Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

pas+beaucoup

  • 1 exciter

    I vt.
    1. qo‘zg‘atmoq, uyg‘otmoq, yuzaga keltirmoq, to‘lqinlantirmoq, jo‘shmoq; ochmoq; exciter la curiosité qiziqish uyg‘otmoq; exciter la haine nafrat uyg‘otmoq
    2. physiol. ta'sir qilmoq, qiziqtirmoq, ko‘zg‘almoq, qo‘zg‘ash
    3. qo‘zg‘atmoq; dalda bermoq, tasalli bermoq, madad bermoq, ruhlantirmoq, ko‘nglini, ruhini ko‘tarib qo‘ymoq; l'alcool excite spirtli ichimlik kishini qo‘zg‘atadi; ce travail ne m'excite pas beaucoup bu ish meni uncha ruhlantirayotgani yo‘q
    4. undamoq, chaqirtirmoq, xohish, istak, mayil uyg‘otmoq
    5. tezlamoq, gij-gijlamoq, quturtirmoq, oyoqlantirmoq; nifoq solmoq, urishtirib qo‘ymoq; g‘azablantirmoq, g‘ashiga tegmoq; exciter un chien itning g‘ashiga tegmoq; exciter qqn. contre biror kimsani -ga qarshi gij-gijlamoq
    II s'exciter vpr.
    1. hayajonlanmoq, qizishmoq; g‘azabga kelmoq; sois calme! ne t'excite pas! tinchlan! qizishma!
    2. qiziqmoq, qiziqib qolmoq; s'exciter sur un projet loyihaga qiziqib qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > exciter

  • 2 enthousiasme

    nm. ko‘tarinki, baland ruh, ilhom, zavq-shavq; xursandlik; travailler dans l'enthousiasme zavq-shavq bilan ishlamoq; il ne savait comment exprimer son enthousiasme u xursandchiligini qanday ifodalashni bilmas edi; remplir d'enthousiasme ruhlantirmoq, ilhomlantirmoq; je n'ai pas beaucoup d'enthousiasme pour ce travail bu ish meni uncha qiziqtirmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > enthousiasme

  • 3 penser

    I vi.
    1. o‘ylamoq, fikr yuritmoq, mulohaza qilmoq; tu ne peux donc pas penser par toi-même? bunga axir o‘zingning aqling yetmaydimi? la faculté de penser fikr, o‘y; penser sur un sujet biror mavzu haqida fikr yuritmoq; penser juste to‘g‘ri fikr yuritmoq; la façon de penser de qqn. birovning fikri; loc. je vais lui dire ma façon de penser men uning haqida qanday fikrda ekanligimni o‘ziga aytaman; une chose qui donne, qui laisse à penser o‘ylantiradigan, o‘ylashga majbur qiladigan narsa
    2. fikrga ega bo‘lmoq, fikrlamoq, o‘ylamoq; tu penses ou tu rêves? sen o‘ylayapsanmi yoki xayol suryapsanmi? penser tout haut fikrini, kallasida borini aytmoq; les animaux pensent-ils? hayvonlar fikrlaydimi, o‘ylaydimi?
    3. (à) haqida o‘ylamoq, o‘ylab ko‘rmoq, fikr yuritmoq; o‘z fikrini, e' tiborini qaratmoq; pensez à ce que vous dites aytayotgan narsangizni o‘ylab ko‘ring; n'y pensons plus bu haqda boshqa o‘ylamaylik, shuni unutaylik; faire une chose sans y penser biror narsani o‘ylamasdan, bexosdan qilib qo‘ymoq
    4. o‘ylamoq, eslamoq, xotirlamoq; il s'efforçait de ne plus penser à elle u u haqida butunlay o‘ylamaslikka harakat qilar edi; faire penser à xotirasiga solmoq, keltirmoq; xotirasida namoyon qilmoq, esiga solmoq
    5. o‘ylamoq, g‘amini yemoq, tashvishini qilmoq; penser aux autres boshqalar haqida o‘ylamoq; il faut penser à l'avenir kelajak haqida o‘ylamoq kerak; elle ne pense qu'à s'amuser u faqat o‘ynab-kulib qolishning tashvishini qiladi
    6. o‘ylamoq, o‘ylab ko‘rmoq, xotirlamoq, eslamoq, o‘ylab qo‘ymoq, xayolida bo‘lmoq; j'essaierai d'y penser men buni eslashga harakat qilaman; j'ai pensé à tout men hamma narsani o‘ylab qo‘ydim; je n'avais pas pensé à cela, je n'y avais pas pensé men bu haqda o‘ylamagan ekanman; sans penser à mal beg‘araz, beixtiyor, o‘ylamasdan, yomonlikni ko‘ngliga keltirmay
    II vt.
    1. o‘ylamoq, fikrda bo‘ lmoq, hisoblamoq; penser du bien, du mal, beaucoup de bien, de mal de qqn. de qqch. biror kishi, narsa haqida yaxshi, yomon, juda yaxshi, juda yomon fikrda bo‘lmoq; penser qqch. de, à propos de, sur qqch. biror narsani o‘ylamoq, biror narsa haqida, yuzasidan o‘ylamoq; qu'en pensez-vous? bu haqda siz qanday fikrdasiz? loc. il ne dit rien mais il n'en pense pas moins u hech narsa demayapti, lekin u bilgan narsasini aytmayapti
    2. o‘ylamoq, deb o‘ylamoq, hisoblamoq, ishonmoq, faraz qilmoq; jamais je n'aurais pu penser cela! hech qachon men buni xayolimga ham keltirolmagan bo‘lardim! il n'est pas si désintéressé qu'on le pense u odamlar o‘ylaganchalik xolis emas; intj. tu penses! albatta, turgan gap, shubhasiz, tabiiy! penses-tu! pensez-vous! yo‘g‘-e, unday emas, qo‘ysang-chi, qo‘ysangizchi! penser que deb o‘ylamoq, degan fikrda bo‘lmoq, deb ishonmoq; vous pensez bien que je n'aurais jamais accepté! albatta siz meni hech qachon rozi bo‘lmaydi deb o‘ylayapsiz! je pense qu'il peut; je ne pense pas qu'il puisse men o‘ylaymanki, u qiloladi; men uni qiloladi deb o‘ylamayman; nous pensons avoir résolu ces problèmes biz bu masalalarni hal qildik deb hisoblaymiz
    3. o‘ylamoq, degan fikrga ega bo‘lmoq; dire ce que l'on pense o‘z fikrini aytmoq; euphém. il lui a flanqué un coup de pied où je pense, où vous pensez u uning men o‘ylagan, siz o‘ylagan joyiga (o‘sha joyiga) boplab tepti (orqasiga); penser que o‘ylab ko‘rmoq, tasavvur qilmoq; pensez qu'elle n'a que seize ans! tasavvur qilinga, u endigina o‘n oltiga kirdi!
    4. o‘ylamoq, niyat qilmoq, qilmoqchi bo‘lmoq; que pensez-vous faire à présent? hozir nima qilmoqchisiz? je pense m'en aller, renoncer, recommencer men ketmoqchiman, voz kechmoqchiman, qaytadan boshlamoqchiman
    5. litt. o‘ylab ko‘rmoq, tasavvur qilib ko‘rmoq; penser l'histoire, penser un problème hodisani, masalani tasavvur qilib ko‘rmoq; l'affaire est bien pensée ish yaxshilab o‘ylab ko‘rilgan.
    nm.litt. xayol, fikr, o‘y; des pensers chagrins le minaient qayg‘uli xayollar uni yemirardi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > penser

