-
81 oreille
nf.1. quloq; les oreilles ont dû vous tinter, vous siffler qulog‘ingiz juda qizigan bo‘lsa kerak (biz siz haqingizda juda ko‘p gapirdik); loc. écoutez de toutes vos oreilles o‘ng qulog‘ingiz bilan ham, so‘l qulog‘ingiz bilan ham eshitib oling; n'écouter que d'une oreille, d'une oreille distraite e' tiborsizlik bilan tinglamoq; prêter l'oreille quloq tutmoq; faire la sourde oreille (à qqch) o‘zini eshitmaganlikka solmoq, qulog‘ini kar qilib olmoq; casser le oreilles à qqn. birovning qulog‘ini qomatga keltirmoq; si cela venait à ses oreilles agar bu uning qulog‘iga yetib borganida edi; cela lui entre par une oreille et lui sort par l'autre bu uning bu qulog‘idan kirib u qulog‘idan chiqib ketadi; ce n'est pas tombé dans l'oreille d'un sourd bu gaplar behudaga ketmadi, havoga ketmadi, eshakning qulog‘iga tanbur bo‘lmadi; prov. ventre affamé n'a pas d'oreilles och qoringa gap yuqmas; avoir l'oreille de qqn. kimningdir ishonchli odami bo‘lmoq2. ohangdagi musiqiy tovushlarni farqlash va yodda tutish qobiliyati; avoir l'oreille fine kuy va ohanglarni yaxshi farq qila bilish; avoir de l'oreille qulog‘i o‘ tkir bo‘lmoq3. quloq chanog‘i, suprasi; oreilles pointues, décollées uzun, shalpaygan quloqlar; boucles, pendants d'oreilles zirak, boldoq, isirg‘a; rougir jusqu'aux oreilles qulog‘igacha qizarib ketmoq; tirer l'oreille, les oreilles à un enfant bolaning qulog‘ini cho‘zmoq; se faire tirer l'oreille yalintirmoq; dormir sur ses deux oreilles bamaylixotir uxlamoq; montrer le bout de l'oreille sirini aytib qo‘ymoq, og‘zidan gullab qo‘ymoq4. quloq, tutqich; les oreilles d'une marmite, d'un bol qozonning, kosaning qulog‘i5. kresloning bosh qo‘yadigan suyanchig‘i3. quloqchin. -
82 oser
vt.1. litt. jur'at qilmoq, yuragi dov bermoq, botinmoq; oser faire qqch. botinmoq, jur'at etmoq, jasorat, botirlik qilmoq; yurak yutmoq, yuragi dov bermoq; allez-y! je n'ose pas boring! yuragim dov bermayapti; il a osé me faire des reproches u menga ta'na qilishga jur'at etdi; si j'ose dire agar deyishga jur'at etsam2. o‘zni qo‘lga olmoq, tavakkal qilmoq. -
83 ouverture
nf.1. ochilish, ochiqlik; l'ouverture des portes du magasin se fait à telle heure magazin eshiklari shu soatda ochiladi; heures, jours d'ouverture ochilish soatlari, kunlari; ouverture d'un objectif; régler l'ouverture ob'ektiv tirqishi; ob'ektiv tirqishini moslamoq; ouverture d'un angle burchak kengligi2. ochilish, ishga tushish; ouverture d'une autoroute avtostradaning ochilishi; ouverture d'esprit aqlning ziyrakligi, zukkoligi3. ochilish, boshlanish; ouverture de la session, d'un débat sessiyaning, muzokaraning ochilishi; ouverture de la chasse, de la pêche ov, baliq ovining ochilishi; faire l'ouverture (de la chasse) ov sezonini ochmoq, ov ochilishining birinchi kuni ovga bormoq; le demi d'ouverture o‘yinni boshlovchi o‘yinchi (regbi)4. pl. takliflar; faire des ouvertures de paix, de négociation tinchlik, muzokara taklif qilmoq5. mus. uvertura6. narsaning ochiq joyi; ochiqlik, bo‘sh joy, teshik; les ouvertures d'un bâtiment imoratning teshiklari (deraza, eshik); ouverture d'une grotte, d'un puits g‘orning, quduqning og‘zi7. yo‘l, imkoniyat; c'est une ouverture sur un monde inconnu bu notanish dunyoga yo‘l. -
84 paraître
I vi.1. ko‘rinmoq, paydo bo‘lmoq; le soleil paraît à l'horison quyosh ufqda ko‘rindi; il parut sur le seuil u ostonada paydo bo‘ldi2. bosilib chiqmoq, chiqmoq; faire paraître un ouvrage asarni bosib chiqmoq; son livre est paru, vient de paraître uning kitobi chiqdi, yaqinda chiqdi3. ko‘rinmoq; faire, laisser paraître ko‘rsatmoq, namoyon qilmoq; laisser paraître ses sentiments o‘z tuyg‘ularini namoyon qilmoq4. ko‘rinmoq, kelmoq, bormoq; il n'a pas paru à son travail depuis deux jours u ishida ikki kundan beri ko‘rinmadi5. o‘zini ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq; elle