-
1 misère
nm.1. litt. baxtsizlik, bechoralik, g‘ariblik, faqirlik, nochorlik; la misère des temps g‘ariblik davrlari; quelle misère! qanday baxtsizlik! intj. misère! qurib ketsin!2. ofat, falokat, musibat, alam, qayg‘u, g‘am, tashvish, baxtsizlik; compassion aux misères d'autrui birovlarning g‘amtashvishlariga hamdardlik; petites misères arzimas tashvishlar; faire des misères à qqn. birovning joniga, jig‘iga tegmoq3. kambag‘allik, yo‘qchilik, faqirlik, qashshoqlik, muhtojlik, bechoralik, nochorlik; être, tomber dans la misère faqir bo‘lmoq, faqirlikka tushmoq; misère noire o‘ ta qashshoqlik; loc. crier, pleurer misère nochorlikdan fig‘oni falakka chiqmoq; salaire de misère faqirona maosh4. arzimagan, arzimas, ahamiyatsiz narsa; ils se sont fâchés pour une misère ular arzimagan narsa uchun achchiqlashib qolishdi. -
2 abîme
nm. jar, choh, qa'r, dengiz qa'ri; jahannam; être sur le bord de l'abîme fig. falokat, jahannam yoqasida bo‘lmoq; abîme de misère qashshoqlikning eng oxirgi darajasi, o‘ ta qashshoqlik. -
3 crier
I vi.1. baqirmoq, qichqirmoq, qiyqirmoq, hayqirmoq, dodlamoq, dod solmoq; crier plus fort que l'anguille, crier à tue-tête ayuhannos solmoq, dodlamoq, dod-voy qilmoq, ovozining boricha qichqirmoq2. chaqirmoq; crier à l'aide, crier au secours yordamga, ko‘makka chaqirmoq, da'vat etmoq; crier à l'injustice adolatsizlikdan, nohaqlikdan nolimoq, zorlanmoq, hasrat qilmoq3. jar solmoq, duv-duv gap tarqatmoq, shovqin ko‘tarmoq, og‘iz ko‘pirtirmoq, ovoza qilmoq, hammaga bildirmoq, oshkor qilmoq; crier sur les toits har chorrahada jar solmoq, hamma qo‘ng‘iroqlarda bong urmoq4. (contre qqn. après qqn) baqirmoq, o‘shqirmoq, jerkimoq, o‘dag‘aylamoq, so‘kmoq, urushmoq, koyimoq, ayblamoq, qoralamoq5. g‘ijirlamoq, g‘ichirlamoq, g‘archillamoq; la porte crie eshik g‘ichirladiII vt. baqirib chaqirmoq, baqirib aytmoq; crier son indignation achchiqlanmoq, g‘azablanmoq, jahlini chiqarmoq; crier misère gadoylik, tilanchilik qilmoq, sadaqa so‘ramoq, och-yalong‘och bo‘lmoq, faqirona kun kechirmoq, yo‘qsillikdan nolimoq; crier vengeance o‘ch, qasos olishga chaqirmoq; sans crier gare ogohlantirmasdan. -
4 dans
prép. -da, ichida, -ga; courir dans la rue ko‘chada yugirib yurmoq; se trouver dans la cour hovlida turmoq; tomber dans la mer dengizga qulab tushmoq; tomber dans la misère yo‘qsil holatga tushmoq; cela lui arrive dans son enfance bu uning bolaligida yuz bergandi; cela coûte dans les deux cents euros bu ikki yuz evroga yaqin turadi. -
5 pleurer
I vi.1. yig‘lamoq, ko‘z yoshi qilmoq; avoir envie de pleurer yig‘lagisi kelmoq; pleurer à chaudes larmes, comme un veau ko‘z yoshlari shashqator bo‘lmoq; loc. c'est Jean qui pleure et Jean qui rit uning qachon yig‘lashini, qachon kulishini bilmaysan; à pleurer, à faire pleurer yig‘laguday, odamni yig‘ isini keltirguday; c'est triste à pleurer odam juda xafa bo‘lib ketasan3. ko‘zlari yoshlanmoq; le vent me fait pleurer shamolda ko‘zlarim yoshlanyapti4. o‘ksigan bo‘lmoq, yig‘layotgan bo‘lmoq, o‘ksinmoq, yig‘lamoq; pleurer sur son sort o‘z taqdiridan o‘ksinmoq5. o‘tinib, yolvorib, yig‘lamsirab so‘ramoqII vt.1. achinmoq, o‘kinmoq, ichi achishmoq; pleurer sa jeunesse enfuie o‘tib ketgan yoshligiga achinmoq; pleurer un enfant (mort) (o‘lgan) bolaga aza tutib yig‘lamoq, ko‘z yoshi to‘kmoq; fam. pleurer misère qashshoqlikdan o‘kinmoq2. fam. pleurer le pain qu'on mange yegan noniga ichi achishmoq, xasis bo‘lmoq3. to‘kmoq, oqizmoq (ko‘z yoshi); pleurer des larmes de joie quvonch yoshlarini to‘kmoq. -
6 pompe
nf.1. litt. dabdaba, tantana, hashamat; sous Louis XIV, la pompe de Versailles contrastait avec la misère du peuple Lui XIV davrida Versal dabdabasi bilan xalqning qashshoqligi yaqqol ko‘zga tashlanib turar edi; loc. en grande pompe katta dabdaba, hasham, tantanovorlik bilan2. pompes funèbres dafn (qilish) byurosi3. loc. renoncer à Satan et à ses oeuvres shaytonga hay bermoq.nf.1. nasos; pompe aspirante; foulante so‘rib oladigan nasos; dam beradigan, haydaydigan nasos; amorcer une pompe nasosni ishga tushirmoq; pompe à incendie yong‘in nasosi; bateau-pompe o‘t o‘chiruvchi kema; la pompe à essence d'un moteur motorning benzonasosi2. pompe (à essence) yonilg‘i quyish shoxobchasi3. damlaydigan nasos; pompe de bicyclette velosiped nasosi4. fam. avoir le, un coup de pompe to‘satdan, birdaniga bo‘shashib ketmoq5. fam. à toute pompe o‘qday, yelday uchib; bor tezlikda; je me tire à toute pompe men o‘qday uchib chiqib ketdim6. poyabzal7. fam. soldat de deuxième pompe oddiy askar. -
