-
1 mots croisés
nm.pl. krossvord; amateur de mots croisés krossvord ishqibozi. -
2 mots-croisiste
n. krossvord ishqibozi; pl. des mots-croisistes. -
3 mot
nm.1. so‘z; phrase de six, de dix mots olti, o‘n so‘zli gap; articuler, manger ses mots so‘zlarni talaffuz qilmoq, yamlamoq; ne pas dire un seul mot biror og‘iz ham so‘z aytmaslik; mot nouveau, courant, rare yangi, iste'moldagi, noyob so‘z; mot mal écrit, illisible yomon yozilgan, o‘qib bo‘lmaydigan so‘z; loc. les grands mots balandparvoz so‘z; gros mot qo‘pol so‘z; se donner le mot bir biriga so‘z bermoq; rapporter un propos mot pour mot ma'lumotni so‘zma-so‘z yetkazmoq; mot à mot so‘zma-so‘z, aynan2. so‘z, gap (ma'nodan xoli); ce ne sont que des mots bu quruq so‘zlar xolos; les mots et les actes so‘z va ish3. gap, ibora; je lui en dirai, toucherai un mot men unga bir og‘iz gap aytib qo‘yaman; en un mot bir gap bilan; avoir son mot à dire gapirishga huquqi bo‘lmoq; je m'en vais lui dire deux mots men unga ikki og‘iz gap aytib qo‘yaman; c'est mon dernier mot bu mening oxirgi, qat' iy gapim; avoir le dernier mot boshqa gap yo‘q; prendre qqn. au mot birovni tilidan tutmoq4. ikki enlik xat, noma; je lui ai glissé un mot sous sa porte men uning eshigining ostiga ikki enlik xat qistirib qo‘ydim; écrire un mot à qqn. birovga ikki enlik xat yozmoq5. so‘z, ibora; mots célèbres, historiques mashhur, tarixiy iboralar; mot d'enfant yosh bolaning so‘zi, gapi; mot d'auteur muallif so‘zi; loc. le mot de la fin xulosaviy so‘z; bon mot, mot d'esprit qizziq so‘z; il a toujours le mot pour rire u doim qizziq so‘zlar topib yuradi. -
4 assaisonner
vt.1. ovqatga ziravor, dorivor solmoq, ovqatga xushxo‘r qiladigan narsa qo‘shmoq (qatiq, murch, tuz, qalampir va shu kabilar); assaisonner la salade salatga ziravor solmoq2. fig. qo‘shmoq, bezamoq, boyitmoq; assaisonner un récit de bons mots hikoyaga qochiriq gaplar qo‘shmoq, hikoyani qochiriq gaplar bilan boyitmoq. -
5 association
nf.1. assotsiatsiya, uyushma, ittifoq, jamiyat, birlashma; une association sportive sport jamiyati, uyushmasi; une association de parents d'élèves ota-onalar qo‘mitasi; former une association jamiyat tuzmoq2. bog‘lash; bog‘lanish; birikma, birikuv, birlik; association de mots so‘z birikmasi; association de couleurs bo‘yoqlar hamohangligi, mutanosibligi, mushtarakligi; une association d'idées g‘oyalarning bog‘lanishi3. tortish, jalb qilish; qatnashtirish, ishtirok qildirish. -
6 assortir
I vt.1. saralamoq, xillamoq, tanlamoq; assortir des couleurs ranglarni xillamoq; assortir un manteau à une robe ko‘ylakka pal' to tanlamoq; assortir ses invités mehmonlarni saralamoq; être assorti à -ga xil kelmoq2. ta'minlamoq, ta'min qilmoq, yetkazib bermoq; assortir un magasin de toutes sortes de marchandises do‘konni turli mollar bilan ta'minlamoqII s'assortir vpr.1. bir-biriga mos kelmoq, bo‘lmoq, bir xil bo‘lmoq; uyg‘unlashmoq; ces couleurs s'assortissent bien bu ranglar birbiriga mos kelmoqda; s'assortir à qqch. biror narsaga mos, muvofiq bo‘lmoq; yopishib tushmoq; sa cravate s'assortit au complet uning galstugi kostumiga xil tushgan2. (de qqch) ilova qilinmoq, qo‘shilmoq; chacun de ses discours s'assortit de bons mots uning har bir nutqiga qochirim so‘zlar ilova qilinardi. -
7 attraper