aime un peu trop paraître u o‘zini ortiqcharoq namoyish qilishni yaxshi ko‘radi6. ko‘rinmoq, o‘xshab ko‘rinmoq, tuyulmoq; il paraît satisfait u ko‘ngli to‘lganga o‘xshaydi7. bo‘ lib, o‘xshab ko‘rinmoq; il veulent paraître ce qu'ils ne sont pas ular o‘zlari bo‘lmagan narsaga o‘zlarini o‘xshatib ko‘rsatishni xohlaydilar8. impers. il me paraît préférable que vous sortiez menimcha, sizning chiqib ketganingiz ma'qul ko‘rinadi; il paraît, il paraîtrait que gap yuribdiki, aytishyaptiki; il paraît qu'on va diminuer les impôts soliqlarni ozaytirarmush degan gap yuribdi; c'est trop tard, paraît-il, à ce qu'il paraît chamasi, aftidan, juda kech bo‘ldiII nm.litt. ko‘rinish; l'être et le paraître bo‘lish va ko‘rinish. -
85 partie
nm.1. litt. bo‘lak, qism, parcha; un objet fait de plusieurs parties ko‘p qismdan qilingan narsa2. faire partie de kirmoq, qarashli bo‘lmoq, qo‘shilmoq; tu fais partie de ma famille sen mening oilam a'zosisan; cela ne fait pas partie de mes attributions bu mening vazifamga kirmaydi3. qism, bo‘lak; les parties du corps gavdaning muchalari; fam.ellipt. les parties erkak kishining jinsiy a'zolari, avrat4. soha, ixtisos, kasb, hunar; elle est très forte dans sa partie u o‘z sohasida juda kuchli.nf.1. taraf, tomon; la partie adverse qarshi tomon; loc. être juge et partie tarafkash sud'ya bo‘lmoq2. loc. prendre qqn. à partie birovni ayblamoq, birovdan jahli chiqmoq; cessez de me prendre à partie! meni ayblashni bas qiling!3. dushman, raqib; loc. avoir affaire à forte partie kuchli raqibga duch kelmoq.nf. partiya, daf'a, qur, o‘yin; la partie, la revanche et la belle partiya, revansh va hal qiluvchi partiya; faire une partie de cartes bir qur qarta o‘ynamoq; gagner, perdre la partie partiyani yutmoq, yutqazmoq; kurash; la partie a été rude kurash og‘ir bo‘ldi; j'abandonne la partie men taslim bo‘ldim2. sayr-tomosha, o‘yin-kulgi; une partie de chasse ov, ovga borish; une partie de plaisir o‘yin-kulgi; loc. se mettre, être de la partie biror narsada qatnashmoq, ishtirok etmoq; ce n'est que partie remise, nous nous retrouverons bu qoldirilgan partiya xalos, biz yana uchrashamiz. -
86 passeport
nm. pasport; faire renouveler son passeport, faire mettre un visa sur son passeport pasportini yangilatmoq, pasportiga viza qo‘ydirmoq. -
87 pendant
-anteadj.1. osilgan, osilib turgan; les bras pendants pastga osilgan qo‘llar; les chiens haletaient, (la) langue pendante tili osilgan, itlar harsillashar edi2. affaire, question pendante yechimini kutayotgan (havoda qolgan) ishlar, masalalar.nm. zirak, boldoq, sirg‘a, isirg‘a; cette estampe est le pendant de l'autre bu estamp boshqasining jufti; faire pendant à, se faire pendant simmetrik bo‘lmoq; les deux tours du château se font pendant qasrning ikki minorasi simmetrik joylashgan.prép.1. paytida, davrida, davomida; il a été malade pendant le voyage sayohat paytida u kasal edi; il est arrivé pendant la nuit u kechqurun keldi2. davomida, mobaynida; j'ai attendu (pendant) deux heures men ikki soat kutdim; il s'est tu (pendant) un long moment u uzoq vaqt jim qoldi; elle a dansé (pendant) toute la soirée u butun kecha raqsga tushdi; pendant ce temps shu paytda; avant, pendant et après la guerre urushdan oldin, urush paytida, urushdan keyin; amusons-nous pendant que nous sommes jeunes yoshlik paytimizda xursandchilik qilib qolaylik; pendant que j'y pense, je dois vous dire men bu haqda o‘ylayotgan ekanman, men sizga aytishim kerak; iron. c'est ça, pendant que vous y êtes, prenez aussi mon portefeuille shunday, modomiki siz shu darajaga yetibsiz, mening hamyonimni ham oling. -
88 pipi
nm.fam.enf. tish, tishsha, siyish; faire pipi tishsha qilmoq, siymoq; je vais faire pipi men tishsha qilaman; du pipi de chat yomon ichimlik. -
89 plaisir
