Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

oyat

  • 1 fort

    -forte
    I adj.
    1. kuchli, baquvvat; de forte constitution zuvalasi pishiq; fort comme un boeuf ho‘kizdek kuchli, baquvvat; cela est plus fort que moi bu mening qo‘limdan kelmaydi; fort de nimagadir qattiq ishonish
    2. mahkam, pishiq, puxta, chidamli, mustahkam, bardosh beradigan, qattiq, mustahkam
    3. muhim, jiddiy, yirik, katta, ulkan; une forte somme katta, ko‘p pul; de forts contingents yirik kontingent
    4. chidamli, pishiq, puxta, matonatli, sabotli, bukilmas, mustahkam; une ville forte mustahkam shahar
    5. (en qqch) biror narsaga mohirlik, ustalik, ustasi faranglik; il est fort en mathématiques u matematikadan kuchli
    6. og‘ir, vazmin, salmoqdor
    7. kuchli, katta; une forte pluie jala, sharros yomg‘ir; une voix forte qattiq ovoz, baland ovoz; c'est trop fort! elle est forte, celle-là! fam. bu sira to‘g‘ri kelmaydi, bu darvozaga sig‘maydi! à plus forte raison ayniqsa, buning ustiga
    II adv.
    1. mahkamlab, mahkam, pishiq qilib, mahkam, qattiq; de plus en plus fort juda mahkamlab
    2. baland, qattiq
    3. juda, juda ham, g‘oyat, nihoyatda, ortiq (g‘oyat, nihoyat) darajada, bag‘oyat; fort bien juda yaxshi, a'lo darajada; a'lo, mayli; yaxshi, durust; fort mal juda yomon, yomon.
    III nm.
    1. kuchli tomon; c'est là mon fort meni bunga kuchim yetadi
    2. asosiy, eng muhim, bosh; au fort de eng qizg‘in (yoki eng qizigan) paytda; au fort du combat jang qizigan paytda
    3. istehkom, mudofaa inshooti
    4. qalin, zich, quyuq (o‘rmon)
    5. kuchli odam, bahodir, polvon
    6. in, uya, makon (hayvonlar).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fort

  • 2 plein

    -pleine
    adj.
    1. to‘la, to‘liq, liq to‘la, limmo-lim; plein à ras bords limmo-lim, qirg‘og‘igacha to‘la; loc. une valise pleine à craquer yorilib ketguday qilib to‘ldirilgan jamadon; parler la bouche pleine og‘zi to‘la gapirmoq; avoir l'estomac plein qorni to‘q bo‘lmoq; plein comme une barrique to‘yib ichgan; fam. un gros plein de soupe meshqorin odam; un plein panier de légumes bir savat sabzavot; loc. saisir qqch. à pleines mains biror narsani mahkam ushlamoq; sentir à plein nez burunni yorib yubormoq
    2. bo‘g‘oz (hayvon haqida)
    3. liq to‘la; les autobus sont pleins avtobuslar liq to‘la
    4. to‘lgan, to‘lib-toshgan, cheksiz; plein de berilib ketmoq, boshi bilan sho‘ng‘ib ketmoq; plein de soi-même o‘ziga bino qo‘ymoq
    5. fam. boy-badavlat, farovon
    6. semiz, to‘ladan kelgan, lo‘ppi, baqaloq; des joues pleines kulcha yuz
    7. to‘ la-to‘kis, mukammal, to‘lgan; la pleine lune to‘lin oy; reliure pleine peau to‘la teridan qilingan muqova; un jour plein to‘la bir kun; travailler à plein temps, à temps plein to‘la stavkada ishlamoq
    8. to‘la, to‘liq, batamom; plein succès to‘la yutuq; donner pleine satisfaction ko‘ngliga to‘la taskin bermoq; loc.adv. à plein, en plein borligicha, astoydil, baralla, to‘la; en plein(e) ayni, avji, naq, rosa; vivre en plein air tashqarida yashamoq; en pleine mer ochiq dengizda; se réveiller en pleine nuit yarim tunda uyg‘onmoq; visez en plein milieu naq o‘rtasini mo‘ljallang; fam.loc.adv. en plein sur, en plein dans ayni, naq, xuddi o‘ziga; en plein dans le mille naq mo‘ljalga urmoq; la pleine mer ochiq dengiz; le plein air ochiq havo; plein de to‘lib toshgan, g‘ij-g‘ij, to‘la; un pré plein de fleurs yaylov to‘la gul; des yeux pleins de larmes jiqqa yosh to‘la ko‘zlar; les rues sont pleines de monde ko‘chalar odamlarga to‘la; fam. tout plein de juda ham, benihoyat, g‘oyat.
    nm.
    1. to‘lalik, to‘liqlik; mukammallik, to‘la-to‘kislik; la lune était dans son plein oy to‘lin, to‘lgan edi
    2. avjida bo‘lmoq, ayni pallasida bo‘lmoq
    3. faire le plein de to‘ldirmoq, to‘lg‘izmoq, to‘latmoq; faire le plein (d'essence) (benzinga) to‘latmoq
    4. to‘lalik (joyga nisbatan); les pleins et les vides to‘la va bo‘sh joylar
    5. yo‘g‘on yozuv.
    I prép. to‘la, to‘ liq, liq, ko‘p; loc. en avoir plein la bouche biror kimsa yoki biror narsa og‘zidan tushmaslik; fam. en avoir plein les bottes yuraverib oyog‘i uzulib tushay demoq; en avoir plein le dos yelkasining yag‘iri chiqib ketmoq; en mettre plein les yeux, la vue à qqn. birovning ko‘zini qamashtirmoq; fam. usti to‘la, hamma joyi to‘la; loc.adv.fam. plein de juda ko‘p, tumonot, liq, to‘la; il y avait plein de monde tumonat odam bor edi
    II adv.fam. tout plein chunonam, g‘oyat, o‘lgiday; c'est mignon tout plein bu g‘oyat yoqimtoy.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plein

