-
1 garde-à-vous
I loc. rostlanII nm.inv.mil. tik qotib turish (harbiylarda). -
2 avant
I prép.1. -gacha, -ga qadar, -dan oldin, burun, avval, ilgari (vaqt); avant la guerre urushgacha, urushga qadar, urushdan avval; avant cela il était étudiant bundan avval u talaba edi; avant son départ jo‘nab ketishidan avval; avant qu'il (ne) parte jo‘nashidan oldin; avant de partir jo‘nashidan avval2. oldida, oldiga, oldinga; oldinda, -ga yetmasdan, -ga yetmay; (makon, joy); arrêtez-vous avant le carrefour chorrahaga yetmay to‘xtang; passer avant les autres boshqalardan oldinda o‘tingII adv.1. -guncha, -gunga qadar; oldin, ilgari, avval; dastlab, dastavval (vaqt); avant il habitait Leningrad avval u Leningradda yashardi; peu de temps avant bundan avval, bunga qadar; trois jours avant uch kun avval2. yuqori, yuqorida, yuqoriga3. en avant olg‘a (harakatni bildiradi); oldinda (joyni bildiradi); en avant, marche! olg‘a! marcher en avant oldinda yurmoq; fig. mettre qqch. en avant biror narsadan dalil sifatida foydalanmoq; mettre qqn. en avant bir kishining panohida, homiyligida bo‘lmoq.I nm.1. old, old tomon; l'avant d'un bateau kemaning old tomoni; d'avant avvalgi, o‘tgan; l'année d'avant o‘ tgan yili2. sport. hujumchi; la ligne des avants hujum chizig‘i3. mil. oldingi marra, oldingi chizig‘i (frontning)II adj.inv. oldingi, oldindagi, oldidagi; la roue avant oldingi g‘ildirak. -
3 gaz
nm.inv.1. gaz; un gaz d'échappement ishlangan gazlar; un gaz persistant turg‘un, tez tarqalmaydigan zaharlovchi moddalar; le gaz moutarde tekkan yerni yara qiluvchi zaharlovchi modda, iprit; un gaz lacrymogène ko‘zni yoshlantiruvchi gaz; mettre les gaz gaz qo‘shmoq, bermoq (mashinada); de gaz, à gaz gazli, gazi bor; une chambre à gaz gaz kamerasi; à pleins gaz imkoniyati boricha; il y a de l'eau dans le gaz fam. bu ishda to‘sqinlik, chatoqlik bor2. gaz ishlab chiqarish sanoati3. gaz devori4. mil.fam. gazga qarshi kiyim, protivogaz. -
4 pas
nm.inv.1. qadam, odim; loc. revenir sur ses pas orqasiga qaytmoq2. faux pas toyish, toyib ketish, qoqilish, qoqilib ketish; fig. xato, xato ish, xatolik3. iz; des pas dans la neige qordagi izlar4. qadam; c'est à deux pas d'ici bu yerdan ikki qadam5. qadam; qadam qo‘yish, qadamlash, yurish; allonger, ralentir le pas qadamini tezlatmoq, sekinlatmoq; loc. j'y vais de ce pas men ketdim (kutgani vaqtim yo‘q); au pas qadamlab, qadam tashlab; aller, avancer au pas qadam tashlab yurmoq, qadam tashlab bormoq; au pas de gymnastique, au pas de course yugurib, chopib; mil. marcher au pas baravar qadam tashlamoq; loc. mettre qqn. au pas birovni bo‘ysundirmoq, jilovlamoq6. pa (raqsda); esquisser un pas de tango tango pasini qilmoq; pas de deux pa-de-de7. yurish, qadam tashlash (hayvon)8. o‘ tish; loc. prendre le pas sur qqn. biron kishidan o‘tib ketmoq; céder le pas à qqn. biror kishini oldinga o‘tkazib yubormoq9. tor o‘tish joyi; géog. bo‘g‘oz; franchir le pas bo‘g‘ izdan o‘ tmoq; le pas de Calais Pa de Kale bo‘g‘ozi10. loc. se tirer, sortir d'un mauvais pas og‘ir, mushkul sharoitdan qutulmoq, chiqmoq11. le pas de la porte ostona; loc. pas de porte savdo fondiga kirish uchun arendatorga to‘lanadigan badal12. techn. qadam (biror mexanizm yoki detalning muayyan yo‘nalishda siljish masofasi); un pas de vis burama mixning bir aylanishdagi harakati.adv.1. fe'lning inkori: je ne parle pas men gapirmayapman; je ne vous ai pas vu men sizni ko‘rmadim; il espère ne pas le rencontrer u uni uchratmaslikka umid qiladi; il n'est pas encore arrivé u hali kelmadi; ce n'est pas tellement difficile bu shunchalik qiyin emas; loc. ce n'est pas que ce n'est pas qu'il ait peur, mais bu uning qo‘rqqanidan emas, balki2. qisqartma (javob, undov); non pas yo‘q; pas de chance! omad kelmadi! pourquoi pas? nima uchun yo‘q, nega shunday bo‘lmasin? ils viennent ou pas? ular kelishadimi yoki yo‘q? pas un hech biri; il est paresseux comme pas un u hammasidan ham dangasaroq3. une femme pas sérieuse jiddiy bo‘lmagan xotin4. fam. pleure pas! yig‘ lama! on sait pas bilmayman; on ose pas jur'at qilolmayman; je veux pas xohlamayman. -
5 repos
nm.inv.1. dam olish, istirohat qilish, orom, hordiq; prendre du repos dam olmoq; un jour de repos dam olish kuni; maison de repos dam olish uyi2. mil. erkin! garde à vous!… repos! rostlan!… erkin!3. loc. en repos tinchlik, osoyishtalik, orom; ne pas pouvoir rester en repos tinch o‘tirolmaslik; au repos dam olayotgan, orom olayotgan; animal au repos orom olayotgan hayvon4. orom, tinim, tinchlik; ne pas pouvoir trouver le repos tinim bilmaslik; laisez-moi en repos meni tinch qo‘ying; de tout repos aniq, ishonchli, tayinli; c'est une situation, un affaire de tout repos bu ishonchli sharoit, ish; ce n'est pas de tout repos bu tayinli narsa emas5. tinchlik, osoyishtalik, tanaffus, tin olish6. litt. orom; le repos de la mort o‘lim oromi; le repos éternel abadiy orom.
