-
101 auxiliaire
I adj.1. yordamchi, ko‘makchi, qo‘shimcha; des moyens auxiliaires qo‘shimcha mablag‘; un moteur auxiliaire yordamchi motor; verbe auxiliaire yordamchi, ko‘makchi fe'l2. safdan tashqaridagi; un soldat du service auxiliaire safdan tashqari xizmatdagi askarII n.1. yordamchi; avoir besoin d'un auxiliaire yordamchiga muhtoj bo‘lmoq2. vaqtincha ishlayotgan xodim; il est auxiliaire et pas encore titulaire u vaqtincha ishlayapti, u hali shtatga o‘ tmagan3. nm.gram. yordamchi, ko‘makchi fe'l. -
102 avantage
nm.1. foyda, manfaat; tirer avantage de qqch. biror narsadan foyda olmoq; cela s'est terminé à mon avantage bu narsa mening foydamga hal bo‘ldi; vous auriez avantage à vous taire jim bo‘lsangiz foydaliroq; à son avantage o‘z foydasiga; habillé à son avantage o‘ziga munosib kiyingan2. ustunlik, afzallik, ortiqlik, ko‘plik; l'avantage du nombre miqdor, son jihatdan ustunlik; l'avantage de la jeunesse yoshlikning afzalligi; avantage naturelle tabiiy ustunlik3. qo‘li balandlik, ustunlik, kuchlilik (jang, kurashda); avoir, prendre l'avantage ustunlikka ega bo‘lmoq; perdre l'avantage ustunlikni qo‘ldan bermoq4. avantage dedans! yana! (tennisda qo‘lga kiritilgan ochko haqida)5. pl. avantage en nature pul evaziga mol, mahsulot bilan haq to‘lash6. j'ai l'avantage de vous connaître men sizni tanish sharafiga muyassar bo‘ldim. -
103 avenir
nm.1. kelajak, istiqbol; à l'avenir kelajakda2. avlod, kelajakdagi kishilar; aux yeux de l'avenir avlodlar nazarida3. taqdir, qismat, peshona, tole; kelajak; avoir un brillant avenir kelajagi porloq bo‘lmoq; briser son avenir qismatini, kelajagini buzmoq. -
104 barre
nf.1. to‘rt burchakli yog‘och, to‘sin, xari; temir tayoqcha, brus, g‘ishtsimon bo‘lak; une barre d'or oltin bo‘lagi; barre d'appui deraza kesakisi, raqqosalar suyanib, ushlab mashq qiladigan uzun brus; avoir barre sur qqn. ustunlikka ega bo‘lmoq2. gimnastika turnigi3. to‘siq. -
105 bec
nm.1. tumshuq; avoir bec et ongles zarba bera olmoq2. fam. clore, clouer le bec à qqn. og‘zini yopmoq3. uchi4. gaz gorelkasi. -
106 béguin
nm. o‘tkinchi sevgi; avoir le béguin pour qqn. birovni sevib qolmoq. -
107 berlue
nf.1. ko‘ziga g‘ayrioddiy narsalar ko‘rinishi2. avoir la berlue maftun bo‘lmoq. -
108 besoin
nm.1. ehtiyoj, zarurat, muhtojlik2. avoir besoin de ehtiyoj sezmoq, zarur bo‘lmoq, muhtoj bo‘lmoq, kerak bo‘lmoq3. yetishmovchilik, muhtojlik; kamchilik, kambag‘allik; être dans le besoin muhtojlikda bo‘lmoq; prov. au besoin on connaît l'ami do‘st boshga kulfat tushganda bilinadi. -
109 bien
I adv.1. yaxshi; très bien, fort bien juda yaxshi, juda soz; voilà qui va bien mana juda a' lo; se porter bien, aller bien o‘zini yaxshi his qilmoq; mener à bien ishni muvaffaqiyatli tugatmoq2. ko‘p, juda, bemalol; bien de ko‘p; bien d'autres ko‘pincha boshqalar; il l'a bien mérité u bunga arziydi; je vous ai donné bien de la peine men sizni ko‘p tashvishga qo‘ydim; il y a bien deux ans mana bemalol ikki yil bo‘ldi; je veux bien men roziman; bien à tort bekorga; être bien, être du dernier bien avec qqn. kim bilandir juda yaxshi munosabatda bo‘ lmoq; bien entendu o‘z-o‘zidan ma'lumki; loc.conj. bien que qaramasdanII adj.1. yaxshi2. yoqimli; cette femme est bien yoqimtoy ayol.nm.1. yaxshilik, ezgulik; pour le bien de la Patrie Vatan ezguligi uchun; faire du bien à qqn. kimgadir yaxshilik qilmoq; homme de bien to‘g‘ri, sof odam2. yaxshilik, foyda; cela lui fit grand bien u bunga katta yordam berdi3. mol-mulk, egalik; biens meubles, biens mobiliers ko‘char mulk; biens immeubles, biens immobiliers ko‘chmas mulk; le bien da la nation umumxalq mulki; avoir du bien mulkka ega bo‘lmoq4. pl. baholar, narx-navo. -