  • 4 sortir

    I vi.
    1. chiqmoq; sortez! chiqing!
    2. tashqariga, sayrga shiqmoq; ce n'est pas un temps pour sortir bu sayrga chiqish payti emas; il est sorti faire un tour u aylanib kelgani chiqdi; nous sortons beaucoup biz tomoshalarga ko‘p boramiz
    3. chiqib ketmoq; la rivière est sortie de son lit daryo o‘z o‘zanidan chiqib ketdi; la voiture est sortie de la route avtomobil yo‘ldan chiqib ketdi; cela m'est sorti de la tête bu mening esimdan chiqib qoldi
    4. chiqmoq, paydo bo‘lmoq; les bourgeons sortent kurtaklar chiqyapti; ce film sort la semaine prochaine bu film keyingi haftaga chiqadi
    5. chiqmoq (o‘yinda); un numéro qui n'est pas encore sorti hali chiqmagan son
    6. chiqmoq, biror joyni tark etmoq; sortir, être sorti de table dasturxondan turmoq; sortir de prison qamoqdan chiqmoq
    7. chiqmoq, tugatmoq; j'ai trop à faire, je n'en sors pas qiladigan ishim juda ko‘p, undan boshimni ko‘ tarolmayapman
    8. qutulmoq, ozod bo‘lmoq; je sors à peine de maladie men endigina kasaldan turdim; nous ne sommes pas encore sortis d'affaire biz hali ishdan qutulganimiz yo‘q; il n'est pas sorti de sa froideur coutumière u o‘zining odatiy sovuqligidan qutilgani yo‘q
    9. chetlashmoq, chetga chiqmoq; tu sors du sujet sen mavzudan chetga chiqib ketyapsan; c'est une chose qui sort de l'ordinaire bu g‘ayri oddiy narsa
    10. -dan chiqmoq; des mots qui sortent du coeur yurakdan chiqayotgan so‘zlar; je ne sais pas ce qui sortira de nos recherches bilmadim, bizning tadqiqotimizdan nima chiqarkin
    11. kelib chiqmoq, bo‘lmoq; il sort d'une bonne famille u yaxshi oiladan chiqqan d'où sort-il? u qayerdan kelgan? les ingénieurs sortent d'une grande école muhandislar oliy maktabdan chiqishadi
    12. tayyorlanmoq, chiqmoq; des robes qui sortent de chez les grands couturiers katta chevarlardan chiqadigan ko‘ylaklar
    II vt.
    1. olib chiqmoq, tashqariga olib chiqmoq; je vais sortir les enfants men bolalarni olib chiqaman; il a sorti le chien u itni tashqariga olib chiqdi; as-tu sorti la voiture du garage? avtomobilni garajdan olib chiqdingmi?
    3. fam. chiqarib tashlamoq; à la porte! sortez-le! ko‘chaga! uni chiqarib tashlanglar!
    4. tortib chiqarmoq, qutqarmoq; il faut le sortir de là uni bundan chiqarib olish kerak
    5. bosib chiqarmoq; éditeur qui sort un livre kitob bosib chiqargan noshir; 6 fam. hunar ko‘rsatmoq; qu'estce qu'il va encore nous sortir u bizga yana qanday hunar ko‘rsatar ekan?
    III s'en sortir vpr. qutulmoq, chiqib olmoq; docteur, ai-je des chances de m'en sortir? doktor, mening bundan qutulish imkoniyatim bormi?
    nm.litt. au sortir de chiqishda; au sortir du théâtre teatrdan chiqishda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sortir

