Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

ouvrir

  • 1 ouvrir

    I vt.
    1. ochmoq; ouvrir la fenêtre derazani ochmoq; va ouvrir och; ouvrez, au nom de la loi! qonun nomi bilan oching!
    2. ichini ochmoq, ichini yormoq, chaqmoq; ouvrir des huîtres ustritsa yormoq
    3. ochmoq, ochib qo‘ymoq; fam. l'ouvrir og‘zini ochmoq, gapirmoq; ouvrir l'oeil ko‘zini ochmoq, ehtiyot bo‘lmoq; ouvrir un portefeulle karmonni ochmoq; ouvrir un robinet jo‘mrakni ochib qo‘ymoq; ouvrir le gaz gazni ochib qo‘ymoq; ouvrir l'appétit à qqn. birovning ishtahasini ochib yubormoq
    4. ochmoq, tortib qo‘ymoq; ouvrir les rideaux pardalarni ochib qo‘ymoq
    5. ochmoq, teshmoq; ouvrir une fenêtre dans un mur devordan deraza ochmoq
    6. ochmoq, foydalanishga ruxsat bermoq; ouvrir, s'ouvrir un chemin, une voie ko‘chani, yo‘lni ochmoq
    7. ochmoq, namoyon qilmoq; il nous a ouvert le fond de son coeur u bizga yuragining to‘ridagi gaplarni ochdi; ouvrir l'esprit (à qqn) biron kishining aqlini oshirmoq
    8. ochmoq, boshlamoq, kirishmoq; ouvrir les hostilités dushmanlikni boshlamoq, dushmanlik qilishga kirishmoq; ouvrir le feu o‘ t ochishni boshlamoq; ouvrir une discussion munozara boshlamoq
    9. ochmoq, asos solmoq, tashkil qilmoq; ouvrir un magasin, des écoles magazin, maktablar ochmoq
    10. ochmoq, bermoq; ouvrir un compte, un crédit à qqn. biron kishi nomiga hisob ochmoq, kredit bermoq
    II vi.
    1. ochiq bo‘lmoq; cette porte n'ouvre jamais bu eshik hech qachon ochilmaydi; ouvrir sur qaragan bo‘lmoq (eshik, deraza)
    2. ochilmoq, boshlanmoq; les cours ouvriront la semaine prochaine darslar kelgusi haftadan boshlanadi
    III s'ouvrir vpr.
    1. ochilmoq; la porte s'ouvre eshik ochilyapti; le toit de cette voiture s'ouvre bu avtomobilning tomi ochiladi; la fleur s'ouvre gul ochilyapti; s'ouvrir sur qaragan bo‘lmoq, qarab teshilgan bo‘lmoq, chiqmoq, biror tomonga qarab ochilmoq; la porte s'ouvre directement sur le jardin eshik to‘g‘ridan to‘g‘ri boqqa ochiladi
    2. ochilmoq, namoyon bo‘ lmoq; le chemin, la route qui s'ouvre devant nous bizning oldimizda namoyon bo‘lgan ko‘cha, yo‘l; une vie nouvelle s'ouvrait devant (à) lui uning oldida yangi hayot ochilar edi; s'ouvrir à qqch. biror narsaga ochiq bo‘lmoq, kirib kelishiga imkon bermoq; son esprit s'ouvre peu à peu à cette idée uning idroki bu fikrni sekin-asta qabul qildi; s'ouvrir à qqn. biror kishiga yorilmoq; ko‘nglini, yuragini ochmoq; je m'en suis ouvert à lui men bu haqda unga yorildim
    3. ochilmoq, boshlanmoq; l'exposition qui allait s'ouvrir yaqinda ochilayotgan ko‘rgazma; s'ouvrir par bilan, orqali ochilmoq, boshlanmoq; s'ouvrir les veines vena tomirlarini kesmoq (o‘zini o‘zi o‘ldirmoq); s'ouvrir le crâne en tombant yiqilib boshini yormoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ouvrir

