Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

mal

  • 21 avec

    I prép.
    1. bilan, bilan birga; aller se promener avec qqn. biror kimsa bilan birga sayr qilishga bormoq; il est sorti avec son parapluie et son chapeau u soyaboni va shlapasi bilan chiqdi
    2. bilan; -dan; faire connaissance avec qqn. biror kimsa bilan tanishmoq; être bien, être mal avec qqn. biror kimsa bilan yaxshi, yomon munosabatda bo‘lmoq; divorcer d'avec sa femme xotinidan ajrashmoq
    3. bilan; -ga qarshi; se battre avec l'ennemi dushman bilan, dushmanga qarshi urushmoq
    4. bilan; -ganda, -da; -gach; il se lève avec le jour u quyosh bilan birga turadi; avec le mois de juillet arrivent les vacances iyul oyi kelgach kanikul boshlanadi
    5. bilan; tarzda; manger avec lenteur asta-sekin yemoq; étudier avec patience sabr-toqat bilan o‘rganmoq; avec plaisir jon deb, bajonidil, mamnuniyat bilan; avec beaucoup d'esprit juda zukkolik bilan; avec plus de prudence ancha ehtiyotkorlik bilan; avec autant de plaisir o‘shanday mamnuniyat bilan
    6. bilan; yordamida, orqali, -da, -dan; couper le pain avec un couteau nonni pichoq bilan kesmoq; l'eau est montée avec une pompe suv nasos yordamida ko‘tariladi; il est parti avec sa nouvelle voiture u yangi mashinasida jo‘nab ketdi; on fait le pain avec la farine non undan tayyorlanadi
    7. sababli, boisdan, vajdan, natijasida; uchun; deb; bilan; tufayli; avec la grippe il ne peut pas sortir gripp bo‘lganligi tufayli u uydan chiqa olmaydi; avec ce vent on ne peut pas dormir shu shamol sababli uxlab bo‘lmaydi; avec le début de la crise le chômage s'accentua inqiroz boshlanishi munosabati bilan ishsizlik ko‘paydi
    8. -ga qaramay, -ga qaramasdan; garchi; avec toutes ses qualités il a échoué barcha fazilatlariga, ustunliklariga qaramay, u muvaffaqiyatsizlikka uchradi
    II adv.fam. il faudra bien faire avec boriga baraka qilish kerak, bori bilan bir amallash kerak; tu viens avec? men bilan borasanmi?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avec

  • 22 avoir

    I vt.
    1. ega bo‘lmoq; molik bo‘lmoq; avoir une maison uning uyi bor; avoir une bicyclette uning velosipedi bor; avoir du succès muvaffaqiyat qozonmoq; avoir de la besogne par-dessus les cheveux ishi boshidan oshib yotmoq; il a de la chance uning omadi kelyapti, bor; en avoir pour qolmoq, bor bo‘lmoq (vaqt); tushmoq (sotib olingan narsa, pul); j'en ai pour cinq minutes meni besh minut kuting; men yana besh minut band bo‘ laman; j'en ai eu pour 50 francs bu narsa menga 50 frankka tushdi; il en a eu pour son argent u ziyon, zarar ko‘rmadi
    2. avoir une femme et des enfants uning xotini va bolalari bor
    3. sotib olmoq, olmoq; j'ai eu ce livre pour presque rien men bu kitobni juda arzon sotib oldim, deyarli bekorga oldim
    4. fam. avoir qqn. yengmoq, bas kelmoq, uddalamoq; on les aura! biz ularni yengamiz!
    5. fam. avoir qqn. aldamoq, aldab ketmoq, tovlamoq, tuzlamoq; firib bermoq; il nous a bien eus u bizni boplab aldadi
    6. o‘zida namoyon qilmoq (ta'na a'zosi, ko‘rinish); il, elle a de grandes jambes, des cheveux blancs uning oyoqlari katta, sochlari oq; ce mur a deux mètres de haut bu devorning balandligi ikki metr(dir); quel âge avezvous? yoshingiz nechada? avoir du courage jasur bo‘lmoq
    7. boshdan kechirib, tatib ko‘rib bilmoq, boshdan kechirmoq, totmoq, tatib ko‘rmoq, chekmoq, tortmoq, his qilmoq, sezmoq; avoir mal à la tête boshi og‘rimoq, avoir faim och bo‘lmoq, qolmoq; avoir soif chanqamoq; j'ai eu une fâcheuse impression menda yomon taassurot qoldi; qu'est-ce que tu as? senga nima bo‘ldi? j'ai froid men sovqotyapman; j'ai chaud men isib ketyapman; j'ai sommeil uyqum kelyapti; avoir raison haq bo‘lmoq; avoir tort nohaq bo‘lmoq; avoir tous les torts har taraflama gunohkor bo‘lmoq; avoir confiance ishonmoq; en avoir à, après, contre qqn. g‘azablanmoq, jahli chiqmoq, achchig‘i kelmoq; darg‘azab bo‘ lmoq; contre qui en avezvous? kimdan jahlingiz chiqib turibdi?
    II yordamchi fe'l
    1. avoir à (+inf) o‘zini burchli deb bilmoq; kerak, zarur, lozim, darkor; j'ai à vous parler men sizga gapirishim kerak; n'avoir qu'à kerak, zarur, lozim, darkor (faqat); vous n'aviez qu'à nous dire siz faqat bizga aytishingiz zarur edi
    2. avoir + participe passé qo‘shma zamon hosil qiladi: j'ai écrit men yozdim; nous avons causé biz suhbatlashdik
    3. il y a bor; mavjud; turibdi; yotibdi; avval burun; il y a de l'argent dans le portefeuille portfelda pul bor; combien y a-t-il de Moscou à Leningrad? Moskva'dan Leningradgacha qancha (kilometr) bor?
    3. il y a deux jours ikki kun avval; il y a champagne et champagne yaxshi va yomon shampanlar bor; sifatli va sifatsiz shampanlar bor; il n'y a qu'à (+inf) faqat …zarur, darkor, lozim, kerak; il n'y avait qu'à les ramasser ularni faqat yig‘ishtirib olish kerak edi.
    nm.
    1. mulk, mol-mulk, boylik, davlat, dunyo, mol-mulk
    2. kredit (kirim-chiqim daftarlarining chiqimlar, unadigan pullar yoziladigan o‘ng tomoni); doit et avoir debet va kredit.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avoir

