-
1 notre
pl. nos adj.poss.pl.1. bizning, bizga qarashli; o‘zimizning; nous devrions donner chacun notre avis, nos avis biz har birimiz o‘z fikrimiz, fikrlarimizni aytishimiz kerak; notre ville bizning shahrimiz; notre civilisation bizning tamaddun3. bizning (hurmat, ehtirom ma'nosida); comment va notre malade? bizning kasalning ahvollari qalay? notre héros arriva à s'échapper bizning qahramon qochib qolishga muyassar bo‘libdi4. bizning, o‘zimizning (mening, o‘zimning ma'nosida); tel est notre bon plaisir bizning ajoyib ermagimiz shunday. -
2 agoniser
vi.1. o‘lim, jon talvasasiga tushmoq, jon talashmoq; un soldat qui agonise sous nos yeux ko‘z o‘ngimizda jon berayotgan askar2. inqirozga yuz tutmoq, tanazzulga uchramoq; tugamoq; l'empire romain agonisait Rim imperiyasi tanazzulga uchramoqda edi. -
3 attaque
nf.1. hujum, hamla, tajovuz, bosqin, agressiya; déclencher, lancer une attaque hujum qilmoq, bostirib kirish; attaque à main armée qurolli hujum; attaque aérienne havo hujumi; attaque d'une banque bankga bosqinchilik; déclencher une attaque contre nos positions bizning pozitsiyalarimizga hujum boshlamoq; passer à l'attaque hujumga o‘ tmoq; repousser une attaque hujumni qaytarmoq2. fig. hujum, ta'na, malomat; yopishish3. fig. qattiq zarba, og‘ir kulfat; résister aux attaques du sort taqdirning kulfatlariga, falakning zarbalariga bardosh bermoq4. méd. xuruj, xuruj qilish, tutish, tutib qolish (biror kasallikning qattiq tutib qolishi)5. sport. hujum, hujumchilar6. être d'attaque kuchga to‘la bo‘lmoq, har narsaga tayyor bo‘lmoq. -
4 chique
nf.1. nos2. chaynaydigan tamaki2. qora bit, tanosil a‘zolarining biti. -
5 chiquer
vt. nos chekmoq. -
6 égal
-aleadj.1. baravar, teng, bir xil; c'est égal baribir, farqi yo‘q; cela m'est égal men uchun baribir, farqi yo‘q; des angles égaux teng burchaklar; diviser en parties égales teng bo‘laklarga bo‘ lmoq; être égal à -ga teng, baravar bo‘lmoq; tenglashmoq; égal en droit bir xil huquqqa ega bo‘lmoq2. to‘g‘ri; tekis, silliq, bir tekis; chemin égal tekis yo‘l.nm. teng keladigan, baravar; il est mon égal u mening tengim; nos égaux bizga teng, biz bilan baravar kishilar. -
7 exulter
vi.1. shodlanmoq, shod-xurram, shodmon bo‘lmoq, quvonmoq, zavqlanmoq; exulter de joie o‘zida yo‘q shodlanmoq, quvonmoq2. ichiqoralik qilmoq, birovning baxtsizligidan sevinmoq; nos voisins exultaient de nous voir ainsi nous affaiblir qo‘shnilarimiz bizning zaiflashayotganimizdan sevinardilar. -
8 jour
nm.1. kun, nur, yog‘du, yorug‘lik; le petit jour tongning g‘ira-shira yog‘dusi; le grand, le plein jour kuppa-kunduz kuni, ochiq-oydin; il fait jour tong yorishmoqda; poét. l'astre du jour quyosh; beau (belle) comme le jour juda chiroyli; c'est clair comme le jour ochiq-oydin ko‘rinib turibdi2. donner le jour à un enfant farzand ko‘rmoq, tug‘moq, ko‘zi yorimoq, bo‘shanmoq; vujudga, dunyoga keltirmoq; voir le jour tug‘ilmoq, dunyoga kelmoq3. tabiiy yorug‘lik manbai; laisser entrer le jour dans une pièce xonaga yorug‘lik tushirmoq4. yorug‘lik, yog‘du, nur (quyoshdan boshqa manbalar to‘g‘risida); le jour d'une lampe chiroq yog‘dusi5. mettre au jour ko‘rinmoq, ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq6. sous un jour biror holda, tarzda; présenter qqn. sous un jour favorable biror kimsani yaxshi tomondan ko‘rsatmoq, yomonini yashirib, yaxshisini oshirmoq; faux jour yaxshi yoritilmagan7. teshik, tuynik, yopiq