  • 5 près

    adv. yaqinda, yaqin joyda, yaqinida, yonida, yonma-yon; il habite assez près, tout près u yaqinginada, juda yaqinda yashaydi; venez plus près yaqinroq keling; pas si près! unchalar yaqin emas! loc.adv. de près yaqindan; regarder de près, de trop près yaqindan, o‘ta yaqindan qaramoq; se raser de près soqolini qirtichlab olmoq; connaître qqn. de près biror kishini yaqindan tanimoq; examiner de près sinchiklab o‘rganmoq; loc. ne pas y regarder de si près, de trop près talabchan, o‘ ta talabchan bo‘lmaslik; deux événements qui se suivent de près birin-ketin sodir bo‘ladigan ikki voqea; loc.prép. près de yaqinida, yonida, oldida; près d'ici bu yerga yaqin joyda, yaqinda; tout près de Paris Parijning yonginasida; s'assoir près de qqn. birovning yonida o‘ tirmoq; loc.fam. être près de son argent, de ses intérêts o‘z manfaatini o‘ylamoq, ko‘zlamoq; il en manque près de la moitié yarmidan kamrog‘i yetishmayapti; il était près de mourir u o‘lay deb qolgan edi; il est près de midi tush bo‘lay deb qoldi; à peu près deyarli, qariyb; l'hôtel était à peu près vide mehmonxona deyarli bo‘sh edi; à peu près six mille hommes qariyb olti ming odam; il y a à peu près vingt minutes qariyb yigirma minut oldin; à peu de chose(s) près -tacha; il y en a mille, à peu de choses près mingtacha bor; à beaucoup près juda katta farq bilan; à cela près bundan tashqari; il se sentait heureux, à cela près qu'il n'avait pas un sou u o‘zini baxtli his etar edi, bundan tashqari uning bir chaqasi ham yo‘q edi; à qqch. près -gacha (aniqlik darajasini bildiradi); mesure au millimètre près millimetrgacha aniqlikdagi o‘lchov; calculer au centime près tiyinigacha hisoblamoq; il n'en est pas à cent francs près yuz frank farq uning uchun hech gap emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > près

  • 6 perdre

    I vt.
    1. yo‘qotmoq, mahrum bo‘lmoq, ayrilmoq, boy bermoq, qo‘ldan ketkizmoq; il perd, il a perdu tout son argent au jeu, dans une faillite u o‘yinda, omadsizlikda bor pulini boy beryapti, boy berdi; perdre son emploi ish joyini yo‘qotmoq; loc. n'avoir plus rien a perdre yo‘qotadigan hech vaqosi bo‘lmaslik; vous ne perdez rien pour attendre kutganingizga yetasiz; fam. tu ne le connais pas? tu n'y perds rien, tu ne perds rien sen uni tanimaysanmi? ko‘p narsa yo‘qotmapsan, ko‘p narsa yo‘qotmapsan!
    2. yo‘qotmoq, ayrilmoq, judo bo‘lmoq; elle avait perdu son père à douze ans u otasidan o‘n ikki yoshida ayrilgan edi; depuis qu'il boit, il a perdu tous ses amis ichishni boshlagandan beri u hamma do‘stlaridan ayrildi
    3. yo‘qotmoq (bir qismini, sifatini); perdre ses cheveux sochi to‘kilib ketmoq; perdre du poids ozmoq; perdre ses forces kuchdan qolmoq; perdre la vie hayotini yo‘qotmoq, o‘lmoq; perdre la raison aqldan ozmoq; perdre la mémoire xotirasini yo‘qotmoq; perdre connaissance hushidan ketmoq; perdre courage yuragi dov bermaslik; perdre patience sabri tugamoq, toqati toq bo‘lmoq; ce procédé a perdu son intérêt bu ish o‘z mohiyatini yo‘qotdi; certains mots perdent leur sens ayrim so‘zlar o‘z ma'nolarini yo‘qotadilar
    4. yo‘qotib qo‘ymoq, adashtirib qo‘ymoq; j'ai perdu mon stylo men ruchkamni yo‘qotib qo‘ydim; nous avons perdu notre guide biz yo‘lboshlovchimizni adashtirib qo‘ydik
    5. yo‘qotmoq, tushirib yubormoq; le blessé perd beaucoup de sang yarador ko‘p qon yo‘qotyapti
    6. yo‘qotmoq, qochirmoq; ne pas perdre une bouchée, une miette d'une conversation suhbatdan biror og‘iz so‘zni ham, bir ushoqni ham yo‘qotmaslik; loc. perdre qqn.qqch. de vue biror kimsani, biror narsani ko‘zdan qochirmoq (borib ko‘rmaslik, uchrashmaslik); nous nous sommes perdus de vue biz birbirimizni ko‘zdan qochirdik
    7. yo‘qotmoq, boshqarolmay qolmoq, adashmoq; perdre son chemin yo‘ldan adashmoq; loc. perdre pied nima qilarini bilmaslik, qiyin ahvolda qolmoq; perdre le nord o‘zini yo‘qotmoq, hayajonlanmoq, to‘lqinlanmoq
    8. yo‘qotmoq, foydalanib qolmaslik, o‘tkazib yubormoq; perdre du temps vaqtni yo‘qotmoq; perdre son temps o‘z vaqtini bekorga o‘ tkazmoq; vous n'avez pas un instant à perdre bir daqiqa ham yo‘qotmasligingiz kerak; il a perdu une bonne occasion de se taire u jim tursa yaxshiroq bo‘lar edi
    9. yutqazmoq, boy bermoq, qo‘ldan chiqarmoq; perdre l'avantage ustunlikni boy bermoq; perdre la partie o‘yinni boy bermoq; perdre une bataille jangni yutqazmoq; perdre un procès u ishni yutqazdi (sudda); il a perdu u yengildi; il a horreur de perdre u yutqazadi (u yaxshi o‘yinchi emas); perdre du terrain orqada qolaboshlamoq, yutqazaboshlamoq, tashabusni boy bermoq; cette maladie perd du terrain bu kasallik chekinaboshladi
    10. mahrum qilmoq; halok, nobud qilmoq, juvonmarg, xarob qilmoq; il cherche à nous perdre u bizni nobud qilmoqchi
    11. tushirmoq (obro‘sini), zarar qilmoq (obro‘siga), mahrum qilmoq (obro‘sidan, amalidan), o‘z boshiga yetmoq; son excès d'ambition le perdra uning o‘ ta shuhratparastliligi o‘z boshiga yetadi; perdre qqn. auprès de qqn. biror kishini biror kishi oldida obro‘sini to‘kmoq; c'est le témoignage de son complice qui l'a perdu o‘z sherigining guvohligi uning boshiga yetdi
    12. buzmoq, yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq; uning yomon tanishlari uni yo‘ ldan chiqardi; relig. yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq, gunohi azimga botirmoq
    13. birovni to‘g‘ri yo‘ldan chiqarmoq, adashtirmoq
    II se perdre vpr.
    1. yo‘q bo‘lib ketmoq, yo‘qolmoq; les traditions se perdent an'analar yo‘q bo‘lib ketyapti
    2. yomon foydalanilmoq, keraksiz bo‘lmoq, yo‘qotmoq, boy bermoq; laisser (se) perdre une occasion qulay paytni boy bermoq
    3. g‘oyib bo‘lmoq, yo‘q bo‘lmoq; des silhouettes qui se perdent dans la nuit tunda g‘oyib bo‘ladigan sharpalar
    4. adashmoq, adashib qolmoq; chalg‘imoq, tutilib qolmoq; nous allons nous perdre biz adashib qolamiz; c'était la nuit et je me suis perdu tun edi va men adashib qoldim; plus je pense à ce problème, plus je m'y prends men bu masalani qancha o‘ylasam, shuncha adashib ketaman; se perdre dans, en botmoq, berilmoq, g‘arq bo‘lmoq; se perdre dans ses pensées o‘z xayollariga g‘arq bo‘lmoq
    5. relig. yo‘ldan ozmoq, gunohi azimga botmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perdre

