-
1 clairsemé
-éeadj.1. siyrak ekilgan, siyrak o‘tqazilgan; des arbres clairsemés siyrak o‘ tqazilgan daraxtlar; une tête aux cheveux clairsemés siyrak sochli bosh2. kam sonli, oz, yakkam-dukkam, onda-sonda. -
2 coup
nm.1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim. -
3 délai
nm.1. kechiktirish, keyinga surish, cho‘zish, kechikish, orqaga sudrash, imillash; sans délai darrov, darhol, o‘sha onda, tez, kechiktirmay; obtenir un délai muhlat olmoq2. muhlat, muddat, fursat, davr, vaqt; délai prescrit maxfiy muddat; délai franc sof fursat; délai de faveur imtiyozli muddat; délai d'assignation sudga chaqiriq vaqti; délai de résidence yashash muddati; tenir les délais chidamoq, vaqtida tayyorlamoq; avant le délai vaqtidan ilgari, oldin; dans un délai de trois semaines uch soatlik fursatda; à bref délai qisqa muddatda, tezda. -
4 dessous
I prép. ostida, tagida, ostiga, tagiga, ostidan, tagidan, pastda, pastga, pastdanII adv. ostda, pastda, tubanda, quyida, pastki tomonda, ostga, quyiga, tubanga, pastga qarab, pastga tomon; mettez cela dessous buni pastga qo‘ying; loc.adv. par dessous tagida, ostida, pastdan, tagidan; par-dessous la jambe mashaqatsiz, bir nafasda, bir onda, darrov, tezda, ko‘z ochib yumguncha, bir lahzada; loc.prép. de dessous tagidan, ostidan; tirer de dessous la table stol ostidan tortib, sudrab chiqarmoq; loc.adv. en dessous pastdan, ostidan, quyidan; observer, regarder en dessous ko‘z ostidan qiya qaramoq; agir en dessous zimdan urinmoq, harakat qilmoq; loc.adv. là dessous shu, bu yerda, bunda, shunda, buning ostida, tagida; il y a qqch. là-dessous bu yerda bir narsa yashiringan; ci-dessous quyiga; voyez ci-dessous quyiga, pastga qarang.nm.1. ost, tub, tag, quyi, pastki, ostki; vêtement de dessous ichki ko‘ylak; dessous de verre likopcha, taqsimcha2. ters, teskari tomoni, ich tomoni, chap tomoni3. pl. ayollar ichki kiyimi4. fig. yashirin, maxfiy tomon5. avoir le dessous yengilmoq; loc.adv. au-dessous quyida, pastda, ostida; je suis logé au-dessous de lui men uning tagida yashayman; le thermomètre est descendu au dessous de zéro issiqlik noldan pastga tushdi; au-dessous de cent euros yuz evrodan oz, past; au dessous de trente ans o‘ ttiz yoshdan kam. -
5 deux
I adj.1. ikki, ikkita; à deux pas d'ici bu yerdan ikki qadam; tous (les) deux ikkov, ikkovlon, ikki kishi bo‘lib, ikki kishilashib, ikki kishi, ikki ovora; ikkisi, ikkalovi, ikkalasi, ikkovi ham, har ikkisi; deux à deux ikkitaikkita bo‘ lib, juft-juft bo‘lib; de deux en deux ikkitadan keyin; en deux ikkiga, baravar bo‘lib; en deux temps ikki qabul qilishda, tez, tezda; deux fois rien oson, yengil, hech gap emas, behuda, bo‘lmag‘ur gap; prov. promettre et tenir sont deux choses hech narsaga arzimaydi, holva degan bilan og‘iz chuchimaydi2. ikkinchi; page deux ikkinchi bet; numéro deux ikkinchi nomerII nm.1. ikki (son), ikki (baho, qarta o‘yinida); jamais deux sans trois ota xudo, o‘g‘il xudo va muqaddas ruxdan iborat yagona xudo; piquer les deux otni qistovga olmoq, qochib ketmoq; en moins de deux fam. birdan, tezda, juda tez, bir daqiqada, zumda, onda; entre les deux u ham emas, bu ham emas, ora yo‘lda, o‘rtacha, o‘rta-miyona; cela est clair comme deux et deux font quatre ikki karra ikki to‘rtday ravshan, aniq2. ikkinchi sana; le deux mai ikkinchi may(da)3. ikkovlon (poyga qayig‘i); deux rameurs de couple juft ikkiliklar4. (le deux) (teatrda) ikkinchi akt (oraliq). -
6 épisodique
adj.1. epizodik, asosiy, doimiy bo‘lmagan; un personnage épisodique epizodik qahramon (asosiy bo‘lmagan)2. har zamonda bir bo‘ladigan, onda-sonda yuz beradigan, muntazam bo‘lmagan, tasodifiy. -
7 épisodiquement
adv. har zamonda bir, onda-sonda, bir, tasodifiy ravishda. -
8 in extremis
loc.adv.1. o‘lim to‘shagida, talvasasida2. so‘nggi daqiqada, onda. -
9 instant
-anteadj. qattiq, qat'iy, shoshilinch.nm. lahza, soniya, on, fursat, dam, payt, daqiqa; un instant! bir onda, paytda! d'un instant à l'autre hademay, tezda, ko‘z ochib yumguncha! par instants ba'zi onlarda, paytlarda; pour l'instant hozircha, ayni daqiqada, shu zahoti; loc.adv. à l'instant darhol, tez, zudlik bilan, kechiktirmay, hamono, bilanoq, zahoti; à l'instant même shu zahotiyoq; dans un instant hozir, hoziroq, shu daqiqada; à chaque instant, à tout instant soniya sayin, har soniyada, dam-badam, har daqiqada, beto‘xtov, uzluksiz. -
10 instantanéité
nf. bir onlik, lahzalik, juda tez, bir onda sodir bo‘lish. -
11 passagèrement
adv. o‘tkinchilik bilan; bir lahzada, bir onda. -
12 quelquefois
