Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

passer+à+l'as

  • 1 passer

    I vi.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq; halte, on ne passe pas! to‘xtang, o‘tish mumkin emas
    2. o‘ tmoq, o‘ tib turmoq, bormoq; je passe ici souvent men bu yerdan tez-tez o‘ tib turaman; il passera dans une heure u bir soatdan so‘ng o‘tadi
    3. (à) kirib o‘ tmoq; elle est passée à la maison u uyga kirib o‘tdi
    4. loc. passer inaperçu sezilmay, bilinmay, ko‘rinmay o‘ tib ketmoq, hech kim bilmay qolmoq
    5. bo‘lmoq, ko‘rsatilmoq; ce film passe ce soir à la télévision bu film kechqurun televizordan ko‘rsatiladi; as-tu entendu la publicité qui passe à la radio? radioda berilgan reklamani eshitdingmi?
    6. o‘tmoq, o‘ tib ketmoq; les jours passaient kunlar o‘ tardi; déjà huit heures, comme le temps passe! allaqachon soat sakkiz bo‘libdi, vaqt qanday tez o‘tadi! le temps passé o‘ tgan vaqt
    7. o‘ tib ketmoq, to‘xtamoq, qolmoq; la douleur est passée og‘riq o‘ tib ketdi; faire passer le mal og‘riqni qoldirmoq; loc. passer de mode modadan, udumdan qolmoq; loc.fam. le plus dur est passé eng og‘iri, qiyini o‘ tdi; il leur a fait passer le goût du pain, l'envie de rire u ularning kunini ko‘rsatdi
    8. rangi o‘chmoq, o‘ngmoq, xiralashmoq (rang); le bleu passe au soleil havo rang quyoshda o‘ngadi
    9. hisoblanmoq, sanalmoq, deb topilmoq; elle passait pour coquette u tannoz xotin sanalar edi; il a lontemps passé pour l'auteur de ce roman u uzoq vaqt bu romanning muallifi hisoblandi; faire passer pour qilib ko‘rsatmoq; elle le fait passer pour un génie u uni dono qilib ko‘rsatadi; elle se faisait passer pour sa femme u o‘zini uning xotini qilib ko‘rsatar edi
    10. deb sanalmoq, topilmoq, qabul qilinmoq (narsa); cela peut passer pour vrai bu haqiqat deb topilishi mumkin
    II vt.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq, bosib o‘ tmoq; passer une rivière daryodan o‘ tmoq; elle a passé la frontière u chegaradan o‘ tdi
    2. passer un examen imtihon topshirmoq, imtihondan o‘tmoq; il a dû passer trois fois le baccalauréat pour l'obtenir bokalavrlikni olish uchun, unga uch marta imtihon topshirishga to‘g‘ri keldi; loc. passer la rampe muvaffaqiyat qozonmoq; cette scène ne passe pas, passe très mal la rampe bu saxna ketmayapti, muvaffaqiyat qozonmayapti
    3. o‘ tkazmoq, kechirmoq (vaqtga nisbatan); passe de bonnes vacances! ta'tilni yaxshi o‘ tkaz! vous passerez la soirée avec nous siz kechani biz bilan o‘ tkazasiz; j'ai passé une heure à (pour faire, sur) ce travail men bir soatni shu ish ustida o‘ tkazdim; loc.fam. passer un mauvais, un sale quart d'heure yoqimsiz daqiqalarni boshidan kechirmoq; passer le temps à (+inf) vaqtini biror narsa qilish bilan o‘tkazmoq; il passe son temps à manger u vaqtini ovqat yeyish bilan o‘ tkazadi; pour passer le temps vaqt o‘ tkazish uchun, ermak uchun
    4. esidan chiqarmoq, tushirib qoldirmoq, tashlab ketmoq; passer une ligne bir qotorni tushirib qoldirmoq; passez, passons les détails qoldiring, tafsilotlarni tashlab ketaveraylik; passer son tour o‘z navbatini o‘tkazib yubormoq (o‘yinda yoki jamiyatda); je passe! men pas! j'en passe, et des meilleurs men hali hammasini aytayotganim yo‘q (ko‘p joylarini tashlab ketdim)
    6. passer qqch. à qqn. ruxsat bermoq, kechirmoq; ses parents lui passent tout uning ota-onasi uning hamma narsasini kechirishadi; passez-moi l'expression, mais c'est un emmerdeur ibora uchun kechirasiz-u, bu bir mijgov
