Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

n'être+qu'un

  • 21 porter

    I vt.
    1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq
    2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz
    3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi
    4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi
    5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar
    6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi
    7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq
    8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq
    9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq
    10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan
    11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber
    12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq
    13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq
    14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq
    15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq
    16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq
    17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoq
    II vi.
    1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara
    2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak
    3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz
    4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildi
    III se porter vpr.
    1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman
    2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi
    3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq
    4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar
    5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > porter

  • 22 possession

    nf.
    1. ega bo‘lish, egalik qilish; la possession d'une fortune boylikka egalik qilish; en (la, sa) possession o‘z egaligida, o‘z qo‘lida; avoir des biens en sa possession boylikni o‘z qo‘lida saqlamoq; être en la possession de qqn. birovga qarashli, tegishli bo‘ lmoq; (joy) prendre possession de egallab olmoq; prendre possession d'une chambre xonani egallab olmoq
    2. ishlata bilish, foydalana bilish; la possession d'un métier biror hunarni bilish; la possession d'un instrument biror asbobni ishlata bilish; la possession d'une langue tilni bilish
    3. o‘z qo‘liga olish; il reprit lentement possession de lui-même u o‘zini sekin asta qo‘ lga oldi; être en possession de toutes ses facultés yetti muchali sog‘ bo‘lmoq; être en pleine possession de ses moyens hamma narsasi joyida bo‘lmoq
    4. jinnilik, savdoyilik
    5. gram. egalik
    6. birovga qarashli narsa, birovning narsasi
    7. vx. qaram yer, o‘lka; les possessions de la couronne britannique britaniya qirolligiga qarashli yerlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > possession

  • 23 pour

    I conj.
    1. uchun, evaziga, o‘rniga; je l'ai eu pour rien, pour une bouchée de pain men buni arzimagan narsa evaziga, bir tishlam non evaziga oldim; fam. pour pas un rond suv tekinga; il en a été pour son argent, pour ses frais. u ikki qo‘lini burniga tiqib qolaverdi; prendre, dire un mot pour un autre bir so‘zning o‘rniga boshqa birini olmoq, ishlatmoq; elle l'a pris pour son frère. u uni o‘zining akasi deb o‘ylayapti; dans un an, jour pour jour bir yildan so‘ng, kun-bakun; elle lui ressemblait trait pour trait. u unga aynan o‘xshaydi, u uning huddi o‘zi
    2. mourir pour mourir, autant que ce soit de mort subite. o‘lmoq kerak, hattoki bu kutilmagan o‘lim bo‘lsa ham
    3. uchun, sifatida; avoir la liberté pour principe prinsip uchun ozodlikka ega bo‘lmoq; prendre pour époux kuyovlikka olmoq; avoir M. Durand pour professeur janobi Duranni o‘ziga o‘qituvchilikka olmoq; il les a pour élèves ular uning o‘quvchilari; elle passe pour folle. uni ahmoq deb hisoblashadi; pour le moins eng kamida, hech bo‘lmaganda; loc.fam. pour de bon tufayli, sababli; fam. pour de vrai haqiqatda, aslida
    4. o‘rniga, uchun; payer pour qqn. biror kishi uchun, o‘rniga to‘lamoq
    5. loc. en tout et pour tout faqatgina, yolg‘izgina
    6. pour moi, je pense que men esa, men o‘ylaymanki; pour ma part o‘z tomonimdan, men esa; pour ce qui est de -ga kelsak, -ga kelganda, -ning haqida; pour un artiste, c'est un artiste! mana sizga artist!
    7. biror kishiga kelganda, uchun; elle est tout pour moi. u mening bor-yo‘g‘im; ce n'est un secret pour personne. bu hech kim uchun sir emas
    8. partir pour le Japon Yaponiyaga jo‘namoq; les voyageurs pour Lyon Lionga ketayotgan sayohatchilar
    9. c'est pour ce soir. bu shu kecha uchun; pour six mois olti oyga; pour le moment shu zahotiyoq; pour quand? qachonga? pour dans huit jours bir haftaga; fam. alors c'est pour aujourd'hui ou pour demain? xo‘sh bugunmi, ertagami? pour une fois, pour cette fois je te pardonne bir safar, bu safar men seni kechiraman; pour le coup bu safar
    10. c'est pour vous bu sizga, siz uchun; film pour adultes kattalar uchun film; ellipt.fam. c'est fait pour bu shuning uchun ataylab qilingan; médicament pour la grippe gripga qarshi dori; s'est pour son bien bu o‘zining foydasi uchun; pour le cas où holda, -ga (-ka, -qa); nisbatan; sa haine pour lui. unga nafrati; tant mieux, tant pis pour lui o‘ziga yaxshi, o‘ziga yomon; prier pour qqn. birov uchun duo qilmoq; chacun pour soi har kim o‘ziga; être pour tarafdori bo‘lmoq; je suis pour cette décision. men bu qaror tarafdoriman; je suis pour men tarafdorman
    11. pour +inf biror narsa qilish uchun; faire l'impossible pour réussir erishish uchun iloji yo‘q narsani qilmoq; travailler pour vivre yashash uchun ishlamoq; pour quoi faire? nima qilish uchun? loc.fam. ce n'est pas pour dire, mais il a du culot. gap yo‘q, u haqiqatdan ham yuzsiz; c'est pour rire bu kulish uchun
    12. pour que uchun; il faudra du temps pour que cela réussisse. bunga erishish uchun vaqt kerak; iron. c'est ça, laisse ton portemonnaie sur la table pour qu'on te le vole! xuddi shunday, karmoningni stol ustida qoldir, uni o‘g‘irlab ketishsin! pour que … ne pas masin deb; il ferma les fenêtres pour que la chaleur ne sorte pas. Issiq chiqib ketmasin deb, u derazalarni yopti
    13. pour son malheur, il a cédé. o‘zining boshiga balo qilib u yon berdi; pour réussir il a besoin d'être plus sûr de lui muvaffaqiyat qozonish uchun u o‘ziga yana ham ishonganroq bo‘lishi kerak; ce projet n'est pas pour me déplaire bu reja menga yoqmasligi uchun emas
    14. assez trop … pour que -sin deb, uchun, -sin uchun yetarli, ortiqcha; j'ai assez insisté pour qu'il vienne. men uni kelsin deb juda harakat qildim. il faut, il suffit … pour que uchun kerak, yetarli; il suffit que j'en parle pour que ça n'arrive pas. buning yuz bermasligi uchun mening bu haqda gapirishimning o‘ziyoq kifoya
    15. sababli, tufayli; on l'admire pour ses qualités uning yaxshi sifatlari uchun uni hurmat qiladilar; il a été puni pour ses mensonges. u yolg‘onchiligi uchun jazo olgan edi; pour un oui, pour un non. har qanday holda; pour sa peine o‘zining boshiga; pour quoi? pour quelle raison? nega? nima sababdan? le magasin est fermé pour cause de maladie. kasallik sababli magazin yopiq; et pour cause! yaqqol sabablarga ko‘ra!
    16. il a été puni pour avoir menti. aldaganligi uchun u jazolanadi
    17. litt. agar-ki, bo‘lsa ham, qaramay; pour intelligent qu'il soit, il ne réussira pas sans travail. dono bo‘lsa ham u mehnatsiz erisholmaydi; pour peu que ozgina, agar-ki ozgina bo‘lsa; pour autant que imkoni, iloji boricha
    18. pour être riche, ils n'en sont pas plus heureux (en sont-ils plus heureux) boy bo‘lishlariga qaramay, ular bundan umuman baxtli emas
    II nm.inv. passer, considérer le pour et le contre yaxshi va yomon tomonlarini taroziga solib ko‘rmoq, ko‘rib chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pour