nm.1. rohat, huzur-halovat, mamnuniyat, lazzat; le plaisir esthétique estetik lazzat; éprouver du plaisir à huzur-halovat tuymoq; iron. je vous souhaite bien du plaisir omadingizni bersin; faire plaisir xushnud etmoq, xursand, mamnun qilmoq, rohat, huzur bag‘ishlamoq; voulez-vous me faire le plaisir de dîner avec moi men bilan tushlik qilib, meni xushnud etsangiz; fais-moi le plaisir de te taire! jim bo‘lsangchi! (do‘q-po‘pisa); avec plaisir bajonidil, jon deb; travailler avec plaisir jon deb ishlamoq2. shahvoniy lazzat3. rohat, lazzat; il prend un malin plaisir à nous embêter u bizning jonimizni chiqarib rohatlanyapti; le plaisir de qqch. biror narsadan taskin topish, huzur qilish; mamnuniyat; le plaisir du devoir accompli bajarilgan burchdan taskin topish; loc. prendre plaisir à +inf biror ish qilishni yoqtirmoq; il prend plaisir à travailler u mehnat qilishni yoqtiradi; ce sera un plaisir de les voir ularni ko‘rish katta bir xursandchilik bo‘ladi; au plaisir de vous revoir yaxshi kunlarda ko‘rishaylik; ellipt.fam. au plaisir! xayr, yaxshi boring!4. pour le plaisir, pour son plaisir o‘zicha, bekordanbekorga; il ment pour le plaisir, par plaisir u o‘zicha, bekordan-bekorga yolg‘on gapiradi5. les plaisirs dunyo lazzatlari, ko‘ngilxushlik; c'est un plaisir coûteux bu qimmatga tushadigan ko‘ngilxushlik; mener une vie de plaisirs aysh-ishratda yashamoq, tarallabedod qilib yashamoq6. si c'est votre plaisir, si c'est votre bon plaisir agar siz ma'qul ko‘rsangiz, agar sizga ma'qul ko‘rinsa; le bon plaisir du roi amri podsho vojib7. à plaisir xohlagancha; manger à plaisir xohlagancha yemoq. -
90 planche
nf.1. taxta; loc. planche à dessin rasm chizish taxtasi; planche à laver, à repasser kir yuvish, dazmollash taxtasi; planche à pain non taxta (non kesadigan taxta); fam. oriq xotin; loc. entre quatre planches tobutda; loc. planche de salut oxirgi umid; faire la planche suvda chalqanchasiga yotmoq2. pl. sahna; monter sur les planches sahnaga chiqmoq3. bosma qolip; faire marcher la planche à billets pul bosib chiqarmoq4. estamp, bosma rasm; les planches d'un livre kitobdagi lavhalar5. fam. chang‘i6. planche à roulettes uchish uchun mo‘ljallangan g‘ildirakli taxtakach; planche à voile serfing (suzish uchun mo‘ljallangan machtali va yelkanli taxtakach).nf. pushta; les planches de légumes sabzavot pushtalari. -
91 plein
-pleineadj.1. to‘la, to‘liq, liq to‘la, limmo-lim; plein à ras bords limmo-lim, qirg‘og‘igacha to‘la; loc. une valise pleine à craquer yorilib ketguday qilib to‘ldirilgan jamadon; parler la bouche pleine og‘zi to‘la gapirmoq; avoir l'estomac plein qorni to‘q bo‘lmoq; plein comme une barrique to‘yib ichgan; fam. un gros plein de soupe meshqorin odam; un plein panier de légumes bir savat sabzavot; loc. saisir qqch. à pleines mains biror narsani mahkam ushlamoq; sentir à plein nez burunni yorib yubormoq2. bo‘g‘oz (hayvon haqida)3. liq to‘la; les autobus sont pleins avtobuslar liq to‘la4. to‘lgan, to‘lib-toshgan, cheksiz; plein de berilib ketmoq, boshi bilan sho‘ng‘ib ketmoq; plein de soi-même o‘ziga bino qo‘ymoq5. fam. boy-badavlat, farovon6. semiz, to‘ladan kelgan, lo‘ppi, baqaloq; des joues pleines kulcha yuz7. to‘ la-to‘kis, mukammal, to‘lgan; la pleine lune to‘lin oy; reliure pleine peau to‘la teridan qilingan muqova; un jour plein to‘la bir kun; travailler à plein temps, à temps plein to‘la stavkada ishlamoq8. to‘la, to‘liq, batamom; plein succès to‘la yutuq; donner pleine satisfaction ko‘ngliga to‘la taskin bermoq; loc.adv. à plein, en plein borligicha, astoydil, baralla, to‘la; en plein(e) ayni, avji, naq, rosa; vivre en plein air tashqarida yashamoq; en pleine mer ochiq dengizda; se réveiller en pleine nuit yarim tunda uyg‘onmoq; visez en plein milieu naq o‘rtasini mo‘ljallang; fam.loc.adv. en plein sur, en plein dans ayni, naq, xuddi o‘ziga; en plein dans le mille naq mo‘ljalga urmoq; la pleine mer ochiq