Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

om+mål

  • 81 propos

    nm.inv.
    1. litt. maqsad, niyat, murod, muddao; son propos est de +inf uning maqsadi
    2. so‘z, gap; il lui tint des propos blessants u unga qattiq botadigan gaplar aytdi.
    nm.inv.
    1. to‘g‘risida, xususida, haqida; munosabati bilan; je n'ai rien à ajouter à propos de cette affaire, à ce propos bu ish xususida mening hech qanday qo‘shadigan gapim yo‘q; à quel propos? nima to‘g‘risida? à propos de tout et de rien o‘rinli va o‘rinsiz narsalar haqida; il se met en colère à tout propos uning bo‘lar-bo‘lmas narsalarga ham jahli chiqaveradi; à propos, à ce propos ha aytgancha, aytmoqchi, aytganday; ah! à propos, je voudrais vous demander ha aytgancha, men sizdan so‘ramoqchi edim; mal à propos bemahal, bemavrid; noo‘rin, o‘rinsiz
    2. à propos o‘z vaqtida, joyida, mavridida, zarur paytda; o‘rinli, o‘rnida, jo‘yali; tu arrive à propos nous parlillons justement de toi sen paytida kelding, biz aynan sen haqingda gaplashayotgan edik
    3. hors de propos o‘rinsiz, mavridsiz; il est hors de propos de répondre javob berish o‘rinsiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > propos

  • 82 provincial

    -ale, aux
    I adj. provinsiyaga, viloyatga oid, provinsiya, viloyat; la vie provinciale provinsiya hayoti
    II n. provinsiyada, viloyatda yashovchi odam; les provinciaux ont du mal à s'adapter à la vie parisienne provinsiyaliklar Parij hayotiga o‘rganishga qiynaladilar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > provincial

  • 83 pulsion

    nf. ichki turtki; biror ishga undovchi sabab; il contrôle mal ses pulsions agressives u o‘zining tajovuzkorligini yaxshi jilovlay olmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pulsion

  • 84 racine

    nf.
    1. ildiz, tomir, o‘q ildiz; ildizmeva; racines comestibles yesa bo‘ladigan ildizmeva (sabzi, qizilcha); prendre racine bir joyda uzoq vaqt tik turib qolmoq; te voilà enfin! je commençais à prendre racine! va nihoyat mana kelding! men bir joyda turaverib, ildiz ota boshlagandim
    2. ildizi, tubi, asosi, tagi; les racines de l'orgueil kibr, takabburlik, g‘urur, dimog‘dorlik ildizi, asosi; détruire le mal à la racine yomonlikni ildizi bilan yo‘q qilmoq
    3. tomir, ildiz
    4. tub, tag, ildiz; la racine du nez burunning tagi, osti; la racine d'une dent tish ildizi; la racine des cheveux soch ildizi, tagi
    5. math. ildiz; racine cubique d'un nombre n.n. sonining kub ildizi; extraire une racine ildizini topmoq, ildiz chiqarmoq
    6. so‘z ildizi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > racine

  • 85 raser

    I vt. qirmoq, tarashlamoq, olmoq; crême à raser soqol olishda ishlatiladigan krem; tu es mal rasé sen soqolingni yomon olibsan
    II se raser vpr. o‘zining soqolini olmoq.
    I vt.fam. zeriktirmoq, jonga tegmoq, xit qilmoq; il nous rase avec ses histoires interminables u o‘zining uzundan-uzoq sarguzashtlari bilan jonimizga tegib ketdi
    II se raser vpr. zerikmoq, xit bo‘lmoq.
    vt. yer bilan yakson qilmoq, vayron qilmoq; raser une fortification mudofaa inshootini yer bilan yakson qilmoq.
    vt. juda yaqinidan, yopishib, tegay-tegay deb o‘ tmoq; raser les murs pour n'être pas vu ko‘rinmaslik uchun devorga yopishib o‘ tmoq; l'avion rase le sol samolyot yerga tegay-tegay deb uchib boryapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > raser