  • 2 brèche

    nf.
    1. o‘qdan hosil bo‘lgan raxna, teshik, yorib o‘tish; faire brèche, ouvrir la brèche yorib o‘ tmoq; rester sur la brèche joyida, postda qolmoq
    2. darz
    3. lat; faire une brèche à sa fortune o‘z mulkining bir qismini yo‘qotmoq.
    nf. qirrali qoya.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > brèche

  • 3 crédit

    nm.
    1. qarz, nasiya; crédit foncier yer qarzi; crédit à long terme uzoq muddatli qarz; crédit à court terme qisqa muddatli qarz; crédit à la petite semaine sudxo‘rlik qarzi; crédits alloués ajratilgan, chiqarilgan pul, mablag‘; le vote des crédits parlamentning kredit, qarzni tasdiqlashi; lettre de crédit akkreditiv (bank, omonat kassa tomonidan pulga berilgan hujjat); ouvrir un crédit qarz ochmoq; à crédit loc.adv. qarzga, nasiyaga; crédit municipal lombard (ma'lum bir vaqtga qimmatbaho buyumlarini saqlash uchun qo‘yadigan joy)
    2. ishonch, ishonish, e' tiqod; miner le crédit de qqn. ishonchiga putur yetkazmoq; perdre son crédit ishonchini yo‘qotmoq
    3. obro‘, e' tibor, nufuz, hurmat, qadr, salmoq, ta'sir, ta'sir etish, qilish, ko‘rsatish; crédit personnel shaxsiy obro‘, salmoq; trouver crédit auprès du public xalq hurmatini qozonmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > crédit

  • 4 écluse

    nf. shluz (suv sathi turli bo‘lgan bir joydan ikkinchi joyga kemalarni o‘tkazish uchun xizmat qiladigan gidrotexnik inshoot; to‘g‘ondagi suv darvozasi); les écluses d'un canal kanaldagi shluzlar; ouvrir, fermer les écluses shluzlarni yopmoq, ochmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > écluse

  • 5 guillemet

    nm. qo‘shtirnoq; ouvrir les guillemets qo‘shtirnoq ochmoq; fermer les guillemets qo‘shtirnoq yopmoq; mettre entre guillemets qo‘shtirnoq ichiga olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > guillemet

  • 6 hostilité

    nf.
    1. dushmanlik, raqiblik, yovgarchilik, zidlik, adovat, xusumat, olalik, yoqtirmaslik, yomon ko‘rishlik
    2. pl. harbiy harakatlar, qurolli hujum; commencer, ouvrir les hostilités harbiy harakatlarni boshlamoq, ochmoq; suspendre les hostilités harbiy harakatlarni to‘xtatmoq; reprendre les hostilités harbiy harakatlarni qayta tiklamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > hostilité

  • 7 marche

    nf.vx. davlatning chegara viloyati; chegara harbiy rayoni; les marches de Lorraine Lotaringiyaning harbiy chegara rayonlari.
    nf.
    1. hayvonning izi; marche du cerf bug‘uning izi
    2. zina, zinapoya, pog‘ona, pillapoya
    3. techn. pedal, tepki
    4. yurish, yo‘l bosish; piyoda yurish; marche athlétique sportcha yurish
    5. qadam, qadam tashlash, yurish; accélérer, ralentir sa marche qadamini, yurishini tezlatmoq, sekinlatmoq
    6. yurish, qadam tashlash, oyoq olish; marche à suivre yo‘li, uslubi; indiquez-moi la marche à suivre pour obtenir ces papiers menga bu qog‘ozga ega bo‘lish yo‘lini ko‘rsating
    7. yo‘l, yo‘l yurish; poursuivre sa marche yo‘ lida davom etish; c'est à une heure de marche bu bir soatli yo‘l
    8. yurish (tashkiliy ravishda ko‘tarilish, ommaviy harakat, namoyish); marche de protestation norozilik yurishi; loc. conduire, ouvrir la marche namoyishning boshida bormoq
    9. mil. marsh, poxod, harbiy safar; marche forcée tez yurish, jadal qadam tashlab yurish; en avant, marche! olg‘a qadam bos! (harbiy buyruq)
    10. mus. marsh (safda baravar qadam tashlab borish uchun moslab yozilgan musiqa asari); marche militaire harbiy marsh; marche funèbre motam kuyi
    11. en état de marche ishlashga qodir; voiture en état de marche yurib turgan avtomobil; loc.adv. en marche harakatda, yurib turgan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > marche