    5. o‘tmoq, bosib o‘ tmoq, oshmoq; passer son chemin yo‘lini davom ettirmoq, yo‘ lida davom etmoq; passer un col, une montagne dovondan, tog‘dan oshmoq; loc. passer le cap ma'lum yoshdan oshmoq, qiyinchilikdan o‘ tmoq; passer les limites, les bornes chegaradan chiqmoq, haddidan oshmoq; il a passé la limite d'âge u yosh chegarasidan o‘ tdi (uning yoshi bu ish uchun o‘tdi)
    6. bir joydan ikkinchi bir joyga o‘ tkazmoq; passer des marchandises en fraude mollarni g‘ayriqonuniy ravishda o‘ tkazmoq; chiqarmoq; il passa la tête à la portière u avtomobil derazasidan boshini chiqardi; ishlatmoq, biror narsa bilan artib, yig‘ishtirib chiqmoq; passer l'aspirateur dans le salon pilesos bilan mehmonxonani yig‘ishtirmoq; passer, une matière sur qqch. biror narsani biror narsaning ustiga yoymoq; passer qqch. à une matière biror narsani biror narsaning ustiga yopmoq, surtmoq; tu passeras une couche de mortier sur le mur avant de le passer à la chaux devorni oqlashdan oldin, sen uni ohakli rastvor bilan suvaysan
    7. passer qqn. par topshirmoq, o‘tkazmoq, mahkum qilmoq; loc. il a été passé par les armes u otib tashlangan edi
    8. suzmoq; suzib, filtrlab o‘ tkazmoq, elamoq; passer le café qahvani suzmoq; instrument pour passer le thé choy suzgich
    9. ko‘rsatmoq, eshittirmoq, qo‘ymoq, qo‘yib bermoq; passer un film film ko‘rsatmoq; il m'a passé des diapositives u menga diapozitiv qo‘yib berdi; tu passes toujours le même disque sen doim bir xil plastinkalarni qo‘yasan
    10. kiymoq; kurtka kiymoq; le temps de passer une veste, j'arrive kurtkamni kiyib olay, ketyapman
    11. ulamoq, qo‘shmoq, o‘ tmoq (tezlik haqida); passe le petit braquet! kichik charxga o‘ t! passe en troisième! uchinchiga o‘ t!
    12. passer qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga berib yubormoq, berib qo‘ymoq, o‘ tkazib yubormoq; passez-moi le café, le sel, la salière menga qahva, tuz, tuzdonni berib yubor; passe-le-moi uni menga o‘tkazib yubor, berib yubor; loc. ils se sont passé le mot ular gapni bir joyga qo‘yishdi; passer la parole à qqn. birovga so‘z navbatini bermoq; passer un coup de fil (de téléphone) birovga qo‘ng‘iroq qilmoq, sim qoqmoq; passez-moi monsieur le directeur meni janob direktor bilan ulang; passer une maladie à qqn. biror kasallikni birovga yuqtirmoq, o‘tkazmoq; passer le pouvoir à qqn. hokimiyatni biror kishiga topshirmoq, vakolatni topshirmoq
    13. tuzmoq, bog‘lamoq, o‘rnatmoq; passer un contrat, un accord avec qqn. biror kishi bilan shartnoma, bitim tuzmoq; passer (la, une) commande buyruq bermoq
    III se passer vpr.
    1. o‘ tmoq, kechmoq, o‘tmoq, davom etmoq (narsa); la visite s'est passée en un quart d'heure tashrif chorak soat davom etdi; ça va se passer bu o‘tib ketadi; il ne se passe pas de jour sans qu'il téléphone uning telefon qilmagan kuni yo‘q
    2. bo‘lib o‘tmoq, kechmoq; l'action du film se passe au XVIe siècle film voqealari XVI asrda bo‘lib o‘ tadi; tout se passe bien? hammasi yaxshi bo‘lyaptimi? ça s'est mal passé bu yomon o‘ tdi; loc. ça ne se passera pas comme ça bu shundayligicha qolavermaydi; impers. que ce passe-t-il? nima bo‘lyapti?
    3. (de) yordamisiz, bir o‘zi bajarmoq; muhtoj bo‘lmaslik, hojat yo‘qlik; cette déclaration se passe de commentaires bu bayonot izohga muhtoj emas
    4. biror narsasiz ham yashamoq, kuni o‘tmoq; se passer d'argent, de cinéma pulsiz, kinosiz ham yashamoq; je me passerai bien de cette corvée! mening bu naryadsiz ham kunim o‘ taveradi! nous nous en passerions bien! bizning usiz ham kunimiz o‘ tadi! on ne peut se passer de lui usiz bo‘lmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passer