  • 86 recevoir

    I vt.
    1. olmoq, ega bo‘lmoq, qabul qilmoq; elle a reçu un prix u mukofot oldi; nous ne recevons pas la cinquième chaîne biz beshinchi kanalni olmaymiz; recevoir un conseil maslahat olmoq
    2. biror ish-harakat ta'siri ostiga olinmoq; recevoir des coups kaltak yemoq; recevoir des blessures yarador bo‘lmoq; qu'est-ce qu'il a reçu! unga nima bo‘ldi! (qanday kasalga duchor bo‘ldi!); recevoir un affront, des injures haqoratga, so‘kishga uchramoq
    3. biror holga solinmoq, uchramoq; le projet initial a reçu quelques modifications boshlang‘ich reja ayrim o‘zgartirishlarga uchradi
    4. qabul qilmoq, kutib olmoq, kutmoq; recevoir qqn. à dîner, à sa table biror kishini tushlikka, dasturxonga taklif qilmoq; recevoir qqn; avec empressement bajonudil kutib olmoq; être bien, mal reçu yaxshi, yomon kutib olingan bo‘lmoq; mehmon, do‘stlarni kutmoq; ils reçoivent très peu ularnikiga mehmon juda kam keladi
    5. ruxsat, ijozat etmoq, yo‘ l qo‘ymoq; être reçu à un examen, un concours imtihonga, konkursga qo‘yilmoq
    6. ko‘nmoq, qabul qilmoq, rozi bo‘ lmoq; recevoir les suggestions de qqn. biror kishining maslahatiga ko‘nmoq; recevoir des excuses uzrni qabul qilmoq; selon les usages reçus qabul qilingan odat bo‘yicha
    7. sig‘dira olmoq, qabul qilmoq; ce salon peut recevoir plus de cinquante personnes bu mehmonxona ellikdan ortiqroq odamni qabul qila oladi
    II se recevoir vpr.
    1. mehmon kutmoq, mehmon qabul qilmoq; ils se reçoivent beaucoup ular juda ko‘p mehmon kutishadi
    2. sport. yerga tushmoq (sakrashdan so‘ng); elle s'est reçue sur la jambe droite u yerga o‘ng oyog‘i bilan tushdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > recevoir

  • 87 remonter

    vt.
    1. qayta yig‘moq, termoq, tiklamoq; j'ai eu du mal à remonter le carburateur karburatorni qayta yig‘ishda juda qiynaldim
    2. ta'minlamoq, to‘latmoq; il faut que je remonte ma garde-robe men ustbosh jovonimni to‘ latishim kerak
    3. burab qo‘ymoq; buramoq (biror mexanizmni); remonter une montre soatni buramoq
    4. ruhlantirmoq, ko‘tarmoq; kuch bermoq, quvvatlantirmoq; remonter le moral à qqn. biror kishining ruhini ko‘tarmoq; ce petit café va vous remonter bu ozgina qahva sizga kuch beradi.
    I vi.
    1. qayta ko‘tarilmoq, qayta chiqmoq; chiqmoq, ko‘ tarilmoq; il est remoné au grenier u cherdakka qayta chiqdi; remonter au premièr étage ikkinchi qavatga ko‘tarilmoq; tu remontes par l'ascenseur ou à pied? sen liftda yoki piyoda chiqasanmi?
    2. ko‘ tarilmoq, yuqoriga o‘ralamoq (narsa); remonter à la surface yuzaga ko‘ tarilmoq; le baromètre remonte barometr ko‘ tarilib boryapti; la route decend, puis remonte yo‘l pastlaydi, so‘ng yuqoriga o‘ralaydi
    3. bo‘ylab ko‘tarilmoq (daryo yoki shu kabilar); fig. asosiga, boshiga qarab bormoq; remonter de l'effet à la cause oqibatdan sababga qarab bormoq
    4. remonter à borib taqalmoq, yetib bormoq, kelib chiqmoq; souvenirs qui remontent à l'enfance bolalikka borib taqaladigan esdaliklar; cette légende remonte aux croisades bu rivoyat salib yurishlariga borib taqaladi; remonter au déluge uzoqdan boshlamoq
    II vt.
    1. -dan qayta ko‘ tarilmoq; remonter l'escalier zinapoyadan qayta ko‘tarilmoq; remonter le peloton peshqadamlarga yetib olmoq
    2. yuqoriga ko‘tarilmoq (suv yo‘li bo‘ylab); loc. remonter le courant mavqeini tiklab olmoq
    3. qayta olib chiqib qo‘ymoq; remonter une malle au grenier sandiqni cherdakka olib chiqib qo‘ymoq
    4. ko‘tarmoq, ko‘tarib olmoq; shimarmoq; remonter son pantalon, son col shimining pochasini shimarib olmoq, yoqasini ko‘ tarib olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > remonter