  • 8 marque

    nf.
    1. belgi, nishon, alomat, ishora
    2. sport. yerga qilingan belgilar; oyoq tiragich (yuguruvchilar oyoq qo‘yib start oladigan moslama); à vos marques! prêts? partez! startga! tayyorlaning! start!
    3. tamg‘a (mahbusga bosilgan)
    4. belgi, tamg‘a (tovarga qo‘yilgan, bosilgan)
    5. tayyorlovchi, ishlab chiqaruvchining belgisi; marque d'orfèvre zargarning belgisi; marque d'un médicament dorining markasi; produits de marque yuqori sifatli, markali mahsulot
    6. yuqori sifatli, markali mahsulot chiqaradigan korxona va shu mahsulot
    7. belgi qo‘yadigan asbob (tamg‘a, muhr)
    8. iz; marque de dents tish izlari
    9. nishon, dog‘; avoir une marque sur le visage yuzida nishoni, dog‘i bo‘lmoq
    10. xatcho‘p; mettre une marque dans un livre pour retrouver facilement une page osongina topish uchun kitob orasiga xatcho‘p qo‘ymoq; vx. marque de théâtre teatr bileti, chiptasi; loc. trouver, retrouver, prendre, reprendre, poser ses marques joylashmoq, o‘rin olmoq, egallamoq
    11. marka, znachok, fishka, jeton (o‘yin)
    12. sport. hisob; ouvrir la marque hisobni ochmoq
    13. daraja, obro‘-e'tiborni bildiradigan belgi; fig. hôte de marque yuqori, oliy martabali mehmon
    14. belgi, alomat; réflexion qui porte la marque du bon sens fikrlash sog‘lom aql alomatidir
    15. ling. belgi, alomat; le s est la marque du pluriel en français s fransuz tilida ko‘plik belgisidir, alomatidir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > marque

