Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

lutte+en

  • 1 lutte

    nf.
    1. kurash; kurashish; lutte gréco-romaine klassik kurash; lutte libre erkin kurash
    2. kurash (qarama-qarshiliklar); lutte des classes sinfiy kurash
    3. lutte contre, pour uchun, qarshi kurash, zo‘r berish; lutter contre l'alcoolisme alkogolizmga qarshi kurash; lutte pour la vie hayot uchun, yashab qolish uchun kurash
    4. kurash, kurashuv, olishuv (qarama-qarshi kuchlar orasida); la lutte entre le bien et le mal yaxshilik va yomonlik o‘rtasidagi kurash
    5. loc.adv. de haute lutte bor kuchini, bor imkoniyatini ishga solib; il a emporté la victoire de haute lutte u bor kuchini ishga solib g‘olib chiqdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lutte

  • 2 accentuer

    vt.
    1. urg‘u tushirmoq, urg‘u qo‘ymoq; accentuer la voyelle finale oxirgi unliga urg‘u qo‘ymoq
    2. urg‘u qo‘yib ta'kidlamoq
    3. kuchaytirmoq; accentuer la lutte kurashni kuchaytirmoq; accentuer son effort harakatini kuchaytirmoq; s'accentuer
    1. urg‘uli talaffuz qilinmoq
    2. kuchaymoq, keskinlashmoq; yorqin ifodalanmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > accentuer

  • 3 antialcoolique

    adj. alkogolga, alkogolizmga qarshi; ichkilikka, ichkilikbozlikka qarshi qaratilgan; lutte antialcoolique ichkilikbozlikka qarshi kurash.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > antialcoolique

  • 4 âpreté

    nf.
    1. keskinlik, shiddatlilik; qat'iylik; l'âpreté de la discussion munozaraning keskinligi; l'âpreté de la lutte kurashning qat'iyligi
    2. taxirlik, nordonlik, achimsiqlik (ta'm); l'âpreté du vin vinoning nordonligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > âpreté

  • 5 classe

    nf.
    1. sinf; classe laborieuse mehnatkashlar sinfi; classe bourgeoise burjuaziya sinfi; la lutte des classes sinflar kurashi, sinfiy kurash
    2. toifa, daraja, razryad; toutes les classes de lecteurs hamma toifadagi o‘quvchilar; classe des mammifères sut emizuvchilar toifasi, sinfi
    3. daraja, sifat, belgisi; un soldat de deuxième classe ikkinchi darajali, sortli, navli askar
    4. sinf; les classes terminales bitiruvchi sinflar; aller en classe o‘qimoq, maktabga bormoq
    5. sinf, joy; classe claire, propre toza, yorug‘ sinf
    6. harbiy chaqiriq yoshi
    7. dars, saboq; classe d'histoire tarix darsi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > classe

  • 6 contraire

    adj.
    1. qarama-qarshi, zid, qarshi, teskari, noqulay, nobop, yomon, salbiy; vent contraire qarshidan esayotgan shamol
    2. zararli, ziyoni bor, g‘irt zararli, zarar keltiradigan
    3. e' tirozli, qarshilik bildiruvchi; contraire aux intérêts qiziqishlarga qarshi; cela est contraire à la vérité u haqiqatga zid; contraire à l'esprit et à la lettre boshdan oyoq zid
    4. nm. teskarilik, o‘xshas emaslik, qarama qarshilik, tafovut, ziddiyat; la lutte des contraires philos ziddiyatlar kurashi; j'ai entendu dire le contraire men teskari fikrlar eshitdim; au contraire loc.adv. aksincha, teskarisiga; tout au contraire butunlay zid, teskari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > contraire

  • 7 enjeu

    nm.
    1. dov, ganak, tikilgan pul, o‘rta (qimorda)
    2. fig. umid bog‘lash, ishonch, umid; maqsad; l'enjeu de la lutte était la liberté kurashdan maqsad ozodlikka erishish edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > enjeu

  • 8 gréco-romain, aine

    adj. grek-rim; la lutte gréco-romaine sport. klassik, erkin kurash.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > gréco-romain, aine

