Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

morceau

  • 1 morceau

    nm.
    1. bo‘lak, parcha, burda, kesik; un petit morceau de ficelle bir kichik bo‘lak arqon; couper, déchirer, mettre en morceaux bo‘ laklarga kesmoq, yirtmoq, bo‘ lmoq; morceau de terre bir parcha yer; un bon, un gros morceau yaxshigina, katta bo‘lak; se casser en mille morceaux ming bo‘lakka parchalanib ketmoq; un morceau de pain bir burda non; un morceau de sucre bir chaqmoq qand; fig.fam. manger un morceau bir burda yeb olmoq; fam. manger, casser, lâcher le morceau bo‘yniga olmoq, aytib qo‘ymoq
    2. parcha, bo‘lak; morceaux choisis saylanma
    3. kichik muzika asari, parcha, pyesa; un morceau de piano pianino uchun pyesa; exécuter un morceau muzika asaridan bir parcha ijro etmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > morceau

  • 2 aplatir

    I vt.
    1. yoymoq, yassilamoq, yassi qilmoq; yapaloqlamoq, yapaloq qilmoq, yalpaytirmoq; aplatir un morceau de fer à coups de marteau temir bo‘lagini bolg‘a bilan urib tekislamoq
    2. tekislamoq, silliqlamoq (dazmol yordamida); silab silliqlamoq, tekis qilib qo‘ymoq; aplatir un ourlet chokni dazmollab tekislamoq; il s'est aplati les cheveux u sochlarini silab tekisladi
    3. fig.fam. yo‘q qilmoq, tep-tekis qilmoq, yakson qilmoq (dushman)
    II s'aplatir vpr.
    1. tekislamoq, yassi bo‘lmoq, yapaloqlamoq; un morceau de fer s'est aplati temir bo‘lagi tekislandi
    2. fam. cho‘zilmoq cho‘zilib yotmoq; il s'est aplati sur le trottoir u yo‘l chetida cho‘zilib yotdi
    3. fig. o‘ ta laganbardorlik, xushomadgo‘ylik qilmoq, jilpanglamoq; il s'aplatit devant ses supérieurs u boshliqlari oldida jilpangladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aplatir

  • 3 annexer

    I vt.
    1. ilova qilmoq, qo‘shimcha qilmoq, qo‘shmoq; annexer une pièce à un dossier ishga qo‘shimcha hujjatlar ilova qilmoq
    2. polit. qo‘shib olmoq, bosib olmoq, egallab olmoq, zabt qilmoq; Hitler annexe l'Autriche à l'Allemagne en 1938 Gitler Avstriyani Germaniyaga 1938 yilda qo‘shib olgan
    II s'annexer vpr.fam. o‘zlashtirib olmoq, o‘ziniki qilib olmoq; izmiga solmoq; s'annexer le meilleur morceau eng yaxshi bo‘lakni o‘ziga olmoq; s'annexer qqn. birovni o‘z izmiga solmoq, qo‘ lga, o‘z ta'siriga olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > annexer

  • 4 casser

    vt.
    1. sindirmoq, ushatmoq, parchalamoq
    2. loc. casser la croûte nonushta qilmoq, tamaddi qilib olmoq; casser le morceau shamasiz, qochirimsiz, kinoyasiz aytmoq (o‘z fikrini); casser sa pipe o‘lmoq; casser la tête zeriktirmoq, bezor qilmoq, ko‘ngilga urmoq
    3. sindirmoq (suyakni), burnini sindirmoq; casser les pieds zeriktirmoq
    4. ziyon, zarar yetkazmoq
    5. ça ne casses rien bu shundayicha
    6. bekor, yo‘q qilmoq
    7. mansabini, unvonini pasaytirmoq, tushirmoq.
    vi.
    1. sinmoq, ushalmoq, parchalanmoq; se casser sinmoq, ushalmoq
    2. bo‘linmoq, mayda bo‘laklarga, parchalarga bo‘linib ketmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > casser