  • 9 oeil

    pl. yeux nm.
    1. ko‘z; avoir de bon yeux ko‘zi o‘ tkir bo‘lmoq; s'user les yeux à lire o‘qiyverib ko‘zini xiralashtirib olmoq; maladie, médecine des yeux ko‘z kasalligi, meditsinasi; oeil de verre shisha ko‘z, sun'iy ko‘z; yeux globuleux, enfoncés, bridés bo‘rtib chiqqan, botiq, qiyiq ko‘z; lever les yeux qaramoq (boshini ko‘tarib); baisser les yeux ko‘zini olmoq (yerga qaramoq); faire les gros yeux à qqn. birovga ko‘zini olaytirib qaramoq; écarquiller les yeux ko‘zlarini baqratirib qaramoq; ouvrir l'oeil, fam. l'oeil et le bon ko‘zini ochmoq, hushyor bo‘lmoq; ne pas fermer l'oeil de nuit tuni bilan mijja qoqmaslik; fermer les yeux ko‘z yummoq (biror narsaga); je ferme les yeux sur ses mensonges men uning yolg‘onlariga ko‘z yumaman; j'irais là-bas les yeux fermés men u yerga ko‘zimni yumib ham boraman; accepter qqch. les yeux fermés biror narsaga ko‘r-ko‘rona rozi bo‘lmoq; objet visible à l'oeil nu oddiy ko‘z bilan ko‘rsa bo‘ ladigan narsa; à vu d'oeil ko‘z chamasida; regarder qqn. les yeux birovning ko‘ziga tik qaramoq; lorgner, surveiller du coin de l'oeil ko‘z qiri bilan, yashirincha qaramoq
    2. ko‘z, qarash; chercher, suivre qqn. des yeux biror kishini ko‘zi bilan qidirmoq, kuzatmoq; sous mes yeux ko‘z o‘ngimda; aux yeux de tous hamning ko‘z oldida; mauvais oeil yomon ko‘z, suq; croire au mauvais oeil yomon ko‘zga ishonmoq
    3. coup d'oeil nazar, nigoh, qarash; jeter un coup d'oeil sur le journal gazetaga ko‘z yugurtirib chiqmoq; d'ici, le coup d'oeil est très beau bu yerdan manzaraning ko‘rinishi juda go‘zal
    4. cela attire l'oeil du touriste bu narsa turistning nigohini o‘ziga tortadi; être tout yeux, tout oreilles ko‘z-quloq bo‘lmoq; n'avoir pas les yeux dans sa poche ko‘zi ko‘r bo‘lmaslik, hamma narsani ko‘rib turmoq; elle n'a d'yeux que pour son fiancé uning ko‘zi faqat kuyovida; fam. avoir, tenir qqn. à l'oeil ko‘z ostida tutmoq, ko‘zdan qochirmaslik; avoir l'oeil à tout hama narsani kuzatib turmoq; l'oeil du maître pishgan ko‘z
    5. ko‘z, nazar; voir qqch. d'un bon oeil, d'un mauvais oeil biror narsaga yaxshi, yomon ko‘z bilan qaramoq; il considère tout avec un oeil critique u hamma narsaga tanqidiy ko‘z bilan qaraydi; tout cela n'avait aucun intérêt à ses yeux uning nazarida buning hamasining hech qanday qizig‘i yo‘q edi; loc. tourner de l'oeil ko‘zi tepasiga bitib qolmoq, esi og‘ ib qolmoq; je m'en bats l'oeil men uni nazarimga ham ilmayman; entre quat'z'yeux yakkama-yakka, yolg‘iz; adv.loc.fam. à l'oeil bekorga, tekinga; j'ai pu entrer à l'oeil au cinéma men kinoga tekinga kiraoldim; fam. non oeil! ko‘z ko‘rib, quloq eshitmagan, ishonmayman, yo‘q; oeil électrique fotoelement
    6. ko‘z; oeil d'une aiguille ignaning ko‘zi; les yeux du bouillon qaynatmaning ustidagi mayda yog‘lar
    7. yangi kurtak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > oeil

  • 10 percée

    nf.
    1. yo‘l, o‘ tish joyi, ochiqlik; ouvrir une percée dans une forêt o‘rmondan yo‘l ochmoq
    2. yorib o‘ tish; tenter une percée yorib o‘ tishga harakat qilmoq
    3. hayratli rivojlanish, yuksalish; une percée technologique hayratli texnologik yuksalish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > percée

  • 11 pesée

    nf.
    1. bir tarozi
    2. tortish (tarozida); effectuer une pesée à l'aide d'une balance tarozida tortish
    3. og‘irlik, vazn; de toute la pesée de son corps, il s'efforçait d'ouvrir la porte u gavdasining butun og‘irligi bilan eshikni ochishga harakat qilar edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pesée