  • 23 canaillerie

    nf.
    1. razillik, qabihlik, pastkashlik, mal'unlik, yaramaslik, razolat
    2. muttahamlik, qalloblik, firibgarlik, aldamchilik, tovlamachilik, hiylanayrang, firib.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > canaillerie

  • 24 cordonnier

    -ière
    n. etikdo‘z, yamoqchi; prov. les cordonniers sans toujours les plus mal chaussés temirchi taqaga yolchimas, bo‘zchi belboqqa yolchimas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cordonnier

  • 25 cour

    nf.
    1. hovli
    2. saroy ahli, mulozimlar, ayonlar; eau bénite de cour behuda, tuturiqsiz va'dalar; faire la cour à boqmoq, qaramoq, tarbiya, parvarish qilmoq, ovlamoq, ko‘ngilni olmoq; aller faire sa cour ta‘zimga bormoq, salom qilmoq (kesatiq); être bien en cour birovning marhamatida, iltifotida bo‘lmoq; être mal en cour marhamatidan mahrum bo‘lmoq; la cour du roi Pétaud fam. jinnixona
    3. sud, qasr, saroy; Cour suprême, Haute Cour Oliy sud; Cour internationale Xalqaro sud; cour d'appel apelaysion, shikoyat sudi; cour martiale harbiy tribunal, sud; tenir cour plénière kengaytirilgan majlis o‘ tkazmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cour

  • 26 cousu

    -ue
    adj.
    1. tikilgan; fam. cousu main qo‘lda tikilgan, nihoyatda nozik, qo‘l ishi; phrases mal cousues siyqasi chiqqan ibora, noma'qul gap; demeurer le bec cousu lom-mim demaslik, og‘ziga tolqon solmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cousu

  • 27 croissance

    nf. o‘sish, ulg‘ayish, yuksalish, rivojlanish, taraqqiy etish, yiriklashish, oshish; crise de croissance, mal de croissance xastalikning kuchayishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > croissance

  • 28 damné

    -ée
    adj. la'natlangan, mal'un, murtad, badbaxt; xo‘rlangan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > damné