dengiz; le plein air ochiq havo; plein de to‘lib toshgan, g‘ij-g‘ij, to‘la; un pré plein de fleurs yaylov to‘la gul; des yeux pleins de larmes jiqqa yosh to‘la ko‘zlar; les rues sont pleines de monde ko‘chalar odamlarga to‘la; fam. tout plein de juda ham, benihoyat, g‘oyat.nm.1. to‘lalik, to‘liqlik; mukammallik, to‘la-to‘kislik; la lune était dans son plein oy to‘lin, to‘lgan edi2. avjida bo‘lmoq, ayni pallasida bo‘lmoq3. faire le plein de to‘ldirmoq, to‘lg‘izmoq, to‘latmoq; faire le plein (d'essence) (benzinga) to‘latmoq4. to‘lalik (joyga nisbatan); les pleins et les vides to‘la va bo‘sh joylar5. yo‘g‘on yozuv.I prép. to‘la, to‘ liq, liq, ko‘p; loc. en avoir plein la bouche biror kimsa yoki biror narsa og‘zidan tushmaslik; fam. en avoir plein les bottes yuraverib oyog‘i uzulib tushay demoq; en avoir plein le dos yelkasining yag‘iri chiqib ketmoq; en mettre plein les yeux, la vue à qqn. birovning ko‘zini qamashtirmoq; fam. usti to‘la, hamma joyi to‘la; loc.adv.fam. plein de juda ko‘p, tumonot, liq, to‘la; il y avait plein de monde tumonat odam bor ediII adv.fam. tout plein chunonam, g‘oyat, o‘lgiday; c'est mignon tout plein bu g‘oyat yoqimtoy. -
92 point
nm.1. makon, joy, o‘rin, nuqta; aller d'un point à un autre bir joydan ikkinchi joyga, bir nuqtadan ikkinchi nuqtaga bormoq; point de chute tushish nuqtasi; point de mire mo‘ljal, nishon; mo‘ljalga olish nuqtasi; point de repère orientir; point de départ boshlanish, jo‘nash nuqtasi; point de non-retour qaytmaslik nuqtasi; les quatre points cardinaux dunyo mamlakatlari; point d'attache d'un bateau kema qayd qilingan port; c'est son point d'attache bu uning muqim yashaydigan joyi; point d'eau suv manbai (buloq, quduq); point culminant eng yuqori, kulminatsion nuqta; point de vue ko‘rinish, manzara; point chaud qizg‘in jang ketayotgan, yoki muhim voqealar bo‘layotgan joy; c'est son point faible bu uning bo‘sh joyi; point de côté biqindagi sanchiq2. géom. nuqta, punkt; les points A, B, C A, B, C nuqtalari3. kemaning turgan joyi, joylashgan nuqtasi; faire, relever le point avec le sextant kemaning joylashgan nuqtasini sekstant bilan aniqlamoq; loc. faire le point o‘z holatiga, sharoitga baho bermoq, hisobkitob qilmoq4. point mort turgan joyida, bir nuqtada; bir tarzda, o‘zgarmasdan5. mettre au point tuzatmoq, sozlamoq; machine bien, mal mise au point yaxshi, yomon sozlangan stanok; mise au point fotoapparatning rezkostini aniq to‘g‘rilash, moslash; yakun, xulosa yasash; umumiy miqdorini hisoblab chiqish; ce projet demande une mise au point bu reja aniqlik kiritishni talab qiladi; être au point meyorida sozlangan, tuzatilgan bo‘lmoq; cette machine n'est pas au point bu stanok meyorida sozlangan emas6. davomiylik; à point, à point nommé ayni paytida, juda vaqtida, zarur paytida; sur le point de tayyor turgan paytida, deb turgan paytida; être sur le point de partir jo‘nashga tayyor turgan bo‘lmoq; le point du jour tong yorisha boshlagan paytda7. belgi, hisob belgisi8. nuqta, xol, dog‘; un point lumineux à horizon gorizontdagi yorug‘ nuqta9. sport. ochko; compter les points ochkolarni hisoblamoq; marquer des points contre, sur qqn. ustun kelmoq; victoire aux points bokschining ochkolar hisobida g‘alabasi10. baho (o‘quvchiga beriladigan); douze points sur vingt yigirmadan o‘n ikki baho; bon point maqtov yorlig‘i; c'est un bon point en sa faveur bu uning foydasiga11. nuqta; les points et les virgules vergul va nuqtalar; points de suspension uch nuqta (…); le(s) deux-point(s) ikki nuqta (:); point-virgule nuqta vergul (;); point d'exclamation undov belgisi (!); point d'interrogation so‘roq belgisi (?)12. harflarning ustidagi nuqta; loc. mettre les points sur les i hech bir noaniq joyini qoldirmay to‘la izohlamoq, gapni oxiriga yetkazmoq.nm.1. à point, au point holda, holatda, ahvolda; au point où nous en sommes