  • 12 porte

    nf.
    1. vx. darvoza; octroi payé aux portes shaharga mol olib kirishda to‘lanadigan boj; l'ennemi est à nos portes dushman ostonamizda (turibdi)
    2. eshik; la grande porte du château qal'aning katta eshigi; porte palière zinapoya maydoniga chiquvchi eshik; porte d'entrée kirish eshigi; porte de secours favqulod eshigi; franchir, passer la porte ostona hatlab o‘tmoq; sur le pas de sa porte eshigining oldida, ostonasida, bo‘sag‘asida; fig. pas de porte savdo ijarasi; loc. de porte en porte eshikma-eshik; faire du porte à porte eshikma-eshik yurmoq; ils habitent porte à porte ular eshiklari ro‘baro‘ yashashadi; cela s'est passé à ma porte bu mening eshigimning oldida sodir bo‘ldi; parler à qqn. recevoir qqn. entre deux portes birovga ostonadan gapirmoq, birovni ostonada qabul qilmoq; mettre, jeter, flanquer, ficher qqn. à la porte birovni quvib solmoq, ko‘chaga chiqarib qo‘ymoq, uydan haydab chiqarmoq; à la porte! chiq! être à la porte uyga kirolmay, ko‘chada qolmoq; prendre la porte chiqmoq, ketmoq; entrer, passer par la grande porte katta eshikdan kirib kelmoq; entrer par la petite porte orqa eshikdan kirmoq; se ménager, se réserver, chercher une porte de sortie chiqish yo‘lini topmoq, tayyorlab qo‘ymoq, qidirmoq; porte à double battant ikki tabaqali, qo‘shtabaqa eshik; porte coulissante en verre oynali surma eshik; porte vitrée oynavand eshik; poignée de porte eshikning tutqichi; les gonds et la serrure d'une porte eshikning oshig‘-moshig‘i va qulfi; porte grande ouverte, entrebâillée lang ochiq eshik; petite porte darcha; trouver porte close eshiklari taqataq bekilgan bo‘lmoq; écouter aux portes eshik orqasidan eshitmoq; loc. frapper à la bonne, à la mauvaise porte o‘rinli, egasini topib, noo‘rin murojaat qilmoq; ouvrir, fermer sa porte à qqn. birovga o‘z eshigini ochmoq, eshigini yopib olmoq; c'est la porte ouverte à tous les abus hamma eshiklar ochiq; la porte d'une armoire, d'un four jovonning, pechkaning eshigi
    3. dara
    4. slalomda chang‘ ichi o‘ tadigan ikki qoziq orasi.
    adj.f. jigarga boruvchi vena tomiri.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > porte

  • 13 poste

    nf.
    1. pochta, pochta bo‘limi; bureau de poste pochta bo‘limi; employé des postes pochta xizmatchisi; un colis expédié par la poste pochta orqali jo‘natilgan posilka; mettre une lettre à la poste xatni pochtaga, pochta qutisiga tashlamoq; poste restante egasi so‘rab oladigan xat yoki shunday xatlar olinadigan pochta bo‘limi
    3. manzil, ot almashtirish, choparlar manzili; chevaux de poste pochta otlari.
    nm.
    1. post, kuzatish, nazorat qilish yoki boshqarish joyi; punkt, marra; un poste avancé oldingi marra; poste de commandement komandirning kuzatish marrasi; loc. être, rester à son poste o‘z postida, o‘rnida, joyida bo‘ lmoq, qolmoq; fam. être solide au poste o‘z o‘rnida, o‘z vazifasida qattiy turmoq, sabot-ma'tonatli bo‘lmoq
    2. post, soqchi, soqchilar gruppasi; relever un poste soqchini almashtirmoq; poste de police, poste de garde politsiya, qoravul posti
    3. poste de police ou poste politsiya mahkamasi; conduire un manifestant au poste namoyishchini politsiya mahkamasiga olib bormoq
    4. o‘rin, vazifa, lavozim, mansab; poste de travail ish o‘rni; professeur titulaire d'un poste ma'lum lavozimdagi o‘qituvchi; poste vacant bo‘sh o‘rin; les postes de travail ish o‘rinlari
    5. des postes d'essence yog‘ quyish shoxobchalari; poste d'incendie o‘ t o‘chirish bo‘limi.
    nm. apparat (radio, televizor); ouvrir le poste radio, televizorni qo‘ymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poste

  • 14 quinquet

    nm.
    1. moychiroq, qora chiroq
    2. fam. ko‘z; ouvrir, fermer ses quinquets ko‘zini ochmoq, yummoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > quinquet

  • 15 rideau

    nm.
    1. parda; rideau de fenêtre deraza pardasi; fermer, ouvrir, écarter, tirer les rideaux pardalarni yopmoq, ochmoq, tortib qo‘ymoq; rideau de fer temir parda; loc. tirer le rideau sur qqch. biror narsa bilan shug‘ullanmay, u haqda gapirmay qo‘ymoq; bosdi-bosdi qilib yubormoq
    2. teatr pardasi; lever, baisser le rideau pardani ko‘ tarmoq, tushirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rideau

  • 16 robinet

    nm. jo‘mrak, chumak; robinet d'eau froide, d'eau chaude sovuq, issiq suv jo‘mragi; robinet à gaz gaz jo‘mragi; ouvrir, fermer un robinet jo‘mrakni ochmoq, yopmoq; fam. c'est un vrai robinet u juda ham laqma.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > robinet