  • 24 pouvoir

    vt.
    1. qila, bajara, amalga oshira olmoq, uddalamoq, uddasidan chiqmoq; eplamoq; puis-je (est-ce que le peux) vous être utile? sizga yordam bersam maylimi? il ne peut pas parler u gapirolmaydi; je ne pourrai plus le faire men buni butunlay qilolmayman; qui peut savoir? kim bilishi mumkin? dire qu'il a pu faire une chose pareille! u shunday ishni qildimi! loc. on ne peut mieux bundan yaxshiroq bo‘lmaydi; on ne peut plus yuqori darajada, bundan ortiqrog‘i bo‘lmaydi; qu'est-ce que ça pourra bien lui faire? unga bu nima ham qila olishi mumkin edi?
    2. biror narsa qilishga huquqlari, ruxsatlari bo‘lmoq; les élèves peuvent sortir o‘quvchilar chiqishlari mumkin; si l'on peut dire aytish joyiz bo‘lsa
    3. bo‘lishi mumkin bo‘lgan narsa haqida; les malheurs qui peuvent nous arriver biz bilan yuz berishi mumkin bo‘lgan baxtsizliklar
    4. litt. istakni bildiradi; puissiez-vous venir demain! ertaga kelolganingizda edi!
    5. il peut, il pourra balki, bo‘lishi mumkin; il peut y avoir, il ne peut pas y avoir la guerre u yerda urush bo‘lishi, bo‘lmasligi mumkin; il peut arriver bo‘lishi mumkinki; loc. avant que faire se peut iloji, imkoni boricha; il, cela se peut bo‘lishi mumkin, iloji bor; il se peut que -sa kerak, mumkin; il se peut qu'il pleuve yomg‘ir yog‘sa kerak; cela ne se peut pas buning bo‘lishi mumkin emas; fam. ça se peut; je ne dis pas le contraire bo‘lishi mumkin, men rad qilayotganim yo‘q; ça se pourrait bien xuddi shunday bo‘lishi mumkin edi
    6. qila olmoq, qo‘lidan kelmoq; résistez, si vous le pouvez qarshilik qiling, agar qilolsangiz; je fais ce que je peux, j'ai fait ce que j'ai pu men qo‘limdan keladiganini qilaman, men qo‘limdan kelganini qildim; on n'y peut rien bu o‘rinda hech narsa qilib bo‘lmaydi; qui peut le plus peut le moins katta ishni bajargan kichigini ham do‘ndiradi; pouvoir (qqch) sur katta ta'sirga ega bo‘lmoq; loc. n'en pouvoir plus madori qolmaslik, tinka-madori qurigan bo‘lmoq; je n'en peux plus, je m'en vais tinka-madorim quridi, men ketaman; litt. n'en pouvoir mais hech nima qilolmaslik, qo‘lidan hech nima kelmaslik.
    nm.
    1. imkoniyat, layoqat, qobillik, qodirlik; si j'avais le pouvoir de connaître l'avenir! kelajakni bilish qobiliyatim bo‘lganda edi; cet élève possède un grand pouvoir de concentration bu o‘quvchi o‘zining fikrini juda yaxshi jamlash qobiliyatiga ega; pouvoir d'achat sotib olish qobiliyati; cela dépasse son pouvoir bu uning sotib olish qobiliyatidan ustun; pl. des pouvoirs extraordinaires g‘ayritabiiy qobiliyatlar
    2. haq, huquq, izm, ixtiyor, iqtidor, iroda; avoir plein pouvoir, donner plein pouvoir to‘la huquqqa ega bo‘lmoq, to‘la huquq bermoq; fondé de pouvoir vakil qilingan, vakolatli; avoir un pouvoir par-devant notaire notariusdan vakolatnomasi bo‘lmoq; vérification des pouvoirs avant un vote saylovdan oldin ishonch qog‘ozlarini tekshirish
    3. kuchi, quvvati; pouvoir calorifique d'une tonne de pétrole bir tonna neftning issiqlik quvvati
    4. nufuz, e' tibor, obro‘; le pouvoir moral qu'il a sur nous uning bizga ma'naviy nufuzi; vous êtes en notre pouvoir siz bizning hukmimizdasiz; être, tomber au pouvoir de qqn. biror kishining hukmida, ixtiyorida bo‘lmoq; qaramligiga, ixtiyoriga tushib qolmoq
    5. hokimiyat; hukmronlik; hokimlik; saltanat; le pouvoir suprême oliy hokimiyat; pouvoir supérieur yuqori hokimiyat; pouvoir absolu mutloq hokimiyat; prendre, avoir, détenir, perdre le pouvoir hokimiyatni olmoq, hokimiyatga ega bo‘lmoq; hokimiyatni tutib turmoq, yo‘qotmoq; être, se maintenir au pouvoir hokimiyat tepasida bo‘lmoq, turmoq; pouvoir législatif qonun chiqaruvchi organ; pouvoir exécutif ijroya hokimiyat; pouvoir judiciaire adliya; loc. le quatrième pouvoir to‘rtinchi hokimiyat (ommaviy axborot vositalari)
    6. pl. hokimiyat tashkilotlari; les pouvoirs publics davlat tashkilotlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pouvoir