  • 2 laissez-passer

    nm.inv. ruxsatnoma; montrez vos laissez-passer ruxsatnomangizni ko‘rsating.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > laissez-passer

  • 3 crible

    nm. g‘alvir, elak, suzgich; passer au crible astoydil o‘rganmoq, sinchiklab qarab chiqmoq; passer au crible de la critique qattiq tanqid qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > crible

  • 4 moulinette

    nf. qiymalagich; passer des patates à la moulinette batatni qiymalagichdan o‘tkazmoq; fig.fam. passer qqn. à la moulinette birovni ayyovsiz tanqid qilmoq, chig‘iriqdan o‘ tkazmoq, rossa do‘pposlamoq, po‘stagini qoqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moulinette

  • 5 porte

    nf.
    1. vx. darvoza; octroi payé aux portes shaharga mol olib kirishda to‘lanadigan boj; l'ennemi est à nos portes dushman ostonamizda (turibdi)
    2. eshik; la grande porte du château qal'aning katta eshigi; porte palière zinapoya maydoniga chiquvchi eshik; porte d'entrée kirish eshigi; porte de secours favqulod eshigi; franchir, passer la porte ostona hatlab o‘tmoq; sur le pas de sa porte eshigining oldida, ostonasida, bo‘sag‘asida; fig. pas de porte savdo ijarasi; loc. de porte en porte eshikma-eshik; faire du porte à porte eshikma-eshik yurmoq; ils habitent porte à porte ular eshiklari ro‘baro‘ yashashadi; cela s'est passé à ma porte bu mening eshigimning oldida sodir bo‘ldi; parler à qqn. recevoir qqn. entre deux portes birovga ostonadan gapirmoq, birovni ostonada qabul qilmoq; mettre, jeter, flanquer, ficher qqn. à la porte birovni quvib solmoq, ko‘chaga chiqarib qo‘ymoq, uydan haydab chiqarmoq; à la porte! chiq! être à la porte uyga kirolmay, ko‘chada qolmoq; prendre la porte chiqmoq, ketmoq; entrer, passer par la grande porte katta eshikdan kirib kelmoq; entrer par la petite porte orqa eshikdan kirmoq; se ménager, se réserver, chercher une porte de sortie chiqish yo‘lini topmoq, tayyorlab qo‘ymoq, qidirmoq; porte à double battant ikki tabaqali, qo‘shtabaqa eshik; porte coulissante en verre oynali surma eshik; porte vitrée oynavand eshik; poignée de porte eshikning tutqichi; les gonds et la serrure d'une porte eshikning oshig‘-moshig‘i va qulfi; porte grande ouverte, entrebâillée lang ochiq eshik; petite porte darcha; trouver porte close eshiklari taqataq bekilgan bo‘lmoq; écouter aux portes eshik orqasidan eshitmoq; loc. frapper à la bonne, à la mauvaise porte o‘rinli, egasini topib, noo‘rin murojaat qilmoq; ouvrir, fermer sa porte à qqn. birovga o‘z eshigini ochmoq, eshigini yopib olmoq; c'est la porte ouverte à tous les abus hamma eshiklar ochiq; la porte d'une armoire, d'un four jovonning, pechkaning eshigi
    3. dara
    4. slalomda chang‘ ichi o‘ tadigan ikki qoziq orasi.
    adj.f. jigarga boruvchi vena tomiri.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > porte