vt.1. qo‘l bilan tutmoq, qo‘lga olib tutib turmoq; ovlab tutmoq, tutib olmoq; qo‘lga tushirmoq, qo‘lga olmoq; attraper des souris dans une souricière qopqon bilan sichqonlarni tutmoq; attraper la balle au vol uchib kelayotgan koptokni qo‘l bilan tutmoq; il s'est fait attraper uni qo‘lga tushirdilar2. aldamoq, aldab ketmoq, pand bermoq, chuv tushirmoq, laqillatish, qo‘lga tushirmoq; je me suis laissé attraper comme un enfant meni yosh boladek laqillatib ketishdi3. ko‘ngilni qoldirmoq, ko‘ngilni sovutmoq, ixlosni qaytarmoq, hafsalani pir qilmoq, umidini puchga chiqarmoq; j'ai été bien attrapé de ne pas vous trouver à la gare sizni vokzalda topa olmaganimdan hafsalam pir bo‘ldi4. tutmoq, o‘tirmoq (transport vositasi); j'ai attrapé le train à la dernière minute oxirgi minutlarda poyezdga o‘ tirdim5. fam. yuqtirmoq, orttirmoq; attraper une maladie kasallik orttirmoq6. tushunmoq, sezmoq, payqamoq, anglamoq; attraper quelques mots d'une conversation suhbatdan bir necha so‘zni anglamoq7. tegmoq, yetmoq, yaralamoq8. tanbeh bermoq, koyimoq, ta'zirini bermoq; il s'est fait attraper par son professeur u o‘qituvchisidan tanbeh, qattiq gap eshitdi. -
8 cliquetis
nm.1. jarang, jiring, jaranglash ovozi, shaqirlash, ding‘irlash; cliquetis de verres et d'assiettes stakan va tarelkalarning shaqirlashi, jarang-jiringi2. tovush, so‘z, gap jarangi; cliquetis de mots quruq, dabdabali so‘zlar, gaplar. -
9 couvert
-erteadj.1. yopiq, yopilgan, qoplangan, ustiga yozilgan, ustiga solingan, to‘shalgan, qopqog‘i yopilgan, usti yopilgan, bekilgan2. être bien couvert issiq kiyinmoq; rester couvert bosh kiyimda o‘ tirmoq; temps couvert bulutli kun, bulutli havo; ciel couvert bulutli osmon; couvert de honte uyatga qolgan; voix couverte par le bruit de l'orchestre orkestr shovqini bosib ketgan ovoz; parler à mots couverts imo-ishora bilan gapirmoq.nm.1. har bir kishi uchun dasturxonga qo‘yiladigan qoshiq, sanchqi, pichoq va idishlar majmuyi2. boshpana; donner le vivre et le couvert yedirib-ichirmoq va boshpana bermoq; sous le couvert de panohida, himoyasida, niqobi ostida; sous le couvert de la nuit tun qa‘rida; sous le couvert de l'amitié do‘stlik niqobi, bahonasi ostida. -
10 croisé
-éeI adj.1. kesishgan, uchrashgan, to‘qnashgan, but, krest shaklidagi, chorrahali, kesib o‘ tgan, chaparasta; mots croisés krassvord; rimes croisées qator oralab keladigan qofiya; feu croisé chorsuli yong‘in (o‘t, olov); veston croisé ikki qator tugmali kostum; étoffe croisée sarja bir xil astarbop gazlama; sangs croisés qon almashish, aylanishi; demeurer les bras croisés qo‘l qovushtirib o‘ tirmoq2. chatishgan, duragay, aralashgan; race croisée chatishgan, duragayII nm.1. salib yurishlari ishtirokchisi, qatnashchisi2. sport. oyog‘ini chalkashtirib; croisé arrière orqa oyoqlari; croisé avant oldingi oyoqlari3. sarja to‘qishi (tekstilda). -
11 écarlate
I nf.1. to‘q qizil, qip-qizil rang, tus2. vx. shu rangdagi mato, qizil matoII adj. qip-qizil; to‘q-qizil, qirmizi; devenir écarlate qizarib ketmoq; à ces mots, il est devenu écarlate bu gapdan u qizarib ketdi. -
12 emporte-pièce
nm.inv. sumba, teshgich (metall, devor kabilarni teshadigan asbob); à l'emporte-pièce qattiq, keskin, qattiq tegadigan; cho‘rt, cho‘rtkesar, dag‘al; zaharli, istehzoli, achchiq; kinoyali; des mots à l'emporte-pièce zaharli so‘zlar; un caractère à l'emporte-pièce cho‘rt, dag‘al xarakter. -
