Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

par

  • 1 par

    I prép.
    1. bo‘ylab, orqali, -dan (o‘rin); regarder par la fenêtre derazadan qaramoq; il est passé par la fenêtre u deraza orqali o‘ tdi, derazadan o‘tdi; voyager par le monde, de par le monde dunyo bo‘ylab sayohat qilmoq; -ga, -da; être assis par la terre yerda o‘ tirmoq; voitures qui se heurtent par l'avant oldi bilan, orqali urilgan avtomobillar; par en bas tagi bilan, orqali; par ici, par là bu yerdan, u yerdan; loc. par-ci, par-là u yer-bu yerda; il m'agace avec ses “cher monsieur” par-ci, “cher monsieur” par-là u o‘zining u yerda ham, bu yerda ham “muhtaram janob”i bilan mening jonimga tegib ketdi
    2. davomida, paytida; par une belle matinée go‘zal tong paytida
    3. plusieurs fois par jour kuniga bir necha bor; marcher deux par deux ikkita-ikkita bo‘lib yurmoq
    3. tufayli, orqali, tomonidan; il a été gêné par les arbres uni daraxtlar to‘sib qolgan edi; j'ai appris la nouvelle par mes voisins men bu yangilikni qo‘shnilarim orqali bildim; l'exploitation de l'homme par l'homme insonni inson tomonidan ekspluatatsiya qilish
    4. obtenir qqch. par la force biror narsaga kuch orqali erishmoq; répondre par oui ou non ha yoki yo‘q orqali javob bermoq; envoyer une lettre par la poste xatni pochta orqali jo‘natmoq; elle est venu par avion u samolyotda keldi; il a fini par rire u oxiri kuldi; nettoyage par le vide changyutqich bilan uy yig‘ishtirish; loc. par exemple masalan; par conséquent shunday qilib; par suit sababli, tufayli, natijasida; oqibatida, orqasida; par ailleurs bundan tashqari; par contre ammo, lekin, biroq
    5. de par nomi bilan; de par le roi, de par la loi qirol, qonun nomi bilan
    II adv. par trop ortiqcha, juda, o‘ ta; il est par trop égoïste u o‘ ta shaxsiyatparast.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > par