  • 3 adorer

    vt.
    1. relig. sig‘inmoq, sajda qilmoq; adorer Dieu xudoga sig‘inmoq
    2. g‘oyat sevmoq, sidqidildan yaxshi ko‘rmoq; adorer son mari erini g‘oyat, ortiq darajada sevmoq
    3. yoqtirmoq, suymoq, yaxshi ko‘rmoq; adorer le chocolat shokoladni yoqtirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > adorer

  • 4 ébouriffant

    -ante
    adj.fam. hayratda qoldiradigan, hayajonlantiradigan, juda ajoyib, g‘oyat zo‘r; haddan tashqari; un succès ébouriffant g‘oyat katta, zo‘r muvaffaqiyat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ébouriffant

  • 5 effrayant

    -ante
    adj.
    1. qo‘rqinchli, dahshatli; des cris effrayants dahshatli qichqiriqlar; un spectacle effrayant
    2. kuchli, zo‘r, qattiq, g‘oyat katta, nihoyatda; yomon, dahshatli; misli ko‘rilmagan; il a un appétit effrayant uning ishtahasi g‘oyat katta; u nihoyatda och; il fait une chaleur effrayante nihoyatda issiq bo‘lyapti; tout est à un prix effrayant hamma narsa misli ko‘rilmagan darajada qimmat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > effrayant

  • 6 épatant

    -ante
    adj. hayratda qoldiradigan, ajoyib, aqlni shoshiradigan, nihoyatda ajoyib; g‘oyat zo‘r; un film épatant g‘oyat zo‘r film.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > épatant

  • 7 exceptionnellement

    adj.
    1. mustasno tariqasida; exceptionnellement nous nous réunirons demain istisno tariqasida ertaga yig‘ilamiz
    2. favqulotda, juda, g‘oyat, nihoyatda, haddan tashqari; il est exceptionnellement habile u juda, g‘oyat epchil; un homme exceptionnellement beau nihoyatda chiroyli kishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > exceptionnellement

  • 8 extraordinairement

    adv.
    1. favqulodda, haddan tashqari, juda ham, o‘ta; misli ko‘rilmagan bir ravishda, g‘oyat, nihoyat darajada, nihoyatda; il est extraordinairement content u g‘oyat xursand; il est extraordinairement intelligent u haddan tashqari aqlli
    2. g‘alati, ajab, qiziq; kulgili.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > extraordinairement

