-
1 plaisir
nm.1. rohat, huzur-halovat, mamnuniyat, lazzat; le plaisir esthétique estetik lazzat; éprouver du plaisir à huzur-halovat tuymoq; iron. je vous souhaite bien du plaisir omadingizni bersin; faire plaisir xushnud etmoq, xursand, mamnun qilmoq, rohat, huzur bag‘ishlamoq; voulez-vous me faire le plaisir de dîner avec moi men bilan tushlik qilib, meni xushnud etsangiz; fais-moi le plaisir de te taire! jim bo‘lsangchi! (do‘q-po‘pisa); avec plaisir bajonidil, jon deb; travailler avec plaisir jon deb ishlamoq2. shahvoniy lazzat3. rohat, lazzat; il prend un malin plaisir à nous embêter u bizning jonimizni chiqarib rohatlanyapti; le plaisir de qqch. biror narsadan taskin topish, huzur qilish; mamnuniyat; le plaisir du devoir accompli bajarilgan burchdan taskin topish; loc. prendre plaisir à +inf biror ish qilishni yoqtirmoq; il prend plaisir à travailler u mehnat qilishni yoqtiradi; ce sera un plaisir de les voir ularni ko‘rish katta bir xursandchilik bo‘ladi; au plaisir de vous revoir yaxshi kunlarda ko‘rishaylik; ellipt.fam. au plaisir! xayr, yaxshi boring!4. pour le plaisir, pour son plaisir o‘zicha, bekordanbekorga; il ment pour le plaisir, par plaisir u o‘zicha, bekordan-bekorga yolg‘on gapiradi5. les plaisirs dunyo lazzatlari, ko‘ngilxushlik; c'est un plaisir coûteux bu qimmatga tushadigan ko‘ngilxushlik; mener une vie de plaisirs aysh-ishratda yashamoq, tarallabedod qilib yashamoq6. si c'est votre plaisir, si c'est votre bon plaisir agar siz ma'qul ko‘rsangiz, agar sizga ma'qul ko‘rinsa; le bon plaisir du roi amri podsho vojib7. à plaisir xohlagancha; manger à plaisir xohlagancha yemoq. -
2 avec
I prép.1. bilan, bilan birga; aller se promener avec qqn. biror kimsa bilan birga sayr qilishga bormoq; il est sorti avec son parapluie et son chapeau u soyaboni va shlapasi bilan chiqdi2. bilan; -dan; faire connaissance avec qqn. biror kimsa bilan tanishmoq; être bien, être mal avec qqn. biror kimsa bilan yaxshi, yomon munosabatda bo‘lmoq; divorcer d'avec sa femme xotinidan ajrashmoq3. bilan; -ga qarshi; se battre avec l'ennemi dushman bilan, dushmanga qarshi urushmoq4. bilan; -ganda, -da; -gach; il se lève avec le jour u quyosh bilan birga turadi; avec le mois de juillet arrivent les vacances iyul oyi kelgach kanikul boshlanadi5. bilan; tarzda; manger avec lenteur asta-sekin yemoq; étudier avec patience sabr-toqat bilan o‘rganmoq; avec plaisir jon deb, bajonidil, mamnuniyat bilan; avec beaucoup d'esprit juda zukkolik bilan; avec plus de prudence ancha ehtiyotkorlik bilan; avec autant de plaisir o‘shanday mamnuniyat bilan6. bilan; yordamida, orqali, -da, -dan; couper le pain avec un couteau nonni pichoq bilan kesmoq; l'eau est montée avec une pompe suv nasos yordamida ko‘tariladi; il est parti avec sa nouvelle voiture u yangi mashinasida jo‘nab ketdi; on fait le pain avec la farine non undan tayyorlanadi7. sababli, boisdan, vajdan, natijasida; uchun; deb; bilan; tufayli; avec la grippe il ne peut pas sortir gripp bo‘lganligi tufayli u uydan chiqa olmaydi; avec ce vent on ne peut pas dormir shu shamol sababli uxlab bo‘lmaydi; avec le début de la crise le chômage s'accentua inqiroz boshlanishi munosabati bilan ishsizlik ko‘paydi8. -ga qaramay, -ga qaramasdan; garchi; avec toutes ses qualités il a échoué barcha fazilatlariga, ustunliklariga qaramay, u muvaffaqiyatsizlikka uchradiII adv.fam. il faudra bien faire avec boriga baraka qilish kerak, bori bilan bir amallash kerak; tu viens avec? men bilan borasanmi? -
