-
1 maître
-maîtresseI n.1. nm. xo‘jayin, ega, sohib; dr. bien sans maître egasiz mulk; se rendre maître de qqn. biron kishini tutib olmoq, qo‘lga olmoq, qamoqqa olmoq2. boshliq, ega, hukmdor, mulkdor, hokim, hukmron, hoqon, sulton; maître, maîtresse de maison uy egasi, bekasi, mezbon; être (le) maître (quelque part) xo‘jayin, ega, sohib, hokim, hukmdor bo‘lmoq; l'argent, maître du monde pul dunyosining hukmdori; être maître, maîtresse de soi, être son propre maître o‘ziga-o‘zi xo‘jayin bo‘lmoq; être maître de faire qqch. biror ishni qilishga ixtiyori, erki o‘zida bo‘lmoq; vous êtes maître de refuser rad qilishda ixtiyoringiz o‘zingizda3. boshliq, rahbar; maître de forges metallurgiya zavodining boshlig‘ i, rahbari; maître d'hôtel metrdotel, bosh ofitsiant (restoranlarda)4. o‘qituvchi, muallim, muallima, ustoz, murabbiy, murabbiya5. vx. metr; maître Jacques metr Jak6. nm. metr; (advokat, notariuslarga nisbatan murojaatda ishlatiladi)7. nm. maestro, ustaII adj.1. tashkilotchi, harakatchan; une maîtresse femme tashkilotchi ayol2. vx. asosiy, bosh, katta; maître coq bosh oshpaz3. narsa asosiy, bosh; techn. maître-cylindre tormozning bosh silindri; inform. ordinateur maître bosh hisoblash mashinasi4. kuchli; maître mot ou maître-mot kuchli so‘z. -
2 maître chanteur
nm. tovlamachi. -
3 quartier-maître
nm. starshina (dengiz flotida serjantga barobar unvon); kvartirmeyster (harbiy qismni qarorgohlarga joylashtirish va ta'minot ishlari bilan shug‘ullanuvchi ofitser). -
4 arme
nf.1. qurol, yarog‘, qurol-yarog‘, yarog‘-aslaha; une arme à feu o‘qotar qurol; l'arme atomique atom quroli; une arme blanche sovuq qurol; un dépôt d'armes qurol-yarog‘ ombori; prendre les armes qo‘lga qurol olmoq, jangga tayyorlanmoq; un peuple en armes jangga tayyor xalq; déposer, rendre les armes qurolni qo‘ymoq, taslim bo‘lmoq; passer un prisonnier par les armes asirni otib tashlamoq; appeler sous les armes harbiy xizmatga, armiyaga chaqirmoq; port d'arme prohibée taqiqlangan qurolni olib yurish; une prise d'armes qurol bilan saf tortish, safga turish; parad; aux armes! qurollaning! mil. reposer arme! miltiq yelkadan oyoq uzra olinsin!2. sport. maître d'armes qilichbozlik o‘qituvchisi; salle d'armes qilichbozlik zali; qilichbozlik maktabi; tirer des armes qilichbozlik qilmoq3. fig. vosita, dastak, qurol; l'arme psychologique psixologik qurol, vosita4. harbiy kasb; la carrière des armes harbiy xizmat; le métier des armes harbiy ish; un frère d'armes quroldosh, safdosh; être sous les armes harbiy xizmatda bo‘ lmoq5. qo‘shin turi; les différentes armes turli qo‘shinlar; l'arme aérienne harbiy-havo kuchlari, harbiy aviatsiya6. pl. gerb, tamg‘a; les armes de Paris Parij gerbi. -
5 céans
adv. bu yerda, uyda; le maître de céans uy egasi. -
6 hôtel
nm.1. mehmonxona; descendre à l'hôtel mehmonxonaga tushmoq, joylashmoq; un maître d'hôtel mehmonxona ish yurituvchisi2. un hôtel particulier muhtasham bino3. hist. qirol qarorgohi; l'hôtel de ville shahar ma'muriyati; l'hôtel des Postes bosh pochtamt; l'hôtel des Monnaies zarbxona. -