tirqish, darcha; percer un jour dans une muraille devordan darcha ochmoq8. nafis, nozik to‘r, to‘rsimon, ko‘z-ko‘z kashta; faire des jours to‘rsimon (ko‘z-ko‘z) qilib kashta tikmoq; une broderie à jour to‘rsimon ko‘z-ko‘z kashta; des bas à jour to‘rsimon ko‘zli paypoq9. se faire jour paydo bo‘lmoq, ko‘rinmoq, oydinlashmoq, ifodalanmoq; la vérité commence à se faire jour haqiqat oydinlashmoqda10. kun, kunduz kun (sutkaning quyosh chiqishidan quyosh botguncha qismi); le début du jour ertalab; le milieu du jour tushki payt; la fin du jour kechqurun; les jours raccourcissent kunlar qisqarmoqda; de jour kunduz kuni, kunduzi; travailler de jour kunduzi ishlamoq; mil. service de jour kunduzgi naryad; le jour et la nuit kunduzi va kechqurun; nuit et jour kunu tun, kechasiyu-kunduzi, to‘xtalasdan, beto‘xtov, doimiy ravishda; c'est le jour et la nuit bularning orasida yer bilan osmoncha farq bor11. kunu tun, bir kecha kunduz, bir sutka; huit jours bir hafta; en deux jour ikki kun ichida; quinze jours ikki hafta12. kun, sana; le jour d'avant bir kun avval; le jour d'après ertasiga, bir kun keyin; il y a un jour kecha; dans un jour ertaga; loc. un jour o‘tmishda, kunlardan bir kun; bir kunmas bir kun, axir bir kun, qachon bo‘lmasin, payti kelib, kelajakda; chaque jour har kuni, kundalik; périodique paraissant chaque jour har kuni chiqadigan vaqtli matbuot; tous les jours doimiy, har kungi, odatdagi; jour après jour kun ortidan kun; de jour en jour kundan kunga; oz-ozdan; d'un jour à l'autre erta-indin deb, bugun-erta deb13. kun, kunduz (kunning uzunligi haqida); le jour paraît long kunlar uzoq tuyilmoqda; le jour passe vite kun tez o‘tmoqda; par jour kun davomida; har kuni; plusieurs fois par jour har kuni bir necha marta; il gagne dix euros par jour har kuni o‘n yevro ishlaydi14. chog‘, payt, vaqt, davr, kunlar; de nos jours bizning davrda; un jour viendra kunlar keladiki; pour les mauvais jours yomon, qora kunlar uchun; les beaux jours sont revenus yaxshi kunlar qaytib keldi; l'homme du jour shu kunning qahramoni; jon ofati, ofatijon (aristokratik jamiyatda: xotinlarning yuragidan uradigan, martabasi ulug‘, basavlat erkak)15. hayot, umr yoki uning ma'lum davri; finir ses jours o‘lmoq, hayotdan ko‘z yummoq; derniers, vieux jours qarilik chog‘i. -
9 limite
nf.1. chet, chegara, chekka, yoqa; établir, tracer des limites chegaralarini aniqlamoq, belgilamoq; borne marquant une limite chegarani belgilovchi qoziq2. chekka, chet, qirg‘oq; la mer s'étendait alors au-delà de ses limites actuelles unda dengiz hozirgi qirg‘og‘idan nariroqqa cho‘zilgan edi3. chegara, chek, me'yor, oxirgi nuqta; n'attendez pas la dernière limite pour vous inscrire yozilish uchun oxirgi vaqtni kutib turmang; limite d'âge yosh chegarasi4. oxirgi chegara, had, me'yor, doira, daraja; les limites du possible imkoniyat doirasi; la patience a des limites! sabr-toqatning ham chegarasi bor! dans une certaine limite ma'lum darajada; nous vous aiderons dans les limites de nos moyens imkonimiz darajasida biz sizga yordam beramiz5. à la limite eng, hech bo‘lmaganda; adj. cas limite oxirgi marta; vitesse limite tezlik chegarasi6. pl. imkoniyat, daraja, qobiliyat chegarasi; connaître ses limites o‘z imkoniyatlarini, chegarasini, darajasini bilmoq7. sans limites chegarasi, oxir-poyoni yo‘q, cheksiz, chegarasiz, bepoyon; une ambition sans limites cheki-chegarasi yo‘q shuhratparastlik. -