  • 25 prendre

    I vt.
    1. olmoq; qo‘liga olmoq; prendre un objet à pleine main biror narsani qo‘lida mahkam ushlab olmoq; je te défends de prendre ce livre men senga bu kitobni olishni, kitobga tegishni taqiqlayman; prendre qqch. des mains de qqn. biror narsani biror kishining qo‘lidan tortib olmoq; loc. prendre une affaire en main biror ishni o‘z qo‘liga olmoq; prendre qqn. par la taille biror kimsani belidan quchmoq; prendre dans ses bras o‘z quchog‘iga olmoq; prendre qqch. sur soi o‘z zimmasiga, o‘z ustiga olmoq; prendre sur soi de o‘ziga zarur, ma'qul topmoq; il a pris sur lui de venir malgré sa fatigue charchaganiga qaramay, u kelishni o‘ziga zarur topdi
    2. o‘zi bilan olmoq; n'oublie pas de prendre ton parapluie zontigingni olishni unutma; il prit son chapeau et ses gants u shlapa va qo‘lqoplarini kiydi; loc. prendre des gants avec qqn. biror kishi bilan ehtiyot bo‘lib muomala qilmoq; prendre du pain non olmoq (sotib olmoq)
    3. qabul qilmoq, kutmoq; le coiffeur m'a pris à 5 heures sartarosh meni soat 5da qabul qildi; je passerai vous prendre chez vous men uyingizga sizni olib ketgani kirib o‘taman
    4. kirishmoq, tutmoq, munosabatda bo‘lmoq; prendre la vie du bon côté hayotni yaxshi tomonidan tutmoq; il n'est pas à prendre avec des pincettes uning kayfiyati yomon; à tout prendre oqibatda, qisqasini aytganda; prendre bien, mal qqch. biror narsani yaxshi, yomon ma'noda qabul qilmoq; prendre qqn.qqch. au sérieux, à la légère, à coeur biror kimsani, narsani jiddiy, hazilga, ko‘ngliga olmoq; si vous le prenez aisi agar siz buni shunday qabul qilsangiz; prendre qqn. en amitié kimnidir do‘st tutmoq; prendre qqn.qqch. en horreur, en grippe kimnidir, nimanidir yomon ko‘rmoq, jini suymaslik
    5. olmoq, o‘ziniki qilib olmoq; il a pris un pseudonyme u tahallus oldi; prendre une habitude odat qilib olmoq, odat chiqarmoq
    6. o‘ lchamoq, aniqlamoq; prendre des mesures o‘lchamoq, o‘lchovini olmoq; prenez votre température issiqligingizni o‘lchang
    7. olmoq; yozib, ifodalab, tasvirga tushirib olmoq; prendre des notes, une photo yozib, belgilab, konspekt qilib olmoq, rasm olmoq
    8. olmoq, yollamoq, ishga olmoq, qabul qilmoq; on ne prend plus personne à l'usine zavodga boshqa hech kimni ishga olishmayapti; prendre pour, comme, à, en sifatida olmoq, qabul qilmoq; il l'a prise comme assistante u uni assistentlikka oldi; prendre à témoin, prendre pour juge guvohlikka, hakamlikka olmoq
    9. (pour) birini boshqasining o‘rniga qabul qilmoq, birini boshqasi deb o‘ylamoq, birini boshqasi bilan alishtirmoq; prendre une personne pour une autre bir kishini boshqasi bilan alishtirib yubormoq, o‘xshatmoq; pour qui me prenez-vous? meni kimga o‘xshatyapsiz, meni kim deb o‘ylayapsiz? prendre ses désirs pour des réalités orzularini bor haqiqat deb o‘ylamoq
    10. ichmoq, yemoq, iste'mol qilmoq, qabul qilmoq; prendre son café qahvasini ichmoq; prendre un verre bir stakan ichmoq; que prenez-vous? nima ichasiz? vous prenez, vous prendrez de la viande ou du poisson? nima olasiz, yeysiz, go‘sht olasizmi, yeysizmi yoki baliq; prendre un cachet hapdori ichmoq; prendre le frais ochiq havodan nafas olmoq; prendre un bain vanna qabul qilmoq
    11. olmoq; o‘ziniki qilib, egallab olmoq; prendre qqch. par force, par ruse biror narsani kuch, ayyorlik bilan egallab olmoq; loc. c'est à prendre ou à laisser yoki… yoki; ikkovidan biri; tanlash kerak, tanlang
    12. olmoq, talab qilmoq; combien prend-il? qancha oladi? qancha turadi, narxi qancha?; ce travail me prendra une heure bu ish mening bir soat vaqtimni oladi
    13. fam. yemoq; il a pris un coup de pied u tepki yedi
    14. kuch bilan egallab olmoq; prendre d'assaut shitob bilan egallab olmoq; prendre le pouvoir hokimiyatni egallab olmoq
    15. prendre qqch. à qqn. birovning narsasini olib qo‘ymoq, o‘g‘irlab olmoq, egallab olmoq; il lui a pris son argent u uning pulini olib qo‘ydi; prendre la place de qqn. birovning joyini egallab olmoq
    16. tutib, ushlab olmoq; prenez-le vivant! uni tirik tutinglar! être pris tutilib, ushlanib qolmoq; être pris dans l'engrenage sharoit qurboni bo‘lmoq; le navire est pris par (dans) les glaces kema muz tutquni bo‘lib qoldi
    17. o‘z izniga solmoq, qo‘lga olmoq, zabt etmoq; prendre qqn. par la douceur biror kishini yumshoqlik bilan o‘z izniga solmoq; savoir prendre qqn. biror kishiga qanday yondashishni bilmoq