3 durer
vi.1. cho‘zilmoq, davom etmoq; uzaymoq; le temps lui dure unga vaqt sekin o‘ tayotganday tuyuldi; faire durer le plaisir kayf-safoni uzaytirmoq, cho‘zmoq2. saqlanmoq, o‘zgarmay aslicha turmoq; ce vin ne dure pas bu vino uzoq saqlanmaydi; ces fleurs dureront longtemps bu gullar uzoq saqlanadi; faire feu qui dure kuchini, mablag‘ini ayamoq, achinmoq3. uzoq turmoq, turib qolmoq. -
4 faire
I vt.1. qilmoq, tayyorlamoq; vous devriez bien faire cela siz buni qilishingiz kerak edi; il faut faire qqch. nimadir qilish kerak; c'est ce que je fais men aynan shuni qilaman; il n'y a rien faire qiladigan ish yo‘q; cela ne fait rien bu hech narsa qilmaydi2. qilmoq, yasamoq, kashf qilmoq, ishlab chiqarmoq; faire des vers she'r to‘qimoq; faire un discours nutq so‘zlamoq; faire un dessin rasm chizmoq; faire un plan plan tuzmoq3. qilmoq, bajarmoq; faire la commission topshiriqni bajarmoq4. qilmoq; faire un tour, faire une promenade sayir qilmoq; faire un voyage sayohat qilmoq; faire qqch. sans y être convié biror narsani so‘ramasdan qilmoq; faire un bilan xulosa qilmoq, yakunlamoq; faire mouche maqsadga erishmoq, mo‘ljalga urmoq; faire naufrage kema halokatga uchramoq; faire la conquête de erishmoq, nimanidir egallab olmoq; faire injure à kimnidir haqorat qilmoq, xafa qilmoq; faire pression siquvga olmoq; faire la grève ish tashlamoq, isyon ko‘ tarmoq; faire la guerre urushmoq, urush olib bormoq; faire l'étalage de qqch. nimanidir namoyish qilmoq; faire ses dévotions diniy marosimlarni bajarmoq, ibodat qilmoq, sig‘inmoq; faire une tache dog‘ qilmoq; faire le malin ayyorlik qilmoq; faire la fanfaron, faire le glorieux maqtanmoq, katta og‘izlik qilmoq, katta gapirmoq; faire corps avec bir butunni tashkil qilmoq; faire figure de ko‘rinishga ega bo‘lmoq; faire mine de shunchaki ko‘rinish qilmoq, o‘zini qilib ko‘rsatmoq; faire face à qarshilik qilmoq; faire faillite sinmoq, qashshoqlashmoq; faire justice de hukm chiqarmoq, fosh qilmoq; faire don de sa personne o‘zini qurbon qilmoq; faire-part xabar bermoq, xabardor qilmoq; faire main basse o‘g‘irlamoq, qaroqchilik qilmoq; faire preuve de isbotlamoq; faire usage de qo‘llamoq; faire volte-face qarashlarni tezda o‘zgartirmoq; faire front qarshilik ko‘rsatmoq; faire de la publicité reklama qilmoq; faire grand cas de qadrlamoq, katta ahamitat bermoq; faire état de e' tiborga olmoq; faire droit à qoniqtirmoq, yo‘l bermoq; faire coupable aybdor deb hisoblanmoq, ayblamoq5. nima bilandir mashg‘ul bo‘lmoq; faire sa médecine tibbiyotni o‘rganmoq; faire du sport sport bilan shug‘ullanmoq6. faire le lit joyni yig‘moq, to‘shamoq; faire la vaisselle idish-tovoq yuvmoq; faire sa toilette yuvinmoq; faire ses cheveux sochini oldirmoq; faire le trottoir fohishalik bilan shug‘ullanmoq7. tayinlamoq; on l'a fait professeur uni o‘qituvchi qilib tayinlashdi8. chaqirmoq, chorlamoq, taklif qilmoq, sabab bo‘lmoq, zarar keltirmoq; faire des dificultés to‘sqinlik qilmoq, to‘sqin bo‘lmoq; faire obstacle to‘siq bo‘lmoq, to‘xtatmoq; faire honte uyaltirmoq; faire plaisir zavq-shavq keltirmoq; faire du chagrin xafa qilmoq; faire de la peine urintirmoq, bezovta qilmoq; faire peur qo‘rqitmoq; faire du bruit shovqin qilmoq9. bo‘lib ko‘rinmoq, tuyulmoq, o‘xshatmoq; faire