adv. bir necha bor, bir necha marta; ba'zan, ba'zida, ba'zi vaqtda; onda sonda, ahyon-ahyonda; ora-sira, vaqti vaqti bilan; gohi-gohida; il est quelquefois drôle u ba'zida g‘alati; il est venu quelquefois u bir necha bor keldi. -
13 sporadique
adj. onda-sonda, gohi-gohida, ahyon-ahyonda bo‘ladigan, tasodifiy; des protestations sporadiques gohi-gohida bo‘lib turadigan noroziliklar; maladie sporadique o‘qtin-o‘qtin uchrab turadigan kasallik. -
14 suite
nf.1. davom; la suite du texte matnning davomi; sans suite tushunarsiz, nomutanosib, chalkash; prendre la suite de qqn. biror kishining orqasidan, ortidan bormoq; faire suite à ortidan, izidan bormoq; à la suite de oqibatida, natijasida; à la suite birin-ketin, ketma-ket; il a bu trois verres à la suite u birin-ketin uch stakan ichdi; de suite to‘xtovsiz, qatorasiga; j'ai écrit quatre pages de suite men qatorasiga to‘rt bet yozdim; et ainsi de suite va hokazo; tout de suite shu zahotiyoq, shu onda; venez tout de suite! tez keling! c'est tout de suite après le bureau de tabac bu shundoqqina tamaki do‘konidan keyin; fam. j'arrive de suite hozir ketyapman, mana ketyapman2. mulozimlar; l'émir est descendu à l'hôtel avec sa suite amir mulozimlari bilan mehmonxonaga qo‘ndi3. keyini, davomi; la suite au prochain numéro davomi keyingi sonda; suite et fin oxirgi bet, oxirgi ko‘rinish; apportez-nous la suite keyingisini olib keling (ovqatni); attendons la suite keyinini kutamiz; dans, par la suite undan keyin, so‘ng4. oqibat, natija; les suites d'une maladie kasallikning oqibati; donner suite à davom ettirmoq; suite à votre lettre du -dagi xatingizga javoban; par suite de oqibatida, natijasida5. davomi, birin-ketinlik; la conversation n'a été qu'une suite de banalité suhbat chaynalgan gaplarning faqat davomigina edi6. mus. suita.
См. также в других словарях:
onda — (Del lat. unda). 1. f. Cada una de las elevaciones que se forman al perturbar la superficie de un líquido. 2. Movimiento que se propaga en un fluido. 3. Cada una de las curvas, a manera de eses, que se forman natural o artificialmente en algunas… … Diccionario de la lengua española
Onda — (Castellón) Pour les articles homonymes, voir Yoshie Onda et Onda Cero. Onda … Wikipédia en Français
Onda — Saltar a navegación, búsqueda El término onda puede referirse a: La onda como fenómeno físico: Onda mecánica. Las ondas sísmicas. Onda electromagnética. Microondas. Onda gravitacional. A la representación vectorial denominada Función de ondas. La … Wikipedia Español
onda — sustantivo femenino 1. Serie de círculos concéntricos o de elevaciones y descensos que se forman en la superficie de una masa líquida al ser agitada: Me gusta tirar piedras al agua y ver las ondas que se forman. 2. Ondulación que se forma natural … Diccionario Salamanca de la Lengua Española
onda — ȍndā [b] (II)[/b] DEFINICIJA 1. vezn. korelativ prema tome, dakle, kad je tako, ako nema druge [Kad sam toliko radio, onda treba i da dobijem [i]A: Ništa mi nije, a sȃm sam sebi dosadan, ubio bih se. B: Umri onda. onda umri, što ti ja mogu[/i]] 2 … Hrvatski jezični portal
onda — s. f. 1. Cada uma das massas líquidas que ora se elevam ora se cavam na superfície das águas agitadas. 2. [Linguagem poética] Água; rio; mar. 3. [Por extensão] Porção de líquido que flui ou está derramado. 4. O que é ondulado. 5. [Figurado]… … Dicionário da Língua Portuguesa
onda — ȍndā [b] (I)[/b] DEFINICIJA 1. (kao pril. i riječca s posebnom službom u tekstu) a. označuje vrijeme ili odsječak vremena u prošlosti ili u budućnosti koji se podrazumijeva iz onoga što je rečeno ili iz situacije [to je bilo još onda; onda kada… … Hrvatski jezični portal
Onda 6 — Saltar a navegación, búsqueda Onda 6 Nombre público Onda 6 Tipo DVB T y PAL (simulcast) Programación Local Propietario Sociedad Gestora de Televisión Onda 6 País … Wikipedia Español
onda — / onda/ s.f. [lat. unda ]. 1. [ciascuno dei rilievi che si sviluppano su una superficie acquea: o. lunghe ; essere in balìa delle o. ] ▶◀ flutto. ↑ cavallone, frangente, maroso, ondata. ⇓ cresta, schiuma, spuma. ● Espressioni: fig., seguire l… … Enciclopedia Italiana
onda F — Onda registrada en las pruebas electroneuromiográficas y de conducción nerviosa. Aparece ante la estimulación supramáxima de un nervio motor y está producida por la transmisión antidrómica del estímulo. La onda F se utiliza en los estudios de la… … Diccionario médico
onda Q — Componente del ciclo cardíaco que aparece en el electrocardiograma como un descenso brusco y corto de la línea basal desde el final de la cola de la onda P hasta antes del brusco ascenso de la onda R. Representa la primera … Diccionario médico