  • 7 avec

    I prép.
    1. bilan, bilan birga; aller se promener avec qqn. biror kimsa bilan birga sayr qilishga bormoq; il est sorti avec son parapluie et son chapeau u soyaboni va shlapasi bilan chiqdi
    2. bilan; -dan; faire connaissance avec qqn. biror kimsa bilan tanishmoq; être bien, être mal avec qqn. biror kimsa bilan yaxshi, yomon munosabatda bo‘lmoq; divorcer d'avec sa femme xotinidan ajrashmoq
    3. bilan; -ga qarshi; se battre avec l'ennemi dushman bilan, dushmanga qarshi urushmoq
    4. bilan; -ganda, -da; -gach; il se lève avec le jour u quyosh bilan birga turadi; avec le mois de juillet arrivent les vacances iyul oyi kelgach kanikul boshlanadi
    5. bilan; tarzda; manger avec lenteur asta-sekin yemoq; étudier avec patience sabr-toqat bilan o‘rganmoq; avec plaisir jon deb, bajonidil, mamnuniyat bilan; avec beaucoup d'esprit juda zukkolik bilan; avec plus de prudence ancha ehtiyotkorlik bilan; avec autant de plaisir o‘shanday mamnuniyat bilan
    6. bilan; yordamida, orqali, -da, -dan; couper le pain avec un couteau nonni pichoq bilan kesmoq; l'eau est montée avec une pompe suv nasos yordamida ko‘tariladi; il est parti avec sa nouvelle voiture u yangi mashinasida jo‘nab ketdi; on fait le pain avec la farine non undan tayyorlanadi
    7. sababli, boisdan, vajdan, natijasida; uchun; deb; bilan; tufayli; avec la grippe il ne peut pas sortir gripp bo‘lganligi tufayli u uydan chiqa olmaydi; avec ce vent on ne peut pas dormir shu shamol sababli uxlab bo‘lmaydi; avec le début de la crise le chômage s'accentua inqiroz boshlanishi munosabati bilan ishsizlik ko‘paydi
    8. -ga qaramay, -ga qaramasdan; garchi; avec toutes ses qualités il a échoué barcha fazilatlariga, ustunliklariga qaramay, u muvaffaqiyatsizlikka uchradi
    II adv.fam. il faudra bien faire avec boriga baraka qilish kerak, bori bilan bir amallash kerak; tu viens avec? men bilan borasanmi?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avec

  • 8 quoi

    pron.
    1. rel. qaysi, qaysiki, nima; voilà de quoi il s'agit mana nima haqida gap ketayapti; il fallut d'abord payer l'amende; après quoi on nous a laissé partir avval jarima to‘lash kerak bo‘ldi; o‘shandan keyin bizni qo‘yib yuborishdi; réfléchis bien; sans quoi tu vas te tromper yaxshilab o‘yla; aks holda yanglishasan; faute de quoi aks holda; moyennant quoi o‘shaning evaziga; il n'a pas de quoi vivre uning yashashga hech vaqosi yo‘q; je vous remercie beaucoup. – il n'y a pas de quoi sizga katta rahmat. – arzimaydi
    2. intr. nima, nima uchun, nega, nima sababdan, qanday? je saurai à quoi m'en tenir men nimaga suyanishni bilaman; quoi faire? nima qilish kerak; à quoi penses-tu? nima haqida o‘ylayapsan?
    3. fam. quoi, qu'est-ce que tu dis? nima, nimadan bilding? de quoi? nima?, nima deysan?
    4. intj. quoi! vous osez protester? nima! siz e' tiroz bildirishga jur'at qilayapsizmi?
    5. quoi que nima bo‘lsa; quoi qu'il arrive nima bo‘lganda ham; quoi qu'il en soit qanday bo‘lmasin.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > quoi