  • 9 implacable

    adj. bir so‘zli, qat'iy, shafqatsiz, berahm, o‘zgarmas, murosasiz, beshafqat; une lutte implacable murosasiz jang, kurash, olishuv.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > implacable

  • 10 merci

    nf. à la merci de himoyasida, g‘amxo‘rligida, marhamati ostida, ixtiyorida; tenir qqn. à sa merci birovni o‘z himoyasiga olmoq; loc. dieu merci xudoga shukur; il n'est pas au courant, Dieu merci! uning xabari yo‘q; xudoga shukur! sans merci rahmsiz, shafqatsiz, beomon, ayovsiz; une lutte sans merci shafqatsiz kurash.
    I nm. rahmat, tashakkur, minnatdorchilik
    II intj. merci beaucoup ko‘p rahmat, tashakkur; merci pour, de votre lettre xatingiz uchun rahmat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > merci

  • 11 prolétaire

    n. proletar; notre parti lutte contre l'exploitation des prolétaires bizning partiyamiz proletarlarni ekspluatatsiya qilishga qarshi kurashadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prolétaire

  • 12 recommencer

    I vt.
    1. qaytadan, yangidan, boshidan boshlamoq; yana davom ettirmoq, tiklamoq; recommencer la lutte kurashni qaytadan boshlamoq; boshlamoq; recommencer à +inf yana boshlamoq, yana biror narsa qilishga tushmoq; il recommence à gémir u yana ingrashga tushdi
    2. boshqatdan, qayta qilmoq, qayta boshidan qilmoq, qayta qilib chiqmoq, yangidan qilib chiqmoq; recommencer dix fois la même chose bir narsani o‘n marta qayta qilib chiqmoq; tout est à recommencer! hammasini boshqatdan qilib chiqish kerak! si c'était à recommencer agar qayta boshdan boshlashning iloji bo‘lganda edi
    II vi.
    1. litt. qaytadan, yangidan boshlanmoq, yana davom etmoq; tiklanmoq; tout renaît et recommence hamma narsa qaytadan tug‘iladi va hammasi yangidan boshlanadi
    2. yana, qaytadan bo‘lmoq; l'orage recommence yana bo‘ron bo‘lyapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > recommencer