honneur à izzatlamoq, hurmatlamoq; faire du zèle tirishmoq, g‘ayrat qilmoq; faire attention à diqqatini jalb qilmoq10. faire rire kuldirmoq; faire mourir o‘ldirmoq; faire savoir xabar bermoq; faites entrer! kiriting! faire passer bermoq, yetkazmoq; faire valoir daromad olmoq; ta'kidlamoq, alohida ajratmoq; faire faire qilishga buyirmoqII vi.1. harakat qilmoq; faire bien, mal yaxshi, yomon harakat qilmoq; faire de son mieux butun vujudi bilan harakat qilmoq; il ferais mieux de rester u qolsa yaxshi bo‘lardi2. v.impers. il fait froid sovuqIII se faire vpr.1. bo‘lmoq, bo‘ la boshlamoq; se faire vieux keksaymoq, qarimoq; yoshiga yosh qo‘shilmoq2. o‘rnashmoq, qaror topmoq; paydo bo‘lmoq, yuzaga kelmoq3. o‘ziga yaratmoq, paydo qilmoq; se faire des embêtements o‘ziga noxushlik yaratmoq; se faire de la bile, se faire du mauvais sang xafa bo‘lmoq, ko‘ngli tushib ketmoq; se faire un devoir de o‘zining vazifasi, burchi deb bilmoq4. (à qqch) ko‘nikmoq, o‘rganmoq; se faire au froid sovuqqa ko‘nikmoq5. s'en faire hayajonlanmoq, bezovta bo‘lmoq; ne pas s'en faire hayajonlanmaslik; il se fait froid sovuq bo‘ lmoq; comment se fait-il? bu qanday ro‘y berdi; c'est fait tayyor; c'est un grand pas de fait bu oldinga qarab katta siljish; faisant fonction bajaruvchi, o‘rniga ishlab turuvchi, vazifani ado etuvchi; chemin faisant yo‘l-yo‘lakay.nm. ustalik, uslub, texnika, bajarish. -
5 gâter
I vt.1. buzmoq, buzib qo‘ymoq, ishdan chiqarmoq; chiritmoq; gâter le plaisir huzur-halovatini buzmoq2. erkalatmoq, suymoq, taltaytirmoqII se gâter vpr. buzilmoq, ishdan chiqmoq; chirimoq, irimoq, sasimoq; le temps se gâte havo buzilayotibdi. -
6 masochiste
I n. mazoxistII adj. mazoxistik, mazoxistlarcha; plaisir masochiste mazoxitstik rohat. -
7 mêlé
-éeadj.1. aralashgan, qorishgan; couleurs harmonieusement mêlées uyg‘un aralashgan rang2. mêlé de aralashtirilgan, qorishtirilgan, qo‘shilgan; noir mêlé de rouge qizil aralashtirilgan qora rang; plaisir mêlé de peine azob qo‘shilgan rohat. -
8 notre
pl. nos adj.poss.pl.1. bizning, bizga qarashli; o‘zimizning; nous devrions donner chacun notre avis, nos avis biz har birimiz o‘z fikrimiz, fikrlarimizni aytishimiz kerak; notre ville bizning shahrimiz; notre civilisation bizning tamaddun3. bizning (hurmat, ehtirom ma'nosida); comment va notre malade? bizning kasalning ahvollari qalay? notre héros arriva à s'échapper bizning qahramon qochib qolishga muyassar bo‘libdi4. bizning, o‘zimizning (mening, o‘zimning ma'nosida); tel est notre bon plaisir bizning ajoyib ermagimiz shunday. -
9 pâmer
vpr.1. vieilli hushidan o‘zidan ketib qolmoq, behush bo‘lib qolmoq; fam. esi og‘ib qolmoq; elle s'est pâmée de plaisir uning huzurdan esi og‘ib qoldi2. es-hushi og‘moq, es-hushini yo‘qotmoq, anqayib qolmoq; se pâmer d'aise zavqdan es-hushini yo‘qotmoq. -
10 partie
nm.1. litt. bo‘lak, qism, parcha; un objet fait de plusieurs parties ko‘p qismdan qilingan narsa2. faire partie de kirmoq, qarashli bo‘lmoq, qo‘shilmoq; tu fais partie de ma famille sen mening oilam a'zosisan; cela ne fait pas partie de mes attributions bu mening vazifamga kirmaydi3. qism, bo‘lak; les parties du corps gavdaning muchalari; fam.ellipt. les parties erkak kishining jinsiy a'zolari, avrat4. soha, ixtisos, kasb, hunar; elle est très forte dans sa partie u o‘z sohasida juda kuchli.nf.1. taraf, tomon; la partie