7 oeil
pl. yeux nm.1. ko‘z; avoir de bon yeux ko‘zi o‘ tkir bo‘lmoq; s'user les yeux à lire o‘qiyverib ko‘zini xiralashtirib olmoq; maladie, médecine des yeux ko‘z kasalligi, meditsinasi; oeil de verre shisha ko‘z, sun'iy ko‘z; yeux globuleux, enfoncés, bridés bo‘rtib chiqqan, botiq, qiyiq ko‘z; lever les yeux qaramoq (boshini ko‘tarib); baisser les yeux ko‘zini olmoq (yerga qaramoq); faire les gros yeux à qqn. birovga ko‘zini olaytirib qaramoq; écarquiller les yeux ko‘zlarini baqratirib qaramoq; ouvrir l'oeil, fam. l'oeil et le bon ko‘zini ochmoq, hushyor bo‘lmoq; ne pas fermer l'oeil de nuit tuni bilan mijja qoqmaslik; fermer les yeux ko‘z yummoq (biror narsaga); je ferme les yeux sur ses mensonges men uning yolg‘onlariga ko‘z yumaman; j'irais là-bas les yeux fermés men u yerga ko‘zimni yumib ham boraman; accepter qqch. les yeux fermés biror narsaga ko‘r-ko‘rona rozi bo‘lmoq; objet visible à l'oeil nu oddiy ko‘z bilan ko‘rsa bo‘ ladigan narsa; à vu d'oeil ko‘z chamasida; regarder qqn. les yeux birovning ko‘ziga tik qaramoq; lorgner, surveiller du coin de l'oeil ko‘z qiri bilan, yashirincha qaramoq2. ko‘z, qarash; chercher, suivre qqn. des yeux biror kishini ko‘zi bilan qidirmoq, kuzatmoq; sous mes yeux ko‘z o‘ngimda; aux yeux de tous hamning ko‘z oldida; mauvais oeil yomon ko‘z, suq; croire au mauvais oeil yomon ko‘zga ishonmoq3. coup d'oeil nazar, nigoh, qarash; jeter un coup d'oeil sur le journal gazetaga ko‘z yugurtirib chiqmoq; d'ici, le coup d'oeil est très beau bu yerdan manzaraning ko‘rinishi juda go‘zal4. cela attire l'oeil du touriste bu narsa turistning nigohini o‘ziga tortadi; être tout yeux, tout oreilles ko‘z-quloq bo‘lmoq; n'avoir pas les yeux dans sa poche ko‘zi ko‘r bo‘lmaslik, hamma narsani ko‘rib turmoq; elle n'a d'yeux que pour son fiancé uning ko‘zi faqat kuyovida; fam. avoir, tenir qqn. à l'oeil ko‘z ostida tutmoq, ko‘zdan qochirmaslik; avoir l'oeil à tout hama narsani kuzatib turmoq; l'oeil du maître pishgan ko‘z5. ko‘z, nazar; voir qqch. d'un bon oeil, d'un mauvais oeil biror narsaga yaxshi, yomon ko‘z bilan qaramoq; il considère tout avec un oeil critique u hamma narsaga tanqidiy ko‘z bilan qaraydi; tout cela n'avait aucun intérêt à ses yeux uning nazarida buning hamasining hech qanday qizig‘i yo‘q edi; loc. tourner de l'oeil ko‘zi tepasiga bitib qolmoq, esi og‘ ib qolmoq; je m'en bats l'oeil men uni nazarimga ham ilmayman; entre quat'z'yeux yakkama-yakka, yolg‘iz; adv.loc.fam. à l'oeil bekorga, tekinga; j'ai pu entrer à l'oeil au cinéma men kinoga tekinga kiraoldim; fam. non oeil! ko‘z ko‘rib, quloq eshitmagan, ishonmayman, yo‘q; oeil électrique fotoelement6. ko‘z; oeil d'une aiguille ignaning ko‘zi; les yeux du bouillon qaynatmaning ustidagi mayda yog‘lar7. yangi kurtak. -
8 oeuvre