  • 13 reprendre

    I vt.
    1. qayta olmoq, qayta qo‘ lga olmoq, olmoq; reprendre sa (la) route qayta yo‘lga tushmoq; reprendre courage dadil bo‘lmoq; loc. reprendre ses esprits o‘ziga, hushiga kelmoq, es-hushini yig‘moq; reprendre son souffle nafasini rostlamoq; reprendre haleine bir dam tin olmoq
    2. qaytarib olmoq, qayta qo‘lga kiritmoq, qayta erishmoq; il a repris sa liberté u ozodligiga qayta erishdi; reprendre ses forces kuchga kirmoq
    3. qaytarib olmoq; cet article ne peut être ni échangé ni repris bu mahsulot na almashtirib, na qaytarib olinmaydi; le garagiste m'a repris ma vieille voiture usta mening eski mashinamni sotib oldi
    4. biror narsadan qayta, yana olmoq; reprendre d'un plat ovqatdan yana olmoq
    5. qayta tutib, ushlab olmoq, qayta qo‘lga tushirmoq; le prisonniet évadé a été repris qochgan mahbus qayta qo‘lga tushdi; loc. on ne m'y reprendra plus meni boshqa qo‘lga tushirisholmaydi, aldasholmaydi; que je ne vous y reprenne pas! ikkinchi bor qo‘ limga tushmang (po‘pisa)
    6. tutib, ushlab qolmoq, qaytalab qolmoq; mon rhumatisme m'a repris revmatizmim tutib qoldi
    7. qaytadan, yangidan boshlamoq, yana davom ettirmoq, qayta kirishmoq; reprendre un travail, la lutte ishni, kurashni yangidan boshlamoq; reprendre ses études o‘qishlarini yana davom ettirmoq
    8. davom etmoq, qaytarmoq; il reprit d'une voix sourde u bo‘g‘iq ovozda davom etdi; reprendre un refrain en choeur naqarotni xor bo‘lib qaytarmoq; reprenons l'histoire depuis le début voqeani boshidan qaytaraylik
    9. qayta ko‘rib chiqmoq, qayta tuzatib chiqmoq, qayta kirishmoq (tuzatish uchun); reprendre un article maqolani qayta ko‘rib chiqmoq
    10. davom ettirmoq, qayta tiklamoq, qayta qo‘lga olmoq; reprendre un programme rejani qayta tiklamoq
    II vi.
    1. tuzalmoq, sog‘aymoq, o‘ziga kelmoq, kuchga, kuch-quvvatga kirmoq; tiklanmoq, o‘nglanmoq, oyoqqa turib olmoq, qaddini rostlamoq; le petit a bien repris kichkintoy anchagina o‘ziga kelib qoldi; les affaires reprennent ishlar yurishib ketdi
    2. qayta, yana boshlanmoq; la pluie reprit de plus belle yomg‘ir yanayam kuchliroq yog‘a boshladi
    III se reprendre vpr.
    1. xatoni birdan eslamoq, payqamoq, sezmoq, birdan eslab, payqab, sezib oldini olmoq; elle a dit une énormité, mais elle s'est vite reprise u bir bema'ni narsa dedi, lekin u tezda xatosining oldini olib qoldi
    2. qayta kirishmoq, qayta boshlamoq; s'y reprendre à deux fois, à plusieurs fois bu narsaga ikki, ko‘p bor kirishmoq.
    vt.litt. koyimoq, urishmoq, tanbeh bermoq, aybga buyurmoq, qoralamoq, tanqid qilmoq; il s'est souvent fait reprendre u ko‘pincha tanbehga uchraydi; reprendre qqch. biror narsani qoralamoq, ayblamoq; il n'y a rien à reprendre à sa conduite uning yurish-turishida ayblaydigan narsa yo‘q; cela mérite d'être repris bu tanqidga loyiq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > reprendre

  • 14 sévère

    adj.
    1. qattiqqo‘l, talabchan; des parents sévères qattiqqo‘l otaona; être sévère avec qqn. envers qqn. biror kishiga nisbatan qattiqqo‘l bo‘lmoq
    2. qattiq, jiddiy; adresser de sévères critiques à qqn. biror kishiga jiddiy tanqid qaratmoq; des mesures sévères jiddiy choralar
    2. litt. qat'iy, aniq, sovuq
    3. og‘ir, qattiq, jiddiy; une sévère défaite og‘ir mag‘lubiyat; la lutte sera sévère jang og‘ ir bo‘ladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sévère

  • 15 solidaire

    adj.
    1. birdam, hamfikr, fikrdosh, yakdil; étudiants et professeurs ont été solidaires dans la lutte kurashda talabalar va o‘qituvchilar birdam bo‘lishdi
    2. uzviy bog‘langan; la bielle est solidaire du vilebrequin shatun tirsakli val bilan uzviy bog‘langan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > solidaire

  • 16 sourd

    -sourde
    adj.n. kar, qulog‘ i og‘ir, garang; loc. sourd comme un pot qulog‘i tom bitgan; les sourds et les muets kar va soqovlar; loc. frapper, cogner, crier comme un sourd bor kuchi bilan urmoq, turtmoq, qichqirmoq; dialogue de sourds bir-biriga gap bermay gapirish; prov. il n'est pire sourd que celui qui ne veut pas entendre kar-soqov bo‘lib olgandan yomoni yo‘q; litt. sourd à e' tiborsiz, loqayd, ishi yo‘q, bepisand; il reste sourd à nos appels u bizning chaqirig‘imizga loqayd qoldi.
    -sourde
    adj.
    1. jarangsiz, bo‘g‘iq; un bruit sourd bo‘g‘iq ovoz; consonne sourde jarangsiz undosh
    2. yashirin, noaniq, zimdan, ichdagi; une douleur sourde yashirin azob; une lutte sourde zimdan kurash.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sourd

