-
1 mise
nf.1. (en) qo‘yish, joylash; mise en place joyiga qo‘yish; mise en bouteilles shishalarga quyish; fam. mise en boîte birovdan kulish, masxara, mazax, mayna qilish; mise en scène sahnaga qo‘yish, sahnalashtirish2. biron holatga solmoq, tushirmoq; la mise sur pied d'un programme rejani ro‘yobga chiqarish; mise à pied ishdan bo‘shatish3. mise en plis soch tarash, soch turmaklash; mise au net oqqa ko‘chirish; mise en état, en ordre holatga, tartibga solish; mise à prix narx qo‘yish, narxini belgilash4. dov, ganak, tikilgan pul (qimorda), mablag‘, kapital sarflash (biron ishga); déposer une mise dov tikmoq; doubler la mise dovni ikki baravar oshirmoq; mise de fonds kapital, mablag‘ sarflash5. de mise odob, tartib; ces manières ne sont plus de mise bu qiliqlar endi tartibdan emas6. kiyim, ust-bosh (ustidagi); soigner sa mise ust-boshini tartibli tutmoq (tartibli kiyinmoq). -
2 mis
-misemettre fe'lining o‘tgan zamon sifatdoshi. -
3 point
nm.1. makon, joy, o‘rin, nuqta; aller d'un point à un autre bir joydan ikkinchi joyga, bir nuqtadan ikkinchi nuqtaga bormoq; point de chute tushish nuqtasi; point de mire mo‘ljal, nishon; mo‘ljalga olish nuqtasi; point de repère orientir; point de départ boshlanish, jo‘nash nuqtasi; point de non-retour qaytmaslik nuqtasi; les quatre points cardinaux dunyo mamlakatlari; point d'attache d'un bateau kema qayd qilingan port; c'est son point d'attache bu uning muqim yashaydigan joyi; point d'eau suv manbai (buloq, quduq); point culminant eng yuqori, kulminatsion nuqta; point de vue ko‘rinish, manzara; point chaud qizg‘in jang ketayotgan, yoki muhim voqealar bo‘layotgan joy; c'est son point faible bu uning bo‘sh joyi; point de côté biqindagi sanchiq2. géom. nuqta, punkt; les points A, B, C A, B, C nuqtalari3. kemaning turgan joyi, joylashgan nuqtasi; faire, relever le point avec le sextant kemaning joylashgan nuqtasini sekstant bilan aniqlamoq; loc. faire le point o‘z holatiga, sharoitga baho bermoq, hisobkitob qilmoq4. point mort turgan joyida, bir nuqtada; bir tarzda, o‘zgarmasdan5. mettre au point tuzatmoq, sozlamoq; machine bien, mal mise au point yaxshi, yomon sozlangan stanok; mise au point fotoapparatning rezkostini aniq to‘g‘rilash, moslash; yakun, xulosa yasash; umumiy miqdorini hisoblab chiqish; ce projet demande une mise au point bu reja aniqlik kiritishni talab qiladi; être au point meyorida sozlangan, tuzatilgan bo‘lmoq; cette machine n'est pas au point bu stanok meyorida sozlangan emas6. davomiylik; à point, à point nommé ayni paytida, juda vaqtida, zarur paytida; sur le point de tayyor turgan paytida, deb turgan paytida; être sur le point de partir jo‘nashga tayyor turgan bo‘lmoq; le point du jour tong yorisha boshlagan paytda7. belgi, hisob belgisi8. nuqta, xol, dog‘; un point lumineux à horizon gorizontdagi yorug‘ nuqta9. sport. ochko; compter les points ochkolarni hisoblamoq; marquer des points contre, sur qqn. ustun kelmoq; victoire aux points bokschining ochkolar hisobida g‘alabasi10. baho (o‘quvchiga beriladigan); douze points sur vingt yigirmadan o‘n ikki baho; bon point maqtov yorlig‘i; c'est un bon point en sa faveur bu uning foydasiga11. nuqta; les points et les virgules vergul va nuqtalar; points de suspension uch nuqta (…); le(s) deux-point(s) ikki