bizning ahvolda; loc.adv. à point yetarli darajada, maqbul holatda; loc.adj.inv. mal en point ahvoli yomon, yomon holatda, bir ahvolda, ahvoli og‘ ir, kasal; elle est très mal en point uning ahvoli juda og‘ir; vx. être en bon point to‘la, to‘ladan kelgan bo‘lmoq2. le plus haut point eng yuqorisi, cho‘qqisi, uchi; au plus haut point eng yuqori, astoydil, juda ham, o‘ta darajada; à ce point bu darajada, bunchalik; à quel point qanchalar, qay darajada; à tel point shunchalar, ko‘p; à un certain point, jusqu'à un certain point ma'lum darajada, ma'lum darajagacha; au point de bu darajada; à ce point, au point, à tel point que shunchalar darajadaki3. point d'ébullition de l'eau suvning qaynash nuqtasi, darajasi.nm.1. bo‘lim, qism, band, joy; les différents points d'une loi qonunning turli bandlari2. masala; un point litigieux tortishuvli masala; sur ce point je ne suis pas d'accord bu masalada men rozi emasman; en tout point butunlay; de point en point aynan, so‘zma-so‘z; exécuter des ordres de point en point buyruqni so‘zma-so‘z bajarmoq.nm.1. chokning, qaviqning bir yo‘li (bitta baxiyasi); bâtir à grands points katta chok bilan tikmoq2. chokni, baxiyani tikish uslubi.adv.vx.litt. ou plais. ne… point, ne… pas… hech ham, sira ham, aslo, mutlaqo; je n'irai point men hech ham bormayman; point du tout sira, zinhor. -
93 pont
nm.1. ko‘prik; pont suspendu osma ko‘prik; pont pour les piétons piyodalar ko‘prigi; pont mobile, tournant, levant ou basculant ko‘tarma ko‘prik; loc. il est solide comme le pont-neuf qoyaday mustahkam; juda mustahkam; il coulera (passera) de l'eau sous les ponts hali ko‘p suvlar oqib o‘ tadi; couper, brûler les ponts chekinish, orqaga qaytish yo‘llarini kesib qo‘ymoq2. ponts et chaussées yo‘ l qurilishi tashkilotlari3. pont aux ânes hammaga ravshan, oydin, oson masala4. faire un pont d'or à qqn. biror kishiga biror mansabni egallashi uchun katta mablag‘ berib turmoq, biror kishini qo‘llab yubormoq5. ko‘prik (avtomobil shassisining o‘qlar o‘rnatilgan qismi); pont arrière orqa ko‘prik6. faire le pont ikki bayram orasida ishga chiqmaslik7. pont aérien havo yo‘li, havo aloqasi8. platsdarm, oldingi marra.nm. paluba, kema sahni; navire à trois ponts uch palubali kema; pont d'envol uchish palubasi; tout le monde sur le pont! hamma palubaga! -
94 porte-monnaie
nm.inv. karmon, hamyon; faire appel au porte-monnaie de qqn. biror kishining olijanobligiga suyanmoq; faire attention à son portemonnaie ehtiyot qilib, tejab sarflamoq. -
95 portrait
nm.1. portret, surat, rasm, tasvir, shakl; faire le portrait de qqn. biror kishining rasmini chizmoq; un portrait en pied bor bo‘yicha chizilgan rasm; il est meilleur en paysage qu'en portrait u rasmdagidan ko‘ra aslida chiroyliroq2. (foto) surat, rasm; loc. c'est (tout) le portrait de son père u otasining xuddi o‘zi, o‘zginasi; fam.fig. se faire abîmer le portrait afti burishib, bujmayib qolmoq3. tasvir, rasm (og‘zaki yoki yozma tasvirlangan); il m'a fait le portrait de ses voisins u menga qo‘shnilarini tasvirlab berdi. -
96 potin
nm.1. pl. g‘iybat, gap-so‘z; faire des potins sur qqn. birovni g‘iybat qilmoq2. sing. shovqin-suron, qiy-chuv, g‘ovur-g‘uvur, g‘avg‘o; faire du potin, un potin du diable shovqin-suron solmoq, qiyomat-qoyim ko‘ tarmoq. -
97 pour