    18. biror kishini biror ish ustida tutib olmoq, ushlab olmoq; prendre qqn. en faute, en flagrant délit biror kishini ayb ustida, jinoyat ustida tutib, ushlab olmoq; il les a pris au dépourvu u ularni g‘aflatda qoldirib tutib oldi; je vous y prends! qo‘lga tushdingizmi! on ne m'y prendra plus! meni boshqa qo‘lga tushirisholmaydi
    19. egallab olmoq, qamrab olmoq (his-tuyg‘u); les douleurs la prirent brusquement to‘satdan uni og‘riq tutdi; être pris de vertiges boshi aylanib ketmoq; qu'est-ce qui vous (te) prend? qiziqmisiz, qiziqmisan? impers. il me prend l'envie d'aller le voir uni borib ko‘rgim kelyapti
    20. bien, mal prend de yaxshilikka, yomonlikka olib kelmoq; mal lui a pris de mentir mushkul ahvol uni yolg‘on gapirishga olib keldi
    21. foydalanishga, bo‘lishga kirishmoq; prendre le deuil motam libosini kiymoq; prendre la plume qo‘liga qalam olmoq (yozmoq); prendre le lit ko‘rpato‘ shak qilib yotib qolmoq; prendre l'avion, le train, sa voiture samolyotga, poyezdga, o‘z mashinasiga o‘ tirmoq; prendre la porte chiqib ketmoq, jo‘nab qolmoq; prendre la mer kemaga, sayohatga chiqmoq; prendre la route, un raccourci yo‘lga tushmoq, qisqa yo‘lni tanlamoq; prenez à droite, sur votre gauche, par là o‘ngga, chapga, bu tomonga oling
    22. o‘z xohishiga qarab ish tutmoq; prendre le temps de, prendre son temps shoshmaslik; prendre congé xayrlashmoq
    23. biror qarorga, fikrga kelmoq; prendre une attitude, une décision biror fikrga, qarorga kelmoq; prendre la fuite juftakni rostlab qolmoq; prendre du repos dam olmoq; prendre la parole so‘z olmoq, so‘zga chiqmoq; prendre l'avantage sur qqn. birovdan ustun kelmoq; prendre possession egallab olmoq, egalik qilmoq; loc. prendre position tanlamoq; prendre soin de qayg‘urmoq, ehtiyot qilmoq; ehtiyot bo‘lmoq; prenez la peine d'entrer marhamat qilib kiring;
    24. o‘zgarmoq, boshqacha tus olmoq; prendre une bonne, une mauvaise tournure yaxshi, yomon tus olmoq; prendre de l'âge qarimoq, yoshi o‘ tmoq; prendre des couleurs, du poids rang kirmoq, og‘irlashmoq; il y prend goût u unga o‘rganib qoldi, mazasini bilib qoldi; loc. prendre peur qo‘rqmoq;
    25. ta'siriga berilmoq; prendre feu yonib ketmoq, o‘ t olmoq; prendre froid shomallamoq; prendre du mal biror joyini og‘ritib olmoq
    II se prendre vpr.
    1. ilinmoq, tushib qolmoq; moucheron qui se prend dans une toile d'araignée o‘rgamchik to‘riga tushib qolgan mayda chivin; il se prenait à son propre jeu u o‘zi bilmagan holda ishga berilib ketgan edi
    2. (à) o‘zini ayblamoq; il ne pourra s'en prendre qu'à lui-même bunda u faqat o‘zinigina ayblashi mumkin, faqat o‘zi aybdor
    3. (de) biror his-tuyg‘u bilan to‘lib toshmoq, chuqur his qilmoq; se prendre d'amitié pour qqn. biror kishiga nisbatan chuqur do‘stlikni his qilmoq
    4. s'y prendre kirishmoq, boshlamoq, qila boshlamoq; il s'y est mal pris u buni yomon boshladi; s'y prendre à deux fois o‘ziga ishonmay kirishmoq, chamalab ko‘rmoq; savoir s'y prendre biror narsaga yaxshi kirishmoq; il faudra s'y prendre à l'avance bunga oldinroq kirishish kerak bo‘ladi
    5. qaralmoq, hisoblanmoq, qabul qilinmoq; se prendre au sérieux jiddiy qabul qilinmoq, jiddiy tus olmoq; se prendre pour o‘zini tasavvur qilmoq, tasavvur etmoq, hisoblamoq; se prendre pour un génie o‘zini dono deb hisoblamoq; se prendre pour qqn. o‘zini kimdir deb tasavvur qilmoq; péj. pour qui se prend-il? u o‘zini kim deb o‘ylayapti, kim deb tasavvur qilyapti?
    6. bir-birini ushlamoq, tutmoq, ushlashmoq; elles se sont prises par la main ular qo‘l ushlashdi
    7. o‘zaro almashtirmoq; elles se sont pris leurs affaires ular narsalarini o‘zaro almashtirdilar; médicament qui se prend avant les repas ovqatdan oldin ichiladigan dori.
    vi.
    1. qotmoq, quyuqlashmoq; la mayonnaise commence à prendre mayonez quyuqlasha boshladi
    2. yopishib qolmoq, tagiga olmoq; aliment qui prend au fond de la casserole kastrulkaning tagiga yopishib qolgan ovqat
    2. tutmoq, tutib ketmoq, tomir otmoq, tomir chiqarmoq (o‘simlik); la bouture a pris qalamcha tomir otdi
    3. yonib, tutashib ketmoq (olov); le feu prendra si tu ajoutes du papier qog‘oz solsang olov tutashib ketadi
    4. o‘z ta'sirini ko‘rsatmoq; vaccin qui prend o‘z ta'sirini ko‘rsatayotgan emlash; c'est une mode qui ne prendra pas bu keng tarqalolmaydigan moda; à d'autres, ça ne prend pas! boshqa birovga ayting, bu yutuqqa erisholmaydi! preneur, euse n.
    1. oluvchi, sotib oluvchi, xaridor; je suis preneur men xaridor
    2. loc. preneur de son tovush olgich.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prendre