I nf.1. ish, yumush, xizmat, faoliyat, mashg‘ulot, mehnat; à l'oeuvre ishda, yumushda, xizmatda; être à l'oeuvre mashg‘ul, ishda, xizmatda bo‘lmoq; maître d'oeuvre ish boshi; mettre en oeuvre ishlatmoq, ishga solmoq; il mettait tout en oeuvre pour que son projet réussisse u o‘zining rejalari amalga oshsin deb, hamma narsani ishga solar edi2. pl. ish, xatti-harakat, kirdikor, amal; chaque homme sera jugé selon ses oeuvres har kimning qilgan amallariga qarab baholaydilar; bonnes oeuvres yaxshi, ezgu ishlar, ezgulik, xayr-saxovat; une oeuvre xayriya tashkiloti; collecte au profit d'une oeuvre de bienfaisance xayriya tashkilotining foydasiga yig‘im3. ish, yumush; la satisfaction de l'oeuvre accomplie qilingan ishdan ko‘ngil to‘ lish4. ish, asar; l'oeuvre d'un savant olimning ishi; composer une oeuvre musicale, picturale musiqa, tasviriy san'at asari yaratmoq; une oeuvre capitale, maîtresse shoh asar; oeuvres choisies tanlangan asarlar; l'oeuvre d'un écrivain, d'un artiste yozuvchining, san'atkorning asarlari; oeuvre d'art san'at asariII nm.1. archit. imorat, qurilish; le gros oeuvre qurilishning asosi, poydevori, devori, tomi2. litt. asarlar to‘plami; tout l'oeuvre gravé de Rembrandt Rembrandning hamma tasviriy asarlar to‘plami. -
9 place
nf.1. maydon; une place rectangulaire to‘rtburchak maydon; loc. sur la place publique jamoat joyida; place forte ou ellipt. place qal'a, qo‘rg‘on; le commandant d'armes d'une place garnizon boshlig‘i; loc.litt. être maître de la place o‘ziga xon, o‘ziga bek bo‘lmoq2. ishbilarmonlar davrasi (shahardagi bankchilar, savdogarlar, ulgurji savdo qiluvchilar); sur la place de Paris Parij ishbilarmonlari davrasi3. joy, o‘rin; à la même place o‘sha joyda; de place en place, par places ayrim joylarda, u yer, bu yerda; en place joyida; ne pas tenir en place joyida tinch turmaslik; en place turgan joyda, o‘sha joyda, o‘rnida; rester sur place joyidan qo‘zg‘almaslik, o‘rnida turib qolmoq; du sur place joyida qo‘zg‘almay turish; cycliste qui fait du sur place joyida qo‘zg‘almay turgan velosipedchi; faire une enquête sur place joyida so‘rov, anketa o‘ tkazmoq; manger sur place turgan joyida ovqatlanmoq; faites-moi une petite place près de vous yoningizdan ozgina joy bering; aller s'asseoir à sa place, à la place d'un absent joyiga borib o‘tirmoq, kelmaganning o‘rniga borib o‘ tirmoq; à vos places! hamma joy-joyiga; en place! joyiga, joyida! loc. prendre place o‘ tirmoq, joy olmoq; faire place à qqn. birovni o‘ tkazib yubormoq, yo‘l bermoq; place! po‘sht!, o‘tkazib yuboring!, yo‘ l bering!4. sport. joy, o‘rin; à quelle place joue-t-il? u qaysi joyda o‘ynaydi? chap qanot hujumchisi5. odam o‘ tirishiga mo‘ljallangan joy, o‘rin, o‘rindiq; louer, retenir, réserver sa place dans un train poyezddan joy olib qo‘ymoq, o‘rinni tutib turmoq, oldindan o‘ziga o‘rin buyurib qo‘ymoq; payer demi-place, place entière o‘rinning yarim, to‘la bahosini to‘lamoq; loc. les places sont chères raqobat kuchli, o‘rinlar talash; la place du mort haydovchining yonidagi o‘rindiq; tente à deux places ikki o‘rinli, ikki kishili chodir; places assises et debout o‘ tirib, tik turib ketadigan joylar; chercher