110 bonnet
nm.1. bosh kiyim; bonnet de cuisinier oshpazlar kiyadigan bosh kiyim; bonnet de nuit tunda kiyib yotiladigan bosh kiyim; bonnet de fourrure mo‘yna telpak; bonnet à poil ayiq terisidan qilingan telpak; avoir la tête près du bonnet tez jahli chiqmoq, g‘ijinib, g‘azablanib ketmoq; parler à son bonnet o‘zi bilan o‘zi gaplashmoq; mettre son bonnet de travers chap oyoqda turmoq; prendre sous son bonnet tomdan olib gapirmoq, to‘qimoq; il a pris cela sous son bonnet bu uning uydirmasi, to‘qimasi; opiner du bonnet boshqalarning fikri bilan kelishmoq; être triste comme un bonnet de nuit xafa, dilabgor, dilshikast bo‘lmoq, ma'yuslanmoq, g‘amga botmoq2. chandiq, yamoq, bitgan yaraning o‘rni. -
111 bosse
nf.1. g‘urra, shish2. bukur3. layoqat; avoir la bosse du commerce savdoga layoqatli bo‘lmoq4. o‘rkach5. do‘nglik. -
112 cal
nm. qadoq, qavariq; avoir la paume des mains pleine de cals kaftini butunlay qadoq bosgan. -
113 cerveau
nm.1. miya2. aql, idrok, es, fahm-farosat, aql; avoir le cerveau fêlé jinni bo‘ lmoq, esini yemoq, aqldan ozmoq3. markaziy boshqaruv sistemasi, a'zosi (bosh miya)4. elektron miya, aql hisoblaydigan apparat. -
114 chaud
-audeI adj.1. issiq, qaynoq, qizigan2. g‘ayratli, yuragida o‘ ti bor, dov, devkor3. tez, jizzaki; un tempérament chaud qiziqqon4. dolzarb, qizg‘in, jonliII nm. harorat, issiq; il fait chaud havo issiq; à chaud loc.adv. samimiy, issiq, issig‘ida, tezda, kechiktirmay; opérer à chaud issig‘ida, kechiktirmay operatsiya qilmoq; pleurer à chaudes larmes achchiq-achchiq yig‘lamoq; avoir chaud isib, qizib ketmoq. -
115 ciboulot
nm. bosh, kalla; avoir une idée dans le ciboulot boshida fikr tug‘ilmoq. -
116 cité
nf.1. shahar, shahar tipidagi qishloq, aholi yashaydigan punkt; une cité commerçante savdo shaharchasi; l'Ile de la cité shahar orolcha (Parijda, Sena daryosida)2. loc. avoir droit de cité quelque part qayerdadir qabul qilinmoq3. katta binolar to‘dasi; cités ouvrières ishchilar shaharchasi; cités universitaires talabalar shaharchasi. -
117 claque
nf.1. shapaloq, tarsaki, shappati; donner, recevoir une claque sur la joue yuziga shapaloq, tarsaki tushirmoq, olmoq; loc. tête à claques xunuk, badbashara, yoqmaydigan yuz, qiyofa2. yollanma hushtakboz, olqishchi (teatrlarda)3. en avoir sa claque itday charchamoq, holdan toymoq; jonidan juda to‘ymoq, yetarli bo‘lmoq. -
118 clientèle
nf.1. klientlar, mijozlar to‘dasi; avoir une grosse clientèle katta mijozlar to‘dasiga ega bo‘lmoq2. tarafdor, davomchi, izdosh, muxlis; une clientèle électorale saylov muxlisi, tarafdori3. mijozlik; il voudrait obtenir la clientèle de cette riche famille u bu oilaning doimiy mijozligini xohlardi. -
119 colique
nf.1. sanchiq, sanchib og‘rish, burab og‘rish; colique néphrétique buyrak sanchig‘i; donner la colique à qqn. g‘ashiga tegmoq; avoir la colique qo‘rqmoq2. diarreya, ich o‘ tish, ichburug‘. -
120 commencer
I vt.1. boshlamoq, boshlab bermoq, kirishmoq, boshlab yubormoq2. boshida bo‘lmoq, turmoq; le mot qui commence la phrase gapni boshlovchi so‘z3. commencer de (à) + inf. boshlamoq; les arbres commencent à avoir des feuilles daraxtlar barg chiqara, yoza boshladiII vi. boshlanmoq.