  • 6 revue

    nf.
    1. ko‘zdan kechirish, ko‘rib chiqish, nazoratdan o‘ tkazish; faire la revue de son matériel de camping kemping jihozlarini ko‘zdan kechirib chiqmoq; la revue de la presse, une revue de presse matbuot obzori
    2. ko‘rik, parad; la revue du 14 juillet 14 iyul paradi; passer en revue ko‘rikdan o‘ tkazmoq; le général passa le régiment en revue general polkni ko‘rikdan o‘ tkazdi; passer en revue ko‘rib chiqmoq, o‘rganib chiqmoq; nous avons passé en revue les divers problèmes biz turli masalalarni ko‘rib chiqdik
    3. kundalik umumiy mavzudagi bir necha xil nomerdan tuzilgan estrada-teatr tomoshasi.
    nf. jurnal; revue littéraire, scientifique adabiy, ilmiy jurnal; s'abonner à une revue jurnalga obuna bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > revue

  • 7 second

    -onde
    I adj.
    1. ikkinchi; pour la seconde fois ikkinchi marta; en second lieu ikkinchi o‘rinda; obtenir qqch. de seconde main tutilgan, eski narsani olmoq; habiter au second étage uchinchi qavatda yachamoq; passer la seconde vitesse ikkinchi o‘quv bosqichiga o‘ tmoq; enseignement du second degré o‘rta maktab ta'limi
    2. ikkinchi, ikkinchi darajali, ikkinchi o‘rindagi; billet de seconde classe ikkinchi klass (vagoniga, o‘riniga) chipta; loc.adv. en second ikkinch, ikkinchi o‘rinda; passer en second so‘ng, ikkinchi bo‘lib o‘ tmoq
    3. ikkinchi, boshqa; l'habitude est une seconde nature odat ikkinchi ta'biat; sans second, sans seconde yolg‘iz, tengi yo‘q, o‘xshashi yo‘q
    II nm. yordamchi, muovin, komandir yordamchisi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > second

  • 8 action

    nf.
    1. xatti-harakat; ish; muomala, qiliq; une bonne action yaxshi xatti-harakat; une action d'éclat jasorat; mardlik; vos actions sont irréfléchies siz tutgan ish o‘ylanmagan (noto‘g‘ri)
    2. ta'sir, ta'sir etish, ko‘rsatish; l'action des vents sur le climat shamolning ob-havoga ta'siri
    3. harakat, faoliyat, ish; kurash; il est temps de passer à l'action harakat qilish vaqti yetdi, amalga oshirish payti keldi; l'action clandestine yashirin ish, faoliyat; l'action culturelle madaniy-oqartuv ishlari; l'action revendicative talablarni qondirish uchun kurash; l'action ouvrière ishchilar harakati; programme d'action harakat dasturi
    4. voqea, hodisa (adabiy asarlarda); l'action de cette pièce se passe en France bu pyesadagi voqealar Fransiyada bo‘lib o‘tadi
    5. parda (dramatik asarlarda)
    6. mil. jang operatsiyasi, jang; une action offensive hujum harakati, hujum; une action défensive mudofaa
    7. dr. da'vo; ish; obtenir une action en révision da'vo qilib ishni qayta ko‘rishga erishmoq.
    nf.fin. aksiya, pay puli barobariga beriladigan va aksiyadorlar jamiyati ishida qatnashish, uning daromadidan hissa olish huquqini beradigan qimmatbaho qog‘oz; acheter des actions aksiyalar sotib olish; société par actions aksiyadorlik, hissadorlik jamiyati.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > action

  • 9 aigu

    -uë
    I adj.
    1. keskir, uchli, o‘ tkir; oiseau au bec aigu tumshug‘i uchli, nayzali qush; l'âme aiguë d'un poignard xanjarning keskin tig‘i; angle aigu o‘tkir burchak
    2. yuqori, qattiq, kuchli, chinqiriq, quloqni teshadigan; note AIGUE-MARINE AIR aiguë yuqori nota; des voix aiguës kuchli, chinqiroq ovozlar
    3. qattiq, zo‘r, og‘ir, kuchli, dahshatli; douleur aiguë kuchli azob, og‘riq
    4. og‘ir kechayotgan (davrdagi), avjidagi, og‘ir (kasallik); maladie aiguë og‘ir kasallik (tez boshlanib tez kuchayib ketadigan kasallik)
    5. yaxshi taraqqiy qilgan; une intelligence aiguë o‘ tkir zehn, aql
    II nm. yuqori tovush; passer du grave à l'aigu past tovushdan yuqori tovushga o‘ tmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aigu