  • 9 rester

    vi.
    1. biror joyda qolmoq, ma'lum bir vaqt bo‘ lmoq; il est resté à Paris u Parijda qoldi; nous sommes resté là plus d'une heure biz u yerda bir soatdan ortiqroq qoldik; rester au lit, à table to‘shakda yotib qolmoq, dasturxon atrofida uzoq o‘ tirib qolmoq; rester auprès de qqn. biror kishining oldida o‘ tirib qolmoq; loc.fam. il a failli y rester u yerda qolib ketishiga oz qoldi; rester en chemin yarim yo‘lda qolib ketmoq; qolmoq; je resterai (pour) garder la maison men uyni qo‘riqlagani qolaman; restez donc dîner avec nous biz bilan ovqatlangani qolsangiz-chi
    2. qimirlamay turib qolmoq (narsa); la voiture est restée au garage avtomobil garajda qoldi; l'arête est restée en travers de sa gorge baliqning qiltirig‘i uning tomog‘iga tiqilib qoldi; loc. cela me reste sur l'estomac bu oshqozonimda turib qoldi; cela m'est resté sur le coeur bu yuragimga o‘rnashib qoldi; cela doit rester entre nous bu ikkimizning oramizda qolishi kerak
    3. biror holatda qolmoq; rester debout, sans bouger tik, qimirlamay turib qolmoq; elle resta un moment sans parler u bir lahza so‘zlay olmay turib qoldi; rester dans l'ignorance jaholat batqog‘iga botib qolmoq; elle resta seule à attendre u yolg‘iz kutib qoldi; cela reste à prouver buni hali isbotlash kerak bo‘ladi; elle est restée coincée dans l'ascenseur u liftda tutilib qoldi; rester immobile qimirlamay qolmoq; le magasin restera ouvert en août magazin avgustda doim ochiq bo‘ladi
    4. abadiy qolmoq, qolmoq; c'est une oeuvre qui restera bu abadiy qoladigan asar; prov. les paroles s'envolent, les écrits restent so‘z uchib ketadi, yozilgan narsa qoladi
    5. rester à qqn. biror kishiga qarashliligicha qolmoq, saqlanib qolmoq; l'avantage est resté à nos troupes ustunlik bizning qo‘shinlarimizda qoldi; impers. il me reste du pain hali menda nondan bor
    6. en rester à kelib to‘xtamoq, -ga kelmoq; où en es-tu resté de ta lecture? o‘qishingda qayerga kelib to‘xtading? en rester là shu yerda to‘xtamoq, davom etkizmaslik; inutile de poursuivre, restons-en là ta'qib qilish befoyda, shu yerda to‘xtaylik; rester sur saqlab qolmoq; rester sur sa faim qorni och bo‘yicha qolmoq; rester sur une impression taassurot ostida bo‘lmoq
    7. biror narsadan biror parcha, bo‘lak, nishona, narsa qolmoq; le seul bien qui me reste menga qolgan yolg‘ iz boylik; impers. il nous reste encore de quoi vivre hali yashaguday narsamiz bor
    8. le plus dur reste à faire eng og‘irini qilish qoldi; impers. il reste beaucoup à faire hali qilinadigan ko‘p ish turibdi; le temps qu'il me reste à vivre mening umrimdan qolgan kunlarim; il ne me reste plus qu'à vous remercier mening sizga minnatdorchilik bildirishimgina qolyapti; reste à trouver la meilleure solution eng yaxshi yechimni topish qolyapti
    9. il reste que, il n'en reste pas moins que shunday bo‘lsa-da, shunga qaramay; il n'en reste pas moins que tu as été imprudent shunga qaramay sen ehtiyot bo‘lmagansan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rester

  • 10 sentiment

    nm.
    1. his qilish, sezish, tushunish; avoir le sentiment de sa force o‘z kuchini tushunib turmoq; il éprouvait un sentiment de solitude u o‘zini yolg‘iz his qilar edi
    2. litt. fikr, mulohaza; c'est aussi mon sentiment mening fikrim ham shunday
    3. his, tuyg‘u, ehtiros; manifester, dissimuler ses sentiments o‘z tuyg‘ularini izhor qilmoq, yashirmoq; un sentiment partagé o‘zaro muhabbat; recevez l'expression de mes sentiments respectueux, de mes sentiments les meilleurs mening hurmatehtiromimni, eng yaxshi istaklarimni qabul qilgaysiz
    4. ehtiros, his-tuyg‘u; le sentiment ne suffit pas! ehtirosing o‘zigina yetmaydi! pas tant de sentiment! ko‘p ham ehtirosga berilavermang! fam. avoir qqn. au sentiment biror kishining rahmini keltirmoq; elle a chanté avec beaucoup de sentiment u zo‘r ehtiros bilan kuyladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sentiment

  • 11 souffrir

    I vi.
    1. qiynalmoq, og‘rimoq, azoblanmoq; azob-uqubat chekmoq; où souffrez-vous? qayeringiz og‘riyapti? ses rhumatismes le font souffrir bod kasali uni azoblayapti; nous avons beaucoup souffert du froid biz sovuqdan juda azob chekdik; j'ai souffert pour lui expliquer le problème men unga masalani tushuntirguncha qiynalib ketdim
    2. zarar ko‘rmoq, ziyon ko‘rmoq, jabrlanmoq; pays qui souffre de la sécheresse qurg‘oqchilikdan jabrlanayotgan mamlakat; sa réputation en a souffert bundan uning obro‘si zarar ko‘rdi
    II vt.
    1. litt. chidamoq, boshdan kechirmoq; il ne peut pas souffrir la plaisanterie u hazilga chidamaydi; fam. je ne peux pas souffrir ce type-là! bu nusxani jinim suymaydi!
    2. litt. imkon, imkoniyat bermoq, yo‘l qo‘ymoq; une règle qui ne souffre aucune exception hech qanday istisnoga yo‘l qo‘ymaydigan qoida; loc. souffrir le martyre, mille morts qattiq azobga qolmoq, og‘ir kunlarga qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > souffrir