  • 5 encore

    adv.
    1. hali, hali ham, haligacha, shu vaqtgacha, shu vaqtga qadar, hanuz; hozircha; personne ne l'a encore rencontré hozircha hech kim uni uchratgani yo‘q; il ne fait pas encore jour haligacha yerga yorug‘ tushmayapti
    2. yana, tag‘in; qaytadan; qo‘shimcha ravishda, qo‘shimcha qilib; donnez-moi encore un morceau de sucre menga yana bir bo‘lak qand bering; il est encore venu u yana keldi
    3. yana ham, yana-da; -dan ham, -roq; cela aggrave encore la situation bu vaziyatni yana-da murakkablashtirmoqda; il est encore plus bête que je ne pensais u men o‘ylaganimdan ham ahmoqroq ekan
    4. lekin, ammo; biroq; shunday bo‘lsa ham, shunga qaramasdan; buning ustiga, shu bilan birga, -dan tashqari; vouloir est bien, encore faut-il pouvoir xohish yaxshi, ammo bajara olmoq ham kerak; cela est inquiétant, encore ne sait-on pas tout bu narsa tashvishga soladi, undan tashqari barcha narsa bizga ayon emas; non seulement il n'a pas écrit, mais encore il n'a pas répondu à ma lettre u menga xat yozmadigina emas, buning ustiga u xatimga ham javob bermadi
    5. loc.conj. encore que garchi; -ga qaramay, -sa ham encore qu'il soit jeune garchi u yosh bo‘ lsa ham.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > encore

  • 6 enlevé

    -ée
    adj. bajarilgan, ijro etilgan; amalga oshirilgan; un morceau bien enlevé a'lo darajada bajarilgan narsa; c'est enlevé! zo‘r bajarilgan ish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > enlevé

  • 7 enlever

    vt.
    1. joyidan olib ketmoq, joyidan olib qo‘ymoq; enlever des meubles mebellarni joyidan olib qo‘ymoq
    2. tozalamoq; ketkazmoq (dog‘ni); enlever une tache dog‘ni tozalamoq
    3. olib ketmoq, o‘g‘irlab olmoq, o‘g‘irlamoq, olib qochmoq; enlever un enfant bolani o‘g‘irlab ketgan
    4. olib qo‘ymoq; mahrum qilmoq
    5. yuqoriga ko‘ tarmoq, balandga ko‘ tarmoq
    6. fig. ruhlantirmoq, ilhomlantirmoq, ruhini ko‘ tarmoq, g‘ayratini oshirmoq
    7. osonlik bilan qo‘lga kiritmoq, yutmoq
    8. a'lo darajada ijro etmoq; enlever un morceau de musique musiqadan parchani a'lo darajada ijro etmoq
    9. litt. olib ketmoq; la mort l'a enlevé de ce monde o‘lim uni bu dunyodan olib ketdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > enlever

  • 8 exécuter

    I vt.
    1. amalga oshirmoq, bajarmoq; ijro etmoq; exécuter un plan rejani bajarmoq, rejani hayotga tadbiq etmoq; exécuter un ordre buyruqni bajarmoq; exécuter ses promesses va'dani bajarmoq, ustidan chiqmoq
    2. ijro etmoq; chalmoq; exécuter un morceau de musique musiqadan parcha ijro etmoq; exécuter un tableau rasm chizmoq
    3. qatl qilmoq, qatl etmoq; exécuter un condamné jazoga hukm etilgan kishini qatl qilmoq
    II s'exécuter vpr. bo‘ysunmoq, itoat etmoq, bo‘yin egmoq; rozi bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > exécuter

