-
1 gaz
nm.inv.1. gaz; un gaz d'échappement ishlangan gazlar; un gaz persistant turg‘un, tez tarqalmaydigan zaharlovchi moddalar; le gaz moutarde tekkan yerni yara qiluvchi zaharlovchi modda, iprit; un gaz lacrymogène ko‘zni yoshlantiruvchi gaz; mettre les gaz gaz qo‘shmoq, bermoq (mashinada); de gaz, à gaz gazli, gazi bor; une chambre à gaz gaz kamerasi; à pleins gaz imkoniyati boricha; il y a de l'eau dans le gaz fam. bu ishda to‘sqinlik, chatoqlik bor2. gaz ishlab chiqarish sanoati3. gaz devori4. mil.fam. gazga qarshi kiyim, protivogaz. -
2 couper
I vt.1. kesmoq, qirqmoq, to‘g‘ramoq, tilmoq, kesib, to‘g‘rab, maydalab tashlamoq, kesib, qirqib olmoq, kesib tushirmoq, kallaklamoq, butamoq, chopmoq, yormoq, qiymalamoq; couper en pièces, couper en morceaux mayda-mayda qilib kesmoq; couper en deux ikkiga teng qirqmoq; couper dans le vif tirik yeridan qirqmoq, dadil harakat qilmoq; couper bras et jambes yiqitmoq, o‘ldirmoq, nobud, halok qilmoq; couper l'appétit ishtaxani bo‘g‘moq; couper le souffle shikastlamoq, yaralamoq, urmoq, tegizmoq; j'ai eu le souffle coupé nafasim giribonimga keldi, nafasim tiqilib qoldi, entikib, bo‘g‘ilib qoldim; couper à qqn. son effet bor taassurotni buzmoq; ça te la coupe arg. nima jinni bo‘ldingmi?2. sochini, yungini olmoq, olib, qirqib qo‘ymoq3. bichmoq (ko‘ylak)4. aralashtirmoq, qo‘shmoq (vino, sut)5. uzmoq, to‘xtatib, kesib, uzib qo‘ymoq; couper la parole à qqn. gapini kesib, to‘xtatib qo‘ymoq; couper court à tamom qilmoq, bitirmoq, tugatmoq; couper court aux bruits mish-mishlarga chek qo‘ymoq; couper la respiration nafasini uzmoq6. to‘smoq, g‘ov solmoq, oldini olmoq, barham bermoq, yo‘qotmoq, uzib, to‘xtatib, kesib qo‘ymoq; couper les attaches aloqani uzib qo‘ymoq; couper les ponts ko‘priklarni kesib qo‘ymoq; fig. chekinishga yo‘lni kesmoq; couper les communications aloqalarni qirqib qo‘ymoq; couper le courant elektr tokini uzmoq; couper le circuit zanjirini uzmoq; couper les gaz matorni o‘chirib qo‘ymoq; ne coupez pas! telefonda gapni uzib qo‘ymang! couper la vivres à ta'minlashni to‘xtatib qo‘ymoq; fig. bir burda nondan mahrum qilmoq7. kuzir bilan bosmoq (qarta o‘yinida)8. ko‘tarmoq (qarta o‘yinida)9. (tennisda) kesib urmoqII vi.1. o‘tmoq, o‘ tkir bo‘lmoq2. olmoq (qarta to‘pini)3. qisqartirib kesib chiqmoq (yo‘lni); couper par le plus court eng qisqa yo‘ldan kesib chiqmoq; couper au plus court eng yaqin yo‘ldan yurmoq, to‘g‘ri kesib chiqmoq (yo‘lni)4. (à) qochib qutulmoq, xolos bo‘lmoq, qochmoq, bo‘yin tovlamoq, dangasalik qilib yurmoq, yo‘q bo‘lmoq; couper à une visite doktor nazoratidan qochmoq; tu n'y couperas pas qochib qutilolmaysanIII se couper vpr.1. biror joyini kesib olmoq, tilib olmoq2. kesib chiqishmoq (yo‘lni), bir-birini kesib o‘tmoq3. mil. ot chalishib oyog‘ini chaqa qilmoq4. fam. zid, qarshi bo‘lmoq, e' tiroz bildirmoq, yangilishib qolmoq, chuvalamoq, adashmoq, chalg‘imoq, tilidan, og‘zidan, gapidan ilinmoq, o‘z sirini fosh qilib qo‘ymoq. -