13 emprunter
vt.1. qarz olmoq, qarzga olib turmoq; vaqtincha olib turmoq; emprunter de l'argent à qqn. biror kimsadan pul qarz olmoq; emprunter un livre pour une heure kitobni bir soatga olib turmoq2. olmoq, o‘zlashtirmoq, o‘ziga olmoq; o‘ziniki qilib olmoq; la lune emprunte sa lumière au soleil oy yorug‘likni quyoshdan oladi; le russe a emprunté de nombreux mots au français rus tili ko‘pgina so‘zlarni fransuz tilidan olgan (o‘zlashtirib); emprunter une idée à un auteur biror muallifdan g‘oya olmoq; biror muallifning g‘oyasini o‘zlashtirmoq; emprunter le style de qqn. biror kimsaning uslubiga taqlid qilib o‘rganib olmoq3. yurmoq, bormoq (yo‘l haqida); nous empruntons toujours cette route pour aller à Paris Parijga borish uchun biz doim shu yo‘ldan yuramiz. -
14 en
prép.1. en ville shaharda; vivre en France Fransiyada yashamoq; de maison en maison uydan-uyga; de main en main qo‘ldan-qo‘lga2. en hiver qishda; en 1997 1997-yilda3. en trois heures uch soatda, uch soat ichida; en une minute bir minutda; de temps en temps vaqti-vaqti bilan; har zamonda4. une chaise en bois yog‘och kursi5. sentier en pente qiya so‘qmoq; un canal en construction qurilayotgan kanal; la télévision en couleurs rangli televizor; un pommier en fleur gullagan olma6. compter en français fransuzcha sanamoq; écrire en quelques mots bir nechta so‘z bilan yozmoq; traiter en enfant bolalarcha muomala qilmoq; parler en étourdi o‘ylamay gapirmoq; chanter en français fransuzcha kuylamoq; en frère akalarcha7. en vain bekorga, behudaga; en commun birgalikda, birgalashib8. en dépit de xilof ravishda; en vue de sababli, sababdan, boisdan; -gani uchun, sababli; nazarda tutib, e' tiborga olib; en raison de -ga muvofiq, -ga ko‘ra, binoan9. gérondif hosil qi lishda qo‘llaniladi: en parlant gapira turib, gapirib; en souriant kulib turib, kulib.adv. u yerdan, o‘sha joydan, tomondan, yoqdan; il en sort u yoqdan chiqayapti; j'en viens o‘sha joydan kelyapman.pron.1. de predlogi bilan qo‘llangan ot o‘rnida ishlatiladi il se rend à Paris, moi, j'en viens u Parijga jo‘nab ketyapti, men esa u yerdan qaytib kelyapman; il avait une règle, il en frappait la table uning chizg‘ichi bor edi, u bilan stolga urdi; je connais Paris, j'en admire les musées men Parijni bilaman, men uning muzeylaridan zavqlanaman; ce roman m'a beaucoup plu, j'en ai relu plusieurs passage bu roman menga juda yoqdi, men ko‘p yerlarni qayta o‘qib chiqdim; voulez-vous du thé? – non, merci, j'en ai encore choy(dan) ichasizmi? – yo‘q, rahmat, hozircha bor2. s'en aller ketmoq; en vouloir à jahli chiqmoq; en arriver à -gacha bormoq, yetmoq; en être à se demander o‘ziga savol bermoq, o‘zidan so‘ramoq; en être pour son argent aldanmoq, ahmoq bo‘lib, ikkala qo‘lini burniga tiqib qolmoq; quruq qolmoq; s'en prendre à qqn. alamini birovdan olmoq, aybini birovga ag‘darmoq. -
15 famille
nf.1. oila, avlod, qondosh, qarindosh; uy; oila a'zolari, uydagilar; une famille nombreuse ko‘p bolali oila; en famille o‘zlari orasida; faqat oilada; un fils de famille boy ota-onaning, boyning bolasi2. oila (biologiyada)3. oila (tilshunoslikda); famille des langues romanes roman tillari oilasi; famille de mots bir negizli so‘zlar. -
16 gros