  • 9 lacher

    I vt.
    1. qo‘yib yubormoq, qo‘lidan chiqarib yubormoq; fam. bermoq, qo‘ldan chiqarmoq; il ne lâchera pas un sou u biror tiyinni ham qo‘ldan chiqarmaydi
    2. qo‘yib yubormoq, uchirmoq; lâcher des pigeons, un ballon pochta kaptarlarini, sharni uchirmoq; lâcher du lest yon bermoq
    3. fig. lâcher la bride à qqn. bo‘sh qo‘yib bermoq; fam. lâcher le morceau hammasini tan olmoq
    4. demoq, aytmoq, tashlamoq, qilib qo‘ymoq; il vient de lâcher une gaffe, une bêtise, une énormité u hozir noma'qulchilik, ahmoqlik, qo‘pollik qilib qo‘ydi
    5. qo‘ymoq, solmoq, talatmoq
    6. qo‘yib yubormoq, undan ajramoq (kishini); il ne le lâche pas une minute, pas d'une semelle u undan bir daqiqa ham, bir qadam ham ajramaydi
    7. ortda qoldirmoq, o‘ tib ketmoq; il vient de lâcher le peloton u hozir peshqadamlardan o‘tib ketdi
    8. fam. tashlab ketmoq, tashlab qo‘ymoq
    II vi. uzilib, yechilib ketmoq; le noeud a lâché tugun yechilib ketdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lacher

  • 10 pouce

    nm.
    1. bosh barmoq; loc. mettre les pouces rozi bo‘lmoq; tan bermoq, bo‘ysunmoq; fam. manger un morceau sur le pouce naridan-beri tik turib tamaddi qilib olmoq; se tourner les pouces bekor o‘ tirmoq, yulduz sanamoq, it sug‘ormoq; donner le coup de pouce ishga oxirgi qo‘lni solmoq, urmoq; il a donner un coup de pouce à l'histoire u haqiqatni biroz o‘zgartirdi; pouce! chiqding! (bolalar o‘yinida); pouce cassé! o‘yin buzuldi!
    2. oyoqning bosh barmog‘i
    3. 2,54 smga teng anglo-sakson uzunlik o‘lchov birligi; 2,707 smga teng qadimiy uzunlik o‘lchov birligi; loc. ne pas reculer, bouger, avancer d'un pouce bir enlik ham chekinmaslik, qimirlamaslik, ilgarilamaslik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pouce

  • 11 racorni

    -ie
    adj.
    1. tarashaday qattiq, tarashasi chiqqan, bez bo‘lib ketgan, qotgan; il reste un morceau de viande tout racorni tarashasi chiqqan bir bo‘lak go‘sht qolibdi
    2. toshday, tosh, qotib ketgan, hissiz (yurak).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > racorni

  • 12 rapporter

    vt.
    1. qaytarib olib kelmoq, qaytarib olib kelib qo‘ymoq; rapporter ce qu'on a pris olgan narsasini qaytarib olib kelib bermoq
    2. olgach kelmoq, olakelmoq; rapporte-moi la réponse dès que possible iloji bo‘lishi bilanoq, menga javobni olakelgin
    3. qo‘shib qo‘ymoq; rapporter une poche, un morceau de tissu bitta cho‘ntak, bir parcha mato qo‘shib qo‘ymoq; rapporter un angle burchakni o‘lchab, qog‘ozga tushirmoq
    4. (ega narsa) foyda, daromad keltirmoq; rapporter un revenu foyda keltirmoq; argent qui ne rapporte rien hech qanday foyda keltirmaydigan pul; ce métier me rapporte bu kasb menga daromad keltiradi.
    vt.
    1. aytmoq, demoq, qaytarmoq; on m'a rapporté que menga aytishdiki; citer, rapporter un mot célèbre bir mashhur ibora keltirmoq, aytmoq
    2. aytib qo‘ymoq, yetkazib qo‘ymoq, chaqib qo‘ymoq, gap tashimoq.
    I vt. (qqch à) biror narsaga mantiqan bog‘lamoq; on ne peut comprendre cet événement sans le rapporter à son époque bu hodisani o‘z davriga bog‘lamay tushunib bo‘lmaydi
    II se rapporter vpr. bog‘liq, taalluqli, aloqador, daxldor bo‘lmoq; mos kelmoq; la réponse ne se rapporte pas à la question javob savolga mos kelmaydi; s'en rapporter à qqn. biror kishiga, uning fikriga havola qilmoq, biror kishiga ishonmoq; je m'en rapporte à vous, à votre jugement men sizga, sizning fikringizga havola qilaman.
    vt. bekor qilmoq, kuchdan qoldirmoq, orqaga surmoq, kechiktirmoq; rapporter une décision, une mesure qaror, chorani bekor qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rapporter