nuqta (:); point-virgule nuqta vergul (;); point d'exclamation undov belgisi (!); point d'interrogation so‘roq belgisi (?)12. harflarning ustidagi nuqta; loc. mettre les points sur les i hech bir noaniq joyini qoldirmay to‘la izohlamoq, gapni oxiriga yetkazmoq.nm.1. à point, au point holda, holatda, ahvolda; au point où nous en sommes bizning ahvolda; loc.adv. à point yetarli darajada, maqbul holatda; loc.adj.inv. mal en point ahvoli yomon, yomon holatda, bir ahvolda, ahvoli og‘ ir, kasal; elle est très mal en point uning ahvoli juda og‘ir; vx. être en bon point to‘la, to‘ladan kelgan bo‘lmoq2. le plus haut point eng yuqorisi, cho‘qqisi, uchi; au plus haut point eng yuqori, astoydil, juda ham, o‘ta darajada; à ce point bu darajada, bunchalik; à quel point qanchalar, qay darajada; à tel point shunchalar, ko‘p; à un certain point, jusqu'à un certain point ma'lum darajada, ma'lum darajagacha; au point de bu darajada; à ce point, au point, à tel point que shunchalar darajadaki3. point d'ébullition de l'eau suvning qaynash nuqtasi, darajasi.nm.1. bo‘lim, qism, band, joy; les différents points d'une loi qonunning turli bandlari2. masala; un point litigieux tortishuvli masala; sur ce point je ne suis pas d'accord bu masalada men rozi emasman; en tout point butunlay; de point en point aynan, so‘zma-so‘z; exécuter des ordres de point en point buyruqni so‘zma-so‘z bajarmoq.nm.1. chokning, qaviqning bir yo‘li (bitta baxiyasi); bâtir à grands points katta chok bilan tikmoq2. chokni, baxiyani tikish uslubi.adv.vx.litt. ou plais. ne… point, ne… pas… hech ham, sira ham, aslo, mutlaqo; je n'irai point men hech ham bormayman; point du tout sira, zinhor. -
4 mettre
I vt.1. qo‘ymoq, joylamoq, tashlamoq; mettez cela ici, là, autre part buni bu yerga, u yerga, boshqa joyga qo‘ying; mettre sur ustiga qo‘ymoq; mettre dans ichiga qo‘ymoq, kiritmoq; mettre du vin en bouteilles vinoni shishalarga quymoq; mettre en terre yerga o‘ tqazmoq, ko‘mmoq; mettre à un endroit joylamoq; mettre près, auprès de yaqinlashtirmoq; mettre ses mains derrière le dos qo‘lini orqasiga qilmoq2. joylamoq; mettre un enfant sur sa chaise bolani kursiga o‘ tqazmoq; mettre qqn. sur la route biron kishiga yo‘l ko‘rsatmoq; fig. mettre qqn. sur la voie biron kishini yo‘lga solmoq3. joylamoq, qo‘yib qo‘ymoq; il a mis son fils en pension u bolasini pansionga joyladi; mettre en place joyiga, olib qo‘ymoq; mettre qqn. à la porte biron kishini haydab chiqarmoq; loc. mettre au monde, au jour dunyoga keltirmoq4. kiyib yurmoq, taqib yurmoq; mettre des gants qo‘lqop kiyib yurmoq5. qo‘shmoq, solmoq, taqmoq; mettre un ingrédient dans un plat ovqatga massaliq solmoq; elle s'est mis une barrette dans les cheveux u sochiga to‘g‘nog‘ich taqdi6. joylamoq, joylashtirmoq, o‘rnatmoq; mettre le couvert, la table dasturxon yozmoq, stol tuzamoq; il a fait mettre l'électricité dans la grange u omborxonaga elektr tushirtirdi7. (à) sarflamoq, qo‘shmoq; mettre du soin à se cacher, de l'énergie à faire qqch. yashirinish tashvishini qilmoq, biron ishni qilish uchun kuch-quvvat sarflamoq; loc. il y a mis du sien u yonidan to‘ladi8. (dans, en, à) solmoq, qo‘ymoq (ichiga); mettre de grands espoirs en qqn. biron kishiga katta umid bog‘lamoq9. (à) belgilamoq, aniqlamoq (baho, narx haqida), sarflamoq; mettre plusieurs jours à faire qqch. biror narsa qilish uchun bir necha kun sarflamoq; y mettre le prix narxini belgilamoq, to‘lamoq10. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; il a mis le désordre, le trouble partout u hamma joyda tartibsizlik, notinchlik tug‘dirdi11. yozmoq, yozib qoldirmoq; mettre son nom sur un album albomda o‘z nomini yozib qoldirmoq; fam. mettons que o‘ylaymizki, niyat qilamizki, mo‘ljallaymizki, taxmin qilamizki12. loc.fam. mettre les bouts, les voiles juftakni rostlamoq, urmoq; on les met juftakni uramiz13. yangi bir holatga qo‘ymoq; mettre qqn. debout birovni tikka qilib qo‘ymoq; mettre bas, à bas qulatmoq; mettre bas tug‘moq (hayvonga nisbatan); la chienne a mis bas it tug‘di14. ma'lum bir holatga keltirmoq; voulez-vous mettre le loquet, le verrou? ilmoqni tushirib, zulfinni surib solib qo‘ya olasizmi?15. yangi bir holatga qo‘ymoq, o‘tkazmoq; mettre du blé en gerbe bug‘doyni bog‘lamoq; mettre un texte en français matnni fransuz tiliga tarjima qilmoq; mettre à holatga qo‘ymoq, solmoq; mettre un bassin à sec hovuzning suvini quritmoq16. mettre qqch. ou qqn. dans, en, à qo‘ymoq, keltirmoq (biror holatga); mettre en état tayyor holatga keltirmoq; mettre en contact uchrashtirmoq; mettre en présence muhayyo qilmoq; mettre en lumière, en cause oshkor qilmoq, xavf ostiga qo‘ymoq; mettre au point un appareil de photo fotoapparatni tayyor holatga keltirmoq; mettre qqn. à mort birovni qatl qilmoq; mettre en mouvement harakatga keltirmoq; mettre en vente savdoga qo‘ymoq; mettre en oeuvre harakatga keltirmoq, ishga solmoq, amalga oshirmoq17. biror narsani ishga solmoq, harakatga keltirmoq; il met la radio à partir de six heures du matin u radioni ertalabgi soat oltidan boshlab qo‘yadiII se mettre vpr.1. joylashmoq, joy olmoq, joy egallamoq, o‘tirmoq, yotmoq; mets-toi dans ce fauteuil, sur ce canapé bu kresloga, bu divanga o‘tir; se mettre à la fenêtre deraza yoniga turmoq; elle s'est mise au lit u o‘rniga yotdi; se mettre à l'abri o‘zini panaga olmoq; loc. ne plus savoir où se mettre o‘zini qayerga qo‘yarini bilmay qolmoq2. joylashgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; je ne sais pas où se mettent les assiettes men tarelkalarni qayerga qo‘yilishini bilmayapman3. bo‘lmoq; elle s'est mise en colère u achchiqlandi; uning jahli chiqdi; elles se sont mises d'accord ular kelishib olishdi4. ma'lum holatni egallamoq; se mettre à genoux tiz cho‘kmoq; se mettre en civil grajdancha, oddiy hayotga o‘ tmoq5. se mettre à qilishni boshlamoq, kirishmoq; se mettre au travail ishga kirishmoq; se mettre aux mathématiques matematikani o‘rganishga kirishmoq; se mettre à faire qqch. biror narsa qilishni boshlamoq6. loc. n'avoir rien à se mettre kiygiday narsasi bo‘lmaslik7. fam. do‘pposlashmoq; qu'est-ce qu'ils se mettent! nega ular do‘pposlashishyapti! -
5 contrainte
nf.1. majbur qilish, zo‘rlash; contrainte par corps dr. qarzdorlar qamog‘iga qamash; mesures de contrainte majburiy choralar; régime de contrainte zo‘rlash, majbur qilish tartibi; par contrainte majburiy tartibda, zo‘rlab; une mise en place de contrainte ko‘nish, majbur bo‘lish, ko‘ndirish2. siqilish, uyalish, siqiqlik, tortinchoqlik; sans contrainte erkin, bemalol, tortinmasdan, ixtiyoriy3. techn. taranglashish, kuchlanish, kuch. -