  • 10 âne

    nm.
    1. eshak; une voiture à âne eshak arava; transporter à dos d'âne eshakda tashimoq; être comme l'âne de Buridan sarosimaga tushmoq, ikkilanib qolmoq; passer du coq à l'âne bir bog‘dan, bir tog‘dan kelmoq; têtu comme un âne eshakdek qaysar
    2. fig. ahmoq, tentak; traiter qqn. d'âne birovni ahmoq deb haqoratlamoq; faire l'âne o‘zini tentaklikka solmoq; espèce d'âne! eshak! ahmoq! anéantir vt.
    1. qirib tashlamoq, yo‘q qilib tashlamoq; vayron qilmoq; anéantir des troupes qo‘shinni qirib tashlamoq
    2. fig. dilini vayron qilmoq, tamom qilmoq, o‘ldirmoq; holdan toydirmoq; cette nouvelle m'a anéanti bu xabar meni xarob qildi; je suis anéanti par la chaleur issiq meni holdan toydirdi, jonimni oldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > âne

  • 11 antenne

    nf.
    1. zool. mo‘ylov (bo‘g‘imoyoqli hayvonlarning boshidagi hid bilish, sezish organlari)
    2. antenna; une antenne de télévision televizion antenna; prendre l'antenne de Radio-France Fransiya radiosini eshitmoq, tutmoq; Parij radiosini eshittirishlarini qabul qilishga o‘tmoq; garder l'antenne eshittirishni davom ettirmoq; rendre, passer l'antenne à qqn. birovga so‘zni, mikrofonni bermoq; sur notre antenne bizning dasturimizda; avoir des antennes ichki his, sezgiga ega bo‘lmoq; ma'lumot, axborot manbaiga ega bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > antenne

  • 12 arme

    nf.
    1. qurol, yarog‘, qurol-yarog‘, yarog‘-aslaha; une arme à feu o‘qotar qurol; l'arme atomique atom quroli; une arme blanche sovuq qurol; un dépôt d'armes qurol-yarog‘ ombori; prendre les armes qo‘lga qurol olmoq, jangga tayyorlanmoq; un peuple en armes jangga tayyor xalq; déposer, rendre les armes qurolni qo‘ymoq, taslim bo‘lmoq; passer un prisonnier par les armes asirni otib tashlamoq; appeler sous les armes harbiy xizmatga, armiyaga chaqirmoq; port d'arme prohibée taqiqlangan qurolni olib yurish; une prise d'armes qurol bilan saf tortish, safga turish; parad; aux armes! qurollaning! mil. reposer arme! miltiq yelkadan oyoq uzra olinsin!
    2. sport. maître d'armes qilichbozlik o‘qituvchisi; salle d'armes qilichbozlik zali; qilichbozlik maktabi; tirer des armes qilichbozlik qilmoq
    3. fig. vosita, dastak, qurol; l'arme psychologique psixologik qurol, vosita
    4. harbiy kasb; la carrière des armes harbiy xizmat; le métier des armes harbiy ish; un frère d'armes quroldosh, safdosh; être sous les armes harbiy xizmatda bo‘ lmoq
    5. qo‘shin turi; les différentes armes turli qo‘shinlar; l'arme aérienne harbiy-havo kuchlari, harbiy aviatsiya
    6. pl. gerb, tamg‘a; les armes de Paris Parij gerbi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > arme

  • 13 aspirateur

    nm. pilesos, changyutgich; passer des tapis à l'aspirateur gilamlarni changyutgich bilan tozalamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aspirateur