10 moeurs
nf.pl.1. axloq, odob; bonnes, mauvaises moeurs yaxshi, yomon odob; il a des moeurs dissolues uning xulqi buzuq; dr. outrage aux bonnes moeurs axloq-odobni oyoq osti qilish; police des moeurs ou les moeurs axloq politsiyasi (fohishabozlik ishlarini tartibga solib turuvchi politsiya); les moeurs et la mondaine axloq politsiyasi va narkotik moddalar sotishga qarshi kurashuvchi politsiya2. rasm, odat, udum, urf-odat, taomil; étudier les moeurs d'une ethnie, d'une tribu, d'une époque biror etnik guruh, qabila; davrning urf-odatlarini, rasm-rusmlarini o‘rganmoq; cette habitude est entrée dans les moeurs (dans nos moeurs) bu odat bizning udumimizga kirib qolgan3. fe'l, xulq, fe'l-atvor, fe'l-xo‘y; avoir des moeurs simples, des moeurs bohèmes sodda fe'l-atvorli, badfe'l bo‘ lmoq4. fe'l, fe'l-atvor, qiliq (hayvonlarda); les moeurs des abeilles asalarilarning qiliqlari. -
11 mouton
nm.1. qo‘y; troupeau de moutons qo‘ylar suruvi; les moutons bêlent qo‘ylar marayapti; élever, vendre des moutons qo‘yni semirtirib boqmoq, sotmoq; loc. revenons à nos moutons mavzuimizga qaytsak; des moutons de Panurge yetalatma, birovning orqasidan ko‘r-ko‘rona ketaveradigan odam2. qo‘y terisi; manteau en mouton doré sigeykadan qilingan po‘stin3. qo‘y go‘shti; gigot, côtelette de mouton qo‘yning soni, qo‘y go‘shtidan tayyorlangan kotlet4. fig. c'est un mouton bu go‘l, laqma, sodda, har narsaga, kimga ishonaveradigan odam5. chaqimchi, ayg‘oqchi, sotqin, tilchi (qamoqxonalarda)6. ko‘pikli to‘lqin, mavj, barra bulut, bir qatlam chang; j'ai balayé les moutons men changlarni supurdim7. shibbalagich. -
12 mur
nm.1. devor; bâtir, élever, abattre un mure devor urmoq, qurmoq, buzmoq; fermer de murs devor bilan o‘ramoq; un vieux mur croulant nurayotgan eski devor; il est arrivé dans nos murs u bizning shaharga keldi2. devorning ichki qismi; mettre des tableaux aux murs rasmlarni devorga osmoq; horaire affiché au mur devorga osilgan jadval; loc. entre quatre murs to‘rt devor ichida yashamoq3. loc. raser les murs devorga yopishib olmoq; sauter, faire le mur so‘roqsiz tashlab ketmoq (xizmat joyini); se cogner, se taper la tête contre les murs noumid bo‘lmoq, tarvuzi qo‘ltig‘idan tushmoq; mettre qqn. au pied du mur birovni iskanjaga, qiyinMÛR MUSIQUE qistovga olmoq, bo‘g‘otga qismoq, fosh qilmoq4. fig. devor, to‘siq, g‘ov; un mur d'incompréhension o‘zaro tushunmaslik to‘sig‘i; se heurter à un mur g‘ovga duch kelmoq5. le mur du son tovush tezligi; franchir le mur du son tovush tezligidan o‘ tmoq6. foot. jonli devor; l'arbitre a fait reculer le mur à distance réglementaire hakam jonli devorni kerakli masofaga jildirdi. -
13 objet
nm.1. narsa, predmet; manier un objet avec précaution narsa bilan ehtiyot bo‘lib muomala qilmoq2. mavzu, tema; l'objet de ses réflexions uning o‘y mavzusi3. obyekt, borliq4. maqsad, niyat; l'objet de nos voeux bizning istaklarimizning maqsadi; faire, être l'objet de mavzu, sabab qilmoq, bo‘lmoq5. gram. complément d'objet direct, indirect vositasiz, vositali to‘ldiruvchi. -
14 observer