  • 2 par-ci, par-là

    loc. par.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > par-ci, par-là

  • 3 prendre

    I vt.
    1. olmoq; qo‘liga olmoq; prendre un objet à pleine main biror narsani qo‘lida mahkam ushlab olmoq; je te défends de prendre ce livre men senga bu kitobni olishni, kitobga tegishni taqiqlayman; prendre qqch. des mains de qqn. biror narsani biror kishining qo‘lidan tortib olmoq; loc. prendre une affaire en main biror ishni o‘z qo‘liga olmoq; prendre qqn. par la taille biror kimsani belidan quchmoq; prendre dans ses bras o‘z quchog‘iga olmoq; prendre qqch. sur soi o‘z zimmasiga, o‘z ustiga olmoq; prendre sur soi de o‘ziga zarur, ma'qul topmoq; il a pris sur lui de venir malgré sa fatigue charchaganiga qaramay, u kelishni o‘ziga zarur topdi
    2. o‘zi bilan olmoq; n'oublie pas de prendre ton parapluie zontigingni olishni unutma; il prit son chapeau et ses gants u shlapa va qo‘lqoplarini kiydi; loc. prendre des gants avec qqn. biror kishi bilan ehtiyot bo‘lib muomala qilmoq; prendre du pain non olmoq (sotib olmoq)
    3. qabul qilmoq, kutmoq; le coiffeur m'a pris à 5 heures sartarosh meni soat 5da qabul qildi; je passerai vous prendre chez vous men uyingizga sizni olib ketgani kirib o‘taman
    4. kirishmoq, tutmoq, munosabatda bo‘lmoq; prendre la vie du bon côté hayotni yaxshi tomonidan tutmoq; il n'est pas à prendre avec des pincettes uning kayfiyati yomon; à tout prendre oqibatda, qisqasini aytganda; prendre bien, mal qqch. biror narsani yaxshi, yomon ma'noda qabul qilmoq; prendre qqn.qqch. au sérieux, à la légère, à coeur biror kimsani, narsani jiddiy, hazilga, ko‘ngliga olmoq; si vous le prenez aisi agar siz buni shunday qabul qilsangiz; prendre qqn. en amitié kimnidir do‘st tutmoq; prendre qqn.qqch. en horreur, en grippe kimnidir, nimanidir yomon ko‘rmoq, jini suymaslik
    5. olmoq, o‘ziniki qilib olmoq; il a pris un pseudonyme u tahallus oldi; prendre une habitude odat qilib olmoq, odat chiqarmoq
    6. o‘ lchamoq, aniqlamoq; prendre des mesures o‘lchamoq, o‘lchovini olmoq; prenez votre température issiqligingizni o‘lchang
    7. olmoq; yozib, ifodalab, tasvirga tushirib olmoq; prendre des notes, une photo yozib, belgilab, konspekt qilib olmoq, rasm olmoq
    8. olmoq, yollamoq, ishga olmoq, qabul qilmoq; on ne prend plus personne à l'usine zavodga boshqa hech kimni ishga olishmayapti; prendre pour, comme, à, en sifatida olmoq, qabul qilmoq; il l'a prise comme assistante u uni assistentlikka oldi; prendre à témoin, prendre pour juge guvohlikka, hakamlikka olmoq
    9. (pour) birini boshqasining o‘rniga qabul qilmoq, birini boshqasi deb o‘ylamoq, birini boshqasi bilan alishtirmoq; prendre une personne pour une autre bir kishini boshqasi bilan alishtirib yubormoq, o‘xshatmoq; pour qui me prenez-vous? meni kimga o‘xshatyapsiz, meni kim deb o‘ylayapsiz? prendre ses désirs pour des réalités orzularini bor haqiqat deb o‘ylamoq
    10. ichmoq, yemoq, iste'mol qilmoq, qabul qilmoq; prendre son café qahvasini ichmoq; prendre un verre bir stakan ichmoq; que prenez-vous? nima ichasiz? vous prenez, vous prendrez de la viande ou du poisson? nima olasiz, yeysiz, go‘sht olasizmi, yeysizmi yoki baliq; prendre un cachet hapdori ichmoq; prendre le frais ochiq havodan nafas olmoq; prendre un bain vanna qabul qilmoq
    11. olmoq; o‘ziniki qilib, egallab olmoq; prendre qqch. par force, par ruse biror narsani kuch, ayyorlik bilan egallab olmoq; loc. c'est à prendre ou à laisser yoki… yoki; ikkovidan biri; tanlash kerak, tanlang
    12. olmoq, talab qilmoq; combien prend-il? qancha oladi? qancha turadi, narxi qancha?; ce travail me prendra une heure bu ish mening bir soat vaqtimni oladi
    13. fam. yemoq; il a pris un coup de pied u tepki yedi
    14. kuch bilan egallab olmoq; prendre d'assaut shitob bilan egallab olmoq; prendre le pouvoir hokimiyatni egallab olmoq
    15. prendre qqch. à qqn. birovning narsasini olib qo‘ymoq, o‘g‘irlab olmoq, egallab olmoq; il lui a pris son argent u uning pulini olib qo‘ydi; prendre la place de qqn. birovning joyini egallab olmoq
    16. tutib, ushlab olmoq; prenez-le vivant! uni tirik tutinglar! être pris tutilib, ushlanib qolmoq; être pris dans l'engrenage sharoit qurboni bo‘lmoq; le navire est pris par (dans) les glaces kema muz tutquni bo‘lib qoldi
    17. o‘z izniga solmoq, qo‘lga olmoq, zabt etmoq; prendre qqn. par la douceur biror kishini yumshoqlik bilan o‘z izniga solmoq; savoir prendre qqn. biror kishiga qanday yondashishni bilmoq
    18. biror kishini biror ish ustida tutib olmoq, ushlab olmoq; prendre qqn. en faute, en flagrant délit biror kishini ayb ustida, jinoyat ustida tutib, ushlab olmoq; il les a pris au dépourvu u ularni g‘aflatda qoldirib tutib oldi; je vous y prends! qo‘lga tushdingizmi! on ne m'y prendra plus! meni boshqa qo‘lga tushirisholmaydi
    19. egallab olmoq, qamrab olmoq (his-tuyg‘u); les douleurs la prirent brusquement to‘satdan uni og‘riq tutdi; être pris de vertiges boshi aylanib ketmoq; qu'est-ce qui vous (te) prend? qiziqmisiz, qiziqmisan? impers. il me prend l'envie d'aller le voir uni borib ko‘rgim kelyapti
    20. bien, mal prend de yaxshilikka, yomonlikka olib kelmoq; mal lui a pris de mentir mushkul ahvol uni yolg‘on gapirishga olib keldi
    21. foydalanishga, bo‘lishga kirishmoq; prendre le deuil motam libosini kiymoq; prendre la plume qo‘liga qalam olmoq (yozmoq); prendre le lit ko‘rpato‘ shak qilib yotib qolmoq; prendre l'avion, le train, sa voiture samolyotga, poyezdga, o‘z mashinasiga o‘ tirmoq; prendre la porte chiqib ketmoq, jo‘nab qolmoq; prendre la mer kemaga, sayohatga chiqmoq; prendre la route, un raccourci yo‘lga tushmoq, qisqa yo‘lni tanlamoq; prenez à droite, sur votre gauche, par là o‘ngga, chapga, bu tomonga oling
    22. o‘z xohishiga qarab ish tutmoq; prendre le temps de, prendre son temps shoshmaslik; prendre congé xayrlashmoq
    23. biror qarorga, fikrga kelmoq; prendre une attitude, une décision biror fikrga, qarorga kelmoq; prendre la fuite juftakni rostlab qolmoq; prendre du repos dam olmoq; prendre la parole so‘z olmoq, so‘zga chiqmoq; prendre l'avantage sur qqn. birovdan ustun kelmoq; prendre possession egallab olmoq, egalik qilmoq; loc. prendre position tanlamoq; prendre soin de qayg‘urmoq, ehtiyot qilmoq; ehtiyot bo‘lmoq; prenez la peine d'entrer marhamat qilib kiring;
    24. o‘zgarmoq, boshqacha tus olmoq; prendre une bonne, une mauvaise tournure yaxshi, yomon tus olmoq; prendre de l'âge qarimoq, yoshi o‘ tmoq; prendre des couleurs, du poids rang kirmoq, og‘irlashmoq; il y prend goût u unga o‘rganib qoldi, mazasini bilib qoldi; loc. prendre peur qo‘rqmoq;
    25. ta'siriga berilmoq; prendre feu yonib ketmoq, o‘ t olmoq; prendre froid shomallamoq; prendre du mal biror joyini og‘ritib olmoq
    II se prendre vpr.
    1. ilinmoq, tushib qolmoq; moucheron qui se prend dans une toile d'araignée o‘rgamchik to‘riga tushib qolgan mayda chivin; il se prenait à son propre jeu u o‘zi bilmagan holda ishga berilib ketgan edi
    2. (à) o‘zini ayblamoq; il ne pourra s'en prendre qu'à lui-même bunda u faqat o‘zinigina ayblashi mumkin, faqat o‘zi aybdor
    3. (de) biror his-tuyg‘u bilan to‘lib toshmoq, chuqur his qilmoq; se prendre d'amitié pour qqn. biror kishiga nisbatan chuqur do‘stlikni his qilmoq
    4. s'y prendre kirishmoq, boshlamoq, qila boshlamoq; il s'y est mal pris u buni yomon boshladi; s'y prendre à deux fois o‘ziga ishonmay kirishmoq, chamalab ko‘rmoq; savoir s'y prendre biror narsaga yaxshi kirishmoq; il faudra s'y prendre à l'avance bunga oldinroq kirishish kerak bo‘ladi
    5. qaralmoq, hisoblanmoq, qabul qilinmoq; se prendre au sérieux jiddiy qabul qilinmoq, jiddiy tus olmoq; se prendre pour o‘zini tasavvur qilmoq, tasavvur etmoq, hisoblamoq; se prendre pour un génie o‘zini dono deb hisoblamoq; se prendre pour qqn. o‘zini kimdir deb tasavvur qilmoq; péj. pour qui se prend-il? u o‘zini kim deb o‘ylayapti, kim deb tasavvur qilyapti?
    6. bir-birini ushlamoq, tutmoq, ushlashmoq; elles se sont prises par la main ular qo‘l ushlashdi
    7. o‘zaro almashtirmoq; elles se sont pris leurs affaires ular narsalarini o‘zaro almashtirdilar; médicament qui se prend avant les repas ovqatdan oldin ichiladigan dori.
    vi.
    1. qotmoq, quyuqlashmoq; la mayonnaise commence à prendre mayonez quyuqlasha boshladi
    2. yopishib qolmoq, tagiga olmoq; aliment qui prend au fond de la casserole kastrulkaning tagiga yopishib qolgan ovqat
    2. tutmoq, tutib ketmoq, tomir otmoq, tomir chiqarmoq (o‘simlik); la bouture a pris qalamcha tomir otdi
    3. yonib, tutashib ketmoq (olov); le feu prendra si tu ajoutes du papier qog‘oz solsang olov tutashib ketadi
    4. o‘z ta'sirini ko‘rsatmoq; vaccin qui prend o‘z ta'sirini ko‘rsatayotgan emlash; c'est une mode qui ne prendra pas bu keng tarqalolmaydigan moda; à d'autres, ça ne prend pas! boshqa birovga ayting, bu yutuqqa erisholmaydi! preneur, euse n.
    1. oluvchi, sotib oluvchi, xaridor; je suis preneur men xaridor
    2. loc. preneur de son tovush olgich.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prendre