6 demeure
nf.1. turar joy, uy-joy, makon, iste'qomatgoh2. manzilgoh, qarorgoh, o‘rnashgan, turgan joy, manzil, makon3. yashash, turish, istiqomat qilish muddati; faire longue demeure uzoq yashab qolmoq, uzoq turib qolmoq; loc.adv. à demeure mustahkam, mahkamlab, mustahkam qilib, puxta ravishda, pishiqlab, mahkam, qattiq, chambarchas; muqim, hech qayoqqa jilmay, bir yerda muqim turib, hech qayoqqa ketmay, nari jilmay, siljimasdan; doimo, hamma vaqt, har doim, hamisha, nuqul; s'installer à demeure mustahkam o‘rnashib olmoq, qattiq joylashib olmoq, o‘rnashmoq, joylashmoq4. dr. kechiktirish, muddatini o‘ tkazib yuborish; demeure du créancier qarz beruvchini to‘lovini olishdan voz kechish; mise en demeure talabnoma ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq, talab qilmoq; il n'y a pas péril en la demeure vaqt sukut saqlab turibdi, vaqt chidab turibdi. -
7 doctrinal
-aleadj. nazariy, ilmuy; mise au point doctrinale et tactique masalaning nazariy va amaliy ishi. -
8 faillite
nf.1. nochorlik, kambag‘allik, sinish, xonavayron bo‘lish; une mise en faillite sinishini, vayron bo‘ lishini tan olish; faire faillite vayron bo‘lmoq, sinmoq; être en faillite qarzdor bo‘ lmoq.2. omadsizlik. -
9 mémoire
nf.1. xotira, yod, es, hush, zehn; événement encore présent à la mémoire hali xotiradan ketmagan, xuddi kechagidek; réciter, jouer de mémoire yoddan aytmoq, chalmoq; garder la mémoire d'un événement biron hodisani yodda tutmoq2. inform. xotira; mise en mémoire xotiraga joylash, olish3. xotira, nom; réhabiliter la mémoire d'un savant biron olimning xotirasini, nomini tiklamoq; à la mémoire de xotirasi uchun, xotirasiga bag‘ ishlab.nm.1. hisob; hisobot2. dissertatsiya, ilmiy tadqiqot; mémoire de maîtrise diplom ishi3. pl. esdaliklar, xotiranomalar, yodnomalar; écrire ses mémoires esdaliklar yozmoq. -
10 modeste
adj.1. sodda, oddiy, kamtar, sipo, odmi; mise, tenue modeste kamtarona ust-bosh, kiyim; il est d'une origine très modeste u azaldan juda kamtar2. oz, arzimas, o‘rta-miyona; salaire très modeste juda arzimas oylik3. kamtar, sodda, oddiy, sipo; un homme simple et modeste sodda va kamtar odam; vous êtes trop modeste siz o‘ta kamtarsiz; air, mine modeste sipo ko‘rinish, yuz. -
11 molette
nf.1. g‘ildirakcha (shpor, durbin kabi larda)2. rezets, keskich3. shkiv; molette de mise au point aniqlikni moslovchi shkiv (durbinda). -
12 page
nf. bet, sahifa; mise en pages sahifalash; loc. être à la page xabardor bo‘lmoq, bilmoq; oxirgi modadan boxabar bo‘ lmoq.nm. paj (O‘rta asrlarda zodagonlar yoki podsho huzurida xizmat qiluvchi o‘g‘il bola, o‘smir). -
13 périmètre
nm.1. perimetr (yassi ko‘p burchakning hamma tomonlari o‘lchamining yig‘indisi); le périmètre du cercle doiraning perimetri2. shu perimetrning ichki qismi; mise en culture des périmètres irrigués sug‘oriladigan perimetrning ichiga ekin ekish. -
14 place