I vt.1. amal qilmoq, rioya qilmoq, bajarmoq; observer le silence tinchlikni saqlamoq2. kuzatmoq, diqqat bilan qaramoq, razm solmoq; observer un phénomène hodisani kuzatmoq3. kuzatmoq, o‘rganmoq, nazorat qilmoq; il observe tout nos gestes u bizning hama harakatlarimizni nazorat qilib yuribdi4. kuzatmoq, ta'qib qilmoq, iziga tushmoq; attention, on nous observe ehtiyot bo‘ling, bizni kuzatishyapti; observer les mouvements de l'ennemi dushmanning xatti-harakatlarini kuzatmoq5. kuzatmoq, e' tibor bermoq, aniqlamoq, fahmlamoq; je n'ai rien observé men hech narsani fahmlamadim; je vous fait observer que men sizning e'tiboringizni qaratar edimkiII s'observer vpr. o‘z o‘zini kuzatmoq, nazorat qilmoq; il s'observe et se décrit dans ses livres u o‘z-o‘zini kuzatadi va kitoblarida o‘zini ta'riflaydi; ils s'observent sans arrêt ular to‘xtovsiz bir-birlarini kuzatishadi. -
15 offense
nf.1. haqorat, tahqir, nafsoniyatga, izzat-nafsga, shaxsiyatga tegish; faire offense à qqn. biror kishini haqorat qilmoq2. gunoh, ayb; pardonne-nous nos offenses bizning gunohlarimizni kechir (sig‘inishda). -
16 offenser
I vt.1. haqoratlamoq, tahqirlamoq, xafa qilmoq, nafsoniyatga, izzat-nafsga, shaxsiyatga tegmoq, kamsitmoq; je ne voulais pas vous offenser men sizni xafa qilmoqchi emas edim2. offenser Dieu xudoning qahrini keltirmoq3. mensimaslik, to‘g‘ri kelmaslik, amal qilmaslik; sa conduite offense le bon sens, le bon goût uning xatti-harakatlari aqlga, odobga to‘g‘ri kelmaydi4. litt. qiynamoq, azoblamoq, azob bermoq; sa voix criarde offensait nos oreilles uning baqiroq ovozi quloqlarimizni qomatga keltirib yubordiII s'offenser vpr. o‘ziga og‘ir olmoq, qattiq ranjimoq, xo‘rlanib ketmoq; elle s'est offensée à mes paroles u mening gaplarimni o‘ziga og‘ir oldi. -
17 offrir
I vt.1. sovg‘a, tortiq qilmoq, hadya qilmoq; je lui ai offert des fleurs pour sa fête men uning tug‘ ilgan kuniga gul sovg‘a qildim2. taklif qilmoq, ixtiyoriga topshirmoq; offrir ses services o‘z xizmatini taklif qilmoq3. imkon bermoq, taklif qilmoq; on ne lui a pas offert l'occasion de se racheter unga pul to‘lab qutulish imkonini berishmadi4. ekvivalent sifatida taklif qilmoq, evaziga bermoq; je vous offre cent francs, pas un sou de plus evaziga sizga yuz frank beraman, bir tiyin ham ortiq emas5. ega bo‘lmoq, ifodalamoq, kasb etmoq; son visage n'offrait rien d'accueillant uning yuzi hech qanday samimiylikni ifodalamas edi6. aqlga havola qilmoq; les aventures dont ce livre nous offre le récit bu kitob hikoyasini havola qilayotgan sarguzashtlarII s'offrir vpr. o‘ziga taqdim qilmoq, o‘ziga olmoq; o‘zini taklif qilmoq; je voudrais pouvoir m'offrir des vacances men o‘zimga ta'til qilib olishni xohlar edim; elles se sont offert des fleurs ular bir birlariga gul taqdim qilishdi; il s'offrit comme guide u o‘zini yo‘l boshlovchi sifatida taklif qildi; une vue superbe s'offrait à nos yeux bir ajoyib manzara ko‘z oldimizda namoyon bo‘lib turardi; s'offrir aux coups o‘zini zarbaga tutib bermoq. -
18 pensée
nf.1. fikr, o‘y, xayol; laisse-moi deviner ta pensée sen menga o‘yingni topishni qo‘yib ber; ses mots ont dépassé sa pensée uning so‘zlari o‘yidan oshib tushdi; la pensée de qqn.qqch. biror kimsa, biror narsaning xayoli, fikri, o‘yi; il s'effraie à la seule pensée de prendre l'avion yolg‘izgina samolyotga chiqish kerak degan xayoldan u qo‘rqadi; la pensée que degan xayol, o‘y2. fikr, aql, idrok; la pensée abstraite abstrakt fikr; l'expression de la pensée par le langage fikrning nutq orqali ifodalanishi3. birovning fikri, falsafasi, nazariyasi, dunyo qarashi, g‘oyasi; je partage votre pensée là-dessus men sizning yuqoridagi fikringizga qo‘shilaman; loc. aller jusqu'au