  • 4 dessus

    I prép. ustiga, ustida
    II adv. yuqorida, tepada, ustida, ustidan, yuqoridan, ustidan; mettez le coffre sous la table et le carton dessus sandiqni stol ostiga, qutini ustiga qo‘ying; passer dessus ustidan bosib o‘tmoq, qoldirib, tashlab ketmoq (o‘qishda); tirer dessus ustiga otmoq; mettre la main dessus qo‘ lga olmoq; tomber dessus bexosdan yuz bermoq; kutilmaganda boshga tushmoq, oyoq ostidan chiqib qolmoq; sens dessus dessous ostin-ustin, chappa, to‘ntarilib; par-dessus loc.adv. boshi ustidan; par-dessus tout hammadan ko‘ra; par-dessus le marché qo‘shimcha; jeter dessus la muraille devordan oshirib tashlamoq; il passa le veston et son manteau par-dessus u paltosi ustidan kurtkasini kiydi; j'en ai par dessus la tête bu jonimga tegib ketdi; de dessus -dan, ustidan; ôter de dessus la table stoldan olmoq; en dessus yuqori, baland, ustida; là-dessus keyin, bundan keyin; là-dessus il est parti shundan keyin u jo‘nab ketdi; regardez ci dessus ustiga, tepasiga qarang.
    nm. ustki qism, ust, tepa, yuqori, cho‘qqi, uch; yuza, tomon; vêtement de dessus ustki kiyim; le dessus du panier a'lo qaymog‘i; enlever le dessus du panier qaymog‘ini olmoq; prendre le dessus g‘alaba qozonmoq, yengmoq; avoir le dessus ustun kelmoq; loc.adv. au dessus yuqorida, tepada, ustida, balandda; j'occupe l'appartement du premier et mon frère habite au-dessus men ikkinchi qavatdagi uyni egallaganman, akam tepada yashaydi; les sommes de cent euros et au dessus yuz evro va undan yuqori; les enfants de cinq ans et au-dessus besh yoshgacha va undan kattalar; le peintre n'a rien produit qui soit au-dessus rassom yetukroq biron narsa yaratmadi; se placer au-dessus des autres birovlarning ustiga o‘ tirmoq; se mettre au-dessus de tout hamma narsadan baland, yuqori turmoq; il a au-dessus de trente ans unga o‘ ttiz yoshdan oshiq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dessus