  • 88 renseigner

    I vt. axborot, ma'lumot bermoq, xabardor qilmoq; je regrette de ne pouvoir vous renseigner men sizga ma'lumot berolmaganimdan afsusdaman; c'est son domaine, il pourra nous renseigner sur ce sujet bu uning sohasi, u bizga bu masalada ma'lumot bera oladi; être bien, mal renseigné yaxshi, yomon xabardor bo‘lmoq; ce détail nous renseigne utilement bu tafsilot bizga foydali ma'lumot beradi
    II se renseigner vpr. ma'lumot, axborot olmoq, so‘rab-surishtirmoq; se renseigner auprès de qqn. biror kishidan so‘rab-surishtirmoq; renseignez-vous avant de signer le contrat shartnomaga qo‘l qo‘yishdan oldin surishtirib oling.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > renseigner

  • 89 rétribuer

    vt. haq to‘lamoq; travail bien, mal rétribué yaxshi, yomon haq to‘lanadigan ish; rétribuer qqn. birovning haqini to‘lamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rétribuer

  • 90 rouler

    I vt.
    1. dumalatmoq, yumalatmoq; rouler un tonneau bochkani dumalatmoq; loc. rouler sa bosse ko‘p sayohat qilmoq
    2. g‘ildiratmoq; roulez la table jusqu'ici stolni bu yerga g‘ildiratib keling; rouler un bébé dans son landau chaqaloqni bolalar aravachasida olib yurmoq
    3. o‘ramoq, dumaloqlamoq; rouler des tapis gilamlarni o‘ramoq; rouler une cigarette sigaret o‘ramoq
    4. lorsillatmoq, o‘ynatmoq; rouler des hanches en marchant sonlarini yurganda larsillatmoq; fam. rouler des mécaniques mushaklarini o‘ynatmoq; se rouler les pouces qo‘l qovushtirib o‘ tirmoq
    5. litt. rouler mille projets dans sa tête miyasida ming rejani tuzmoq (aylantirib ko‘rmoq)
    6. rouler les r r-larni tilni tebratib talaffuz qilmoq
    II vi.
    1. g‘ildiramoq, dumalamoq, yumalamoq; o‘mbaloq oshmoq; larme qui roule sur la joue yuzdan yumalab tushayotgan yosh; rouler du haut d'un talus qiyalikning ustidan yumalab tushmoq
    2. yurmoq, harakatlanmoq (g‘ildiraklarning ustida); la voiture roulait à 100 à l'heure avtomobil soatiga 100 kilometr tezlikda haraktlanyapti; nous avons roulé toute la journée biz kun bo‘yi avtomobilda yurdik; vous roulez trop vite siz juda tez haydayapsiz
    3. kezmoq, kezib chiqmoq (odam); elle a pas mal roulé dans sa vie u o‘z hayotida ozmuncha kezmadi
    4. aylanmoq (pul)
    5. guldiramoq, gumburlamoq, guldirab eshitilmoq
    6. rouler sur haqida ketmoq (gap, so‘z); l'entretien a roulé sur la politique muloqot siyosat haqida ketdi
    III se rouler vpr.
    1. yumalamoq, dumalamoq; se rouler par terre, dans l'herbe yerda, o‘tning ustida dumalamoq; loc. c'est à se rouler par terre (de rire) bu dumalab-dumalab, qotib-qotib kuladigan
    2. o‘ralib olmoq, burkanib; se rouler dans une couverture ko‘rpaga o‘ralib olmoq.
    vt.fam. aldamoq, ahmoq qilmoq, boplamoq, firib bermoq; il a voulu me rouler u meni ahmoq qilmoqchi bo‘ldi; vous vous êtes fais rouler siz o‘zingizni aldatib qo‘yibsiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rouler

  • 91 saleté

    nf.
    1. ifloslik, kirlik, isqirtlik; chose, personne d'une saleté repoussante kirligi ko‘nglingni aynitadigan narsa, odam
    2. fam. ifloslik, razillik, qabihlik, pastkashlik, mal'unlik, yaramaslik
    3. fam. yaramas, bo‘lmag‘ur narsa; iflos, jirkanch narsa; pourquoi acheter toutes ces saletés? nega bu bo‘ lmag‘ur narsalarning hammasini olish kerak? manger des saletés pareilles! bunday jirkanch narsalarni yeyish!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > saleté