une place pour se garer avtomobilini qo‘yish uchun joy qidirmoq6. bo‘sh yoki biror narsa egallab turgan joy; gain de place joydan yutish; un meuble encombrant qui tient trop de place ortiqcha joy egallab turgan beso‘naqay mebel7. joyi, o‘rni; changer la place des meubles mebellarning o‘rnini o‘zgartirish; la place des mots dans la phrase gapda so‘zlarning o‘rni; en place joy-joyiga, o‘z joyiga; il faut tout remettre en place hamma narsani o‘z joyiga qayta qo‘yish kerak; mise en place joyjoyiga qo‘yish, o‘z joyiga o‘rnatish8. o‘z joyi, o‘z o‘rni; avoir sa place au soleil bu dunyoda hamma qatori o‘rni bo‘lmoq; ellipt. place aux jeunes! o‘rin yoshlarga! il ne donnerait pas sa place pour un empire, pour tout l'or du monde u o‘z o‘rnini podsholikka ham, butun dunyoning oltiniga ham bermagan bo‘lardi; se mettre à la place de qqn. o‘zini birovning o‘rniga qo‘yib ko‘rmoq; à votre place, je refuserais sizning o‘rningizda, men rad qilgan bo‘ lardim9. o‘rin, joy, daraja; être reçu dans les premières places birinchi o‘rinlarda qabul qilinmoq; loc. en bonne place yaxshi o‘rinda10. xizmat, ish, vazifa, lavozim, mansab, amal; o‘rin, joy; une place de vendeuse sotuvchining o‘rni; perdre sa place ish joyini yo‘qotmoq; être en place o‘z o‘rnini topmoq, o‘z o‘rniga mos tushmoq; les gens en place mansabdorlar, amaldorlar11. o‘rin, joy; prendre la place de qqn. biror kishining o‘rnini egallamoq; laisser la place à qqn. o‘rnini birovga qoldirmoq; faire place à qqn.qqch. biror kishiga, biror narsaga o‘z o‘rnini bo‘shatib bermoq; loc. à la place de o‘rniga; employer un mot à la place d'un autre bir so‘zni boshqasi o‘rnida ishlatmoq; être à sa place o‘z o‘rniga mos tushmoq; loc. remettre qqn. à sa place biror kishini o‘z o‘rniga o‘tkazib qo‘ymoq, tartibga chaqirmoq. -
10 précepte
nm.1. ko‘rsatma, yo‘l-yo‘riq, maslahat, vasiyat, nasihat, o‘git; qoida, aqida; les préceptes de la morale odob qoidalari; il suit les préceptes de son maître u ustozining o‘gitlariga amal qiladi2. tavsiya, maslahat; les préceptes de bonne cuisine yaxshi oshxonaning tavsiyalari. -
11 professer
I vt.litt. baralla, bor ovozda, ochiqchasiga, hammaning oldida bildirmoq, aytmoq; ils professaient envers leur maître la plus vive admiration ular o‘z ustozlariga bor ovozda tahsin aytar edilarII vi.vx. o‘qituvchilik qilmoq, dars bermoq; il professe dans un lycée parisien u Parijning litseylaridan birida dars beradi. -
12 queux
nm. oshpaz; maître queux bosh oshpaz. -
13 reconnaître
I vt.1. tanimoq; je reconnais cet endroit, j'y suis déjà venu men bu joyni taniyman, bu yerga oldin kelganman; le chien reconnaît son maître it egasini taniydi2. farqlamoq, payqamoq, tanimoq; reconnaître une plante o‘simlikni farqlamoq; reconnaître une voix ovozni tanimoq; je reconnais bien là sa paresse men uning dangasaligini bilaman; on ne le reconnaît plus uni tanib bo‘ lmay ketibdi; reconnaître qqn.qqch. à -dan, orqali tanimoq, bilib olmoq; reconnaître qqn. à sa démarche, un arbre à ses feuilles biror