  • 5 répondre

    vt.
    1. (à qqn) biror kishiga javob qaytarmoq, javob bermoq; répondez-moi par oui ou par non menga ha yoki yo‘q deb javob bering; répondez-moi franchement menga ochiqchasiga javob bering; répondre séchement, distraitement quruq, parishonxotir javob qaytarmoq; répondre par un sourire istehzoli jilmayib, javob qaytarmoq; il répond à son père u otasiga javob qaytardi
    2. (à qqch) biror narsaga javob bermoq; répondre à une question, à une lettre savolga, xatga javob bermoq, javob qaytarmoq; répondre à des objection, à des attaques e' tirozlarga, hujumlarga javob qaytarmoq
    3. sado bermoq
    4. javob bermoq, javob qaytarmoq (biror chaqiriqqa); nous avons sonné, personne n'a répondu biz qo‘ng‘iroqni chaldik, lekin hech kim javob bermadi; répondre au nom de Jean Jan deb chaqirsa javob bermoq
    5. biror kishiga biror narsa deb javob bermoq; et que répondrez-vous? xo‘p, unga nima deb javob berasiz? il ne sait que répondre u nima deb javob berishini bilmaydi; répondre que, de+ inf. javob bermoq, demoq, aytmoq; je vais lui répondre que je ne peux pas venir men unga kelolmayman deb aytaman; il m'a répondu de faire ce que je voulais u menga nima xohlasam shuni qilaverishligimni aytdi.
    vt.
    1. muvofiq bo‘lmoq, mos kelmoq; loyiq, munosib bo‘lmoq; javob bermoq; sa voix répondait à sa physionomie uning ovozi uning yuziga munosib edi; cette politique répond à un besoin bu siyosat talabga mos keladi
    2. javob bermoq, javob qaytarmoq, javob qilmoq; répondre à la force par la force zo‘rlikka zo‘rlik bilan javob bermoq; répondre à un salut salomga alik olmoq
    3. tegishli, yarasha javob qaytarmoq; l'rganisme répond aux excitations extérieures organizm tashqi ta'sirlarga tegishli javob qaytaradi
    4. kafil bo‘lmoq, kafolat bermoq, kafilligini olmoq, javobgarlikni o‘z ustiga, bo‘yniga olmoq; je réponds de lui men unga kafil bo‘laman; répondre de l'innocence de qqn. biror kishining aybsizligiga kafolat bermoq; je ne réponds pas des dettes de ma femme men xotinimning qarzlari uchun javobgarlikni o‘z ustimga olmayman
    5. kafil bo‘lmoq, kafolat bermoq, kafilligini olmoq, ishontirmoq, javob bermoq; je ne réponds de rien men hech narsaga kafolat bermayman; fam. je vous en réponds men sizning oldingizda bunga kafolat beraman; je vous réponds que ça ne se passera pas comme cela! men sizni ishontirib aytamanki, bu shunday o‘ tib ketmaydi!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > répondre

  • 6 anticipation

    nf.
    1. boshqalardan oldin payqash, oldindan sezish, payqash, oldinroq bilib qolish; bashorat qilish; les anticipations de Jules Verne Jul Vernning bashoratlari
    2. fantastika asosidagi adabiy asarlar; un roman d'anticipation ilmiy, fantastik roman
    3. par anticipation oldin, avvalroq; ilgariroq; oldindan, barvaqt; muddatidan oldin; un paiement par anticipation muddatidan oldin to‘ lash; répondre par anticipation avvalroq javob bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > anticipation

  • 7 défaut

    nm.
    1. nuqson, illat, ayb, kamchilik, qusur, kamomad, kam chiaish, buzilgan joy, shikast, zarar, ziyon, putur, buzuq; défaut de qualité yaroqsizlik, nuqson; le défaut de la cuirasse nozik, zaif, qaltis joyi
    2. xato, xatolik, yanglishish; se trouver, se montrer en défaut asossizlik qilmoq; être en défaut buzilmoq, yangilishmoq, shikastlanmoq, xato qilmoq; mettre en défaut buzmoq, barbod qilmoq, boshi berk ko‘chaga solib qo‘ymoq, aldamoq; trouver qqn. en défaut birovni ayb ustida ushlamoq; se laisser prendre en défaut qo‘lga tushmoq
    3. tansiqlik, yetishmovchilik, kamlik, muhtojlik; la mémoire lui fait défaut uning hushi o‘zida emas; le courage ne lui fait jamais défaut u hechqachon jur'atsizlik, qo‘rqoqlik qilmaydi; à défaut de loc.prép. bo‘lmagani uchun, bo‘lmagani sababli; à défaut de o‘rniga bo‘lmagani tufayli
    4. sudga kelmaslik, hozir bo‘lmaslik; faire défaut sudda hozir bo‘lmaslik; fig. tashlab chiqib ketmoq, yo‘q bo‘ lmoq, yo‘qolmoq, kuchsizlanmoq (ovoz, kuch haqida); condamner par défaut sirtdan kesib yubormoq; condamnation par défaut sirtdan hukm qilish, chiqarish; jugement par défaut sirtdan sud ishini ko‘rish, muhokama qilish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > défaut