adverse qarshi tomon; loc. être juge et partie tarafkash sud'ya bo‘lmoq2. loc. prendre qqn. à partie birovni ayblamoq, birovdan jahli chiqmoq; cessez de me prendre à partie! meni ayblashni bas qiling!3. dushman, raqib; loc. avoir affaire à forte partie kuchli raqibga duch kelmoq.nf. partiya, daf'a, qur, o‘yin; la partie, la revanche et la belle partiya, revansh va hal qiluvchi partiya; faire une partie de cartes bir qur qarta o‘ynamoq; gagner, perdre la partie partiyani yutmoq, yutqazmoq; kurash; la partie a été rude kurash og‘ir bo‘ldi; j'abandonne la partie men taslim bo‘ldim2. sayr-tomosha, o‘yin-kulgi; une partie de chasse ov, ovga borish; une partie de plaisir o‘yin-kulgi; loc. se mettre, être de la partie biror narsada qatnashmoq, ishtirok etmoq; ce n'est que partie remise, nous nous retrouverons bu qoldirilgan partiya xalos, biz yana uchrashamiz. -
11 portée
nf. tug‘ish, bir vaqtda tug‘ilgan hayvon bolalari; les lapins d'une même portée bir vaqtda tug‘ilgan quyon bolalari.nf. notaning besh chizig‘i.nf.1. yetadigan masofa; la portée d'une carabine karabinning o‘qi yetadigan masofa; un canon à longue portée uzoqqa otadigan zambarak; la portée d'une voix bir chaqirim joy2. loc. à (la) portée (de) yetguday masofada, joyda; il n'y avait personne à portée de voix bir chaqirim masofada hech kim yo‘q edi; à portée de sa vue ko‘zi ilg‘aguday joyda; à portée de sa main qo‘l yetguday joyda; à la portée de qqn. o‘zi ololadigan, qo‘li yetadigan joyda; hors de (la) portée yetmaydigan joyda; être hors de portée de voix ovoz yetmaydigan joyda bo‘lmoq; tenez ce produit hors de la portée des enfants bu mahsulotni bolalar ololmaydigan joyda saqlang3. à (la) portée, hors de (la) portée de imkoniyatiga to‘g‘ri keladigan, to‘g‘ri kelmaydigan; ce plaisir est hors de ma portée bu ko‘ngil ochish menga to‘g‘ri kelmaydi; spectacle à la portée de toutes les bourses hammaning hamyoniga to‘g‘ri keladigan tomosha4. aql darajasi, idrok; cela passe la portée de son esprit bunga uning idroki yetmaydi; à la portée de aqli yetadigan, tushunadigan; la vulgarisation met la science à la portée de tous fanning ommalashtirilishi uni hamma tushunadigan qilmoqda5. muhimlik, ahamiyatlilik, zarurlik; la portée d'une argument, d'une réflexion dalilning, mulohazaning muhimligi; il n'a pas mesuré la portée de ses paroles u so‘zlarini taroziga solib ko‘rmadi. -
12 procurer
I vt.1. bermoq, yetkazib bermoq, tug‘dirmoq, yaratmoq; il faut lui procurer un emploi unga ish topib berish kerak2. bermoq, baxsh etmoq, bag‘ishlamoq, yetkazmoq; le plaisir que nous procure la lecture o‘qish bizga baxsh etuvchi rohatII se procurer vpr. topmoq; o‘zi uchun topmoq, yaratmoq; se procurer de l'argent pul topmoq. -
13 pur
-pureI adj.1. toza, sof, boshqa narsa aralashtirilmagan; du vin pur sof vino; de l'or à l'état pur sof holdagi oltin; fig. à l'état pur haqiqiy, g‘irt; le plaisir pur haqiqiy rohat; loc.adj. confiture pur fruit sof mevadan qilingan murabbo; tissu pur laine sof jundan qilingan gazmol; cheval pur-sang zotdor ot2. toza, pokiza, bulg‘anmagan, ifloslantirilmagan, ichimli, beg‘ubor; eau pure toza, ichimli suv3. sof, asl; science pure sof nazariy fan4. butunlay, to‘la, haqiqiy, g‘irt; ton ami est un pur imbécile sening o‘rtog‘ing g‘irt ahmoq; loc.adv. en pure perte bekorga, befoyda, behuda; pur et simple shartsiz, so‘zsiz, jo‘n, sodda5. sof, toza, pok, beg‘ubor; un coeur pur sof qalb; ses intentions étaient pures uning niyatlari toza edi; il était pur de tout soupçon u harqanday shubhadan yiroqda edi6. bokira, pokiza; une jeune fille pure bokira qiz7. mutanosib, kelishganII n. dindor, e'tiqodli odam. -