kishini yurishidan tanimoq, daraxtni barglaridan tanimoqII se reconnaître vpr.1. o‘zini tanimoq; je ne me reconnais pas du tout sur cette photo bu rasmda men o‘zimni taniyolmayapman; se reconnaître dans qqn. o‘zini o‘xshatmoq2. yo‘l topmoq; comment se reconnaître dans ce dédale de ruelles? bu egri-bugri ko‘chachalarda qanday qilib yo‘l topamiz? ne plus s'y reconnaître adashib qolmaylikda!3. bir-birini tanimoq; ils ne se sont pas reconnu, après dix ans de séparation o‘n yillik ayriliqdan so‘ng, ular bir-birlarini tanishmadi4. tanilmoq, bilinmoq; le rossignol se reconnaît à son chant bulbul sayrashidan taniladi.vt.1. tan olmoq, iqror bo‘ lmoq, bo‘yniga olmoq; reconnaître ses torts nohaqligini tan olmoq; il reconnaît avoir menti, qu'il a menti u yolg‘on gapirganligiga iqror bo‘ldi2. boshliq, xo‘jayin deb tan olmoq; biror narsani tan olmoq; deb hisoblamoq; c'est le chef reconnu de la rébellion bu qo‘zg‘olonchilar tomonidan tan olingan boshliq; reconnaître une qualité à qqn. biror kishida biror xususiyatning borligini tan olmoq3. topmoq, ochmoq, isbot qilmoq, aniqlamoq; reconnaître peu à peu les difficultés d'un sujet oz-ozdan masalaning qiyinchiliklarini aniqlamoq4. o‘rganib, tekshirib chiqmoq; ko‘zdan kechirmoq; reconnaître le terrain joyni o‘rganib chiqmoq5. mil. razvedka qilmoq; reconnaître les positions pozitsiyalarni, dushman joylashgan joylarni razvedka qilmoq6. tan olmoq; tanimoq, e'tirof qilmoq; reconnaître un gouvernement biror davlatni tan olmoq; reconnaître un enfant bolani tan olmoq. -
14 régner
vi.1. podsholik, shohlik, hukmronlik qilmoq; régner (pendant) vingt ans yigirma yil podsholik qilmoq; loc. diviser pour régner bo‘lib-bo‘lib yuborib hukmronlik qilmoq2. ustunlik, hukmronlik, xo‘jayinchilik qilmoq; il règne en maître dans la maison u uyda xo‘jayinchilik qiladi; elle règne sur toute la maisonnée u uydagilarning hammasining ustidan hukmronlik qiladi; il voudrait faire régner la justice sur le monde u dunyoda adolat hukmini o‘rnatishni xohlardi3. hukm surmoq, o‘rnatilgan bo‘lmoq; le bon accord qui règne entre nous bizning oramizda hukm surayotgan yaxshi kelishuvchilik; faire régner l'ordre, le silence tartib, tinchlikni o‘rnatmoq. -
15 remontrer
vt. qayta ko‘rsatmoq; remontrez-moi ce modèle bu modelni menga qayta ko‘rsating.vt. en remontrer à qqn. o‘zini ko‘rsatib qo‘ymoq; ustun bo‘lmoq, ta' lim bermoq; il prétend en remontrer à son maître u o‘qituvchiga o‘zini ko‘rsatib qo‘yishga harakat qilyapti. -
16 réprimander
vt. tanbeh, dakki bermoq, koyimoq, urishmoq, hayfsan bermoq; le maître le réprimanda sévèrement o‘qituvchi uni qattiq koyidi. -
17 seigneur
nm.1. senyor; le seigneur et ses vassaux senyor va uning vassallari; loc.plais. mon seigneur et maître begim, xo‘jayinim, erim; à tout seigneur tout honneur teng tengi bilan, tezak qopi bilan; loc.fig. vivre en grand seigneur boy-badavlat yashamoq, yegani oldida, yemagani ketida; faire le grand seigneur olijanoblik qilmoq2. olloh, xudo; le jour du Seigneur yakshanba.