  • 12 ailleurs

    adv. boshqa joyda; je n'ai vu cela nulle part ailleurs men buni boshqa hech qayerda ko‘rmadim; partout ailleurs barcha boshqa joylarda; avoir la tête ailleurs, être ailleurs xayolparast bo‘lmoq, boshqa narsa haqida o‘ylamoq; d'ailleurs (gap boshida) ammo, aytganday, biroq, shunday bo‘lsa ham; buning ustiga, shu bilan birga; d'ailleurs, il faut reconnaître que shunday bo‘lsa ham, bo‘yinga olish kerak; il a dit beaucoup de choses, fort intéressantes d'ailleurs u ko‘p narsa haqida gapirdi, shu bilan birga juda qiziq gapirdi; par ailleurs boshqa joyda; fig. boshqa tomondan, shu bilan birga; bien que très intelligent par ailleurs, il ne comprend pas les mathématiques u juda aqlli bo‘ lsa ham, matematikani yaxshi bilmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ailleurs

  • 13 arriver

    vi.
    1. kelmoq, yetib kelmoq; arriver par le train, en auto poyezdda, mashinada kelmoq
    2. yaqinlashmoq, yaqin kelmoq
    3. biron darajaga yetmoq, bo‘yi o‘smoq, bo‘yi balandlashmoq; cet enfant grandit beaucoup, il m'arrive déjà à l'épaule bu bola juda o‘sib ketdi, uning bo‘yi yelkamga yetib qoldi
    4. erishmoq, yetishmoq, muvaffaq bo‘lmoq; arriver à un certain âge ma'lum yoshga yetmoq; j'arrive à faire des économies men pul yig‘ishga muvaffaq bo‘ldim
    5. muvaffaqiyat qozonmoq, muvaffaqiyatga erishmoq; martabasi oshmoq; un individu qui veut à tout prix arriver qanday bo‘lmasin, har qanday yo‘l bilan mavqega erishishni istovchi shaxs
    6. tilga olmoq, til tekkizmoq; to‘xtalmoq, to‘xtalib o‘ tmoq; kelmoq; quant à cette question, j'y arrive bu masalaga kelsak, men unga to‘xtalyapman
    7. en arriver à kelmoq, hosil qilmoq; j'en arrive à la conclusion men xulosa qilmoqdamanki; j'en arrive à me demander s'il n'a pas raison pirovardida balki u haqdir degan xulosaga kelyapman
    8. kelmoq (ega narsani ifodalaydi); un colis est arrivé pour vous sizga posilka keldi
    9. yetib kelmoq, eshitilmoq; le bruit est arrivé jusqu'à ses oreilles shovqin ungacha eshitilardi
    10. yetmoq; kelmoq; l'eau lui arrive à la ceinture suv uning beligacha yetdi
    11. yaqinlashmoq, boshlanmoq; tushmoq; l'hiver arrive qish yaqinlashmoqda; la nuit arrive qorong‘u tushmoqda
    12. bo‘lmoq, bo‘lib o‘ tmoq; ro‘y bermoq; yuz bermoq, sodir bo‘lmoq; kelib chiqmoq, chiqmoq; cela peut arriver à tout le monde hamma bilan ham bunday narsa sodir bo‘lishi mumkun
    13. v.impers. il est arrivé un train poyezd keldi; il arrive un moment où on peut choisir tanlaydigan payt keladi; quoi qu'il arrive nima bo‘lishidan qat'iy nazar; si jamais il m'arrive quelque chose agar menga bir narsa bo‘lib qolsa, agar o‘lib-netib qolsam.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > arriver

  • 14 demander

    I vt.
    1. so‘ramoq, iltimos qilmoq; o‘tinmoq, so‘rab, iltimos qilib olmoq; ta'lab qilmoq, qattiq, qat'iy so‘ramoq; demander la parole so‘z so‘ramoq; demander pardon kechirim, afu so‘ramoq; demander l'aumône sadaqa so‘ramoq; demander en mariage qo‘lini so‘ramoq; cela demande explication bu tushuntirishni talab qiladi; sa santé demande beaucoup de soins salomatligiga ko‘ra unga yaxshi parvarish lozim, parvarishga muhtoj; je ne demande pas mieux men xursandman, boshqa hech narsa kerak emas; sans demander son reste uzoq o‘ylab o‘tirmay, ortiqcha so‘zsiz
    2. (à qqn) savol, so‘roq bermoq, so‘rab bilmoq, aniqlamoq, savol bilan murojaat qilmoq, etmoq; demander son chemin à qqn. kimdandir yo‘ lni so‘rab bilmoq; demandez-moi pourquoi men qayoqdan bilay; je vous demande un peu marhamat qilib ayting, o‘zingiz o‘ylab ko‘ring, deb so‘raladi; il demande de vos nouvelles u siz haqingizda so‘rayapdi
    3. (qqn) chaqirmoq, chaqirtirmoq, talab qilmoq; qui demandez-vous? sizga kim kerak?
    II se demander vpr.
    1. bir-biridan so‘rashmoq, o‘zidan talab qilmoq; c'est ce que je me demande men bilishni istardim, men hamon o‘z-o‘zimdan so‘rayman
    2. kerak, lozim bo‘lmoq, zarur, darkor bo‘lmoq; cela se demande partout hamma yerda bu talab.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > demander

  • 15 embarras

    nm.
    1. to‘siq, to‘sqinlik, g‘ov; tiqilinch, tirband; tiqilish, tiqilib qilish; halaqit; susciter des embarras à qqn. biror kimsaga halaqit qilmoq
    2. fig. mushkullik, qiyinlik; g‘am, tashvish; il me donne beaucoup d'embarras u menga ko‘p tashvish keltiryapti; je suis dans un grand embarras men juda mushkul ahvoldaman; tirer d'embarras mushkul ahvoldan qutqarmoq; causer de l'embarras tashvishga qo‘ymoq
    3. hijolat bo‘lish, dovdirash; il ne pouvait pas cacher son embarras u hijolatchiligini yashirolmas edi
    4. qiyshanglash, qiliq; o‘zini katta olish, gerdayish, kekkayish; kibrlanish
    5. méd. embarras gastrique me'da buzilishi, qabziyat bo‘lish yoki ich buzilishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > embarras