  • 17 servir

    I vt.
    1. xizmat qilmoq; il a bien servi son pays, l'État u vataniga, hukumatga yaxshi xizmat qildi; servir xizmat qilmoq (askar); se faire servir xizmatkori bo‘lmoq; prov. on n'est jamais si bien servi que par soi-même o‘zingdan qolari yo‘q
    2. xizmat ko‘rsatmoq, yedirib-ichirmoq, xizmat qilmoq; servir qqn. à table dasturxonda kimgadir xizmat qilmoq; servir un client mijozga xizmat ko‘rsatmoq
    3. xizmat qilmoq, yordam bermoq, qo‘llamoq, madad bermoq; je vous ai servi, j'ai servi vos intérêts men sizni qo‘ lladim, men sizning manfaatingizni qo‘ lladim; sa discrétion l'a servi uning og‘ irbosiqligi unga qo‘l keldi
    4. tortiq qilmoq, siylamoq, tortmoq, bermoq; sersmoi à boire menga ichimlik quyib yubor; servir du melon en entré, comme entré birinchiga qovun tortmoq; à table! c'est servi! dasturxonga! dasturxon tuzatildi! on lui sert une petite rente unga kichik bir renta in'om qilishdi; à moi de servir qartani tarqatish mening navbatim
    5. ibodat qilmoq
    II se servir vpr. olmoq, olib yemoq; sers-toi en légumes, de légumes sabzavotlardan ol, olib ye; se servir chez un commerçant odatda bir savdogardan savdo qilmoq.
    I vi.
    1. ishlamoq, ish bermoq, xizmat qilmoq; cela peut vous servir à l'occasion bu sizga payti kelganda ish berib qoladi
    2. biror narsaga, biror maqsadga xizmat qilmoq; biror narsa biror maqsad uchun xizmat qilmoq; à quoi sert cet instrument? il sert à ouvrir des bouteilles bu asbob nimaga xizmat qiladi? u shishalarni ochish uchun xizmat qiladi; ne pleure pas, cela ne sert à rien yig‘lama, buning hech foydasi yo‘q
    3. biror kishiga biror narsa qilish uchun xizmat qilmoq; cette prime va me servir à payer mes dettes bu mukofot menga qarzlarimni to‘lash uchun xizmat qiladi; tu ne sers à rien, tu es inutile sen hech narsaga yaramaysan, sen keraksizsan
    4. (de) bo‘lib xizmat qilmoq, vazifasini o‘ tamoq; la petite pièce sert de débarras kichik xona omborxona bo‘lib xizmat qiladi; la personne qui lui sert de témoin unga guvohlik qiladigan odam; que cela te serve de leçon bu senga saboq bo‘lsin
    II se servir vpr. (de) foydalanmoq, ishlatmoq; nous nous servons des machines les plus récentes biz eng yangi mashinalardan foydalanamiz; elle s'est servie de son expérience u o‘zining tajribasidan foydalandi; pej se servir de qqn. biror kishidan foydalanib qolmoq (o‘z foydasi uchun).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > servir

  • 18 vanne

    nf. qulfak (gidrotexnik inshootlarning harakatlanuvchi va o‘zidan suv o‘tkazmaydigan tarkibiy qismi), surma qulfak, to‘g‘on qulfi, g‘ov, to‘siq; klapan; loc.fam. ouvrir les vannes yo‘l ochmoq, imkoniyat yaratmoq; og‘zi, chakagi tinmay gapirmoq; kredit bermoq.
    nf.fam. haqorat, tahqir, hurmatsizlik, kamsitish, so‘kish; tanbeh, koyish; lancer, envoyer des vannes à qqn. so‘kib bermoq, koyimoq, haqoratlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > vanne