См. также в других словарях:
mil — MIL, miluri, s.n. (înv. şi reg.) Blană de oaie. Trimis de gall, 10.04.2008. Sursa: DLRM … Dicționar Român
mil — 2. mil [ mil; mij ] n. m. • fin XIe; lat. milium ♦ Céréale à petits grains (sorgho, millet) cultivée surtout en Afrique. Couscous, bière de mil. Des paroles « fortes comme l alcool de mil » (Senghor). ⊗ HOM. Mille. mil 3. mil [ mil ] n. m. •… … Encyclopédie Universelle
mange-mil — ● mange mil nom masculin invariable Petit oiseau d Afrique vivant en bande, et causant des dégâts importants aux récoltes de céréales. mange mil n. m. inv. (Afr. subsah.) Nom donné à divers petits oiseaux nuisibles aux cultures, et spécialement… … Encyclopédie Universelle
turbo — 1. turbo [ tyrbo ] n. m. • 1846; mot lat. ♦ Zool. Mollusque (gastéropodes) dont la coquille épaisse et ronde présente une large ouverture circulaire. Des turbos. ⊗ HOM. Turbot. turbo 2. turbo [ tyrbo ] n. m. et adj. inv. • mil. XXe; abrév. 1 ♦… … Encyclopédie Universelle
revolving — [ revɔlviŋ ] adj. inv. • mil. XXe; mot angl., p. prés. de to revolve « tourner » ♦ Anglic. Crédit revolving : crédit accordé pour un montant donné et reconstitué au fur et à mesure des remboursements. « Le crédit revolving forme moderne du… … Encyclopédie Universelle
sud-est — [ sydɛst ] n. m. inv. • mil. XIIe; de sud et est ♦ Point de l horizon situé à égale distance entre le sud et l est (abrév. S. E.). Maison exposée au sud est. Le sud sud est, entre le sud et le sud est. ♢ Partie d un pays située dans cette… … Encyclopédie Universelle
parcan — PARCÁN, parcane, s.n. 1. Îngrăditură de lemn făcută pentru zăgăzuirea apelor. ♦ Bârnă întrebuinţată la construirea unui dig, a unui pod etc. 2. Fortificaţie făcută în trecut din bârne, scânduri etc.; zid de apărare, parapet. [var.: (reg.) părcán… … Dicționar Român
suet — sud est [ sydɛst ] n. m. inv. • mil. XIIe; de sud et est ♦ Point de l horizon situé à égale distance entre le sud et l est (abrév. S. E.). Maison exposée au sud est. Le sud sud est, entre le sud et le sud est. ♢ Partie d un pays située dans cette … Encyclopédie Universelle
iscoadă — ISCOÁDĂ, iscoade, s.f. Persoană însărcinată să facă, în taină, cercetări sau să obţină informaţii în interesul cuiva; militar trimis în recunoaştere; spion. – Din iscodi (derivat regresiv). Trimis de valeriu, 22.10.2008. Sursa: DEX 98 ISCOÁDĂ s … Dicționar Român
major — MAJÓR, Ă, majori, e, adj. 1. (Despre oameni) Care a împlinit vârsta legală pentru a putea beneficia prin lege de drepturi civile şi politice depline. 2. Foarte important, principal. ♦ (log.: în sintagmele) Termen major = predicatul concluziei… … Dicționar Român
proviant — PROVIÁNT, provianturi, s.n. (înv.) Provizii, alimente (pentru armată). [pr.: vi ant] – Din pol. prowiant, rus. proviant, germ. Proviant. Trimis de oprocopiuc, 23.04.2004. Sursa: DEX 98 PROVIÁNT s. v. provizii, zaherea … Dicționar Român