  • 26 retour

    nm.
    1. qaytish, qaytib ketish; il faut songer au retour qaytib ketish haqida o‘ylash kerak; sans esprit de retour qaytib ketishni xayoliga ham keltirmay; être sur le chemin de retour qaytish harakatida bo‘lmoq; l'aller et le retour borish-kelish; prendre un (billet d') aller et retour borishkelishga bilet olmoq
    2. qaytib kelish, qaytish; depuis son retour, le ne l'ai plus vu u qaytib kelgandan buyon, men uni boshqa ko‘rmadim; loc. à mon retour mening qaytib kelishimda; au retour de qaytib kelganda, qaytganda; je vous verai à mon retour de vacances men sizga ta' tildan qaytganimda uchrayman; à son retour du service militaire harbiy xizmatdan qaytganda; être de retour qaytib kelgan bo‘lmoq; quand il fut de retour chez lui u uyiga qaytib kelganda; retour de (biror joydan) qaytgandan so‘ng; retour d'Amérique, j'ai changé de situation Amerikadan qaytgandan so‘ng, men sharoitni o‘zgartirdim; par retour (du courrier) shu zahotgi pochta orqali; répondre par retour du courrier xatga shu zahotiyoq javob bermoq
    3. qaytish, orqaga harakat; retour offensif qayta hujum; retour offensif du froid sovuq havoning qaytishi
    4. qaytib ketish, tepib yuborish; retour de manivelle ruchkaning qaytib ketishi, mashinaning tepib yuborishi; match retour qayta uchrashuv (sport komandalari haqida); effet, action, choc en retour qayta ta'sir, aks-sado, qaytish
    5. qaytarish, egasiga qaytarib jo‘natib yuborish; retour à l'envoyeur jo‘natuvchiga qaytarib yuborish; retour à oldingi, avvalgi holatiga qaytish; le retour au calme tinchlanish; retour aux sources manbalarga qaytish; être sur le retour (de l'âge) yoshi o‘tib borayotgan bo‘lmoq; retour d'âge klimakteriy yoshi; retour en arrière chekinish; faire un retour en arrière dans un récit hikoyada chekinish qilish; retour sur soi-même o‘ tgan hayotini sarhisob qilish; loc. par un juste retour des chose adolat yuzasidan
    6. qaytish, qaytib kelish, qayta o‘rnatilish; qaytalanish, davomiylik; le retour de la belle saison go‘zal faslning qaytishi; le retour de la paix tinchlikning o‘rnatilishi; retour régulier, périodique davriy, takrorlanib turadigan; loc. l'éternel retour des évenements, des choses voqiylik, narsalarning abadiyligi; faire retour à qaytarilish; ces biens doivent faire retour à la communauté bu boyliklar uyushmaga qaytarilishi kerak; loc.adv. en retour evaziga, o‘rniga; je lui ai rendu de nombreux services, en retour il m'a promis de m'aider men unga ko‘p xizmatlar qildim, u buning evaziga menga yordam berishni va'da qildi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > retour