См. также в других словарях:
avoir — 1. (a voi. Au XVIe s. on écrivait aurai, auras, etc. mais on prononçait, d après Bèze, arai, aras, etc. Au XVIIe s. d après Dangeau, ayant, ayons, ayez se prononçaient a iant, a ions, a iez. Aujourd hui, c est une prononciation fautive : il faut… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
avoir — AVOIR. v. act. Posseder de quelque maniere & à quelque titre que ce soit. Avoir du bien. avoir une charge. avoir un benefice. avoir de l argent. avoir une maison à vendre, à loüer. avoir un cheval d emprunt. avoir le bien d autruy. En ce sens,… … Dictionnaire de l'Académie française
Avoir (Vente) — Pour les articles homonymes, voir Avoir. Un avoir est un document commercial émis par un vendeur à un acheteur, reconnaissant une dette à ce dernier. L avoir est un document qui atteste que l acheteur peut faire valoir un droit auprès du vendeur… … Wikipédia en Français
Avoir Fiscal — Un avoir fiscal est un mécanisme de crédit d impôt rattaché à un revenu mobilier. Il est utilisé dans de nombreux pays. Depuis 2004, il n est plus utilisé en France. Fonctionnement de l avoir fiscal Lorsque une personne physique perçoit un… … Wikipédia en Français
avoir — Avoir, Tantost est verbe deduit de Habere. Latin, comme, Je voudrois avoir un frere, Fratrem habere vellem: tantost est nom m. et signifie richesse, comme il a grand avoir, Diuitias ingentes possidet. Et en pluriel, avoirs, és anciens Romans, ce… … Thresor de la langue françoyse
Avoir bonne conscience, avoir la conscience tranquille, en paix, avoir sa conscience pour soi — ● Avoir bonne conscience, avoir la conscience tranquille, en paix, avoir sa conscience pour soi n avoir rien à se reprocher, être sûr d avoir bien agi … Encyclopédie Universelle
Avoir maille à partir — Pour les articles homonymes, voir Maille. La maille en question était au Moyen Âge le nom d’une monnaie de bronze, la plus petite du système divisionnaire de l époque, et qui valait un demi denier tournois ou un demi denier parisis. On comptait… … Wikipédia en Français
Avoir bon cœur, avoir du cœur, avoir le cœur sur la main — ● Avoir bon cœur, avoir du cœur, avoir le cœur sur la main être très généreux … Encyclopédie Universelle
Avoir bon genre, mauvais genre, avoir un drôle de genre — ● Avoir bon genre, mauvais genre, avoir un drôle de genre avoir une allure distinguée, vulgaire ; avoir une allure bizarre ; être bien, mal élevé … Encyclopédie Universelle
Avoir bon, avoir mauvais — ● Avoir bon, avoir mauvais en Belgique, avoir du plaisir, jouir ; avoir mal, être mal à l aise … Encyclopédie Universelle
Avoir du sang dans les veines, n'avoir pas de sang dans les veines, avoir du sang de poulet, de navet — ● Avoir du sang dans les veines, n avoir pas de sang dans les veines, avoir du sang de poulet, de navet être, ne pas être énergique, audacieux … Encyclopédie Universelle