bout de sa pensée o‘z fikrini, fikr-mulohazalarini oxirigacha to‘kib solmoq4. en pensée xayolan, tasavvurida; se transporter quelque part par la pensée xayolan o‘zini biror joyda ko‘rmoq5. xayol, o‘y, fikr (xayol qilish, o‘ylash, fikrlash uslubi); pensée claire to‘g‘ri fikr6. fikr, g‘oya; la pensée marxiste marksistik fikr, g‘oya7. asosiy fikr, o‘y, xayol; g‘oya, maqsad, niyat, tilak; j'ai découvert le fond de ses pensées men uning fikrining asosini topdim; une pensée profonde, originale, superficielle chuqur, o‘ziga xos, yuzaki, siyqasi chiqqan fikr; recevez nos plus affectueuses pensées bizning eng ezgu tilaklarimizni qabul qilgaysiz8. pl. fikr, xayol, aql; mettre de l'ordre dans ses pensées aqlini yig‘moq; perdre le fil de ses pensées xayoli chuvalashib ketmoq; lire dans les pensées de qqn. birovning xayolidagini o‘qimoq; des pensées profondes chuqur o‘ylar; il reste absorbé dans ses pensées u o‘z xayollariga g‘arq bo‘lib qoldi9. hikmatli gap, so‘z, hikmat.nf. kapalakgul, farang binafsha; pensées violettes, jaunes safsar, sariq kapalakgullar; pensées sauvages yovvoyi kapalakgullar. -
19 porte
nf.1. vx. darvoza; octroi payé aux portes shaharga mol olib kirishda to‘lanadigan boj; l'ennemi est à nos portes dushman ostonamizda (turibdi)2. eshik; la grande porte du château qal'aning katta eshigi; porte palière zinapoya maydoniga chiquvchi eshik; porte d'entrée kirish eshigi; porte de secours favqulod eshigi; franchir, passer la porte ostona hatlab o‘tmoq; sur le pas de sa porte eshigining oldida, ostonasida, bo‘sag‘asida; fig. pas de porte savdo ijarasi; loc. de porte en porte eshikma-eshik; faire du porte à porte eshikma-eshik yurmoq; ils habitent porte à porte ular eshiklari ro‘baro‘ yashashadi; cela s'est passé à ma porte bu mening eshigimning oldida sodir bo‘ldi; parler à qqn. recevoir qqn. entre deux portes birovga ostonadan gapirmoq, birovni ostonada qabul qilmoq; mettre, jeter, flanquer, ficher qqn. à la porte birovni quvib solmoq, ko‘chaga chiqarib qo‘ymoq, uydan haydab chiqarmoq; à la porte! chiq! être à la porte uyga kirolmay, ko‘chada qolmoq; prendre la porte chiqmoq, ketmoq; entrer, passer par la grande porte katta eshikdan kirib kelmoq; entrer par la petite porte orqa eshikdan kirmoq; se ménager, se réserver, chercher une porte de sortie chiqish yo‘lini topmoq, tayyorlab qo‘ymoq, qidirmoq; porte à double battant ikki tabaqali, qo‘shtabaqa eshik; porte coulissante en verre oynali surma eshik; porte vitrée oynavand eshik; poignée de porte eshikning tutqichi; les gonds et la serrure d'une porte eshikning oshig‘-moshig‘i va qulfi; porte grande ouverte, entrebâillée lang ochiq eshik; petite porte darcha; trouver porte close eshiklari taqataq bekilgan bo‘lmoq; écouter aux portes eshik orqasidan eshitmoq; loc. frapper à la bonne, à la mauvaise porte o‘rinli, egasini topib, noo‘rin murojaat qilmoq; ouvrir, fermer sa porte à qqn. birovga o‘z eshigini ochmoq, eshigini yopib olmoq; c'est la porte ouverte à tous les abus hamma eshiklar ochiq; la porte d'une armoire, d'un four jovonning, pechkaning eshigi3. dara4. slalomda chang‘ ichi o‘ tadigan ikki qoziq orasi.adj.f. jigarga boruvchi vena tomiri. -
20 porter
I vt.1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoqII vi.1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildiIII se porter vpr.1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti.