  • 27 rouge

    I adj.
    1. qizil, alvon, qirmizi; corriger un texte au crayon rouge matnni qizil qalam bilan tuzatmoq; le drapeau rouge qizil, alvon bayroq; vin rouge qizil vino
    2. qizil (eng so‘l; revolutsion); l'armée rouge qizil armiya
    3. qip-qizil, cho‘g‘day; fer rouge qip-qizil qilib qizdirilgan temir
    4. être rouge comme un coq, un coquelicot, une pivoine xo‘rozning tojisiday, loladay, anorday qizil; être rouge de colère g‘azabdan qizarib-bo‘zarib ketmoq; adv. se fâcher tout rouge g‘azabdan tutoqib ketmoq; voir rouge ko‘zi qonga to‘lmoq
    II nm.
    1. qizil, alvon, qirmizi rang; un rouge vif, foncé och, to‘q qizil rang
    2. qizil rang; rouge à lèvre labga surtiladigan pomada
    3. yuzning qizilligi; le rouge lui montait aux joues, au front uning yanoqlari anorday qizarib ketgan edi, u qulog‘igacha qizarib ketgan edi; être dans le rouge loc.fig. qiyin ahvolga tushib qolmoq; entreprise qui sort du rouge qiyin ahvoldan chiqayotgan korxona.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rouge

  • 28 aise

    nf.
    1. mamnunlik, xursandlik, mamnuniyat; huzur-halovat, lazzat; xotirjamlik; sourire d'aise mamnunlikdan kulmoq; soupirer d'aise yengil nafas olmoq; être à l'aise o‘zini qulay, erkin his qilmoq; bemalol joylashmoq; être à l'aise dans ses vêtements kiyimlarida o‘zini qulay his qilmoq; mettez-vous à l'aise, à votre aise uyalmang, o‘zingizni erkin, o‘z uyingizdagidek his qiling; quatre personnes sont à l'aise dans cette voiture bu mashinaga to‘rt kishi bemalol joylashadi
    2. pl. farovonlik, mo‘lko‘ lchilik, qulaylik, qulaylik tug‘diruvchi jihozlar; aimer ses aises qulaylik, farovonlikni sevmoq, yaxshi ko‘rmoq.
    adj.litt. bien aise, tout aise mamnun, xursand; je suis bien aise de vous rencontrer men sizni uchratganimdan mamnunman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aise

  • 29 ange

    nm. farishta, malak, hur, g‘ilmon; beau comme un ange farishtaday go‘zal, nihoyat go‘zal; un ange de beauté go‘zallik farishtasi; travailler comme un ange a'lo darajada ishlamoq; être le bon, mauvais ange de qqn. birovning yaxshi, yomon homiysi bo‘lmoq; mon ange! farishtam! malagim! azizim! jonim! relig. ange gardien biror kishini qo‘riqlovchi farishta, péj. politsiya xizmatchilariga, jandarmlarga xalq tomonidan berilgan nom; être aux anges og‘zi qulog‘ida bo‘lmoq, boshi ko‘kka yetmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ange

  • 30 apprentissage

    nm.
    1. shogirdlik, hunar o‘rganish; hunar o‘rgatish; l'apprentissage d'un métier biror hunar o‘rgatish-o‘rganish; une école d'apprentissage hunar maktabi, hunar bilim yurti; mettre qqn. en apprentissage hunar o‘rganishga, shogirdlikka bermoq; être en apprentissage chez qqn. kimningdir shogirdi bo‘lmoq; pendant mon apprentissage shogirdlik paytlarimda
    2. biror sohada birinchi, dastlabki qadamlar; tajriba, birinchi ish; faire l'apprentissage de tanishmoq; dastlabki qadamlarni qo‘ymoq; en être encore à son apprentissage biror sohada yangi, tajribasiz bo‘lmoq, dastlabki qadamlarni qo‘ymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > apprentissage

  • 31 attacher

    I vt. (qqn, qqch. à qqn. à qqch)
    1. bog‘lamoq, bog‘lab qo‘ymoq; biriktirmoq, birlastirmoq; mahkamlamoq; qo‘shmoq; attacher un paquet avec une ficelle arqon bilan paketni bog‘lamoq; attacher la vigne uzumni osmoq, tokni taramoq; attacher les wagons à la locomotive vagonlarni paravozga ulamoq
    2. fikran o‘zaro bog‘lamoq, bir-biriga to‘g‘rilamoq; ahamiyat bermoq; son nom est attché à l'histoire uning nomi tarix bilan bog‘langan; être attaché à ses habitudes odatlariga bog‘lanib qolmoq; attacher un sens à un mot so‘z ma'nosiga ahamiyat bermoq; être attaché au service de qqn. birovning xizmatida bo‘lmoq, birovga xizmat yuzasidan bog‘liq bo‘lmoq
    II vi. yopishmoq, yopishib qolmoq; les pommes de terre ont attaché kartoshka tovaga yopishib qoldi
    II s'attacher vpr.
    1. (à qqch) bog‘lanmoq; ulanmoq; yopishmoq; osilmoq; o‘ralmoq, o‘ranmoq, o‘rab olmoq; les alpinistes s'attachent à la corde alpinistlar arqonga o‘ralmoqdalar
    2. fig. bog‘liq bo‘lmoq, bog‘lanmoq; une gloire impérissable s'attache à cet exploit bu jasorat bilan so‘nmas shon-shuhrat bog‘langan
    3. yaqinlik his-tuyg‘ulari bilan bog‘lanmoq; je me suis beaucoup attaché à ce pays men bu mamlakatga mahkam bog‘langanman
    4. o‘zini bag‘ishlamoq; harakat qilmoq, kuch-g‘ayrat sarf qilmoq; s'attacher à un travail biror ishga o‘zini bag‘ishlamoq, tinmay shug‘ullanmoq; s'attacher à résoudre un problème masalani yechish uchun harakat qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > attacher