  • 92 sauver

    I vt.
    1. qutqarmoq, qutqarib qolmoq, saqlab qolmoq; il a pu sauver l'enfant qui se noyait u cho‘kayotgan bolani qutqarishga muyassar bo‘ldi; il est sauvé u qutildi; sauver qqn. de biror kishini biror narsadan qutqarmoq, saqlab qolmoq; sauver qqn. de la misère biror kishini qashshoqlikdan saqlab qolmoq
    2. saqlab qolmoq; il m'a sauvé la vie u mening hayotimni saqlab qoldi; fam. il a réussi à sauver sa peau u jonini saqlab qolishga erishdi; sauver les meubles eng muhimini, eng asosiysini saqlab qolmoq; les acteurs ont du mal à sauver la pièce aktyorlar pyesani saqlab qolisholmadi; sauver une entreprise de la faillite biror korxonani sinishdan saqlab qolmoq
    II se sauver vpr.
    1. qochib qolmoq; il se sauva à toutes jambes u oyog‘ini qo‘liga olib qochib qoldi
    2. fam. tezda jo‘nab qolmoq; sauve-toi vite, tu vas être en retard tezroq jo‘na, kech qolasan
    3. qaynab toshib ketmoq (sut); zut, le lait s'est sauvé! qara, sut toshib ketdi!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sauver

  • 93 siéger

    vi.
    1. majlis qilmoq, kengash o‘ tkazmoq; le juge siègera demain sud ertaga majlis o‘ tkazadi
    2. litt. bo‘lmoq, joylashmoq; voilà où siège le mal mana yomonlikning tomiri qayerda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > siéger

  • 94 situer

    I vt. joylamoq, joylashtirmoq; l'auteur a situé l'action à Londres au XVIe siècle muallif voqeani XVI asrdagi Londonga joylashtirdi; on ne le situe pas bien uning qanday davra odami ekanligini yaxshi bilishmaydi
    II se situer vpr. joylashmoq, o‘rin olmoq; avoir du mal à se situer par rapport à qqn.qqch. kimlarningdir orasida, qayerdadir o‘z o‘rnini topa olmaslik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > situer

  • 95 sonner

    I vi.
    1. jiringlamoq, jaranglamoq; les cloches sonnent qo‘ng‘iroqlar jaranglayapti; le téléphone a sonné telefon jiringladi; trois heures sonnent soat uchga bong uryapti; loc. sa dernière heure a sonné uning paymonasi to‘ldi
    2. jaranglamoq, eshitilmoq, talaffuz qilinmoq; une phrase qui sonne mal yaxshi tuzilmagan gap
    3. qo‘ng‘iroq chalmoq; entrer sans sonner qo‘ng‘iroqni chalmay kirmoq
    4. (de) chalmoq (puflab chalinadigan asboblar haqida); sonner de la trompette truba chalmoq
    II vt.
    1. chalmoq; sonner les cloches qo‘ng‘iroqlarni chalmoq
    2. bildirmoq, urmoq; on a sonné le tocsin bong urishdi; l'horloge a sonné onze heures soat o‘n birga bong urdi
    3. chaqirmoq (qo‘ng‘iroq chalib); sonner l'infirmière de garde navbatchi hamshirani chaqirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sonner

  • 96 subsister

    vt. bor bo‘lmoq, yashamoq, kun kechirmoq, kun ko‘rmoq, hayot kechirmoq, tirikchilik qilmoq; la famille arrivait à subsister tant bien que mal oila bir nav kun kechirar edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > subsister

  • 97 sujet

    -ette
    adj. beriluvchan, moyil; je suis sujet au mal de mer men dengiz kasalligiga moyilman.
    -ette
    n.
    1. fuqaro; elle est sujet britannique u Britaniya fuqarosi
    2. nm. bo‘ysunadigan odam, tobe odam, bo‘ysunuvchi, qo‘l ostidagi odam.
    nm.
    1. mavzu, masala, mazmun; des sujets de méditation o‘ylash uchun mavzu; nous avons abordé une multitude de sujets biz ko‘plab masalalarni ko‘rdik; revenons à notre sujet mavzuga qaytaylik; hors du sujet mavzudan tashqari; au sujet de haqida, mavzusida
    2. fikr, g‘oya; un bon sujet de roman romanning yaxshi g‘oyasi
    3. sabab, asos; des sujets de mécontentement, de dispute norozilikning, tortishuvning sabablari
    4. gram. ega; sujet inversé fe'ldan keyin kelgan ega
    5. bon, mauvais sujet yaxshi, yomon odam, shaxs; un brillant sujet juda yaxshi o‘quvchi
    6. tajriba qilinadigan hayvon
    7. phil. subyekt.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sujet