3 défense
nf.1. oqlash, himoya qilish (sudda); défense de la paix tinchlikni himoya qilish; défense légitime dr. o‘zini oqlash, himoya qilish; en état de légitime défense o‘zini-o‘zi oqlash holatida; se charger de la défense de dr. oqlashni o‘z zimmasiga olmoq2. mudofaa; défense nationale milliy mudofaa; défense rapprochée yaqin mudofaa; défense contre avions; défense antiaérienne harbiy havo hujumiga qarshi mudofaa; défense contre les gaz kimyoviy gazga qarshi mudofaa; mettre en pays en défense mamlakat mudofaasini mustahkamlamoq; se mettre en défense mudofaaga tayyorlanmoq3. himoyalanuvchi armiya, mudofaa inshootlari, qurilmalari, istehkomlari4. sport. himoya, saqlanish5. kemani qirg‘oqqa urilishidan saqlovchi rezina6. man etish, qilish, taqiqlash; défense d'afficher e' lon yopishtirish man etiladi; défense de fumer chekish man etiladi.nf. dandon tish (fil, to‘ng‘iz, morj kabi ba'zi sut emizuvchilarning o‘siq qoziq tishlari). -
4 production
nf.1. ishlab chiqish, kelib chiqish; il y a eu production de gaz carbonique karbonik gaz ishlab chiqish yuz berdi2. asar, ijod3. ishlab chiqarish, tayyorlash, yetishtirish; une production élevée yuqori ishlab chiqarish; la production annuelle de cette entreprise bu korxonaning yillik ishlab chiqarishi; les moyens de production ishlab chiqarish vositalari; les forces de production ishlab chiqarish kuchlari4. kino ishlab chiqarish. -
5 ouvrir
I vt.1. ochmoq; ouvrir la fenêtre derazani ochmoq; va ouvrir och; ouvrez, au nom de la loi! qonun nomi bilan oching!2. ichini ochmoq, ichini yormoq, chaqmoq; ouvrir des huîtres ustritsa yormoq3. ochmoq, ochib qo‘ymoq; fam. l'ouvrir og‘zini ochmoq, gapirmoq; ouvrir l'oeil ko‘zini ochmoq, ehtiyot bo‘lmoq; ouvrir un portefeulle karmonni ochmoq; ouvrir un robinet jo‘mrakni ochib qo‘ymoq; ouvrir le gaz gazni ochib qo‘ymoq; ouvrir l'appétit à qqn. birovning ishtahasini ochib yubormoq4. ochmoq, tortib qo‘ymoq; ouvrir les rideaux pardalarni ochib qo‘ymoq5. ochmoq, teshmoq; ouvrir une fenêtre dans un mur devordan deraza ochmoq6. ochmoq, foydalanishga ruxsat bermoq; ouvrir, s'ouvrir un chemin, une voie ko‘chani, yo‘lni ochmoq7. ochmoq, namoyon qilmoq; il nous a ouvert le fond de son coeur u bizga yuragining to‘ridagi gaplarni ochdi; ouvrir l'esprit (à qqn) biron kishining aqlini oshirmoq8. ochmoq, boshlamoq, kirishmoq; ouvrir les hostilités dushmanlikni boshlamoq, dushmanlik qilishga kirishmoq; ouvrir le feu o‘ t ochishni boshlamoq; ouvrir une discussion munozara boshlamoq9. ochmoq, asos solmoq, tashkil qilmoq; ouvrir un magasin, des écoles magazin, maktablar ochmoq10. ochmoq, bermoq; ouvrir un compte, un crédit à qqn. biron kishi nomiga hisob ochmoq, kredit bermoqII vi.1. ochiq bo‘lmoq; cette porte n'ouvre jamais bu eshik hech qachon ochilmaydi; ouvrir