  • 32 attentif

    -ive
    1. diqqatli, e' tiborli, ziyrak, hushyor; élève attentif ziyrak o‘quvchi
    2. attentif à jonkuyar, e' tiborli, odamoxun; un homme attentif à ses devoirs o‘z vazifasiga, ishiga jonkuyar kishi; être attentif à bien faire yaxshi bajarish uchun jonkuyarlik qilmoq
    3. puxta, sinchiklab qilingan, diqqat bilan bajarilgan; tirishib, astoydil qilingan; soins attentifs astoydil qilingan g‘amxo‘rlik; faire un examen attentif puxta tekshirmoq; être attentif à+inf astoydil harakat qilmoq; il est attentif à plaire à tout le monde u hammaga yoqishga harakat qilyapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > attentif

  • 33 avare

    I adj. xasis, ziqna, qattiq, qurumsoq; être avare qizg‘anmoq, ayamoq, qizg‘anchiqlik, qattiqlik, xasislik qilmoq; qurumsoqlik qilmoq
    2. yetarli emas, kam, oz, kuchsiz (narsa); une lumière avare g‘ira-shira yorug‘
    3. fig. baxil, so‘zini ham pulga sotadigan; il est assez avare de paroles u juda kam gapiradi, gapini ham ayaydi; être avare de son temps vaqtini ayamoq
    II n. xasis, ziqna odam, xasis, qurumsoq; nokas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avare

  • 34 avec

    I prép.
    1. bilan, bilan birga; aller se promener avec qqn. biror kimsa bilan birga sayr qilishga bormoq; il est sorti avec son parapluie et son chapeau u soyaboni va shlapasi bilan chiqdi
    2. bilan; -dan; faire connaissance avec qqn. biror kimsa bilan tanishmoq; être bien, être mal avec qqn. biror kimsa bilan yaxshi, yomon munosabatda bo‘lmoq; divorcer d'avec sa femme xotinidan ajrashmoq
    3. bilan; -ga qarshi; se battre avec l'ennemi dushman bilan, dushmanga qarshi urushmoq
    4. bilan; -ganda, -da; -gach; il se lève avec le jour u quyosh bilan birga turadi; avec le mois de juillet arrivent les vacances iyul oyi kelgach kanikul boshlanadi
    5. bilan; tarzda; manger avec lenteur asta-sekin yemoq; étudier avec patience sabr-toqat bilan o‘rganmoq; avec plaisir jon deb, bajonidil, mamnuniyat bilan; avec beaucoup d'esprit juda zukkolik bilan; avec plus de prudence ancha ehtiyotkorlik bilan; avec autant de plaisir o‘shanday mamnuniyat bilan
    6. bilan; yordamida, orqali, -da, -dan; couper le pain avec un couteau nonni pichoq bilan kesmoq; l'eau est montée avec une pompe suv nasos yordamida ko‘tariladi; il est parti avec sa nouvelle voiture u yangi mashinasida jo‘nab ketdi; on fait le pain avec la farine non undan tayyorlanadi
    7. sababli, boisdan, vajdan, natijasida; uchun; deb; bilan; tufayli; avec la grippe il ne peut pas sortir gripp bo‘lganligi tufayli u uydan chiqa olmaydi; avec ce vent on ne peut pas dormir shu shamol sababli uxlab bo‘lmaydi; avec le début de la crise le chômage s'accentua inqiroz boshlanishi munosabati bilan ishsizlik ko‘paydi
    8. -ga qaramay, -ga qaramasdan; garchi; avec toutes ses qualités il a échoué barcha fazilatlariga, ustunliklariga qaramay, u muvaffaqiyatsizlikka uchradi
    II adv.fam. il faudra bien faire avec boriga baraka qilish kerak, bori bilan bir amallash kerak; tu viens avec? men bilan borasanmi?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avec

  • 35 avide

    adj.
    1. ochko‘z, suq, xasis
    2. fig. ishtiyoqmand, hirs qo‘ygan, tashna, qattiq istovchi; avide de sang qonga tashna; avide d'argent pulga hirs qo‘ygan; être avide de gloire shuhratga erishishni qattiq istovchi, shuhratga ishtiyoqmand; être avide de connaître bilimga chanqoq; les yeux avides tashna nigoh, tashna ko‘zlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avide