  • 13 retourner

    I vt.
    1. to‘ntarmoq, ag‘darmoq; retourner un morceau de viande sur le gril manqalning ustida go‘sht bo‘lagini ag‘darmoq; retourner la terre yerni ag‘darmoq, chopmoq; retourner la salade salatni aralashtirmoq; fam. il a retourner toute la maison u butun uyni ag‘darto‘ ntar qilib yubordi (biror narsani topish uchun); retourner ses poches cho‘ntaklarini ag‘darmoq; retourner un vêtement kiyimni ag‘darmoq; fam. retourner qqn. biror kishini fikrini o‘zgartirishga majbur qilmoq; il a su retourner la situation en sa faveur u sharoitni o‘z foydasiga ag‘dara oldi
    2. aylantirmoq, o‘zgartirmoq; on peut retourner le proverbe maqolni aylantirib aytish mumkin
    3. qarshi qaratmoq; on peut retourner l'argument contre vous dalillarni sizning o‘zingizga qarshi qaratishlari mumkin
    4. qaytarmoq, qaytarib yubormoq; retourner une marchandise tovarni qaytarib yubormoq
    5. loc. tourner et retourner une idée dans sa tête bir fikrni miyasida qaytaqayta takrorlamoq
    6. qattiq ta'sir qilmoq, hayajonlantirmoq; cette nouvelle m'a retourné bu yangilik meni hali ham hayajonlantirmoqda; j'en suis encore toute retournée! men bundan hali ham hayajondaman!
    II vi.
    1. qaytib ketmoq, qaytmoq; retourner chez soi uyiga qaytmoq; retourner à son poste, à sa place o‘z vazifasiga, o‘z o‘rniga qaytmoq; demain, je retourne travailler ertaga, men ishga qaytaman
    2. qaytib bormoq; je retournerai à Venise cette année bu yil men Venetsiyaga qaytib boraman
    3. avvalgi holatiga qaytmoq; retourner à la vie sauvage yovvoyi hayotga qaytmoq; retourner à son ancien métier o‘zining eski hunariga qaytmoq
    4. impers. savoir de quoi il retourne gapni qayoqqa burayotganligini bilmoq
    III se retourner vpr.
    1. s'en retourner qaytib kelmoq; s'en retourner chez soi uyiga qaytib kelmoq; s'en retourner comme on est venu qanday kelgan bo‘lsa, shunday qaytib ketmoq
    2. ag‘anamoq. il se retournait dans son lit u uxlay olmay to‘shagida ag‘anar edi; la barque s'est retournée qayiq ag‘anab ketdi; laissez-moi le temps de me retourner menga sharoitga moslashgani vaqt bering
    3. o‘girilmoq, burilib qaramoq; on se retournait sur son passage u o‘ tganda burilib qarashardi; il est parti sans se retourner u orqasiga o‘girilmay ketdi; se retourner vers qqn. pour lui parler biror kishiga gapirish uchun o‘girilmoq
    4. se retourner contre qarshi kurashmoq; qarshi, teskari bo‘lib qolmoq; son associé s'est retourné contre lui uning sherigi unga qarshi bo‘lib qoldi; ses procédés se retourneront contre elle bu uslublar uning o‘ziga qarshi qaratiladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > retourner

  • 14 roche

    nf.
    1. litt. qoya; des éboulis de roches tog‘ jinsining parchasi
    2. xarsang tosh (qurilishda ishlatiladigan); un morceau un quartier de roche xarsang tosh bo‘lagi, palaxsasi; loc. eau de roche zilol chashma suvi; c'est clair comme de l'eau de roche bu quyoshday ravshan
    3. tog‘ jinsi; étude des roches tog‘ jinslarini o‘rganish; les roches de l'écorce terrestre yer qobig‘ining jinslari; roches sédimentaires, volcaniques cho‘kindi, vulqon jinslari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > roche