nf.1. maydon; une place rectangulaire to‘rtburchak maydon; loc. sur la place publique jamoat joyida; place forte ou ellipt. place qal'a, qo‘rg‘on; le commandant d'armes d'une place garnizon boshlig‘i; loc.litt. être maître de la place o‘ziga xon, o‘ziga bek bo‘lmoq2. ishbilarmonlar davrasi (shahardagi bankchilar, savdogarlar, ulgurji savdo qiluvchilar); sur la place de Paris Parij ishbilarmonlari davrasi3. joy, o‘rin; à la même place o‘sha joyda; de place en place, par places ayrim joylarda, u yer, bu yerda; en place joyida; ne pas tenir en place joyida tinch turmaslik; en place turgan joyda, o‘sha joyda, o‘rnida; rester sur place joyidan qo‘zg‘almaslik, o‘rnida turib qolmoq; du sur place joyida qo‘zg‘almay turish; cycliste qui fait du sur place joyida qo‘zg‘almay turgan velosipedchi; faire une enquête sur place joyida so‘rov, anketa o‘ tkazmoq; manger sur place turgan joyida ovqatlanmoq; faites-moi une petite place près de vous yoningizdan ozgina joy bering; aller s'asseoir à sa place, à la place d'un absent joyiga borib o‘tirmoq, kelmaganning o‘rniga borib o‘ tirmoq; à vos places! hamma joy-joyiga; en place! joyiga, joyida! loc. prendre place o‘ tirmoq, joy olmoq; faire place à qqn. birovni o‘ tkazib yubormoq, yo‘l bermoq; place! po‘sht!, o‘tkazib yuboring!, yo‘ l bering!4. sport. joy, o‘rin; à quelle place joue-t-il? u qaysi joyda o‘ynaydi? chap qanot hujumchisi5. odam o‘ tirishiga mo‘ljallangan joy, o‘rin, o‘rindiq; louer, retenir, réserver sa place dans un train poyezddan joy olib qo‘ymoq, o‘rinni tutib turmoq, oldindan o‘ziga o‘rin buyurib qo‘ymoq; payer demi-place, place entière o‘rinning yarim, to‘la bahosini to‘lamoq; loc. les places sont chères raqobat kuchli, o‘rinlar talash; la place du mort haydovchining yonidagi o‘rindiq; tente à deux places ikki o‘rinli, ikki kishili chodir; places assises et debout o‘ tirib, tik turib ketadigan joylar; chercher une place pour se garer avtomobilini qo‘yish uchun joy qidirmoq6. bo‘sh yoki biror narsa egallab turgan joy; gain de place joydan yutish; un meuble encombrant qui tient trop de place ortiqcha joy egallab turgan beso‘naqay mebel7. joyi, o‘rni; changer la place des meubles mebellarning o‘rnini o‘zgartirish; la place des mots dans la phrase gapda so‘zlarning o‘rni; en place joy-joyiga, o‘z joyiga; il faut tout remettre en place hamma narsani o‘z joyiga qayta qo‘yish kerak; mise en place joyjoyiga qo‘yish, o‘z joyiga o‘rnatish8. o‘z joyi, o‘z o‘rni; avoir sa place au soleil bu dunyoda hamma qatori o‘rni bo‘lmoq; ellipt. place aux jeunes! o‘rin yoshlarga! il ne donnerait pas sa place pour un empire, pour tout l'or du monde u o‘z o‘rnini podsholikka ham, butun dunyoning oltiniga ham bermagan bo‘lardi; se mettre à la place de qqn. o‘zini birovning o‘rniga qo‘yib ko‘rmoq; à votre place, je refuserais sizning o‘rningizda, men rad qilgan bo‘ lardim9. o‘rin, joy, daraja; être reçu dans les premières places birinchi o‘rinlarda qabul qilinmoq; loc. en bonne place yaxshi o‘rinda10. xizmat, ish, vazifa, lavozim, mansab, amal; o‘rin, joy; une place de vendeuse sotuvchining o‘rni; perdre sa place ish joyini yo‘qotmoq; être en place o‘z o‘rnini topmoq, o‘z o‘rniga mos tushmoq; les gens en place mansabdorlar, amaldorlar11. o‘rin, joy; prendre la place de qqn. biror kishining o‘rnini egallamoq; laisser la place à qqn. o‘rnini birovga qoldirmoq; faire place à qqn.qqch. biror kishiga, biror narsaga o‘z o‘rnini bo‘shatib bermoq; loc. à la place de o‘rniga; employer un mot à la place d'un autre bir so‘zni boshqasi o‘rnida ishlatmoq; être à sa place o‘z o‘rniga mos tushmoq; loc. remettre qqn. à sa place biror kishini o‘z o‘rniga o‘tkazib qo‘ymoq, tartibga chaqirmoq. -