I conj.1. uchun, evaziga, o‘rniga; je l'ai eu pour rien, pour une bouchée de pain men buni arzimagan narsa evaziga, bir tishlam non evaziga oldim; fam. pour pas un rond suv tekinga; il en a été pour son argent, pour ses frais. u ikki qo‘lini burniga tiqib qolaverdi; prendre, dire un mot pour un autre bir so‘zning o‘rniga boshqa birini olmoq, ishlatmoq; elle l'a pris pour son frère. u uni o‘zining akasi deb o‘ylayapti; dans un an, jour pour jour bir yildan so‘ng, kun-bakun; elle lui ressemblait trait pour trait. u unga aynan o‘xshaydi, u uning huddi o‘zi2. mourir pour mourir, autant que ce soit de mort subite. o‘lmoq kerak, hattoki bu kutilmagan o‘lim bo‘lsa ham3. uchun, sifatida; avoir la liberté pour principe prinsip uchun ozodlikka ega bo‘lmoq; prendre pour époux kuyovlikka olmoq; avoir M. Durand pour professeur janobi Duranni o‘ziga o‘qituvchilikka olmoq; il les a pour élèves ular uning o‘quvchilari; elle passe pour folle. uni ahmoq deb hisoblashadi; pour le moins eng kamida, hech bo‘lmaganda; loc.fam. pour de bon tufayli, sababli; fam. pour de vrai haqiqatda, aslida4. o‘rniga, uchun; payer pour qqn. biror kishi uchun, o‘rniga to‘lamoq5. loc. en tout et pour tout faqatgina, yolg‘izgina6. pour moi, je pense que men esa, men o‘ylaymanki; pour ma part o‘z tomonimdan, men esa; pour ce qui est de -ga kelsak, -ga kelganda, -ning haqida; pour un artiste, c'est un artiste! mana sizga artist!7. biror kishiga kelganda, uchun; elle est tout pour moi. u mening bor-yo‘g‘im; ce n'est un secret pour personne. bu hech kim uchun sir emas8. partir pour le Japon Yaponiyaga jo‘namoq; les voyageurs pour Lyon Lionga ketayotgan sayohatchilar9. c'est pour ce soir. bu shu kecha uchun; pour six mois olti oyga; pour le moment shu zahotiyoq; pour quand? qachonga? pour dans huit jours bir haftaga; fam. alors c'est pour aujourd'hui ou pour demain? xo‘sh bugunmi, ertagami? pour une fois, pour cette fois je te pardonne bir safar, bu safar men seni kechiraman; pour le coup bu safar10. c'est pour vous bu sizga, siz uchun; film pour adultes kattalar uchun film; ellipt.fam. c'est fait pour bu shuning uchun ataylab qilingan; médicament pour la grippe gripga qarshi dori; s'est pour son bien bu o‘zining foydasi uchun; pour le cas où holda, -ga (-ka, -qa); nisbatan; sa haine pour lui. unga nafrati; tant mieux, tant pis pour lui o‘ziga yaxshi, o‘ziga yomon; prier pour qqn. birov uchun duo qilmoq; chacun pour soi har kim o‘ziga; être pour tarafdori bo‘lmoq; je suis pour cette décision. men bu qaror tarafdoriman; je suis pour men tarafdorman11. pour +inf biror narsa qilish uchun; faire l'impossible pour réussir erishish uchun iloji yo‘q narsani qilmoq; travailler pour vivre yashash uchun ishlamoq; pour quoi faire? nima qilish uchun? loc.fam. ce n'est pas pour dire, mais il a du culot. gap yo‘q, u haqiqatdan ham yuzsiz; c'est pour rire bu kulish uchun12. pour que uchun; il faudra du temps pour que cela réussisse. bunga erishish uchun vaqt kerak; iron. c'est ça, laisse ton portemonnaie sur la table pour qu'on te le vole! xuddi shunday, karmoningni stol ustida qoldir, uni o‘g‘irlab ketishsin! pour que … ne pas masin deb; il ferma les fenêtres pour que la chaleur ne sorte pas. Issiq chiqib ketmasin deb, u derazalarni yopti13. pour son malheur, il a cédé. o‘zining boshiga balo qilib u yon berdi; pour réussir il a besoin d'être plus sûr de lui muvaffaqiyat qozonish uchun u o‘ziga yana ham ishonganroq bo‘lishi kerak; ce projet n'est pas pour me déplaire bu reja menga yoqmasligi uchun emas14. assez trop … pour que -sin deb, uchun, -sin uchun yetarli, ortiqcha; j'ai assez insisté pour qu'il vienne. men uni kelsin deb juda harakat qildim. il faut, il suffit … pour que uchun kerak, yetarli; il suffit que j'en parle pour que ça n'arrive pas. buning yuz bermasligi uchun mening bu haqda gapirishimning o‘ziyoq kifoya15. sababli, tufayli; on l'admire pour ses qualités uning yaxshi sifatlari uchun uni hurmat qiladilar; il a été puni pour ses mensonges. u yolg‘onchiligi uchun jazo olgan edi; pour un oui, pour un non. har qanday holda; pour sa peine o‘zining boshiga; pour quoi? pour quelle raison? nega? nima sababdan? le magasin est fermé pour cause de maladie. kasallik sababli magazin yopiq; et pour cause! yaqqol sabablarga ko‘ra!16. il a été puni pour avoir menti. aldaganligi uchun u jazolanadi17. litt. agar-ki, bo‘lsa ham, qaramay; pour intelligent qu'il soit, il ne réussira pas sans travail. dono bo‘lsa ham u mehnatsiz erisholmaydi; pour peu que ozgina, agar-ki ozgina bo‘lsa; pour autant que imkoni, iloji boricha18. pour être riche, ils n'en sont pas plus heureux (en sont-ils plus heureux) boy bo‘lishlariga qaramay, ular bundan umuman baxtli emasII nm.inv. passer, considérer le pour et le contre yaxshi va yomon tomonlarini taroziga solib ko‘rmoq, ko‘rib chiqmoq. -