  • 98 supporter

    I vt.
    1. tutib turmoq; les piliers supportent la voûte ustunlar gumbazni tutib turibdi
    2. ustiga, yelkasiga, zimmasiga tushmoq; vous en supporterez les conséquences buning oqibati zimmangizga tushadi
    3. chidamoq, bardosh bermoq, toqat qilmoq; les nombreuses épreuves qu'il a supportées dans sa vie u hayotida dosh bergan ko‘plab sinovlar; il supporte mal la critique u tanqidga toqat qilolmaydi; je ne supporte pas qu'on me mente meni aldashlariga toqat qilolmayman; tu supportes bien le froid? sen sovuqqa yaxshi chidaysanmi?
    4. ko‘rarga ko‘zi yo‘q bo‘lmoq; je ne peux pas supporter ce type-là mening anovi nusxani ko‘rarga ko‘zim yo‘q
    II se supporter vpr. bir-biriga toqat qilmoq.
    nm.anglic. ishqiboz, muxlis; les supporters de (l'équipe de) Saint-Étienne Sent-Etyen komandasining muxlislari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > supporter

  • 99 tenu

    -ue
    adj.
    1. être tenu à xabardor, ogoh; le médecin est tenu au secret professionnel shifokor kasbiy sirdan xabardor, ogoh
    2. être tenu de majbur; vous êtes tenu d'obéir itoat etishga majbursiz
    3. bien tenu saranjom, sarishta, orasta; maison mal tenue pala-partish uy; ses enfants sont bien tenus uning bolalari chinnidek, orasta.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > tenu

  • 100 venir

    vi.
    1. kelmoq, yetib kelmoq; kelmoq (transport vositasida); suzib kelmoq; uchib kelmoq; venir à pied piyoda kelmoq; venez me voir kelib turing, menikiga keling; vous venez mal à propos bevaqt, bemavrid keldingiz; venir en foule yopirilmoq, yopirilib, to‘dalashib kelmoq, gurillab kelavermoq; fam. je ne fais qu'aller et venir zumda, darrov qaytaman, boramanu kelaman; faire venir chaqirmoq, chorlamoq, taklif qilmoq; olib kelishni buyurmoq; buyurtma qilmoq; le mot ne vient pas bu so‘z tilimning uchida turibdi; un jour viendra hali bir kyn keladi, bir kun kelib; je te vois venir (avec tes gros sabots) ichingdagini bilib turibman, nima o‘ylaganing ochiq-oydin ko‘rinib turibdi
    2. bormoq; yurmoq; venir à la rencontre de kutib olishga chiqmoq, qarshi olmoq, peshvoz chiqmoq
    3. sodir bo‘lmoq, ro‘y bermoq; boshlanmoq, kelib chiqmoq; l'heure est venue de réfléchir o‘ylab olish fursati yetdi
    4. o‘smoq, rivojlanmoq
    5. predlogli konstruksiyalarda: venir de olib kelinmoq, yetib kelmoq; qolmoq, tegmoq, nasib bo‘lmoq, meros bo‘lib o‘ tmoq; chiqmoq, kelib chiqmoq, yuzaga kelmoq, sodir bo‘lmoq; venir à kelmoq; bormoq, yetmoq, ko‘ tarilmoq, erishmoq, muvaffaqiyat qozonmoq; borib yetmoq; venir au monde tug‘ilmoq, dunyoga kelmoq; venir à maturité voyaga yetmoq; venir à bout uddalamoq, eplamoq, bardosh bilan yengmoq; venir à point vaqtida kelmoq; mos, loyiq kelmoq; yetilmoq; venir à ses fins, à son but maqsadiga yetishmoq, niyatini amalga oshirmoq; venir après ketidan, izidan bormoq, ergashmoq; venir en dernier lieu oxirgi o‘rinda bo‘lmoq, bormoq; venir en estafette xabar bermoq, ogohlantirmoq; à venir kelajakdagi, oldindagi, kelasi; les générations à venir kelajak avlod; en venir à la conclusion xulosa chiqarmoq, xulosaga kelmoq; en venir aux mains, aux coups bir-biriga tashlanmoq, olishib ketmoq, do‘pposlashmoq; d'où vient que, de là vient que shuning uchun, shundan kelib chiqadiki, demak; vouloir en venir à biror tomonga yoki o‘zi istagan tomonga burmoq, olib kelmoq, shama qilmoq; il faut en venir là bunga barham berish kerak; y venir biror ahvolga borib yetmoq; qaror, ahd, jazm qilmoq; venir à faire qqch. bexosdan, bilmasdan, beixtiyor qilmoq; prov. tout vient à point à qui sait attendre sabrning tagi sariq oltin
    6. venir de + inf. (passé immédiat): je viens de me lever men endigina turdim
    II s'en venir vpr.vx. kelmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > venir