  • 16 loisir

    nm.
    1. bo‘sh, xoli vaqt, imkon; mes occupations ne me laissent pas le loisir de vous écrire mening yumushlarim sizga xat yozishga imkon bermayapti; des heures de loisir bo‘sh, bekorchilik vaqtlari
    2. pl. ishdan bo‘sh vaqt, bo‘sh, bekor vaqt; avoir beaucoup de loisirs bo‘sh vaqti ko‘p bo‘lmoq
    3. pl. hordiq chiqarish, ko‘ngilxushlik, ko‘ngil ochish vaqtlari; loisirs coûteux qimmatga tushadigan ko‘ngil ochish vaqtlari; à loisir, tout à loisir loc.adv. vaqtining boricha, maza qilib, rohat qilib, ko‘ngliga siqqancha; en vacances, je lis à loisir ta'til vaqtida men maza qilib kitob o‘qiyman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > loisir

  • 17 merci

    nf. à la merci de himoyasida, g‘amxo‘rligida, marhamati ostida, ixtiyorida; tenir qqn. à sa merci birovni o‘z himoyasiga olmoq; loc. dieu merci xudoga shukur; il n'est pas au courant, Dieu merci! uning xabari yo‘q; xudoga shukur! sans merci rahmsiz, shafqatsiz, beomon, ayovsiz; une lutte sans merci shafqatsiz kurash.
    I nm. rahmat, tashakkur, minnatdorchilik
    II intj. merci beaucoup ko‘p rahmat, tashakkur; merci pour, de votre lettre xatingiz uchun rahmat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > merci

  • 18 peu

    adv.
    1. oz, kam; kamgina, ozgina narsa; yetarli emas; un peu de ozgina, bir oz, jinday, qittak; un peu de sel ozgina tuz; loc. ce n'est pas peu dire bu hazil gap emas; éviter un ennui de peu zerikishdan zo‘rg‘a qutulmoq; à peu près taxminan, yaqin; fam. très peu pour moi mening chatog‘ im yo‘q; c'est peu, trop peu bu kam, juda kam; peu à peu oz-ozdan, sekin-asta; peu à peu le feu gagnait les étages sekin-asta alanga etajlarni qoplab olardi; en peu de temps bir ozdan so‘ng; depuis peu, il y a peu yaqinda, biroz oldin; kam odam, kamchilik
    2. oz, kam, kam miqdorda; cette lampe éclaire peu, très peu bu chiroq yomon, juda yomon yoritadi si peu que ce soit oz bo‘lsada; un tant soit peu anchagina; tu me parais un tant soit peu susceptible sen menga anchagina zehnli ko‘rinasan; loc.prép. pour peu que ozgina, salgina; pour peu qu'on le contrarie, il devient agressif unga salgina qarshilik qilsang, u tajovuzkor bo‘lib qoladi
    3. un peu ozgina, jindak; elle l'aime un peu u uni ozgina sevadi; un petit peu ozgina, salgina, biroz; il va un petit peu mieux uning ahvoli biroz yaxshi; litt. quelque peu anchagina; il se sentait quelque peu malade u o‘zini anchagina kasal his qilardi; fam. un peu iltimos! (buyruqni amalga oshirish yoki tanbeh uchun); je vous demande un peu! men sizdan iltimos qilaman! iron. ortiqcha, ancha, juda; c'est un peu fort orttirib yubordingiz; un peu beaucoup juda ortiqcha; peu! hozir!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peu

  • 19 plaire

    I vi.
    1. plaire à birovga yoqmoq; chercher à plaire à qqn. birovga yoqishni istamoq; cet individu ne me plait pas du tout bu odam menga umuman yoqmaydi
    2. yoqib qolmoq, ko‘ngliga o‘ tirib qolmoq; elle lui plut, il l'épousa u qiz unga yoqib qoldi, u unga uylandi
    3. ko‘ngilni topmoq
    4. yoqmoq, xush kelmoq, ma'qul bo‘lmoq; si ça vous plaît agar bu sizga ma'qul bo‘lsa
    5. muvaffaqiyatli chiqmoq
    6. impers. il… plaît yoqmoq, yaxshi ko‘rmoq, xohlamoq; il me plaît de commander menga buyruq berish yoqadi; tant qu'il vous plaira xohlaganingizcha; s'il te plaît, s'il vous plaît marhamat qilib, bemolol bo‘lsa, xizmat bo‘lmasa, iltimos; vx. plaît-il? nima dedingiz?
    7. litt. plaise, plût à dieu, au ciel que xudo xohlasa, xudo bersa
    II se plaire vpr.
    1. o‘ziga yoqmoq, o‘z-o‘ziga ma'qul bo‘lmoq
    2. bir biriga yoqmoq
    3. (à) yaxshi ko‘rmoq, rohatlanmoq; il se plaît au travail, à travailler u mehnatdan, mehnat qilishdan rohatlanadi
    4. huzur qilmoq, rohat qilmoq; il se plaît beaucoup à la campagne u qishloqda juda rohat qiladi; je me plais avec (auprès de) toi men sening oldingda huzur qilaman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plaire