  • 15 saboter

    vt.
    1. naridan-beri, qo‘l uchida qilmoq; l'orchestre a saboté ce morceau orkestr bu parchani naridan-beri chaldi; un travail saboté qo‘l uchida qilingan ish
    2. ishdan chiqarmoq, barbod qilmoq, yo‘qqa chiqarmoq, ataylab buzib qo‘ymoq, zarar yetkazmoq; saboter un projet, une négociation biror reja, muzokarani barbod qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > saboter

См. также в других словарях:

  • morceau — [ mɔrso ] n. m. • 1480; morsel 1155; de l a. fr. mors « morceau, morsure » 1 ♦ Partie, quantité qui a été séparée d un aliment, d un mets solide (soit pour être mangée en une bouchée, soit pour constituer une portion, une part). ⇒ bouchée, bout,… …   Encyclopédie Universelle

  • morceau — Morceau. s. m. Bouchée, partie d une chose bonne à manger, & separée de son tout. Gros morceau. petit morceau. bon morceau. morceau delicat, friand. morceau de pain. morceau de viande. manger, mascher, avaler un morceau. couper un morceau. couper …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Morceau — Nom surtout porté dans la Vienne. Le mot morceau est un dérivé du verbe mordre, écrit le plus souvent morsel au moyen âge : il signifiait morsure, bouchée, puis a pris peu à peu son sens actuel. Difficile de savoir quel est son sens dans le nom… …   Noms de famille

  • Morceau — Mor ceau , n. [F.] A bit; a morsel. [1913 Webster] …   The Collaborative International Dictionary of English

  • morceau — [mō̂r sō′] n. pl. morceaux [mō̂rsō′] [Fr: see MORSEL] 1. a morsel; bit; fragment 2. a short composition, passage, or excerpt, as of poetry or music …   English World dictionary

  • morceau — (mor sô) s. m. 1°   Portion séparée d une chose solide, bonne à manger (ce sens est le premier, puisque, étymologiquement, un morceau est une chose mordue, une bouchée). Morceau délicat, friand. Couper un morceau. •   On vous met le premier à… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • morceau — nm. (petit) ; partie ; bouchée ; (petit) bout (de cellier, de terre, de jardin, de tissu, ...) : BOKON nm. (Aillon Vieux 273, Albanais 001, Annecy 003, Attignat Oncin 253, Albertville 021, Arvillard 228, Balme Sillingy 020, Bogève 217, Chambéry… …   Dictionnaire Français-Savoyard

  • MORCEAU — s. m. Partie séparée d un corps solide et continu. Un morceau d étoffe, de bois, de pain, de viande, etc. Couper un aloyau par morceaux. Mettre en morceaux. Cet habit n est fait que de pièces et de morceaux .  Il se dit, absolument, d Une portion …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • MORCEAU — n. m. Partie séparée d’un corps solide et continu. Un morceau d’étoffe, de bois, de pain, de viande, etc. Mettre en morceaux. Il se dit spécialement d’une Portion séparée d’une chose solide qui peut être mangée. Gros, petit, bon morceau. Morceau… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • morceau — Un Morceau de quelque chose que ce soit, Frustum. Morceau de pain ou autre chose, Bolus. Petit morceau, Buccella. Le petit morceau qu on a coupé de quelque chose, Recisamentum. Un petit morceau de chair, Caruncula. Petit morceau et piece quarrée… …   Thresor de la langue françoyse

  • morceau — n.m. Un beau morceau, une belle fille. / Manger ou cracher le morceau, avouer, dénoncer, se mettre à table. / Casser le morceau à quelqu un, lui dire ses vérités. / Casser un morceau, faire un repas frugal. / Emporter le morceau, enlever une… …   Dictionnaire du Français argotique et populaire

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»