98 pousser
I vt.1. itarmoq, surmoq, turtmoq; pousser un meuble dans un coin, contre un mur mebelni burchakka, devor qarshisiga surmoq; pousser la porte eshikni ochmoq; on nous a poussés dehors bizni eshikka haydab chiqarishdi; pousser qqn. avec le coude, du coude, du genou birovni tirsagi, tizzasi bilan turtmoq (ogohlantirish uchun); ne poussez pas! itarmang!, turtmang! loc.fam. faut pas pousser juda ham orttirib yubormang; loc.adv.fam. à la va comme je te pousse jinni-ketdi qilib, pala-partish, chalachulpa, yumaloq-yassi, yumaloq-yostiq, yarim-yorti, naridan-beri, haromxarish, yuzaki; ce travail a été fait à la va comme je te pousse bu ish jinniketdi qilib bajarilgan edi2. haydab bormoq; le berger pousse son troupeau devant lui podachi podasini oldiga solib haydab borar edi; c'est l'intérêt qui le pousse manfaat uni haydab boradi; poussé par l'intérêt manfaat yo‘liga kirib, manfaat tufayli3. pousser qqn. pousser qqn. à undamoq, yo‘naltirmoq, majbur qilmoq; pousser qqn. à faire qqch. biror kishini biror narsa qilishga undamoq; pousser un élève o‘quvchini ishlashga undamoq; pousser à bout sabr kosasini to‘ldirmoq; la contrariété le poussait à bout to‘sqinliklar uning sabr kosasini to‘ldirardi4. itarib, surib bormoq; pousser un landau, un chariot aravachani itarib bormoq; pousser l'aiguille tikmoq5. yetkazmoq, olib bormoq; il poussa ses recherches jusqu'au bout u o‘z izlanishlarini oxiriga yetkazdi; il pousse la plaisanterie un peu trop loin u hazilni orttirib yuboradi; un amour poussé jusqu'à la passion ishqibozlikka aylantirilgan ishq6. jadallashtirmoq, ildamlashtirmoq, qistovga olmoq; pousser un travail ishini jadallashtirmoq; c'est un travail très poussé bu juda ham ilgarilab, ildamlab ketgan ish7. chiqarmoq (tovush); il a poussé de grands cris u qattiq qichqirib yubordi; loc. pousser les hauts cris o‘kirmoq, bo‘kirmoq; elle poussa un soupir u uh tortdi; fam. un convive poussa la chansonnette bir mehmon ashula boshladi8. kuchanmoq (bo‘shanish uchun)II vi.1. o‘smoq, o‘sib chiqmoq (o‘simlik); un bon champ où tout pousse hamma narsa o‘sadigan yaxshi yer; faire pousser des légumes sabzavot o‘stirmoq (yetishtirmoq); l'herbe commence à pousser o‘ t o‘sib chiqaboshladi2. o‘smoq, ko‘tarilmoq, qad ko‘tarmoq (shahar, qurilish); des villes qui poussent comme des champignons qo‘ziqorinlarday qad ko‘ tarayotgan shaharlar3. o‘smoq, katta bo‘lmoq (bola); il pousse, ce petit bu kichkintoy o‘syaptiIII se pousser vpr. itarishmoq, turtishmoq, tiqilishmoq; pousse-toi! itarishib o‘ t! -
99 prétendre
I vt.1. talab qilmoq, davogarlik qilmoq, o‘z haq-huquqini talab qilmoq, davo qilmoq, xohlamoq; je prétends être obéi men bo‘ysunishni talab qilaman; que prétendez-vous faire? nimaga davo qilyapsiz? je ne prétends pas faire fortune men boylik orttirishga davogarlik qilmayman2. ta'kidlamoq, aytmoq, demoq; il prétend m'avoir prévenu, qu'il m'a prévenu u meni ogohlantirganligini ta'kidlamoqda; à ce qu'il prétend uning aytayotganiII vi.litt. (à) davogarlik qilmoq; prétendre à un titre biror unvonga davogarlik qilmoqIII se prétendre vpr. o‘zini deb hisoblamoq, deb o‘ylamoq; il se prétend pérsécuté u o‘zini ta'qib qilinayotgan hisoblaydi. -
100 prier