  • 17 vie

    nf.
    1. hayot, turmush, yashash, umr, umr-guzaronlik, tiriklik, tirikchilik, yashash; vie conjugale er-xotinlik; au déclin de la vie qarigan chog‘da, bir oyog‘i to‘rda, bir oyog‘ i go‘rda; vie aisée to‘q, farovon, badavlat hayot tarzi; la cherté de la vie qimmatchilik, narxlarning balandligi; question de vie et de mort hayot-mamot masalasi; femme de mauvaise vie fohisha, yengiltak ayol; lutte pour la vie hayot-mamot jangi, hayot uchun kurash; donner la vie à qqn. tug‘moq, dunyoga keltirmoq; sauver la vie à qqn. birovning hayotini saqlab qolmoq; gagner sa vie tirikchilik qilmoq, ishlab pul topmoq; passer sa vie hayot kechirmoq, umr o‘tkazmoq; perdre la vie vafot etmoq; ôter la vie à qqn. jonini olmoq, o‘ldirmoq; fam.vx. faire la vie kunini ayshishrat qilib, kayfu-safoda o‘ tkazmoq; en vie hayot, tirik; à vie umrbod, umrlik, butun umrga; jamais de la vie, de ma vie (bo‘lishsiz gapda) hech qachon, aslo, hech, umuman, hayotda; à la vie et à la mort umrbod, abadiy, toabad, umrining oxirigacha, so‘nggi nafasigacha
    2. hayot, hayot yo‘ li, tarjimai hol.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > vie

См. также в других словарях:

  • lutté — lutté …   Dictionnaire des rimes

  • lutte — [ lyt ] n. f. • XVIe; luite 1160; bas lat. lucta, ou de lutter 1 ♦ Combat corps à corps (⇒ catch, jiu jitsu, judo, sumo). Spécialt Sport de combat opposant corps à corps deux adversaires qui, au moyen de prises appropriées, s efforcent de se… …   Encyclopédie Universelle

  • lutte — LUTTE. s. f. Sorte d exercice, de combat où l on se prend corps à corps pour se terrasser l un l autre. L Exercice de la lutte. s exercer à la lutte, aux jeux de la lutte. voilà un bon tour de lutte. il est fort adroit à la lutte …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Lutte — Lutte, auch Lotte, bezeichnet im Bergbau ein dünnwandiges Rohr aus Stahlblech oder Kunststoff zur Ableitung von Wasser (Wasserlutte) oder zur Bewetterung (Wetterlutte). Schematische Darstellung einer Sonderbewetterung mit Lutte In Grubenbauen,… …   Deutsch Wikipedia

  • Lütte — bezeichnet: im niederdeutschen Sprachraum ein Kind Lütte (Belzig), Ortsteil der Stadt Bad Belzig im Landkreis Potsdam Mittelmark in Brandenburg, Deutschland einen Ortsteil der Stadt Lemgo im Kreis Lippe in Nordrhein Westfalen, Deutschland den… …   Deutsch Wikipedia

  • Lutte — Lutte, in Bergwerken eine Röhre aus Brettern oder Blech zur Zu oder Abführung von reiner, bez. verdorbener Luft oder zur Ableitung von Wasser (Wetter und Wasserlutte) …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Lutte — Lutte, im Bergbau, ein Rohr zur Fortleitung von Wasser oder Luft. Hölzerne Lutten werden aus Brettern zusammengeschlagen und erhalten quadratischen Querschnitt; Lutten aus Metallblech haben kreisrunden Querschnitt. Die einzelnen Rohrlängen der… …   Lexikon der gesamten Technik

  • lutte — turlutte …   Dictionnaire des rimes

  • lutte — var. lite, little; obs. f. lute n.1 …   Useful english dictionary

  • Lutte —  Pour les articles homophones, voir Lût et Luth. Lutte …   Wikipédia en Français

  • lutte — (lu t ) s. f. 1°   Sorte d exercice, où l on cherche à se terrasser en se prenant corps à corps. •   Le premier combat fut celui de la lutte ; un Rhodien d environ trente cinq ans surmonta tous les autres qui osèrent se présenter à lui, FÉN. Tél …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»