  • 14 attaque

    nf.
    1. hujum, hamla, tajovuz, bosqin, agressiya; déclencher, lancer une attaque hujum qilmoq, bostirib kirish; attaque à main armée qurolli hujum; attaque aérienne havo hujumi; attaque d'une banque bankga bosqinchilik; déclencher une attaque contre nos positions bizning pozitsiyalarimizga hujum boshlamoq; passer à l'attaque hujumga o‘ tmoq; repousser une attaque hujumni qaytarmoq
    2. fig. hujum, ta'na, malomat; yopishish
    3. fig. qattiq zarba, og‘ir kulfat; résister aux attaques du sort taqdirning kulfatlariga, falakning zarbalariga bardosh bermoq
    4. méd. xuruj, xuruj qilish, tutish, tutib qolish (biror kasallikning qattiq tutib qolishi)
    5. sport. hujum, hujumchilar
    6. être d'attaque kuchga to‘la bo‘lmoq, har narsaga tayyor bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > attaque

  • 15 auprès

    I adv. yaqinida, oldida, yaqin orada; se tenir auprès yaqin orada turmoq; shu o‘rtada turmoq
    II loc.prép.
    1. oldida, yonida, yaqinida; rester auprès du malade kasal yonida qolmoq
    2. qoshida; huzurida, -dagi
    3. nazarida, fikricha; ko‘z o‘ngida, ko‘z oldida; je ne veux pas passer pour un impoli auprès d'elle uning nazarida beodob bo‘lib ko‘rinishni istayman
    4. qaraganda, nisbatan; ce service n'est rien auprès de ce qu'il a fait pour moi bu xizmat uning menga qilganlari oldida hech narsa emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > auprès

  • 16 avant

    I prép.
    1. -gacha, -ga qadar, -dan oldin, burun, avval, ilgari (vaqt); avant la guerre urushgacha, urushga qadar, urushdan avval; avant cela il était étudiant bundan avval u talaba edi; avant son départ jo‘nab ketishidan avval; avant qu'il (ne) parte jo‘nashidan oldin; avant de partir jo‘nashidan avval
    2. oldida, oldiga, oldinga; oldinda, -ga yetmasdan, -ga yetmay; (makon, joy); arrêtez-vous avant le carrefour chorrahaga yetmay to‘xtang; passer avant les autres boshqalardan oldinda o‘ting
    II adv.
    1. -guncha, -gunga qadar; oldin, ilgari, avval; dastlab, dastavval (vaqt); avant il habitait Leningrad avval u Leningradda yashardi; peu de temps avant bundan avval, bunga qadar; trois jours avant uch kun avval
    2. yuqori, yuqorida, yuqoriga
    3. en avant olg‘a (harakatni bildiradi); oldinda (joyni bildiradi); en avant, marche! olg‘a! marcher en avant oldinda yurmoq; fig. mettre qqch. en avant biror narsadan dalil sifatida foydalanmoq; mettre qqn. en avant bir kishining panohida, homiyligida bo‘lmoq.
    I nm.
    1. old, old tomon; l'avant d'un bateau kemaning old tomoni; d'avant avvalgi, o‘tgan; l'année d'avant o‘ tgan yili
    2. sport. hujumchi; la ligne des avants hujum chizig‘i
    3. mil. oldingi marra, oldingi chizig‘i (frontning)
    II adj.inv. oldingi, oldindagi, oldidagi; la roue avant oldingi g‘ildirak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avant

  • 17 aveu

    nm.
    1. iqror bo‘lish, bo‘yniga olish; un aveu franc, sincère samimiy, chin ko‘ngildan iqror bo‘lish; faire l'aveu de qqch. biror narsani bo‘yniga olmoq; passer aux aveux iqror bo‘ lmoq, bo‘yniga olmoq
    2. de l'aveu de tous barchaning, barcha kishilarning e'tirof qilishicha, aytishlaricha; un homme sans aveu shubhali kishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aveu

  • 18 bachot

    nm.fam. bakalavrlik imtihoni; passer son bachot bakalavrlik imtihonini topshirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > bachot

  • 19 colère

    I nf. g‘azab, nafrat, qahr, jahl, zarda, jaholat; accès (crise, mouvement) de colère nafrat huruji; passer sa colère sur qqn. birovga zahrini, g‘azabini solmoq; être, se mettre en colère jahllanmoq; la mer est en colère dengiz quturayotibdi
    II adj. g‘azablangan, jahllangan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > colère