-grosseI adj.1. semiz, yo‘g‘on, to‘la; le gros intestin anat. yo‘g‘on ichak; plus gros que long juda semiz, baqaloq2. katta, yirik, ulkan, azim, zo‘r; une grosse somme d'argent katta pul sumi; du gros bétail yirik shoxli qora mollar; un gros porteur og‘ir bombardimonchi samolyot; yuk tashuvchi samolyot; de grosses réparations bosh, kapital tuzatish; la grosse artillerie og‘ir artilleriya; jouer gros jeu katta o‘ynamoq, qaltis ish qilmoq3. femme grosse bo‘g‘oz, homilador xotin; gros de conséquences yomon oqibatlar4. dag‘al, qo‘pol, to‘ng, qo‘rs, xunuk; gros mots qo‘rs so‘zlar, so‘kish; le gros ouvrage og‘ir, qora mehnat; faire la grosse voix qo‘pol, qo‘rs ovoz bilan gapira boshlamoq (qo‘rqitish uchun); faire les gros yeux jahllanib nazar tashlamoq, qaramoq5. muhim, ahamiyatli, zarur, kerakli6. to‘lgan, to‘la, to‘liq; la rivière est grosse suv ko‘tarildi, daryo to‘lgan; yeux gros de larmes ko‘zlari yoshga to‘la; avoir le coeur gros, en avoir gros sur le coeur g‘amgin bo‘lmoq, xafa bo‘lmoq, qayg‘urmoq, ma'yuslanmoqII nm.1. eng katta, yirik bo‘lagi; qalinlik, qatlam2. bosh bo‘lagi, qismi, asosiysi; mil. asosiy kuchlar, mag‘iz (markaz); le gros de l'armée qo‘shinning asosiy, markaziy kuchlari; le gros du peloton sport. asosiy guruh; au gros de l'été, de l'hiver yoz, qishning qoq o‘rtasida; loc.adv. en gros ko‘ tarasiga; umuman, asosan, umuman olganda; tout en gros hammasi bo‘lib, ja'mi, bariIII adv. ko‘p; gagner gros ko‘p ishlab topmoq; rapporter gros katta foyda keltirmoq, bermoq; il y a gros à parier que ishonchim komil-ki. -
17 hacher
vt.1. kesmoq, chopmoq, to‘g‘ramoq, qiymalamoq, tilmoq, yormoq, kesib bo‘laklamoq, qirqmoq, maydalamoq, to‘qmoqlamoq (go‘shtni); hacher les mots so‘zlarni uzib gapirmoq, uzuq-yuluq gapirmoq2. yo‘nmoq, tarashlamoq, kertik, naqsh qilmoq3. chiziqlarga bo‘lmoq. -
18 incohérent
-enteadj. aloqasiz, aloqasi yo‘q, bog‘lanmagan, munosabatsiz, poyintar-soyintar, poyma-poy, tuturuqsiz; des mots incohérents aloqasiz so‘zlar. -
19 jeu
nm.1. o‘yin, o‘ynash; loc.adv. par jeu hazillashib, hazil qilib, o‘ynab2. jeu de mots so‘z o‘yini3. o‘yin (ma'lum qoidalar asosida o‘ynaladigan); le règle du jeu o‘yin qoidasi4. pl. tomosha, sport musobaqasi; jeux du cirque sirk tomoshalari; Jeux Olympiques Olimpiada o‘yinlari5. partiya, daf'a, qur6. qimor, qimor o‘yini; maison de jeux qimorxona; se ruiner au jeu qimorda yutqazib qo‘ymoq7. dov, ganak, tikilgan pul (qimor o‘yinida); jouer petit, gros jeu oz, ko‘p pul tikib o‘ynamoq; faites vos jeux dovingizni tiking; les jeux sont faits masala hal, gap tamom, bo‘lari bo‘ldi, boshqa gap yo‘q8. o‘yin (shahmat, shashka, domino kabi o‘yin vositalari); un jeu d'échecs en ivoire fil suyagidan yasalgan shahmat; avoir un beau jeu qulay sharoitda bo‘lmoq, qo‘lida yaxshi qartasi bo‘lmoq9. komplekt, to‘plam, to‘da; un jeu de clefs kalitlar shodasi, to‘plami10. mashq, chalish, ijro etish, ijro (cholg‘u asboblarida); le jeu d'un violoniste skripkachining ijrosi11. ijro, ijro etish, o‘yin (aktyor lar, artistlar haqida)12. o‘yin, o‘ynash, harakat, raqs; jeu de jambes oyoq o‘yini; jeu de physionomie mimika, yuz mushaklarining ma'nolari harakatlari, imo-ishoralar13. yurish, siljish; ishlash, aylanish, harakat; le jeu d'un ressort prujinanaing siljishi; le jeu des muscles mushaklar harakati14. loc. c'est un jeu d'enfant arzimas narsa, yengil