-
1 низ
ost, past, tag, tub, tubanlik -
2 cul
I nm.1. fam. orqa, ort, ket, orqa chiqaruv teshigi; vulg. en avoir plein le cul og‘zi-burnigacha to‘yib ketmoq; être comme cul et chemise ajralmas bo‘lmoq2. orqa qismi, orqasi; cul de charrette arava orqasi; tirer au cul har xil bahonalar bilan ishni kam qilmoq, dangasalik qilmoq3. ichi, pasti, pastki qismi, ost, tub, tag, quyi, oxir; cul de bouteille shisha tubi, ichi; faire cul sec tagigacha, oxirigacha ichmoqII adj.fam. chala ishlangan, qilingan; ce qu'il est cul! eshakligini qarang! -
3 dessous
I prép. ostida, tagida, ostiga, tagiga, ostidan, tagidan, pastda, pastga, pastdanII adv. ostda, pastda, tubanda, quyida, pastki tomonda, ostga, quyiga, tubanga, pastga qarab, pastga tomon; mettez cela dessous buni pastga qo‘ying; loc.adv. par dessous tagida, ostida, pastdan, tagidan; par-dessous la jambe mashaqatsiz, bir nafasda, bir onda, darrov, tezda, ko‘z ochib yumguncha, bir lahzada; loc.prép. de dessous tagidan, ostidan; tirer de dessous la table stol ostidan tortib, sudrab chiqarmoq; loc.adv. en dessous pastdan, ostidan, quyidan; observer, regarder en dessous ko‘z ostidan qiya qaramoq; agir en dessous zimdan urinmoq, harakat qilmoq; loc.adv. là dessous shu, bu yerda, bunda, shunda, buning ostida, tagida; il y a qqch. là-dessous bu yerda bir narsa yashiringan; ci-dessous quyiga; voyez ci-dessous quyiga, pastga qarang.nm.1. ost, tub, tag, quyi, pastki, ostki; vêtement de dessous ichki ko‘ylak; dessous de verre likopcha, taqsimcha2. ters, teskari tomoni, ich tomoni, chap tomoni3. pl. ayollar ichki kiyimi4. fig. yashirin, maxfiy tomon5. avoir le dessous yengilmoq; loc.adv. au-dessous quyida, pastda, ostida; je suis logé au-dessous de lui men uning tagida yashayman; le thermomètre est descendu au dessous de zéro issiqlik noldan pastga tushdi; au-dessous de cent euros yuz evrodan oz, past; au dessous de trente ans o‘ ttiz yoshdan kam. -
4 fond
nm.1. chuqurlik, tub, tag; des travaux de fond yerosti ishlari; aller au fond des choses narsalar mohiyatini tushunib yetmoq; fig. buzmoq, xonavayron qilmoq, barbod, xarob qilmoq; sans fond tagsiz, tubsiz, tagi yo‘q, cheksiz, bepayon; (tout) au fond chin ko‘ngildan, ich-ichidan, ko‘nglida, dilida, yuragida; de fond en comble loc.adv. boshdan-oyoq; butunlay, tamoman, tag-tomiri bilan, tubigacha; le fin fond yurakdagi, yurak tubidagi2. tag, tub, ost; chuqur qism; à double fond ikki barobar chuqur; le fond de cale mar. kemaning mexanizmlar o‘rnatiladigan va yuk ortiladigan ostki qismi; user ses fonds de culotte o‘tiroverib shimni teshaverib yirtmoq3. mohiyat, tub, asosiy ma'no, mazmun, mag‘iz; un article de fond bosh maqola (gazeta, jurnalda); loc.adv. faire fond sur qqn. sur qqch. kimgadir, nimagadir ishonmoq, suyanmoq4. orqa qism, orqa o‘rin, joy (ekipajda); le fond de la scène sahna orti; à fond de train jon boricha, bor kuchi bilan chopmoq, yugurmoq5. fon; un fond sonore tovush, ovoz jo‘rligi; un fond lumineux yoritilgan maydon; un fond noir tushunarsiz, qorong‘i maydon6. o‘rmonning ichkarisi, odam oyog‘i yetmagan yeri, xilvat joyi7. fond, mablag‘, pul8. sport. chidamlilik, bardoshlilik, toqatlilik; une course de fond uzoq masofaga yugurish.
См. также в других словарях:
OST — Terme (en latin hostis ) désignant le service militaire féodal dont les dépenses sont à la charge du vassal. L’ost est dû par tout vassal à son seigneur. À l’origine illimité, il est réduit ensuite à quarante jours par an; parfois restreint à une … Encyclopédie Universelle
ost — (ost ; la tradition de ce mot s est perdue ; les grammairiens disent de prononcer toutes les lettres ; mais l ancienne prononciation était ô) s. m. Terme vieilli qui signifie armée. • Apollon, irrité contre le fier Atride, Joncha son camp de… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
ost — ost; OST; ost·men; peri·ost; prov·ost·ry; ost·mark; tel·e·ost; gjed·ost; prov·ost·al; … English syllables
Ost — [ɔst] <ohne Artikelwort, nicht flektierbar>: Osten: der Wind kommt aus, von Ost; Menschen aus Ost und West kommen zusammen. * * * Ọst I 〈ohne Artikel; Abk.: O〉 = Osten ● Stuttgart Ost II 〈m. 1〉 Ostwind ● es blies ein scharfer Ost… … Universal-Lexikon
ost — Ost, m. Signifie ce que Exercitus Latin, et part de cet autre mot Latin Hostis, qui signifie ennemy guerroyant, en plus grande energie que n est Inimicus. Ores que le François par ce mot ennemy, entend aussi l ennemy de guerre. L Italien en… … Thresor de la langue françoyse
ost — OST, osturi, s.n. (înv.) Est, răsărit. Din osturi bate crivăţ. – Din germ. Ost(en). Trimis de oprocopiuc, 15.05.2004. Sursa: DEX 98 OST s. v. est, orient, răsărit. Trimis de siveco, 13.09.2007. Sursa: Sinonime ost s. n … Dicționar Român
ost — OST. s. m. Armée. Il est vieux, & n est plus en usage qu en ce proverbe. Si l ost sçavoit ce que fait l ost, l ost deferoit l ost, qui veut dire, que Si un homme sçavoit les desseins, l estat, les desmarches de son ennemi, de son concurrent, il… … Dictionnaire de l'Académie française
OST — OST: англ. Original Soundtrack оригинальный саундтрек. англ. Outgoing System Test завершающий системный тест англ. Open space technology технология открытого пространства .ost формат файлов Microsoft Windows,… … Википедия
Ost — Ost: I.Ost:1.⇨Osten–2.inOstundWest:⇨überall(1) II.Ost,der:⇨Ostwind … Das Wörterbuch der Synonyme
øst om — øst om; øst om øen (jf. østom) … Dansk ordbog
Ost — Ost, n. See {Oast}. [1913 Webster] … The Collaborative International Dictionary of English