  • 9 puissament

    adv.
    1. o‘ ta, juda, ortiqcha, kuchli darajada; ce pays est puissament armé bu mamlakat o‘ta kuchli darajada qurollangan
    2. iron. juda ham, nihoyatda, ortiq darajada, bag‘oyat; c'est puissament raisonné! bu bag‘oyat asosli!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > puissament

  • 10 весьма

    benihoya, biram, g'oyat, juda, nihoyatda

    Русско-узбекский словарь > весьма

  • 11 исключительно

    g'oyat

    Русско-узбекский словарь > исключительно

  • 12 крайне

    benihoya, g'oyat

    Русско-узбекский словарь > крайне

  • 13 очень

    benihoya, biram, g'oyat, juda

    Русско-узбекский словарь > очень

  • 14 чрезвычайно

    benihoya, biram, g'oyat

    Русско-узбекский словарь > чрезвычайно

  • 15 өте

    juda, g‘oyat, o‘ta

    Қазақша-өзбекше қысқаша сөздік > өте

  • 16 acuité

    nf. o‘tkirlik, sezgirlik, kuchlilik, zo‘rlik; une bonne acuité visuelle ko‘zning o‘tkirligi, yaxshi ko‘rish; l'acuité d'une douleur g‘amning kuchliligi, zo‘rligi; une grande acuité d'esprit aqlning, zehnning g‘oyat o‘ tkirligi; l'acuité d'un son tovushning kuchliligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > acuité

  • 17 admirablement

    adv. g‘oyat go‘zal, ajoyib, chiroyli, juda yaxshi, soz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > admirablement

  • 18 admiratif

    -ive
    adj. g‘oyat zavqli; zavqqa to‘lgan, quvonchli; o‘zida yo‘q xursand; un regard admiratif zavqqa to‘lgan nigoh; un auditoire admiratif zavqlangan tinglovchilar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > admiratif

  • 19 adoration

    nf.
    1. relig. sig‘inish, sajda qilish, cho‘qinish
    2. juda yaxshi ko‘rish, sidqidildan sevish, g‘oyat, ortiq darajada berilganlik, zo‘r muhabbat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > adoration

  • 20 affreusement

    adv.
    1. vahimali, dahshatli
    2. nihoyat darajada, nihoyatda, o‘ta, g‘oyat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > affreusement

См. также в других словарях:

  • oyat — oyat …   Dictionnaire des rimes

  • oyat — [ ɔja ] n. m. • 1810; oyak 1415; o. i., mot picard ♦ Graminée appelée aussi élyme des sables, employée à fixer les sables des dunes. ● oyat nom masculin (mot picard) Nom donné à diverses graminées traçantes, utilisées pour la fixation des dunes.… …   Encyclopédie Universelle

  • Oyat — Ammophila arenaria …   Wikipédia en Français

  • oyat — (o ia) s. f. Nom vulgaire du roseau des sables. Aucune coupe de plants d oyats, roseaux de sable.... et autres plantes conservatrices des dunes.... Décret du 14 déc. 1810, art. 6. SUPPLÉMENT AU DICTIONNAIRE    OYAT. Ajoutez : HIST. XVIe s.… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Oyat’ — Sp Ojãtė Ap Оять/Oyat’ L u. RF Vologdos ir Leningrado sr., g tė Leningrado sr …   Pasaulio vietovardžiai. Internetinė duomenų bazė

  • Oyat River — Origin Chaimozero Lake Mouth Svir River Basin countries Russia …   Wikipedia

  • Oyat — nm herbe traçante servant à fixer les dunes Nord …   Glossaire des noms topographiques en France

  • oyat — haya. ayb, kabahat …   Çağatay Osmanlı Sözlük

  • Les Jardins de L' Oyat — (Мимизан Плаж,Франция) Категория отеля: Адрес: 6, avenue Maurice Martin …   Каталог отелей

  • Lagrange Confort+ Les Jardins de l' Oyat — (Мимизан,Франция) Категория отеля: Адрес: Résidence Lagrange Conf …   Каталог отелей

  • L' Oyat — (Лакано Осеан,Франция) Категория отеля: 2 звездочный отель Адрес: Front De Mer, 33680 Лакано Осеан, Франция …   Каталог отелей

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»