  • 29 dent

    nf.
    1. tish, qoziq tish, so‘yloq tish, dandon; dents molaires oziq, jag‘ tishlar; dents de lait sut tishlar; dents de sagesse aql tishi; dents incisives oldingi, kurak tishlar; dent aurifiée oltin qoplama, tilla tish; fausses dents yasama tishlar; grincer des dents tishlarni g‘ijirlatmoq; coup de dent piching, zaharxanda, achchiq gap, yomonlab gapirish, fisq-fasod, g‘iybat, chaynash; montrer les dents qo‘rs, qo‘pol gapirmoq, qilich yalong‘ochlamoq, jerkib bermoq; mordre à belles dents ochko‘zlik bilan yemoq, manger du bout des dents zo‘rg‘a, xohlar-xohlamay yemoq; n'avoir rien à mettre sous la dent qozonni suvga tashlamoq, yarim och holda o‘tirmoq; avoir la dent arg. och bo‘lmoq; avoir une dent contre qqn. birovda o‘chi bo‘lmoq, kek saqlamoq; être armé jusqu'aux dents tishtirnog‘ igacha qurollanmoq; ne pas desserrer les dents og‘zini ochmay, hech narsa, biron so‘z demay o‘ tidmoq; prendre le mors aux dents haddan oshmoq, bilgan noma'qulchiligini qilmoq, qizishmoq; déchirer à belles dents pok-pokiza tushirmoq, ishtaha bilan yemoq; déchirer qqn. à belles dents yomonlab gapirmoq, g‘iybat, fisq-fasod qilmoq, chaynamoq, haqoratlamoq, qattiq so‘kmoq; être sur les dents charchoqdan holsizlanmoq; qattiq charchamoq, oyoqdan qolmoq; n'avoir plus mal aux dents o‘lmoq, dunyodan o‘ tmoq, ko‘z yummoq, jon bermoq
    2. cho‘qqi, tog‘ cho‘qqisi, oxirgi do‘nglik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dent

  • 30 dire

    I vt.
    1. gapirmoq, aytmoq, bayon qilmoq, bildirmoq; o‘qimoq; dire dans le dos orqasidan gapirmoq; dire en face yuziga aytmoq; dire son opinion fikrini bayon etmoq; dire à qqn. son fait, dire à qqn. ses quatre vérités haqiqatni yuzaga aytmoq, koyimoq, urishmoq; dire sa joie xursandchiligini izhor qilmoq; dire du bien, du mal de qqn. yaxshi, yomon fikr bildirmoq; il faut en dire autant shuni bu to‘g‘rida ham bildirish kerak; il n'y a pas à dire hech narsa deyolmaysan; pour ainsi dire mumkin bo‘lsa, shunday deyish lozim; sans mot dire bir so‘z demasdan; à vrai dire, à dire vrai loc.adv. haqiqatni aytganda; à vous dire vrai vijdonan sizga aytaman; on dit gapirayotibdilar, shunday gaplar yuribdi; il est dit deyilgan, aytilgan; c'est tout dire bu bilan hammasi aytildi; soit dit en passant shunchaki bayon qilib, o‘rnida aytib; ceci dit shundan kelib chiqib; c'est vite, bientôt dit bu aytishga oson; proprement dit aslini olganda; autrement dit boshqacha aytganda; entre nous soit dit o‘rtamizda aytilgan bo‘lsin; c'est dit hal bo‘ldi; c'est pas dit hali bir narsa deyish qiyin; vous m'en direz des nouvelles hali ko‘rasiz, ishonch hosil qilasiz; cet entrefilet en dit long bu maqola hali ko‘p narsalarni bayon qiladi; cela ne me dit rien bu menga qiziqarli emas, bu menga hech narsani anglatmaydi; pour mieu dire, tout dire yaxshisi; et dire que qarang, a! dites donc! quloq soling! nima gap! yana nima! on dirait shu singari, baayni, huddi; dire la bonne aventure kelajagini aytib bermoq, gol ochmoq, karomat qilmoq; vouloir dire bildirmoq, ifodalamoq; cela veut dire shuni bildiradi; cela va sans dire o‘z-o‘zidan ma'lum; si le coeur vous en dit agar siz shunday istasangiz; qu'est-ce à dire? bu nimani bildiradi? bu nima o‘zi? loc.conj. c'est à dire binobarin
    2. buyurmoq, amr qilmoq; on vous dit de cesser sizga aytayotibdi, to‘xtating!
    II se dire vpr.
    1. so‘z yuritilmoq, so‘zlanmoq, gapirilmoq, aytilmoq, deyilmoq, bahs qilinmoq, bayon etilmoq
    2. o‘zini tanitmoq, o‘z nomini aytmoq.
    nm. arz, arzu hol, ariza, arznoma; dire d'expert ekspert xulosasi; au dire de aytishlaricha.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dire