sur qaragan bo‘lmoq (eshik, deraza)2. ochilmoq, boshlanmoq; les cours ouvriront la semaine prochaine darslar kelgusi haftadan boshlanadiIII s'ouvrir vpr.1. ochilmoq; la porte s'ouvre eshik ochilyapti; le toit de cette voiture s'ouvre bu avtomobilning tomi ochiladi; la fleur s'ouvre gul ochilyapti; s'ouvrir sur qaragan bo‘lmoq, qarab teshilgan bo‘lmoq, chiqmoq, biror tomonga qarab ochilmoq; la porte s'ouvre directement sur le jardin eshik to‘g‘ridan to‘g‘ri boqqa ochiladi2. ochilmoq, namoyon bo‘ lmoq; le chemin, la route qui s'ouvre devant nous bizning oldimizda namoyon bo‘lgan ko‘cha, yo‘l; une vie nouvelle s'ouvrait devant (à) lui uning oldida yangi hayot ochilar edi; s'ouvrir à qqch. biror narsaga ochiq bo‘lmoq, kirib kelishiga imkon bermoq; son esprit s'ouvre peu à peu à cette idée uning idroki bu fikrni sekin-asta qabul qildi; s'ouvrir à qqn. biror kishiga yorilmoq; ko‘nglini, yuragini ochmoq; je m'en suis ouvert à lui men bu haqda unga yorildim3. ochilmoq, boshlanmoq; l'exposition qui allait s'ouvrir yaqinda ochilayotgan ko‘rgazma; s'ouvrir par bilan, orqali ochilmoq, boshlanmoq; s'ouvrir les veines vena tomirlarini kesmoq (o‘zini o‘zi o‘ldirmoq); s'ouvrir le crâne en tombant yiqilib boshini yormoq. -
6 corde
nf.1. ip, arqon; arg‘amchi, chilvir; tizimcha, ingichka arqon, kanop, yo‘g‘on arqon; corde à noeuds tugunli tirmashib chiqish arqoni; corde lâche ehtiyot arqoni; rendre la corde arqonni bo‘shatmoq, qo‘yib yubormoq; cet habit montre la corde ko‘ylak ishqalanib yirtildi; tenir la corde yaxshi, manfaatdor vaziyatda bo‘lmoq2. sim, ip; his-tuyg‘u, kayfiyat; toucher les cordes simlarni tortmoq, sozlamoq; toucher la corde sensible sezgir histuyg‘ uga ta'sir qilmoq, tegmoq3. pl. simli, torli cholg‘u asboblari4. kamalak, yoy ipi; avoir plusieurs cordes à son arc har xil hiyla nayrang ishlatmoq, maqsadga erishish uchun har xil yo‘l-yo‘riqqa, imkonga ega bo‘ lmoq5. géom. xorda, egri chiziqning ikki nuqtasini birlashtiruvchi to‘g‘ri chiziq6. arqon sarjin (3 gaz yoki 2134 metrga teng o‘ lchov birligi; uzunlik). -
7 dégagement
nm.1. garovga qo‘yilgan molni qaytarib sotib olish2. tozalash, qisqartirish, bo‘shatish, ozod qilish; dégagement des cadres o‘rin, joylarni qisqartirish3. daxliz, o‘ tish joyi; les dégagements (teatrda) chiqish joylari; escalier de dégagement ichki zinapoya; porte de dégagement yashirin yo‘l4. ajralish, tozalanish (gaz, issiqlik haqida); dégagement de vapeurs bug‘ ajralishi (ko‘tarilib chiqishi)5. techn. o‘yiq, kamgak, chuqur joy, chuqurlashish, qismlar orasidagi tor joy, kesik, tirqish6. ajratish, uzish. -
8 détente