  • 8 écrit

    nm.
    1. yozilgan narsa; yozuv, qo‘lyozma; matn
    2. yozma imtihon; passer l'écrit yozma imtihondan topshirmoq; réussir à l'écrit yozma imtihondan o‘ tmoq; par écrit yozma, yozma ravishda; donner un ordre par écrit yozma farmoyish bermoq; s'engager par écrit yozma majburiyat olmoq
    3. asar, yozilgan ish; ses écrits n'ont jamais été publiés uning asarlari hech qachon bosilmagan.
    -ite
    adj.
    1. yozilgan, yozib tugatilgan; yozib tamomlangan; une lettre écrite de la main de Pouchkine Pushkinning qo‘li bilan yozilgan xat; une page écrite des deux côtés ikkala tomoni yozib to‘ldirilgan varaq
    2. yozma, yozma holda, yozma ravishda; un examen écrit yozma imtihon; un document écrit yozma hujjat; le français écrit et le français parlé yozma va og‘zaki fransuz tili c'est écrit! taqdirda bo‘lsa, qochib qutilib bo‘lmaydi, peshonaga yozilgan, qismat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > écrit

  • 9 jour

    nm.
    1. kun, nur, yog‘du, yorug‘lik; le petit jour tongning g‘ira-shira yog‘dusi; le grand, le plein jour kuppa-kunduz kuni, ochiq-oydin; il fait jour tong yorishmoqda; poét. l'astre du jour quyosh; beau (belle) comme le jour juda chiroyli; c'est clair comme le jour ochiq-oydin ko‘rinib turibdi
    2. donner le jour à un enfant farzand ko‘rmoq, tug‘moq, ko‘zi yorimoq, bo‘shanmoq; vujudga, dunyoga keltirmoq; voir le jour tug‘ilmoq, dunyoga kelmoq
    3. tabiiy yorug‘lik manbai; laisser entrer le jour dans une pièce xonaga yorug‘lik tushirmoq
    4. yorug‘lik, yog‘du, nur (quyoshdan boshqa manbalar to‘g‘risida); le jour d'une lampe chiroq yog‘dusi
    5. mettre au jour ko‘rinmoq, ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq
    6. sous un jour biror holda, tarzda; présenter qqn. sous un jour favorable biror kimsani yaxshi tomondan ko‘rsatmoq, yomonini yashirib, yaxshisini oshirmoq; faux jour yaxshi yoritilmagan
    7. teshik, tuynik, yopiq tirqish, darcha; percer un jour dans une muraille devordan darcha ochmoq
    8. nafis, nozik to‘r, to‘rsimon, ko‘z-ko‘z kashta; faire des jours to‘rsimon (ko‘z-ko‘z) qilib kashta tikmoq; une broderie à jour to‘rsimon ko‘z-ko‘z kashta; des bas à jour to‘rsimon ko‘zli paypoq
    9. se faire jour paydo bo‘lmoq, ko‘rinmoq, oydinlashmoq, ifodalanmoq; la vérité commence à se faire jour haqiqat oydinlashmoqda
    10. kun, kunduz kun (sutkaning quyosh chiqishidan quyosh botguncha qismi); le début du jour ertalab; le milieu du jour tushki payt; la fin du jour kechqurun; les jours raccourcissent kunlar qisqarmoqda; de jour kunduz kuni, kunduzi; travailler de jour kunduzi ishlamoq; mil. service de jour kunduzgi naryad; le jour et la nuit kunduzi va kechqurun; nuit et jour kunu tun, kechasiyu-kunduzi, to‘xtalasdan, beto‘xtov, doimiy ravishda; c'est le jour et la nuit bularning orasida yer bilan osmoncha farq bor
    11. kunu tun, bir kecha kunduz, bir sutka; huit jours bir hafta; en deux jour ikki kun ichida; quinze jours ikki hafta
    12. kun, sana; le jour d'avant bir kun avval; le jour d'après ertasiga, bir kun keyin; il y a un jour kecha; dans un jour ertaga; loc. un jour o‘tmishda, kunlardan bir kun; bir kunmas bir kun, axir bir kun, qachon bo‘lmasin, payti kelib, kelajakda; chaque jour har kuni, kundalik; périodique paraissant chaque jour har kuni chiqadigan vaqtli matbuot; tous les jours doimiy, har kungi, odatdagi; jour après jour kun ortidan kun; de jour en jour kundan kunga; oz-ozdan; d'un jour à l'autre erta-indin deb, bugun-erta deb
    13. kun, kunduz (kunning uzunligi haqida); le jour paraît long kunlar uzoq tuyilmoqda; le jour passe vite kun tez o‘tmoqda; par jour kun davomida; har kuni; plusieurs fois par jour har kuni bir necha marta; il gagne dix euros par jour har kuni o‘n yevro ishlaydi
    14. chog‘, payt, vaqt, davr, kunlar; de nos jours bizning davrda; un jour viendra kunlar keladiki; pour les mauvais jours yomon, qora kunlar uchun; les beaux jours sont revenus yaxshi kunlar qaytib keldi; l'homme du jour shu kunning qahramoni; jon ofati, ofatijon (aristokratik jamiyatda: xotinlarning yuragidan uradigan, martabasi ulug‘, basavlat erkak)
    15. hayot, umr yoki uning ma'lum davri; finir ses jours o‘lmoq, hayotdan ko‘z yummoq; derniers, vieux jours qarilik chog‘i.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jour