  • 36 bien

    I adv.
    1. yaxshi; très bien, fort bien juda yaxshi, juda soz; voilà qui va bien mana juda a' lo; se porter bien, aller bien o‘zini yaxshi his qilmoq; mener à bien ishni muvaffaqiyatli tugatmoq
    2. ko‘p, juda, bemalol; bien de ko‘p; bien d'autres ko‘pincha boshqalar; il l'a bien mérité u bunga arziydi; je vous ai donné bien de la peine men sizni ko‘p tashvishga qo‘ydim; il y a bien deux ans mana bemalol ikki yil bo‘ldi; je veux bien men roziman; bien à tort bekorga; être bien, être du dernier bien avec qqn. kim bilandir juda yaxshi munosabatda bo‘ lmoq; bien entendu o‘z-o‘zidan ma'lumki; loc.conj. bien que qaramasdan
    II adj.
    1. yaxshi
    2. yoqimli; cette femme est bien yoqimtoy ayol.
    nm.
    1. yaxshilik, ezgulik; pour le bien de la Patrie Vatan ezguligi uchun; faire du bien à qqn. kimgadir yaxshilik qilmoq; homme de bien to‘g‘ri, sof odam
    2. yaxshilik, foyda; cela lui fit grand bien u bunga katta yordam berdi
    3. mol-mulk, egalik; biens meubles, biens mobiliers ko‘char mulk; biens immeubles, biens immobiliers ko‘chmas mulk; le bien da la nation umumxalq mulki; avoir du bien mulkka ega bo‘lmoq
    4. pl. baholar, narx-navo.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > bien

  • 37 boisson

    nf.
    1. ichish; ichimlik
    2. mast qiluvchi ichimlik; être adonné à la boisson ichkilikka berilmoq, mukkasidan ketmoq; être pris de boisson mast bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > boisson

  • 38 cadre

    nm. I.
    1. rom, ramka, deraza, chet, kesaki
    2. kartinani ramkaga solish, hoshiya; II.
    1. fig. hoshiya, bezash, o‘rab turish; être dans le cadre de imkoniyat chegarasida bo‘lmoq
    2. kartina, ko‘rinish; figurer sur les cadres kadrlar ro‘yxatida bo‘lmoq; être rayé des cadres ishdan haydalmoq
    3. xodim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cadre

  • 39 coup

    nm.
    1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida
    2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda
    3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan
    4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash
    5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq
    6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq
    7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coup

  • 40 cour

    nf.
    1. hovli
    2. saroy ahli, mulozimlar, ayonlar; eau bénite de cour behuda, tuturiqsiz va'dalar; faire la cour à boqmoq, qaramoq, tarbiya, parvarish qilmoq, ovlamoq, ko‘ngilni olmoq; aller faire sa cour ta‘zimga bormoq, salom qilmoq (kesatiq); être bien en cour birovning marhamatida, iltifotida bo‘lmoq; être mal en cour marhamatidan mahrum bo‘lmoq; la cour du roi Pétaud fam. jinnixona
    3. sud, qasr, saroy; Cour suprême, Haute Cour Oliy sud; Cour internationale Xalqaro sud; cour d'appel apelaysion, shikoyat sudi; cour martiale harbiy tribunal, sud; tenir cour plénière kengaytirilgan majlis o‘ tkazmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cour

См. также в других словарях:

  • Etre — Être Voir « être » sur le Wiktionnaire …   Wikipédia en Français

  • Etre et Temps — Être et Temps Être et Temps (Sein und Zeit, 1927) est une œuvre du philosophe allemand Martin Heidegger. Cette œuvre est conçue comme une première partie d un projet qui ne fut pas mené à terme. Elle marque un tournant important de la philosophie …   Wikipédia en Français

  • Être et temps — (Sein und Zeit, 1927) est une œuvre du philosophe allemand Martin Heidegger. Cette œuvre est conçue comme une première partie d un projet qui ne fut pas mené à terme. Elle marque un tournant important de la philosophie continentale. Emmanuel… …   Wikipédia en Français

  • ÊTRE (philosophie) — La «question sur l’être» traverse l’histoire de la philosophie. Pour certains, elle serait le motif même de cette histoire, les différences entre les philosophies découlant, au plus profond, de la diversité des réponses à la question sur l’être.… …   Encyclopédie Universelle

  • être — 1. (ê tr ), je suis, tu es, il est, nous sommes, vous êtes, ils sont ; j étais ; je fus ; je serai ; je serais ; sois, qu il soit, soyons, soyez, qu ils soient ; que je sois, que tu sois, qu il soit, que nous soyons, que vous soyez, qu ils soient …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • être perdu — ● être perdu verbe passif Ne pas pouvoir être sauvé, être condamné : Le blessé est perdu. Être écarté de tout centre, être isolé : Un coin perdu de province. Être isolé et ne pas pouvoir être localisé : Un cri perdu dans la nuit. Être à jeter… …   Encyclopédie Universelle

  • Etre et Avoir — Être et avoir Être et avoir Réalisation Nicolas Philibert Musique Philippe Hersant Photographie Christian Guy Montage Nicolas Philibert Production Gilles Sandoz, Serge Lalou Société de production Maïa Films, Les Films d i …   Wikipédia en Français

  • Etre et avoir — Être et avoir Être et avoir Réalisation Nicolas Philibert Musique Philippe Hersant Photographie Christian Guy Montage Nicolas Philibert Production Gilles Sandoz, Serge Lalou Société de production Maïa Films, Les Films d i …   Wikipédia en Français

  • Être Et Avoir — Réalisation Nicolas Philibert Musique Philippe Hersant Photographie Christian Guy Montage Nicolas Philibert Production Gilles Sandoz, Serge Lalou Société de production Maïa Films, Les Films d i …   Wikipédia en Français

  • Être Et avoir — Réalisation Nicolas Philibert Musique Philippe Hersant Photographie Christian Guy Montage Nicolas Philibert Production Gilles Sandoz, Serge Lalou Société de production Maïa Films, Les Films d i …   Wikipédia en Français

  • Être et Avoir — Réalisation Nicolas Philibert Musique Philippe Hersant Photographie Christian Guy Montage Nicolas Philibert Production Gilles Sandoz, Serge Lalou Société de production Maïa Films, Les Films d i …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»