette. Une forte somme payée par le débiteur. Cela est bien payé, n est pas payé, se dit d une chose dont on offre tout ce qu elle vaut, ou moins cher qu elle ne vaut … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
paye — Paye. s. f. Ce qu on donne aux gens de guerre pour leur solde. Donner la paye aux troupes. paye de Capitaine, de Lieutenant, d Enseigne, &c. Un Lieutenant qui tire paye de Capitaine, qui a paye de Capitaine. On retient tant a chaque soldat sur sa … Dictionnaire de l'Académie française
Payé — Saltar a navegación, búsqueda El payé (vocablo guaraní), es la más popular de las creencias tradicionales de la Provincia de Corrientes. Se trata de un amuleto destinado a lograr fatalmente determinado objetivo y que es confeccionado por un… … Wikipedia Español
PAYE — Employees pay Schedule E income tax and the employer is responsible for deducting the tax due (in accordance with the employee s allocated tax code) and paying it to the Inland Revenue. Certain records must be kept by the employer for the benefit … Law dictionary
payé — Payé, [pay]ée. participe. Il a les significations de son verbe. On dit prov. Tant tenu, tant payé, pour dire, qu On ne doit de salaire à un ouvrier qu à proportion du temps qu on l a fait travailler. Et proverb. pour dire, qu On n est pas obligé… … Dictionnaire de l'Académie française
PAYE — [ˌpi: eı waı ˈi:] n [U] BrE pay as you earn a system for paying tax in which tax is taken from workers wages and paid directly to the government … Dictionary of contemporary English
Paye — Le nom est surtout porté dans l Ouest (49, 35). On le rencontre aussi en Belgique. Sens incertain. On peut y voir une variante graphique du mot paille , ou un dérivé du verbe payer . Dans les deux cas, le sens n est pas très clair … Noms de famille
payé — (De or. guar.). 1. m. NE Arg.) y Par. hechizo (ǁ práctica de los hechiceros). 2. NE Arg.) talismán … Diccionario de la lengua española