15 pli
nm.1. burma; jupe à plis burmali yubka2. tax, qat, burma; les plis des drapeaux bayroqlarning taxlari; un pli de terrain yerning burmasi3. buklangan joy, tax, chiziq; faire le pli d'un pantalon shimni dazmollamoq; faux pli, pli keraksiz, noo‘rin tax; loc.fam. cela ne fait (fera) pas un pli buni izi ham qolmaydi4. mise en plis sochni ukladka qilish, sochni jingalak qilish5. loc. prendre un (le) pli odatlanib qolmoq, odat orttirmoq6. ajin, tirish7. paket, konvert; envoyer un message sous pli cacheté berkitilgan paketda axborot jo‘natmoq8. bir yurishda olingan qarta(lar), yutuq qarta(lar). -
16 prix
nm.inv.1. baho, narx, haq; le prix de molning bahosi; à quel prix est ce manteau? bu paltoning narxi qancha? payer le prix de qqch. biror narsaning haqini to‘lamoq; prix fixe, unique tayin narx; vendre à bas, à vil prix arzon, arzimagan narxga sotmoq; casser les prix arzonlashtirmoq; à prix cassés arzonlashgan narxda; le dernier prix oxirgi baho; un prix exorbitant o‘ta yuqori, baland baho; ça coûte un prix fou bu aql bovar qilmaydigan qimmat turadi; prix d'ami o‘zaro kelishilgan baho; prix de revient tannarx; hausse des prix narx-navoning oshishi; n'avoir pas de prix, être hors de prix bahosi yo‘q, juda qimmat bo‘lmoq; mettre à prix bozorga solmoq; mise à prix boshlang‘ich baho; mettre à prix la tête de qqn. birovning boshiga mukofot e'lon qilmoq; à prix d'or tilloga teng narxda, otamning bahosida2. narx, tovarga ilib qo‘yiladigan baho ko‘rsatkichi3. vx. le prix du sang qonning xuni4. qiymat, narx, baho; le prix du succès, de la réussite muvaffaqiyatning, yutuqning qiymati; il ne céderont à aucun prix ular hech qanday narsa evaziga bermaydilar; à tout prix har qancha tursa hamnima bo‘lsa ham; au prix de -ning evaziga5. mukofot, sovrin; le prix goncourt Gonkur mukofoti; prix d'excellence rag‘batlantiruvchi mukofot (maktablarda, oltin medal); livre de prix mukofotga berilgan kitob, kitob mukofot6. laureat; c'est un premier prix du conservatoire bu konservatoriyaning birinchi laureati7. mukofot, sovrin; grand prix automobile avtomobil bo‘yicha Gran-Pri sovrini, mukofoti. -
17 recherché
-éeadj. kam uchraydigan, noyob, nodir, favqulodda; édition recherchée nodir nashr; un acteur très recherché juda noyob aktyor.-éeadj. nozik didli, did bilan qilingan; une mise recherchée nozik did bilan qilingan kiyim. -
18 réintégrer
vt.1. qaytmoq, qaytib kelmoq; réintégrer son logis o‘z yashash joyiga qaytib kelmoq; réintégrer le domicile conjugal o‘z turmushiga, o‘z oilasiga qaytmoq2. o‘z o‘rniga, o‘z vazifasiga qayta tiklamoq; réintégrer un fonctionnaire après une mise en congé xizmatchini ishdan bo‘shatilgandan so‘ng qayta o‘z vazifasiga tiklamoq. -
19 retraite
nf. chekinish; battre en retraite orqaga chekinmoq; il a prudement battu en retraite u ehtiyotlik bilan orqaga chekindi; retraite aux flambeaux mash'alali tungi parad.nf.1. chetlashish, o‘zini olish; une période de retraite forcée majburiy chetlashish davri2. nafaqa, istefo, pensiya; prendre sa retraite istefoga chiqmoq; être à la retraite istefoda bo‘lmoq; avoir l'âge de la (mise à) retraite pensiya yoshida bo‘lmoq; toucher une retraite pensiya olmoq3. uzlat. -
20 scène