I vi. ibodat qilmoq, sig‘inmoq; duo qilmoq; il priait avec ferveur u qunt bilan ibodat qilardi; prier pour les morts o‘tganlarni duo qilmoqII vt.1. yolvormoq, o‘ tinmoq, yalinmoq; iltijo qilmoq; yolvorib, o‘tinib so‘ramoq; prions le ciel qu'il nous aide ollohga iltijo qilamizki, bizni qo‘llabquvvatlasin; il le priait de passer chez lui u undan unikiga kirib o‘ tishni o‘tinib so‘rardi; se faire prier yalintirmoq, yolvortirmoq, turib olmoq; elle ne se fait pas prier u yalintirib o‘ tirmadi; sans se faire prier mamnunlik, mamnunyat bilan; osongina, yo‘q demay2. so‘ramoq, iltimos qilmoq, o‘tinmoq; je te prie, le vous prie, je vous en prie sendan, sizdan iltimos qilaman; vous êtes prié d'assister à siz ishtirok etishga taklif qilinasiz; dites-moi, je vous en prie, où est la mairie iltimos, meriyaning qayerdaligini aytib yuborsangiz; je peux entrer? je vous en prie kirsam bo‘ladimi? marhamat3. litt. taklif qilmoq, chaqirmoq; il fut prié à déjeuner u tushlikka taklif qilindi.
См. также в других словарях:
faire — 1. (fê r) Au XVIe Siècle, d après Bèze, les Parisiens prononçaient à tort fesant au lieu de faisant ; c est cette prononciation des Parisiens, condamnée alors, qui a prévalu ; on prononce aujourd hui fe zan, fe zon, fe zê, fe zié), je fais, tu… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
faire — FAIRE. v.a. Ce Verbe est d une si grande estenduë, que pour en marquer tous les sens, & tous les emplois, il faudroit faire presqu autant d articles, qu il y a de termes dans la Langue, avec lesquels il se joint. On ne s est proposé icy, que de… … Dictionnaire de l'Académie française
faire — Faire, act. acut. Vient de l infinitif Latin Facere, ostant la lettre c. Facere, agere. L Italien syncope, et dit Fare. Faire de l argent à son creancier, Pecunias conquirere ad nomen eradendum ex tabulis creditoris. Faire argent, Conficere… … Thresor de la langue françoyse
Faire-Part — Modèle de faire part Le faire part ou fairepart est le moyen utilisé pour annoncer une nouvelle à son entourage. On peut envoyer un faire part à ses amis, à la famille ou encore à ses collègues de travail, et ce pour les prévenir d un événement… … Wikipédia en Français
Faire part — Modèle de faire part Le faire part ou fairepart est le moyen utilisé pour annoncer une nouvelle à son entourage. On peut envoyer un faire part à ses amis, à la famille ou encore à ses collègues de travail, et ce pour les prévenir d un événement… … Wikipédia en Français
faire-part — [ fɛrpar ] n. m. inv. • 1830; de 1. faire et part ♦ Lettre imprimée qui annonce une nouvelle ayant trait à la vie civile. Envoyer un faire part, des faire part. Faire part de mariage, de décès (bordé de noir ou de gris). Cette annonce tient lieu… … Encyclopédie Universelle
faire-valoir — [ fɛrvalwar ] n. m. inv. • 1877 t. bancaire; de faire et valoir 1 ♦ Agric. Exploitation du domaine agricole. Faire valoir direct, par le propriétaire lui même. 2 ♦ Personne qui met en valeur quelqu un, en lui laissant la première place. Son mari… … Encyclopédie Universelle
Faire — may refer to:*Bristol Renaissance Faire, a U.S. major event in the Midwest *Heloise and the Savoir Faire, a madonna punk outfit based in Brooklyn, New York *How Weird Street Faire, an outdoor street faire and electronic music festival held every… … Wikipedia
Faire savoir faire — Faire savoir faire {{{nomorigine}}} Pays … Wikipédia en Français
Faire L'amour : De La Pilule À L'ordinateur — Faire l amour : de la pilule à l ordinateur est un film à sketches franco suédo américano nippo allemand réalisé par Jean Gabriel Albicocco, Thomas Fantl, Sachiko Hidari et Gunnar Höglund en 1969, sorti en 1971. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche… … Wikipédia en Français
Faire l'amour - Emmanuelle et ses soeurs — Faire l amour : De la pilule à l ordinateur Faire l amour : de la pilule à l ordinateur est un film à sketches franco suédo américano nippo allemand réalisé par Jean Gabriel Albicocco, Thomas Fantl, Sachiko Hidari et Gunnar Höglund en 1969,… … Wikipédia en Français