nf.1. bo‘shashish, kuchsizlanish, zaiflashish, keskinlikni yumshatish, to‘xtash, dam olish; détente internationale xalqaro keskinlikni yumshatish; une détente est intervenue, une détente s'est produite keskinlik, tanglik, vaziyat yumshadi; une détente dans les esprits xayollarini tinchlantirish; être dur à la détente xasis bo‘lmoq, gapga kirmaydigan, o‘ jar, qaysar, ters bo‘lmoq, og‘ir bo‘lmoq2. tepkini qo‘yib yuborish3. tepki (ilgagi)4. portlash, yorilish5. hajmning kengayishi, kattarishi, kattalashishi; gaz bosimining pasayishi6. sport. og‘ irlik ko‘tarishdan keyin kerilish, yozilish, bo‘shashish. -
9 état
nm.1. ahvol, hol, vaziyat; kayfiyat, hol-ahvol, avzo, holat; kishining holi; l'état de santé sog‘-nosog‘lik; son état général s'est amélioré uning umumiy holati yaxshilandi; c'est un état de fait haqiqiy ahvol, vaziyat shunday; le malade est dans un état grave kasalning ahvoli og‘ir; à l'état ko‘rinishida; holda, holatda; à l'état brut qayta ishlanmagan holat, holda; à l'état gazeux gaz holida; en état; être en bon (mauvais) état yaxshi, yomon holatda bo‘lmoq; en état de marche ishlatishga yaroqli, soz; mettre en état de siège qamal holatiga solmoq; être en état ivresse mast holda bo‘lmoq; être en état de +inf imkoniga ega bo‘ lmoq, -ga qurbi yetmoq, -ga qodir bo‘ lmoq; être en état de travailler ishlashga qurbi yetmoq; être hors d'état de + inf. imkoniga ega bo‘lmaslik, -ga qodir emaslik2. mavqe, martaba, ahvol, o‘rin; l'état ecclésiastique kashishlik rutbasi, unvoni diniy martaba; un devoir d'état xizmat burchagi; il est menuisier de son état kasbi bo‘yicha u stolyar3. hist. tabaqa, toifa; le tiers-état uchinchi toifa (qirollik davrida uchinchi tabaqaga burjuaziya, hunarmandlar va dehqonlar kirgan)4. ro‘yxat; l'état descriptif d'un lieu biror joyda joylashgan narsalarning ro‘yxati; un état nominatif nomma-nom ro‘yxat5. shtat (xodimlar haqida)6. État davlat; un chef d'État davlat boshlig‘i; le conseil d'État davlat kengashi; une affaire d'État davlat ahamiyatiga ega ish; la banque d'État davlat banki; les finances de l'État davlat xazinasi; un coup d'État davlat to‘ntarilishi; un homme d'État davlat arbobi; la sûreté de l'État davlat xavfsizligi; davlat xavfsizligini qo‘riqlash. -
10 gonfler
I vt.1. dam bermoq, puflab shishirmoq, dam berib to‘ldirmoq (kamerani), gaz, havo bilan to‘ ldirmoq2. o‘ t oldirmoq, puflamoq, kattartirmoq, o‘stirmoq, orttirmoq, oshirmoq; gonfler les prix bahosini orttirmoq; gonfler l'appareil shtat, o‘rin, joyni ko‘paytirmoq3. to‘ldirmoq, puflab shishirmoq; la pluie gonfle le torrent yomg‘ir oqimni ko‘ tarib yubordi4. méd. shishmoq; dumpaymoq, qappaymoq, dam bo‘lmoqII vi. shishmoq, duppaymoq, bo‘rtmoq, to‘zmoq, uchmoq, ko‘tarilmoq (puflaganda, shamoldan); kattarmoq, ortmoq, oshmoq, pindiqlamoq (daraxt)III se gonfler vpr.1. ko‘tarilmoq (daryo suvi) kattarmoq, kengaymoq2. g‘urra bo‘lmoq, shishib ketmoq, qavarmoq, bukmoq, bo‘rtmoq, kurtak chiqarmoq, dam bo‘lmoq (qorin)3. kuchanmoq, zo‘r bermoq, kekkaymoq, chiranmoq. -
11 nappe
nf. dasturxon; nappe et les serviettes dasturxon va sochiqlar; nappe à thé choy dasturxon.nf. keng qatlam, qoplam; une nappe de brouillard tuman qatlami; suv, neft, gaz qatlami. -