ish; jouer le jeu risoladagidek bajarmoq, biror narsani bajarishda qoidaga amal qilmoq; ce n'est pas de jeu siz g‘irromlik qilyapsiz; entrer en jeu biror ishga birinchi marotaba qo‘shilmoq; d'entrée de jeu boshidan, avval boshdan, boshlanishidanoq; entrer dans le jeu de qqn. biror kimsaning yonini olmoq; birov bilan hamfikr bo‘lmoq; être en jeu o‘ynamoq, o‘yinda qatnashmoq; shubha ostida qolmoq; noaniq bo‘lmoq; hal qilinmasdan qolmoq; xavfxatarda bo‘lmoq; se prendre, se piquer au jeu o‘yinga berilib ketmoq; cacher son jeu zimdan ish yurgizmoq; jouer double jeu munofiqona ish tutmoq, ikkiyuzlamachilik qilmoq; faire le jeu de qqn. birovning tegirmoniga suv quymoq; birovning ixtiyorida bo‘lmoq; jouer franc jeu ochiqdan-ochiq harakat qilmoq, ochiqchasiga ish tutmoq. -
20 jouer
I vi.1. o‘ynamoq, ko‘ngil ochmoq, vaqtini chog‘ qilmoq, ovunmoq; allez jouer dehors! tqshqarida o‘ynanglar!2. o‘ynamoq (o‘rtaga pul tikib, uni muayyan qoidalar asosida yutib olishga harakat qilmoq), qimor o‘ynamoq); jouer à la Bourse birjada chayqovchilik qilmoq; jouer sa fortune qartaga butun boyligini tikmoq; à vous de jouer! yurish navbati sizniki! siz yurasiz! yuring!3. aktyorlik qilmoq, aktyorlik faoliyati bilan shug‘ullanmoq4. techn. o‘ynamoq, bemalol harakat qilmoq, aylanmoq5. qayishmoq, tob tashlamoq6. tovlanmoq, jilva qilmoq, jilvalanmoq; le soleil jouait à travers les feuillage barglar orasidan quyosh jilva qilardi7. jouer avec (qqch) o‘ynamoq, vaqti chog‘ lik qilmoq8. fig. o‘ynashmoq, yengil, yuzaki qaramoq; qaltis, xavfli harakat qilmoq; jouer avec sa vie, sa santé hayotini, sog‘ligini xavf ostida qoldirmoq9. jouer à o‘ynamoq, shug‘ullanmoq jouer aux cartes qarta o‘ynamoq; jouer au tennis tennis o‘ynamoq; jouer au football futbol o‘ynamoq; jouer une partie d'échecs bir partiya shahmat o‘ynamoq10. jouer sur kinoya, imo, ishora, qochirim qilmoq; jouer sur les mots qochirim qilib gapirmoq.11. jouer de (qqch) mashq qilmoq, chalmoq, ijro etmoq (cholg‘u asboblarida); jouer du piano piyanino chalmoq12. foydalanmoq, ishlatmoq; jouer du couteau pichoqni ishga solmoq; jouer des coudes tirsaklar yordamida o‘ziga yo‘l ochmoq; jouer de bonheur omadi yurishmoq; jouer de malchance omadi kelmaslik; jouer de la prunelle ko‘z o‘ynatmoq, ko‘z suzmoq, ishva qilmoq, ko‘z qismoqII vt.1. o‘ynamoq, yurmoq, surmoq; jouer un pion piyodani surmoq (shahmatda)2. fig. o‘yinda tavakkal qilmoq, tikmoq; jouer ses derniers sous oxirgi pulni tikmoq3. aldamoq, chalg‘ itmoq; yolg‘on gapirmoq; firib bermoq, pand bermoq; il vous a joué u sizni aldadi; nous avons été joué par ce charlatan bu tovlamachi bizni laqillatib ketdi4. ijro etmoq, chalmoq (musiqa asboblari yordamida); jouer un air ariya ijro etmoq; jouer du Mozart Motsarni chalmoq5. o‘ynamoq, ijro etmoq, qo‘ymoq; jouer une pièce pyesani o‘ynamoq; que joue-t-on ce soir à l'Opéra Opera teatrida bugun nima qo‘yiladi? jouer la comédie mug‘ombirlik qilmoq, o‘zini biror ko‘yga, holatga solmoq6. fig. o‘zini biror qiyofaga solmoq; o‘zini biror qiyofada ko‘rsatmoq; sahnada ko‘rsatmoq; bo‘lib chiqmoq; jouer l'indifférent beparvo ko‘rsatmoqIII se jouer vpr.1. o‘ynalmoq, qo‘yilmoq, ijro etilmoq; ce jeu se joue à quatre bu o‘yinni to‘rt kishi o‘ynaydi; le match se jouera entre ces deux équipes bu match bu ikki jamoa o‘rtasida o‘ynaladi; où se joue cette pièce? bu pyesa qayerda qo‘yilyapti?2. mensimay, pisand qilmay qaramoq; hazillashib kalaka qilmoq, tegishmoq; en se jouant qiyinchiliksiz; il se joue de nous u bizni kalaka qulmoqda; il se joue des difficultés u qiyinchiliklarni osonlik bilan bartaraf qilmoqda.