  • 10 opposition

    nf.
    1. qarama-qashilik, ziddiyat, ixtilof; opposition de deux adversaires ikki raqibning ixtiloflari; en opposition qarshi, ixtilofda, mojaroda, nizoda, tortishuvda; entrer en opposition avec qqn. biror kishi bilan mojaroga kirishmoq
    2. qarama-qarshilik, tafovut, o‘zgalik, farq; opposition de couleurs, de sons ranglarning, tovushlarning qaramaqarshiligi
    3. qarama-qarshilik, farq, tafovut, zidlik; opposition des contraires qarama-qarshi narsalar orasidagi tafovut; opposition de deux principes ikki nuqtai nazarning zidligi; en opposition qarama-qarshi, zid; sa conduite est en opposition avec ses idées uning yurish-turishi o‘zining g‘oyalariga zid; loc. adv; par opposition; loc.prép. par opposition à -ga qarama-qarshi, -ga qarama-qarshi o‘laroq; employer ce mot par opposition à tel autre bu so‘zni boshqa shundaylariga qarshi o‘laroq ishlatmoq
    4. qarshilik, monelik, to‘sqinlik; l'opposition de qqn. à une action biror ishga birovning qarshiligi; faire, mettre opposition à qqch. biror narsaga to‘sqinlik qilmoq; faire de l'opposition qarshilik qilmoq
    5. sud qarorining ijro etilishiga qarshilik; faire opposition à un chèque perdu yo‘qotilgan chekni bekor qilmoq
    6. oppozitsiya; qarshi tomon, muxolif; les partis d'opposition muxolif partiyalar; rallier l'opposition qarshi tomonlarni birlashtirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > opposition

  • 11 plume

    nf.
    1. pat, par; gibier à plume et gibier à poil ov parrandasi va ov hayvoni; loc.fam. voler dans les plumes de qqn. birovning ustiga tashlanmoq; fam. perdre ses plumes sochi tushib ketmoq; y laisser, perdre des plumes zarar ko‘rmoq; léger comme une plume patday yengil; se sentir léger comme une plume xushchaqchaq bo‘lmoq; inv. poids plume yengil vaznli bokschi
    2. pat, par (bezak va boshqa maqsadda ishlatilgan); chapeau à plumes pat qadalgan shlapa; lit de plume par to‘shak; fam. se mettre dans les plumes ko‘rpaga kirib yotmoq
    3. pero (yozuv quroli); plume d'oie g‘oz patidan qilingan pero; un stylo à plume ou un stylo plume peroli avtoruchka
    4. qalam; vivre de sa plume o‘z qalami evaziga yashamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plume

  • 12 ranger

    I vt.
    1. o‘z joyiga tartib bilan terib, taxlab, qo‘yib qo‘ymoq; ranger ses affaires narsalarini tartibga solib qo‘ymoq; mots rangés par ordre alphabétique alifbo tartibi bo‘yicha joylashtirilgan so‘zlar
    2. qatoriga, safiga qo‘shmoq; cet auteur est à ranger parmi les classiques bu avtor klassiklar qatorida
    3. chetga, yo‘lning chetiga olib, qo‘yib qo‘ymoq; ranger sa voiture sur le bas-côté o‘z mashinasini yo‘lning yoqasiga to‘xtatib qo‘ymoq
    II se ranger vpr.
    1. joylashmoq, o‘ tirmoq; se ranger autour d'une table stol atrofiga o‘ tirmoq
    2. tizilmoq, qatorga turmoq; rangez-vous par trois uchtadan bo‘lib qatorga turing!
    3. o‘zini chetga olmoq, chetga chiqib turmoq; le taxi se rangea contre le trottoir taksi trotuar tomonga chiqib turdi; loc. se ranger du côté de qqn. biror kishining yonini olmoq, biror kishi tomonida bo‘lmoq; se ranger à l'avis de qqn. biror kishining fikriga qo‘shilmoq
    4. og‘ir, vazmin, bosiq bo‘lib qolmoq; o‘zini tiyib olmoq, aqli kirmoq, quyilmoq; elle a fini par se ranger oxiri u o‘zini tiyib oldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ranger