  • 19 veine

    nf.
    1. vena, ko‘ktomir; veine faciale yuz venasi; veine porte qopqa venasi; s'ouvrir les veines tomirini qirqmoq (o‘z joniga suiqasd qilish maqsadida); il n'a pas de sang dans les veines yuraksiz, qo‘rqoq
    2. tomir (yer po‘stlog‘ining birorta tog‘ jinsi bilan to‘lgan yorig‘i)
    3. taram-taram yo‘l, chiziq (yog‘och, marmar kabilarda)
    4. tomir (barglardagi)
    5. ilhom, qobiliyat, iste'dod; en veine de moyil, beriluvchan; en veine de plaisanterie hazilga moyil
    6. fig. baxt, omad, muvaffaqiyat; coup de veine omad; une veine de cocu, de pendu favqulodda, kamdan-kam keladigan omad; avoir de la veine omadi kelmoq, tolei kelmoq; se sentir en veine dimog‘i chog‘ bo‘lmoq, yaxshi kayfiyatda bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > veine

См. также в других словарях:

  • ouvrir — [ uvrir ] v. <conjug. : 18> • uvrir 1080; obrir 980; lat. pop. °operire, class. aperire I ♦ V. tr. 1 ♦ Disposer (une ouverture) en déplaçant ses éléments mobiles, de manière à mettre en communication l extérieur et l intérieur. Ouvrir une… …   Encyclopédie Universelle

  • ouvrir — OUVRIR. v. a. Faire que ce qui estoit fermé ne le soit plus. Ouvrir une porte. ouvrir une armoire. ouvrir un coffre. ouvrez ces fenestres. ouvrir une chambre. ouvrir un jardin. cette clef ouvre plusieurs serrures. ouvrir un cadenas, ouvrir une… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • ouvrir — Ouvrir, Aperire, Adaperire, Discludere, Laxare, Patefacere, Pandere, Resoluere, Reserare, Recludere. Ouvrir une chose close, Diducere. Ouvrir les portes à quelqu un, In vrbem accipere. Ouvrir les prisons à un prisonnier, Dimittere reum, B. S… …   Thresor de la langue françoyse

  • ouvrir — (ou vrir), j ouvre, tu ouvres, il ouvre, nous ouvrons, vous ouvrez, ils ouvrent ; j ouvrais ; j ouvris ; j ouvrirai ; j ouvrirais ; ouvre, ouvrons ; que j ouvre, que nous ouvrions ; que j ouvrisse ; ouvrant, ouvert, v. a. 1°   Écarter ce qui… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • OUVRIR — v. a. ( J ouvre, tu ouvres, il ouvre ; nous ouvrons, etc. J ouvrais. J ouvris. J ouvrirai. J ouvrirais. Ouvre ; ouvrez. Que j ouvre. Que j ouvrisse. Ouvert. ) Faire que ce qui était clos, fermé, ne le soit plus. Il se dit en parlant De ce qu on… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • OUVRIR — v. tr. Faire que ce qui était clos, fermé, ne le soit plus. Ouvrir une chambre. Ouvrir une armoire, un coffre. Ouvrir une caisse, un paquet. Ouvrir une lettre. Ouvrir une porte, une fenêtre, une grille, une barrière. Cette clef ouvre plusieurs… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • ouvrir — vt. ivri (Table.290, Thoiry), UVRI (Aix.017, Albanais.001, Annecy.003, Arvillard.228, Balme Sillingy.020, Bellecombe Bauges.153, Billième.173, Chambéry.025, Compôte Bauges.271, Cordon, Giettaz, Megève, Montagny Bozel.026, Notre Dame… …   Dictionnaire Français-Savoyard

  • ouvrir — ● vt. ►GESTFICH Dans l expression ouvrir un fichier , faire en sorte que l on puisse lire ou écrire dans le fichier …   Dictionnaire d'informatique francophone

  • ouvrir — v.t. L ouvrir, parler ; avouer : Ne l ouvrez jamais …   Dictionnaire du Français argotique et populaire

  • Ouvrir l'œil, ouvrir l'œil et le bon — ● Ouvrir l œil, ouvrir l œil et le bon surveiller ce qui se passe ; se montrer vigilant, prêt à toute éventualité …   Encyclopédie Universelle

  • Ouvrir grand quelque chose — ● Ouvrir grand quelque chose l ouvrir le plus largement possible …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»