См. также в других словарях:
MOTS — may refer to: Multi organ transplant service Man on the street Modifiable off the shelf, a standard product, that may be adopted to individual needs Military off the Shelf, a product designed as specified by military Momac Offshore Transfer… … Wikipedia
MOTS — steht für Modifiable off the shelf, ein Standardprodukt, das auf individuelle Bedürfnisse angepasst werden kann Military off the Shelf, ein Produkt eines externen Verkäufers, das speziell nach Spezifikationen des Militärs gebaut wurde Momac… … Deutsch Wikipedia
Mots — Mot (homonymie) Pour les articles homophones, voir MOT, Meaux et Maux. Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. Sommaire … Wikipédia en Français
Mots-croisés — Pour l’article homonyme, voir Mots croisés (magazine). Les mots croisés sont un jeu de lettres connu dans le monde entier. Son but est de retrouver tous les mots d une grille grâce aux définitions données en annexe. Des définitions… … Wikipédia en Français
Mots Croisés — Pour l’article homonyme, voir Mots croisés (magazine). Les mots croisés sont un jeu de lettres connu dans le monde entier. Son but est de retrouver tous les mots d une grille grâce aux définitions données en annexe. Des définitions… … Wikipédia en Français
Mots croises — Mots croisés Pour l’article homonyme, voir Mots croisés (magazine). Les mots croisés sont un jeu de lettres connu dans le monde entier. Son but est de retrouver tous les mots d une grille grâce aux définitions données en annexe. Des… … Wikipédia en Français
Mots fléchés — Mots croisés Pour l’article homonyme, voir Mots croisés (magazine). Les mots croisés sont un jeu de lettres connu dans le monde entier. Son but est de retrouver tous les mots d une grille grâce aux définitions données en annexe. Des… … Wikipédia en Français
Mots Français D'origine Arabe — Cette liste comprend des mots français qui ont été transmis par l arabe soit directement, soit en utilisant l arabe comme langue vecteur. On estime que la langue française compte quelque 215 mots provenant de l arabe, contre une centaine du… … Wikipédia en Français
Mots arabes — Mots français d origine arabe Cette liste comprend des mots français qui ont été transmis par l arabe soit directement, soit en utilisant l arabe comme langue vecteur. On estime que la langue française compte quelque 215 mots provenant de l arabe … Wikipédia en Français
Mots francais d'origine arabe — Mots français d origine arabe Cette liste comprend des mots français qui ont été transmis par l arabe soit directement, soit en utilisant l arabe comme langue vecteur. On estime que la langue française compte quelque 215 mots provenant de l arabe … Wikipédia en Français
Mots français d'origine arabe — Cette liste comprend des mots français qui ont été transmis par l arabe soit directement, soit en utilisant l arabe comme langue vecteur. On estime que la langue française compte quelque 215 mots provenant de l arabe, contre une centaine du… … Wikipédia en Français