nf.1. sahna; l'ordre d'entrée en scène des acteurs aktyorlarning sahnaga chiqish tartibi; elle fait ses débuts sur la scène, sur scène u aktyorlikni boshlayapti; mettre en scène sahnalashtirmoq metteur en scène rejissor, sahnalashtiruvchi; mise en scène sahnalashtirish; adapter un texte pour la scène biror matnni sahnaga moslashtirmoq; mettre en scène un film filmni ekranlashtirmoq; la scène politique siyosiy sahna2. teatr, dramatik asar, sahna; les vedettes de la scène et de l'écran teatr va ekran yulduzlari3. ko‘rinish, manzara, dekoratsiya, sahna bezagi; la scène représente une forêt manzara o‘rmonni ko‘rsatadi4. parda, ko‘rinish; acte trois, scène deux uchinchi parda, ikkinchi ko‘rinish; loc. jouer la grande scène katta mashmasha ko‘rsatmoq5. ayrim voqea, epizod, parcha; une scène de film filmdan parcha6. ko‘rinish, manzara, voqea; j'ai été témoin de la scène men manzaraning shohidi bo‘ldim7. urish-janjal, mojaro, mashmasha; une scène de ménage oilaviy mojaro; enfant qui fait des scènes xarxasha qiladigan bola.
См. также в других словарях:
mise — mise … Dictionnaire des rimes
misé — misé … Dictionnaire des rimes
mise — [ miz ] n. f. • XIIIe; de mettre I ♦ 1 ♦ Action de mettre (quelque part). Mise en place. Mise en bouteilles. Fig. et fam. Mise en boîte. Typogr. Mise en forme, en pages. Radio Mise en ondes. ♢ S … Encyclopédie Universelle
Mise — Mise, n. [F. mise a putting, setting, expense, fr. mis, mise, p. p. of mettre to put, lay, fr. LL. mittere to send.] [1913 Webster] 1. (Law) The issue in a writ of right. [1913 Webster] 2. Expense; cost; disbursement. [Obs.] [1913 Webster] 3. A… … The Collaborative International Dictionary of English
Mise — (griechisch Μίση, auch Μισατίς Misatis oder Μισα Misa) war eine Gottheit aus dem Umfeld von Demeter Kybele und der Mysterien von Eleusis, insbesondere von deren Aufnahme durch die Orphiker. Den orphischen Hymnen zufolge war sie mannweiblich… … Deutsch Wikipedia
mise — Mise, f. penac. Est la despense qu on fait par employ et fourniture de deniers Expensum, Les notaires en leurs contracts, synoniment ces mots Cousts, Frais, Mises et Despens. Aussi dit on mettre deniers ou argent pour employer, frayer et… … Thresor de la langue françoyse
misé — misè f. ironique mademoiselle; miss. Misé pesqui pas : mijaurée. voir majorada, ponsirada … Diccionari Personau e Evolutiu
Mise — Mise, allgemeine mystische Gottheit der Orphiker aus dem bakchischen Kreise, doppelgeschlechtig … Pierer's Universal-Lexikon
Mise — (franz., spr. mīs ), Einsatz beim Spiel; der jeweilige Wert von Rentenforderungen; die einmalige Kapitalzahlung des Versicherungsnehmers für den Erwerb einer Rentenforderung; überhaupt die Einlage bei einem Handelsgeschäft … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Mise — (frz., spr. mihs ), Einlage (beim Handelsgeschäft), Einsatz (beim Spiel), Rentenkaufkapital bei der Lebensversicherung; M. en pages (spr. ang pahsch ), im Buchdruck das Formieren des Schriftsatzes in Seiten (das »Umbrechen«); M. en scène (spr.… … Kleines Konversations-Lexikon
mise — /miz/ s.f., fr. [propr. messa2 , part. pass. femm. di mettre mettere ], in ital. invar. (abbigl.) [modo, foggia di vestire e, anche, gli indumenti indossati: una m. elegante ] ▶◀ abbigliamento, abito, look, tenuta, toilette, vestito … Enciclopedia Italiana