  • 20 plus

    adv.
    1. ko‘proq, ortiqcharoq; plus grand kattaroq; plus souvent teztez; de plus près yaqindan; en plus buning ustiga
    2. plus … que -roq; aimer qqch. plus que tout hammasidan ko‘ra biror narsani yaxshiroq ko‘rmoq; plus que jamais har doimgidan ham ko‘ra; plus qu'il ne faudrait keragidan ham ortiqroq; beaucoup plus ancha ko‘proq; encore plus yana ko‘proq; deux ans plus tôt, plus tard ikki yil oldinroq, ikki yil keyinroq
    3. c'est d'autant plus cher qu'on en produit moins qancha ozroq ishlab chiqarilsa, shuncha qimmatroq bo‘ladi
    4. loc. plus ou moins birmuncha, ozmi-ko‘pmi, ma'lum darajada; réussir plus ou moins bien ozmi-ko‘pmi erishmoq; ni plus ni moins ko‘p ham emas, oz ham emas, ortiq ham emas, kam ham emas; c'est du vol, ni plus ni moins bu aynan o‘g‘irlik, bu borib turgan o‘g‘irlik
    5. de plus en plus yana ham, yanada -roq; aller de plus en plus vite yana ham tezroq yurmoq; on ne peut plus bundan ortig‘ining iloji yo‘q
    6. ko‘proq, ortiqroq miqdorda; demander plus ortiqroq so‘ramoq; il était plus de minuit soat yarim tundan oshgan edi; plus d'une fois bir necha bor; pour plus d'une raison ko‘p sabablarga ko‘ra
    7. plus de ko‘proq, ortiqroq; elle avait plus de charme que de beauté unda go‘zallikdan ko‘ra yoqimtoylik ko‘proq edi
    8. de plus yana, qo‘shimcha; une fois de plus yana bir marta; une minute de plus bir minut qo‘shimcha; de plus, qui plus est shu bilan birgalikda
    9. en plus shuningday, birgalikda; loc.prép. sans plus ortiq emas, xalos; elle est mignonne, sans plus u dilbar xalos
    10. prov. qui peut le plus peut le moins katta ishni do‘ndirgan, kichigini ham qoyillatadi
    11. conj. qo‘shuv, plus; deux plus trois font, égalent cinq ikki qo‘shilgan uch, beshga teng
    12. noldan yuqorini bildiradi, plus
    13. la plus grande partie eng ko‘p qismi; c'est le plus important bu eng muhimi; des plus ayniqsa eng; une situation des plus embarrassantes sharoitning ayniqsa eng hijolat qiladigani
    14. le plus de eng ko‘pi; les gens qui ont rendu le plus de services eng ko‘p xizmat qilgan odamlar; au plus, tout au plus eng ortig‘i, juda borsa; cent francs au plus juda borsa 100 frank
    15. nm.inv. un, des plus afzalliklar, ustun tomonlar.
    adv. faqat, atigi; il ne reste plus que quelques jours atigi bir necha kun qolyapti
    2. non plus ham; tu n'attends pas? moi non plus kutmayapsanmi? men ham (kutmayapman)
    3. ne … plus yo‘q, boshqa yo‘q, endi yo‘q; il n'y en a plus undan boshqa yo‘q; elle n'est plus u endi yo‘q (o‘ldi); il n'y a plus personne hech kim yo‘q; sans plus xalos, ortiq emas; non plus emas; compter non plus par syllabes, mais par mots bo‘g‘inlab emas, so‘z bilan sanamoq; plus un mot! boshqa biror so‘z demang! plus jamais! hechqachon!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plus

См. также в других словарях:

  • beaucoup — [ boku ] adv. • 1379; biau cop 1272; de beau et coup; a éliminé moult ♦ Marque d une façon indéterminée un grand nombre, une grande quantité, une grandeur, une valeur assez élevée, une certaine intensité, un haut degré. 1 ♦ (Devant un nom)… …   Encyclopédie Universelle

  • pas — 1. (pâ ; l s se lie : un pâ z allongé) s. m. 1°   Action de mettre un pied devant l autre pour marcher. 2°   Pas, en termes d escrime. 3°   Les premiers pas. 4°   Faux pas. 5°   Pas, en termes de danse. 6°   Pas, en termes militaires. 7°   Pas,… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • beaucoup — Beaucoup, acut. adverb. a bella, id est bona et magna copia, Multum, Plurimum, comme, Il a beaucoup de deniers, Multum pecuniarum habet. i. plurimas pecunias. Non pas beaucoup, Haud ita multum. C est beaucoup quand tels arbres ont quatre pieds de …   Thresor de la langue françoyse

  • Pas lerche — ● Pas lerche pas cher ou pas beaucoup : Il n y en a pas lerche …   Encyclopédie Universelle

  • Pas des masses — ● Pas des masses pas beaucoup …   Encyclopédie Universelle

  • beaucoup — adv., (d une manière considérable), très, bien ; extrêmement ; en grand nombre, en grande quantité ; un grand nombre, une grande quantité, un tas, des masses : byê <bien> (Albanais.001, Bellecombe Bauges.153, Billième.173, Doucy… …   Dictionnaire Français-Savoyard

  • beaucoup — (bô kou ; le p peut se lier, et il se lie toujours dans le parler soutenu, devant une voyelle : beaucoup en disent du bien. bô cou p en disent du bien) s. m. pris toujours sans article. 1°   Proprement un beau coup, c est à dire une belle… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • BEAUCOUP — adv. de quantité Un nombre, une quantité plus ou moins considérable. Il se dit tant au sens physique qu au sens moral. Il y a beaucoup de gens. Avoir beaucoup d argent, beaucoup de blé, beaucoup de fruits. Ils sont beaucoup d héritiers à partager …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • PAS — Adverbe de négation qui est toujours précédé ou censé précédé de l une des négatives Ne ou Non. Point, nullement. Je ne le veux pas. N y allez pas. Je n entends pas cela. Il m est indifférent d écrire ou de ne pas écrire, d écrire ou de n écrire… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • beaucoup — I. Beaucoup. adv. de qualité. Estudier beaucoup. cet homme est beaucoup plus habile que cet autre. Il est aussi adv. de quantité, & signifie, En grand nombre, ou en abondance. Il l a dit beaucoup de fois. il y a beaucoup de gents. il a beaucoup d …   Dictionnaire de l'Académie française

  • beaucoup — BEAUCOUP. adv. de quantité. Il l a dit beaucoup de fois. Il y a beaucoup de gens. Ayoir beaucoup d argent, beaucoup de blé, beaucoup de fruits. Ils sont beaucoup d héritiers à partager cette succession. Beaucoup de gens pensent ainsi. Il y en a… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»