  • 13 retour

    nm.
    1. qaytish, qaytib ketish; il faut songer au retour qaytib ketish haqida o‘ylash kerak; sans esprit de retour qaytib ketishni xayoliga ham keltirmay; être sur le chemin de retour qaytish harakatida bo‘lmoq; l'aller et le retour borish-kelish; prendre un (billet d') aller et retour borishkelishga bilet olmoq
    2. qaytib kelish, qaytish; depuis son retour, le ne l'ai plus vu u qaytib kelgandan buyon, men uni boshqa ko‘rmadim; loc. à mon retour mening qaytib kelishimda; au retour de qaytib kelganda, qaytganda; je vous verai à mon retour de vacances men sizga ta' tildan qaytganimda uchrayman; à son retour du service militaire harbiy xizmatdan qaytganda; être de retour qaytib kelgan bo‘lmoq; quand il fut de retour chez lui u uyiga qaytib kelganda; retour de (biror joydan) qaytgandan so‘ng; retour d'Amérique, j'ai changé de situation Amerikadan qaytgandan so‘ng, men sharoitni o‘zgartirdim; par retour (du courrier) shu zahotgi pochta orqali; répondre par retour du courrier xatga shu zahotiyoq javob bermoq
    3. qaytish, orqaga harakat; retour offensif qayta hujum; retour offensif du froid sovuq havoning qaytishi
    4. qaytib ketish, tepib yuborish; retour de manivelle ruchkaning qaytib ketishi, mashinaning tepib yuborishi; match retour qayta uchrashuv (sport komandalari haqida); effet, action, choc en retour qayta ta'sir, aks-sado, qaytish
    5. qaytarish, egasiga qaytarib jo‘natib yuborish; retour à l'envoyeur jo‘natuvchiga qaytarib yuborish; retour à oldingi, avvalgi holatiga qaytish; le retour au calme tinchlanish; retour aux sources manbalarga qaytish; être sur le retour (de l'âge) yoshi o‘tib borayotgan bo‘lmoq; retour d'âge klimakteriy yoshi; retour en arrière chekinish; faire un retour en arrière dans un récit hikoyada chekinish qilish; retour sur soi-même o‘ tgan hayotini sarhisob qilish; loc. par un juste retour des chose adolat yuzasidan
    6. qaytish, qaytib kelish, qayta o‘rnatilish; qaytalanish, davomiylik; le retour de la belle saison go‘zal faslning qaytishi; le retour de la paix tinchlikning o‘rnatilishi; retour régulier, périodique davriy, takrorlanib turadigan; loc. l'éternel retour des évenements, des choses voqiylik, narsalarning abadiyligi; faire retour à qaytarilish; ces biens doivent faire retour à la communauté bu boyliklar uyushmaga qaytarilishi kerak; loc.adv. en retour evaziga, o‘rniga; je lui ai rendu de nombreux services, en retour il m'a promis de m'aider men unga ko‘p xizmatlar qildim, u buning evaziga menga yordam berishni va'da qildi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > retour

  • 14 à-coup

    nm. harakatning notekisligi; notekis ishlash uzilish, to‘xtash, to‘xtab-to‘xtab qolish (mexanizm); il y a des à-coups dans le moteur motor to‘xtab-to‘xtab ishlayapti; loc.adv. par à-coups to‘xtab-to‘xtab, notekis; travailler par à-coups notekis ishlamoq (motor va shu kabi mexanizmlar).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > à-coup

  • 15 ailleurs

    adv. boshqa joyda; je n'ai vu cela nulle part ailleurs men buni boshqa hech qayerda ko‘rmadim; partout ailleurs barcha boshqa joylarda; avoir la tête ailleurs, être ailleurs xayolparast bo‘lmoq, boshqa narsa haqida o‘ylamoq; d'ailleurs (gap boshida) ammo, aytganday, biroq, shunday bo‘lsa ham; buning ustiga, shu bilan birga; d'ailleurs, il faut reconnaître que shunday bo‘lsa ham, bo‘yinga olish kerak; il a dit beaucoup de choses, fort intéressantes d'ailleurs u ko‘p narsa haqida gapirdi, shu bilan birga juda qiziq gapirdi; par ailleurs boshqa joyda; fig. boshqa tomondan, shu bilan birga; bien que très intelligent par ailleurs, il ne comprend pas les mathématiques u juda aqlli bo‘ lsa ham, matematikani yaxshi bilmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ailleurs

  • 16 alliance

    nf.
    1. ittifoq, birlik; conclure, dénoncer une alliance birlik haqida shartnoma tuzmoq, bekor qilmoq; un traité d'alliance ittifoq haqida shartnoma
    2. birlashma, ittifoq, blok; alliance défensive mudofaa ittifoqi
    3. fig. birlashma, birikma, bog‘lanish; une alliance des couleurs bo‘yoqlarning birligi; xillangan bo‘yoqlar
    4. nikoh; er-xotinlik; uylanish; erga tegish; une alliance heureuse baxtli nikoh; les parents par alliance quda tomondan qarindoshlar; c'est mon oncle par alliance erimning, xotinimning amakisi, tog‘asi
    5. nikoh uzugi, ko‘zsiz uzuk; une belle alliance chiroyli nikoh uzugi; une alliance en or tilla nikoh uzugi; porter une alliance nikoh uzugini taqib yurmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > alliance

  • 17 apprendre

    vt.
    1. bilmoq, bilib olmoq; xabardor bo‘lmoq; apprendre une nouvelle par la radio yangilikni radiodan, radio orqali bilmoq
    2. o‘rganmoq, o‘qimoq; apprendre l'allemand nemis tilini o‘rganmoq; apprendre sa leçon darsini o‘qimoq; apprendre un texte par coeur matnni yod olmoq; il a appris le métier hunar o‘rganmoq
    3. bildirmoq, xabar bermoq, darak bermoq; les journaux nous apprennent les nouvelles gazetalar bizga yangiliklarni bildiradi, biz yangiliklarni gazetalardan bilamiz
    4. o‘rgatmoq, o‘qitmoq, ta'lim bermoq; apprendre l'ouzbek à qqn. birovga o‘zbek tilini o‘rgatmoq; apprendre à lire à qqn. birovga o‘qishni o‘rgatmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > apprendre