См. также в других словарях:

  • MAL — Le propre du mal tient en ceci qu’il ne peut être nommé, pensé, vécu qu’en relation avec une certaine idée du bien. Qu’il n’y ait pas de bien en soi, que ce que les hommes appellent le bien soit relatif aux situations et aux cultures, et le mal… …   Encyclopédie Universelle

  • mal — mal, ale (mal, ma l ; au pluriel, maux, qu on prononce mô ; l x se lie : des mô z affreux) 1°   Adj. Quinuit, qui blesse. 2°   S. m. Ce qui nuit, ce qui blesse. 3°   La part de mal qui, aux yeux de l homme, règne dans l univers. 4°   Ce qui est… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • mal — mal·a·bar; mal·a·can·thid; mal·a·cob·del·lid; mal·a·cop·te·ryg·ian; mal·a·ga; mal·a·gasy; mal·a·pert; mal·a·prop; mal·ap·ro·pos; mal·content; mal·dan·id; mal·div·i·an; mal·e·dict; mal·function; mal·ice; mal·le·ate; mal·lee; mal·let; mal·odor·ant; …   English syllables

  • mal — MAL, male. adj. Meschant, mauvais. Il n est en usage que dans quelques mots composez qui se trouveront chacun dans leur ordre sous leur simple, comme, Malheur. maltalent. malencontre. maladventure. à la maleheure, &c. Mal. s. m. Ce qui est… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Mal Meninga — Personal information Full name Malcolm Norman Meninga …   Wikipedia

  • Mal Waldron — (1987) Malcolm Earl Waldron (* 16. August 1925[1] in New York City, New York; † 2. Dezember 2002 in Brüssel, Belgien) war ein US amerikanischer Pianist des Mo …   Deutsch Wikipedia

  • mal — adjetivo 1. (antepuesto a s. m. o infinitivo) Malo: Es un mal amigo. Tiene un mal despertar. sustantivo masculino 1. Contrario al bien o a la razón: Las fuerzas del mal se aliaban contra el héroe de la película. 2. Daño moral: Le puedo hacer… …   Diccionario Salamanca de la Lengua Española

  • MAL (gene) — Mal, T cell differentiation protein, also known as MAL, is a human gene.cite web | title = Entrez Gene: MAL mal, T cell differentiation protein| url = http://www.ncbi.nlm.nih.gov/sites/entrez?Db=gene Cmd=ShowDetailView TermToSearch=4118|… …   Wikipedia

  • mal — Mal, Malum, Maleficium. Un mal qui vient soudain, Maturum malum. Quand le mal infini croissoit de plus en plus, Quum serperet in vrbe infinitum malum. Le vent m a fait mal en la teste, Mihi de vento condoluit caput, B. ex Plauto. Ce mal est entré …   Thresor de la langue françoyse

  • Mal Waldron — in 1987 Background information Birth name Malcolm Earl Waldron Born August 16, 1925 …   Wikipedia

  • Mal (Sänger) — Mal ist der Künstlername des britischen Sängers Paul Bradley Couling (* 27. Februar 1944 in Llanfrechfa, Wales; weitere Pseudonyme: Paul Bradley, Michael Florence und Mal Ryder), der seit Mitte der 1960er Jahre in Italien lebt und dort einer der… …   Deutsch Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»