См. также в других словарях:
nos — → notre ● notre, nos adjectif possessif (latin noster) Correspond à de nous , complément de nom (possession, appartenance, relation, origine, etc.) : Notre maison. Nos gloires nationales. Familier. Indique la personne ou la chose dont il s agit… … Encyclopédie Universelle
NOS — NOS; nos·er; nos·i·ly; nos·i·ness; nos·ing; nos·ism; nos·o·co·mi·al; nos·o·graph·ic; nos·o·log·ic; nos·o·psyl·lus; nos·tal·gia; nos·tal·gy; nos·toc; nos·to·ca·ce·ae; nos·to·ca·les; nos·tra·da·mus; nos·tril; nos·triled; nos·tril·i·ty; nos·trum;… … English syllables
nos — {{/stl 13}}{{stl 8}}rz. mnż I, D. a, Mc. nossie {{/stl 8}}{{stl 20}} {{/stl 20}}{{stl 12}}1. {{/stl 12}}{{stl 7}} narząd powonienia u kręgowców wyższych; również początek dróg oddechowych; u ludzi wysunięta część twarzy między oczami, czołem i… … Langenscheidt Polski wyjaśnień
nos — nȏs m <G nȍsa, A nȏs, L nòsu, N mn nȍsovi> DEFINICIJA 1. a. anat. organ njuha i jedan od dišnih organa u ljudi i životinja b. meton. njuh [imati dobar nos] 2. razg. [i] (+ potenc.)[/i] ono što se ističe kao nos na licu (npr. šiljak opanka i … Hrvatski jezični portal
nos — pronombre personal 1. Pronombre personal complemento que se refiere a un grupo de personas entre las que se encuentra la persona que habla o escribe ( nosotros ). Observaciones: Funciona como complemento directo del verbo: Nos recibieron en la… … Diccionario Salamanca de la Lengua Española
Nós — Beschreibung Jugendzeitschrift über Musik, Film und Jugendleben Sprache irisch … Deutsch Wikipedia
NOS — steht für: Nitrous Oxide Systems Inc., Hersteller von Lachgaseinspritzungsystemen, NO Synthase, ein Enzym welches Stickstoffmonoxid (NO) synthetisiert, Nederlandse Omroep Stichting, niederländische Rundfunkanstalt, NOS Stereosystem beschreibt… … Deutsch Wikipedia
Nós — The nós logo. Editor Tomaí Ó Conghaile Categories Music, movies, current affairs Frequency 12 per year as of 2009 First issue 17 March 2008 … Wikipedia
nos — (Del lat. nos, pl. de ego, yo). pron. person. Forma el dativo y acusativo de 1.ª persona plural en masculino y femenino. No admite preposición y se puede usar como enclítico. Nos miró. Míranos. Las formas verbales de 1.ª persona plural a que se… … Diccionario de la lengua española
nôs — m 〈G nȍsa, A nôs, L nòsu, N mn nȍsovi〉 1. {{001f}}a. {{001f}}anat. organ njuha i jedan od dišnih organa u ljudi i životinja b. {{001f}}meton. njuh [imati dobar ∼] 2. {{001f}}razg. (+ potenc.) ono što se ističe kao nos na licu (npr. šiljak… … Veliki rječnik hrvatskoga jezika
nós — pron. pess. 2 g. 1. Pronome pessoal sujeito correspondente à primeira pessoa do plural (ex.: onde é que nós vamos?). 2. Pronome usado como plural majestático ou plural de modéstia, em vez de eu, muitas vezes com inicial maiúscula (ex.: nós já… … Dicionário da Língua Portuguesa