См. также в других словарях:
maître — maître, maîtresse [ mɛtr, mɛtrɛs ] n. • maistre 1080; maistresse XIIe; lat. magister I ♦ Personne qui exerce une domination. 1 ♦ N. m. Personne qui a pouvoir et autorité sur qqn pour se faire servir, obéir. Le maître et l esclave. Le maître et le … Encyclopédie Universelle
Maitre — Maître Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. Pour l’article homophone, voir Mètre (homonymie) … Wikipédia en Français
MAÎTRE H. L. — MAÎTRE H. L. MAÎTRE H. L. (mort en 1533 env.) Sur le dernier grand sculpteur gothique du Rhin supérieur, le Maître H. L., les textes ne livrent que peu de renseignements, mais son œuvre tant graphique que plastique datée et monogrammée le situe… … Encyclopédie Universelle
maitre d' — UK [ˌmeɪtrə ˈdiː] / US [ˌmeɪtrə ˈdɪ] or maitre d hotel UK [ˌmeɪtrə dəʊˈtel] / US [ˌmeɪtrə doʊˈtel] noun [countable] Word forms maitre d : singular maitre d plural maitre d s formal the person in a restaurant who is in charge of the waiters … English dictionary
maitre d' — also maitre d, 1943; see MAÎTRE D HÔTEL (Cf. maître d hôtel) … Etymology dictionary
Maitre — Maître (franz. Meister) steht für einen Titel für Künstler, Anwälte oder andere angesehene Persönlichkeiten, siehe Monsieur (Anrede) die Bezeichnung für den Restaurantleiter (auch Gastgeber genannt) Maitre ist der Familienname folgender Personen … Deutsch Wikipedia
Maître — (frz., spr. mähtr), Herr, Meister, bes. Lehrmeister. Maître ès arts (äsahr), Magister der freien Künste; Maître és lois (ä lŏá), Rechtsgelehrter; M. d´hôtel (spr. dotéll), Haushofmeister; à la M. d´hôtel bei einer Speise bedeutet: mit einer… … Kleines Konversations-Lexikon
maître — (del francés; pronunciamos metre ) sustantivo masculino 1. Jefe de comedor de un restaurante o de un hotel: Camarero, quiero hablar con el maître. Yo soy la maître del hotel … Diccionario Salamanca de la Lengua Española
Maitre [1] — Maitre (fr., spr. Mät r), 1) Meister; 2) bes. Lehrmeister, namentlich in Musik, Tanzen, Fechten etc.; 3) Vorsteher, Leiter; so Maitre de plaisir (spr. Mät r d pläsih), Hofbeamter, welcher die Unterhaltung leitet. M. des requêtes (spr. M. d… … Pierer's Universal-Lexikon
Maître — (franz., spr. mǟtr ), Herr, Gebieter, Eigentümer, Meister, Lehrer; in Frankreich Titel der Advokaten und Notare (geschrieben Me). M. des arts, Magister der freien Künste. M. de chapelle, Kapellmeister. M. des comptes, Rentmeister. M. de… … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Maître — Maître, Maitre Pour le sens, voir Mestres. Le nom est très répandu en Saône et Loire et dans le Doubs. Variante : Maistre (06, 83, 69) … Noms de famille