7 sauver
I vt.1. qutqarmoq, qutqarib qolmoq, saqlab qolmoq; il a pu sauver l'enfant qui se noyait u cho‘kayotgan bolani qutqarishga muyassar bo‘ldi; il est sauvé u qutildi; sauver qqn. de biror kishini biror narsadan qutqarmoq, saqlab qolmoq; sauver qqn. de la misère biror kishini qashshoqlikdan saqlab qolmoq2. saqlab qolmoq; il m'a sauvé la vie u mening hayotimni saqlab qoldi; fam. il a réussi à sauver sa peau u jonini saqlab qolishga erishdi; sauver les meubles eng muhimini, eng asosiysini saqlab qolmoq; les acteurs ont du mal à sauver la pièce aktyorlar pyesani saqlab qolisholmadi; sauver une entreprise de la faillite biror korxonani sinishdan saqlab qolmoqII se sauver vpr.1. qochib qolmoq; il se sauva à toutes jambes u oyog‘ini qo‘liga olib qochib qoldi2. fam. tezda jo‘nab qolmoq; sauve-toi vite, tu vas être en retard tezroq jo‘na, kech qolasan3. qaynab toshib ketmoq (sut); zut, le lait s'est sauvé! qara, sut toshib ketdi! -
8 vallée
nf. vodiy; soylik; La vallée de Josaphat, du Cédron Yoshafat vodiysi (Injilga ko‘ra oxirzamonda o‘liklar qayta tiriladigan joy); vallée de larmes, de misère bu dunyo, o‘tkinchi dunyo2. havza; la vallée du Nil Nil havzasi.
См. также в других словарях:
misère — [ mizɛr ] n. f. • miserie XIIe; lat. miseria, de miser « malheureux » 1 ♦ Vieilli ou littér. Sort digne de pitié; malheur extrême. ⇒ adversité, détresse, infortune, malheur. La misère des temps. Malade sur son lit de misère. Collier de misère.… … Encyclopédie Universelle
misere — MISERE. s. f. Estat malheureux, condition malheureuse. Grande misere. estrange misere. il est au comble de la misere. il est dans la derniere misere, dans une extreme misere. Il signifie aussi, Extreme indigence, manquement des choses necessaires … Dictionnaire de l'Académie française
Misère — Misere or misère (French for destitution ; equivalent terms in other languages include bettel, contrabola, devole, null, pobre) is a bid in various card games, and the player who bids misere undertakes to win no tricks or as few as possible,… … Wikipedia
Misere — Misère Pour les articles homonymes, voir misère (homonymie). Le terme misère a plusieurs significations qui se rejoignent pour traduire une situation de détresse : grand dénuement, malheur, souffrance, ennui, tristesse mais aussi petitesse… … Wikipédia en Français
misere — Misere, Miseria. Toute misere, AErumna. La plus grande misere du monde, c est la fascherie de l esprit, Si quid est homini miseriarum, quo miserescat miser, ex animo est. C est grande misere et malheurté, Miserrima miseria. C est grande misere d… … Thresor de la langue françoyse
Misere — Sf bedauernswerte Lage erw. fremd. Erkennbar fremd (18. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus frz. misère, dieses aus l. miseria, einer Ableitung von l. miser elend, erbärmlich . Ebenso nndl. misère, ne. misery, nfrz. misère, nschw. misär, nnorw.… … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
Misère ! — ● Misère ! marque de désespoir : Misère de moi ! … Encyclopédie Universelle
Misere — »traurige, unglückliche Lage, Trostlosigkeit«: Das Substantiv wurde im 18. Jh. aus gleichbed. frz. misère entlehnt, das auf lat. miseria »Elend, Not, Unglück« zurückgeht. Dies ist eine Bildung zu lat. miser »elend, kläglich, bejammernswert«. Vgl … Das Herkunftswörterbuch
Misère — (spr. Misähr), der Name verschiedener Spiele im Boston, s.d … Pierer's Universal-Lexikon
Misère — (franz., spr. sǟr ), Jammer, Elend, Not; in manchen Kartenspielen ein Spiel, bei dem man stich frei bleiben will … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Misere — Misēre (frz.), Elend, Not; Jammer … Kleines Konversations-Lexikon