  • 20 dessus

    I prép. ustiga, ustida
    II adv. yuqorida, tepada, ustida, ustidan, yuqoridan, ustidan; mettez le coffre sous la table et le carton dessus sandiqni stol ostiga, qutini ustiga qo‘ying; passer dessus ustidan bosib o‘tmoq, qoldirib, tashlab ketmoq (o‘qishda); tirer dessus ustiga otmoq; mettre la main dessus qo‘ lga olmoq; tomber dessus bexosdan yuz bermoq; kutilmaganda boshga tushmoq, oyoq ostidan chiqib qolmoq; sens dessus dessous ostin-ustin, chappa, to‘ntarilib; par-dessus loc.adv. boshi ustidan; par-dessus tout hammadan ko‘ra; par-dessus le marché qo‘shimcha; jeter dessus la muraille devordan oshirib tashlamoq; il passa le veston et son manteau par-dessus u paltosi ustidan kurtkasini kiydi; j'en ai par dessus la tête bu jonimga tegib ketdi; de dessus -dan, ustidan; ôter de dessus la table stoldan olmoq; en dessus yuqori, baland, ustida; là-dessus keyin, bundan keyin; là-dessus il est parti shundan keyin u jo‘nab ketdi; regardez ci dessus ustiga, tepasiga qarang.
    nm. ustki qism, ust, tepa, yuqori, cho‘qqi, uch; yuza, tomon; vêtement de dessus ustki kiyim; le dessus du panier a'lo qaymog‘i; enlever le dessus du panier qaymog‘ini olmoq; prendre le dessus g‘alaba qozonmoq, yengmoq; avoir le dessus ustun kelmoq; loc.adv. au dessus yuqorida, tepada, ustida, balandda; j'occupe l'appartement du premier et mon frère habite au-dessus men ikkinchi qavatdagi uyni egallaganman, akam tepada yashaydi; les sommes de cent euros et au dessus yuz evro va undan yuqori; les enfants de cinq ans et au-dessus besh yoshgacha va undan kattalar; le peintre n'a rien produit qui soit au-dessus rassom yetukroq biron narsa yaratmadi; se placer au-dessus des autres birovlarning ustiga o‘ tirmoq; se mettre au-dessus de tout hamma narsadan baland, yuqori turmoq; il a au-dessus de trente ans unga o‘ ttiz yoshdan oshiq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dessus

См. также в других словарях:

  • passer — [ pase ] v. <conjug. : 1> • 1050; lat. pop. °passare, de passus « 1. pas » I ♦ V. intr. (auxil. avoir ou être; être est devenu plus cour.) A ♦ Se déplacer d un mouvement continu (par rapport à un lieu fixe, à un observateur). 1 ♦ Être… …   Encyclopédie Universelle

  • passer — Passer, neutr. acut. Est aller d un lieu à autre, sans faire arrest, Transgredi. Liu. lib. 3. Cic. lib. 1. de diuinat. comme, Il ne fait que passer, c. Il ne sejourne et n arreste point, et va outre, Praetergreditur. Passer aussi en fait d ambles …   Thresor de la langue françoyse

  • Passer — Passer …   Wikipédia en Français

  • Passer — bezeichnet Passer (Druck), den Übereinanderfarbdruck im Mehrfarbendruck Passer (Fluss), einen Fluss in Südtirol Passer (Gattung), eine Gattung der Sperlingsvögel Arent Passer (um 1560 1637), niederländisch estnischer Bildhauer …   Deutsch Wikipedia

  • Passer-by — Pass er by , n. One who goes by; a passer. [1913 Webster] …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Passer — Pass er, n. One who passes; a passenger. [1913 Webster] …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Passer [1] — Passer, so v.w. Passeyr 1) …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Passer [2] — Passer, 1) (Passerform), Apparat zum Hervorbringen von Schattirungen auf Kattun, s.d. B) a); 2) so v.w. Zirkel; 3) so v.w. Bazar …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Passer [1] — Passer, der Sperling; Passeres, Ordnung der Vögel, s. Sperlingsvögel …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Passer [2] — Passer, Fluß, s. Passeier …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Passer — Passer, Fluß im Alpental Passeier (s.d.) …   Kleines Konversations-Lexikon

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»