12 péter
I vi.fam.1. yel, havo, gaz chiqarmoq; o‘sirmoq; loc. péter plus haut que son derrière, que son cul o‘ziga bino qo‘ygan bo‘ lmoq, o‘zini katta olmoq2. fam. paqillab, gumbirlab, qarsillab yorilmoq; portlamoq; des obus pétaient dans tous les coins har tomonda snaryadlar gumbirlab portlar ediII vt.vulg. pachaq qilmoq, majaqlamoq; il lui a pété la gueule u uning basharasini pachaq qildi; fam. péter le feu, péter du feu, des flammes g‘ayrati jo‘sh urmoq; ça va péter des flammes ish og‘ir bo‘ladi.
См. также в других словарях:
Mettre les gaz — ● Mettre les gaz donner de la vitesse à un moteur en appuyant sur l accélérateur ou, familièrement, se hâter … Encyclopédie Universelle
pipette pour les gaz — dujų pipetė statusas T sritis Standartizacija ir metrologija apibrėžtis Pipetė dujų mėginiams paimti. atitikmenys: angl. bulb pipet; bulb pipette; gas pipet; gas pipette vok. Gaspipette, f rus. газовая пипетка, f pranc. pipette pour les gaz, f … Penkiakalbis aiškinamasis metrologijos terminų žodynas
GAZ-AvtoGAZ — GAZ (entreprise) Pour les articles homonymes, voir Gaz (homonymie). Logo de GAZ Création 1932 … Wikipédia en Français
GAZ-Volga — GAZ (entreprise) Pour les articles homonymes, voir Gaz (homonymie). Logo de GAZ Création 1932 … Wikipédia en Français
GAZ (automobile) — GAZ (entreprise) Pour les articles homonymes, voir Gaz (homonymie). Logo de GAZ Création 1932 … Wikipédia en Français
Gaz-volga — GAZ (entreprise) Pour les articles homonymes, voir Gaz (homonymie). Logo de GAZ Création 1932 … Wikipédia en Français
Gaz (entreprise) — Pour les articles homonymes, voir Gaz (homonymie). Logo de GAZ Création 1932 … Wikipédia en Français
GAZ NATUREL — Mélange d’hydrocarbures saturés composé essentiellement de méthane, le gaz naturel peut être utilisé, comme les autres combustibles fossiles, charbon et pétrole, aussi bien comme combustible et carburant que comme matière première. Il présente… … Encyclopédie Universelle
GAZ (ANALYSE DES) — Étant donné les propriétés spécifiques des gaz, les techniques mises au point pour les analyser se différencient nettement des méthodes de la chimie analytique classique. De très nombreuses fabrications chimiques, et notamment les grandes… … Encyclopédie Universelle
gaz — [ gaz ] n. m. • gas 1670; mot de Van Helmont (1577 1644), d apr. lat. chaos 1 ♦ Vx Vapeur invisible, émanation. 2 ♦ (1787) Mod. Corps fluide indéfiniment expansible, occupant tout le volume dont il dispose. Phys. État de la matière dans lequel… … Encyclopédie Universelle
Gaz Naturel — Le gaz naturel est un combustible fossile, il s agit d un mélange d hydrocarbures présent naturellement dans des roches poreuses sous forme gazeuse. Avec 23 % de l énergie consommée en 2005, le gaz naturel est la troisième source d énergie… … Wikipédia en Français