  • 31 disposé

    -ée
    adj.
    1. joylashgan, joylangan, ixlosmand, yoqtiradigan, moyil, joylab, o‘rnashtirib qo‘yilgan
    2. tayyorlangan, tayyor qilingan, to‘g‘rilangan
    3. joylashtirilgan, kayfiyati soz, chog‘ langan; bien, mal disposé à faire qqch. biron narsani qilishga, bajarishga moyil, tayyor bo‘lmoq
    4. biron narsaga mayl hosil qilingan, rag‘batlantirilgan, moyil qilingan; être disposé à qqch. rag‘batlantirilgan bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > disposé

  • 32 effroyablement

    adv. o‘ta yomon, juda yomon; juda ham, g‘oyat darajada, haddan tashqari; benihoya; borib turgan, naryog‘i yo‘q, o‘lguday; elle chante effroyablement mal u juda yomon kuylayapti; il est effroyablement bête u o‘lguday ahmoq; une affaire effroyablement compliquée haddan tashqari murakkab ish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > effroyablement

  • 33 embouché

    -ée
    adj. être mal embouché fam. dag‘al, qo‘pol, to‘ng, qo‘rs bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > embouché

  • 34 emmancher

    I vt.
    1. dastalamoq, qoqib, urib o‘rnatmoq, kiydirmoq; emmancher un marteau bolg‘ani dastaga o‘rnatmoq, bolg‘ani soplamoq
    2. fig.fam. tashkil qilmoq, yo‘lga qo‘ymoq, o‘rnatmoq; ishga solib, yurgizib yubormoq
    II s'emmancher vpr.fig.fam. boshlanmoq, yo‘lga tushmoq; l'affaire s'emmanche mal ish yo‘lga tushyapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > emmancher

  • 35 empirer

    I vi. yomonlashmoq, og‘irlashmoq, yomonlashib, og‘irlashib qolmoq, battar bo‘lib qolmoq; kuchaymoq, zo‘raymoq; le mal empire kasallik zo‘raymoqda l'état du malade a empiré bemor og‘irlashib qoldi
    II vt. yomonlashtirmoq, og‘irlashtirmoq, murakkablashtirmoq, jiddiylashtirmoq, mushkullashtirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > empirer

  • 36 enchaîner

    I vt.
    1. zanjirlamoq, zanjir bilan bog‘lamoq, zahjirga solmoq; kishanlamoq, kishanga solmoq; enchaîner un chien méchant qopag‘on itni zanjirlamoq; enchaîner un prisonnier mahbusga kishan solmoq
    2. fig. ozodlikdan mahrum qilmoq, qul qilmoq; enchaîner un peuple xalqni asoratga solmoq
    3. bog‘lamoq, ulamoq; o‘zaro moslamoq, muvofiqlashtirmoq, uyg‘unlashtirmoq
    4. davom ettirmoq, ilib ketmoq (suhbat, ma'ruza); enchaîner la conversation suhbatni davom ettirmoq, gapni ilib ketmoq
    II s'enchaîner vpr. uzviy bog‘lanmoq; birin-ketin kelmoq; ulanib ketmoq; les événements s'enchaînent les uns aux autres voqealar birbiriga ulanib ketyapti; ses idées s'enchaînent mal uning fikrlari uzviy bog‘liq emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > enchaîner

  • 37 enrayer

    I vt.
    1. kegay tortmoq (g‘ildirakka)
    2. to‘xtatib qolmoq; to‘sqinlik qilmoq; oldini olmoq, barham bermoq; enrayer la progression de l'ennemi dushmanning olg‘a siljishini to‘xtatmoq; enrayer la marche harakatni to‘xtamoq; enrayer le mal yovuzlikni oldini olmoq; enrayer une maladie kasallikni oldini olmoq
    3. techn. g‘ajimoq, qisib, tishlashib qolmoq, qisib, tishlashib yurishi og‘irlashmoq
    II s'enrayer vpr.techn. g‘ajimoq, qisib, tishlashib qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > enrayer

  • 38 entretenir

    I vt.
    1. bir maromda saqlamoq, ta'minlamoq; to‘xtashga, susayishga, uzilishga yo‘l qo‘ymaslik; entretenir le feu olovni o‘chirmay saqlab turmoq; entretenir une correspondance avec qqn. birov bilan xat yozishib turmoq
    2. qaramoq, tutmoq, parvarish qilmoq; yaxshi holatda saqlamoq; entretenir une route yo‘lning holatini yaxshi saqlamoq; un jardin mal entretenu parvarishsiz, boqimsiz, qarovsiz bog‘
    3. boqmoq, qaramoq, tarbiya qilmoq; entretenir sa famille oilasini boqmoq, ro‘zg‘or tebratmoq
    4. gaplashib turmoq, gapni, suhbatni qizitib turmoq
    II s'entretenir vpr.
    1. ovunmoq, yupanmoq, o‘zini ovuntirmoq, o‘zini yupatmoq; s'entretenir d'illusions o‘zini orzu-umidlar bilan yupatmoq
    2. gaplashmoq, bir-biriga gapirmoq, suhbatlashmoq
    3. s'entretenir la main malakasini saqlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > entretenir