  • 18 assaillir

    vt.
    1. tashlanmoq, hamla qilmoq, chovut solmoq; être assailli par les malfaiteurs bosqinchilar hamlasiga duchor bo‘lmoq
    2. o‘rab olmoq, o‘rtaga olmoq, qurshab olmoq; le ministre était assailli par des journalistes vazirni jurnalistlar o‘rab olgan edilar
    3. ko‘mib tashlamoq, ko‘mmoq; assaillir qqn. de pierres tosh yog‘dirmoq, toshbo‘ron qilmoq
    4. fig. yog‘dirmoq, ko‘mib tashlamoq; assaillir qqn. de questions biror kimsani savolga ko‘mib tashlamoq
    5. bosmoq, qoplamoq; des difficultés m'assaillent meni qiyinchiliklar bosib qoldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > assaillir

  • 19 ci

    1. adv. bu yerda, joyda, yoqda bunda
    2. loc.adv. ci-dessus yuqorida; cidessous pastda; ci-contre qarama-qarshi, yuzma-yuz; de-ci, de là bu yoqdan, u yoqdan; par-ci, par-là shu paytdan (vaqtdan)
    3. ci-gît bu yerga ko‘milgan
    4. pron.dém. demander ci et ça uni-buni so‘ramoq; comme ci comme ça bir navi, yomondan ko‘ra yaxshiroq; ci-après quyiroqda, pastroqda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ci

  • 20 contrainte

    nf.
    1. majbur qilish, zo‘rlash; contrainte par corps dr. qarzdorlar qamog‘iga qamash; mesures de contrainte majburiy choralar; régime de contrainte zo‘rlash, majbur qilish tartibi; par contrainte majburiy tartibda, zo‘rlab; une mise en place de contrainte ko‘nish, majbur bo‘lish, ko‘ndirish
    2. siqilish, uyalish, siqiqlik, tortinchoqlik; sans contrainte erkin, bemalol, tortinmasdan, ixtiyoriy
    3. techn. taranglashish, kuchlanish, kuch.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > contrainte

См. также в других словарях:

  • Par — Par, n. [L. par, adj., equal. See {Peer} an equal.] [1913 Webster] 1. Equal value; equality of nominal and actual value; the value expressed on the face or in the words of a certificate of value, as a bond or other commercial paper. [1913… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Pär — ist als Variante von Per bzw. Peer ein skandinavischer, insbesondere schwedischer männlicher Vorname[1], abgeleitet vom griechischen Namen Petros (lateinisch Petrus). Weiteres zu Herkunft und Bedeutung des Namens siehe hier. Bekannte Namensträger …   Deutsch Wikipedia

  • Par — steht für: Panzerabwehrrohr, siehe Panzerfaust Parabolic Aluminium Reflector, siehe PAR Scheinwerfer, ein Scheinwerfer in der Veranstaltungstechnik PAR1, PAR2, ein Dateiformat für Checksummen Peak to Average Ratio, das Verhältnis zwischen… …   Deutsch Wikipedia

  • PAR — steht für: Panzerabwehrrohr, siehe Panzerfaust Parabolic Aluminium Reflector, siehe PAR Scheinwerfer, ein Scheinwerfer in der Veranstaltungstechnik PAR1, PAR2, ein Dateiformat für Checksummen Partido Aragonés, eine spanische Regionalpartei… …   Deutsch Wikipedia

  • Par — Par, prep. [F., fr. L. per. See {Per}.] By; with; used frequently in Early English in phrases taken from the French, being sometimes written as a part of the word which it governs; as, par amour, or paramour; par cas, or parcase; par fay, or… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Par — Par, n. (Zo[ o]l.) See {Parr}. [1913 Webster] …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Par'a — Pa*r[ a] , n. 1. The southern arm of the Amazon in Brazil; also, a seaport on this arm. [Webster 1913 Suppl.] 2. Short for {Par[ a] rubber}. [Webster 1913 Suppl.] …   The Collaborative International Dictionary of English

  • PAR — Préposition de lieu qui sert à marquer le mouvement et le passage. Il a passé par Paris, par Bordeaux. Il court par monts et par vaux. Voyager par eau, par mer, par terre. Aller par le monde. Il est toujours par les chemins, par voies et par… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • Par — Contents 1 In golf 2 In television, video and on stage 3 In computing …   Wikipedia

  • PAR-30 — Ein PAR Scheinwerfer (Parabolic Aluminized Reflector) ist ein in der Veranstaltungstechnik häufig eingesetzter Scheinwerfer. PAR 30 Scheinwerfer mit vorgesetzter Frostfolie und Bodenstativ Es wird zwischen der ursprünglichen langen Form… …   Deutsch Wikipedia

  • PAR-36 — Ein PAR Scheinwerfer (Parabolic Aluminized Reflector) ist ein in der Veranstaltungstechnik häufig eingesetzter Scheinwerfer. PAR 30 Scheinwerfer mit vorgesetzter Frostfolie und Bodenstativ Es wird zwischen der ursprünglichen langen Form… …   Deutsch Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»