  • 39 entretenu

    -ue
    adj.
    1. birovning qaramog‘ idagi, qaram, boqim; une femme entretenue birovning qaramog‘idagi ayol, o‘ynash
    2. bien entretenu boqimli, parvarishi yaxshi; mal entretenu boqimsiz, qarovsiz, parvarishi yomon.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > entretenu

  • 40 envers

    prép.
    1. biror kimsa-narsa haqida, to‘g‘risida; biror kimsaganarsaga nisbatan; ko‘ra; il a mal agi envers nous u bizga nisbatan yomon munosabatda bo‘ldi
    2. loc. envers et contre tous umumiy qarshilikka qaramay.
    nm. ters tomoni, teskari tomoni, ichki tomoni, teskarisi; à l'envers teskarisiga, chappasiga.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > envers

См. также в других словарях:

  • mal — mal …   Deutsch Wörterbuch

  • Mal- — Mal …   Deutsch Wörterbuch

  • MAL — Le propre du mal tient en ceci qu’il ne peut être nommé, pensé, vécu qu’en relation avec une certaine idée du bien. Qu’il n’y ait pas de bien en soi, que ce que les hommes appellent le bien soit relatif aux situations et aux cultures, et le mal… …   Encyclopédie Universelle

  • mal — mal, ale (mal, ma l ; au pluriel, maux, qu on prononce mô ; l x se lie : des mô z affreux) 1°   Adj. Quinuit, qui blesse. 2°   S. m. Ce qui nuit, ce qui blesse. 3°   La part de mal qui, aux yeux de l homme, règne dans l univers. 4°   Ce qui est… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • mal — mal·a·bar; mal·a·can·thid; mal·a·cob·del·lid; mal·a·cop·te·ryg·ian; mal·a·ga; mal·a·gasy; mal·a·pert; mal·a·prop; mal·ap·ro·pos; mal·content; mal·dan·id; mal·div·i·an; mal·e·dict; mal·function; mal·ice; mal·le·ate; mal·lee; mal·let; mal·odor·ant; …   English syllables

  • mal — MAL, male. adj. Meschant, mauvais. Il n est en usage que dans quelques mots composez qui se trouveront chacun dans leur ordre sous leur simple, comme, Malheur. maltalent. malencontre. maladventure. à la maleheure, &c. Mal. s. m. Ce qui est… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • mal — adjetivo 1. (antepuesto a s. m. o infinitivo) Malo: Es un mal amigo. Tiene un mal despertar. sustantivo masculino 1. Contrario al bien o a la razón: Las fuerzas del mal se aliaban contra el héroe de la película. 2. Daño moral: Le puedo hacer… …   Diccionario Salamanca de la Lengua Española

  • mal — Mal, Malum, Maleficium. Un mal qui vient soudain, Maturum malum. Quand le mal infini croissoit de plus en plus, Quum serperet in vrbe infinitum malum. Le vent m a fait mal en la teste, Mihi de vento condoluit caput, B. ex Plauto. Ce mal est entré …   Thresor de la langue françoyse

  • mal — 1. Adjetivo, apócope de malo. → malo, 1. 2. Como adverbio de modo significa ‘incorrecta o inadecuadamente’: Pedro se comporta siempre mal; Esta ventana cierra mal; ‘insatisfactoriamente’: La estratagema salió mal; Últimamente duermo mal;… …   Diccionario panhispánico de dudas

  • mal — MAL, maluri, s.n. 1. Margine (îngustă) de pământ situată (în pantă) de a lungul unei ape; ţărm; p.ext. regiune de lângă o apă. ♢ expr. A ieşi la mal = a duce ceva la bun sfârşit, a o scoate la capăt. A se îneca (ca ţiganul) la mal = a renunţa sau …   Dicționar Român

  • Mal — bezeichnet: ein mathematisches Zeichen für die Multiplikation, siehe Malzeichen einen deutschen Begriff für die Base im Baseballfeld den Künstlernamen des britischen Sängers Paul Bradley Couling, siehe Mal (Sänger) ein bestimmtes Zeichen oder ein …   Deutsch Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»