14 réel
-elleI adj.1. haqiqatdan mavjud, bor bo‘ lgan, real; personnage réel real personaj; un fait réel et incontestable bor va rad qilib bo‘lmaydigan fakt; des avantages bien réels ko‘zga yaqqol tashlanib turgan ustunliklar2. haqiqiy, chin, chinakam; la valeur, la signification réelle haqiqiy mohiyati, mazmuni; salaire réel haqiqiy oylik; éprouver un réel plaisir haqiqiy rohat his qilmoqII nm. reallik, voqelik, bor narsa, mavjud fakt; le réel et l'imaginaire haqiqatdan bor va xayoliy narsa. -
15 relire
I vt.1. qayta o‘qimoq, qayta o‘qib chiqmoq; j'ai relu ce livre avec plaisir men bu kitobni huzur qilib qayta o‘qib chiqdim2. qaytadan o‘qib chiqmoq, qaytadan ko‘rib chiqmoq (xato, kamchiliklarini tuzatish uchun); il faut que tu relises ton devoir sen vazifangni qayta ko‘rib chiqishing kerakII vpr. se relire avant de cacheter sa lettre xatni bekitishdan oldin qayta o‘qib chiqmoq. -
16 revoir
I vt.1. qayta ko‘rmoq, qayta uchratmoq; je l'ai souvent revu depuis men uni shundan beri tez-tez ko‘rib turdim; au plaisir de vous revoir siz bilan qayta uchrashguncha! (biror kishi bilan xayrlashuvda); au revoir xayr; dire au revoir xayrlashmoq; ce n'est qu'un au revoir et non un adieu bu xayr xolos, alvido emas2. qaytib ko‘rmoq, qaytib kelmoq; l'exilé n'a jamais revu sa patrie surgun qilingan o‘z vatanini boshqa qayta ko‘rmadi3. qayta borib ko‘rmoq; un film qu'on aimerait revoir qayta borib ko‘rsak, degan film4. xayolan qayta ko‘rmoq; je revois les lieux de mon enfance men yoshligimdagi joylarni xayolan qayta ko‘raman5. qayta ko‘rib chiqmoq; revoir un texte de près biror matinni qaytadan yaxshilab ko‘rib chiqmoq; édition revue et corrigée qayta ko‘rib chiqilgan va tuzatilgan bosma6. qayta takrorlab chiqmoq; j'ai revu tout le programme men butun programmani qayta ko‘rib chiqdimII se revoir vpr. qayta ko‘rishmoq, uchrashmoq; ils ne se sont jamais revus ular hech qachon qayta uchrashmadilar. -
17 rosir
I vi. qizarmoq; son visage rosit de plaisir uning yuzi xursanchilikdan qizardiII vt. qizartirmoq; le froid rosit les joues sovuq yonoqlarni qizartirdi. -
18 trouver
I vt.1. topmoq, topib olmoq; où peut-on vous trouver? sizni qayerdan topsa bo‘ladi? j'ai trouvé un parapluie dans le taxi taxsida yomg‘irpo‘sh topib oldim2. erishmoq, qo‘lga kiritmoq3. topmoq, o‘ylab topmoq, kashf qilmoq; as-tu trouvé une solution? biror chora topdingmi?4. topmoq (vaqt, fursat, imkon); je le ferai si j'en trouve le temps agar vaqt topsam, buni qilaman5. rohatlanmoq, huzur qilmoq, topmoq; il trouve du plaisir à nous taquiner jig‘imizga tekkanidan huzur qilyapti6. topmoq, duch kelmoq; j'ai trouvé la porte fermée yopiq eshikka duch keldim, eshik qulf edi7. sezmoq, ko‘rmoq; je lui trouve mauvaise mine, bien du mérite qilganiga yarasha, uning kayfiyati yomon edi8. hisoblamoq; je le trouve sympathique men uni yoqimtoy deb hisoblaymanII se trouver vpr.1. joylashmoq; turmoq (bir joyda); le dossier se trouvait dans un tiroir secret hujjat maxfiy g‘aladonda turar edi2. ilojsiz bo‘ lmoq, qiyin ahvolga tushmoq; nous nous trouvons dans une situation difficile biz qiyin ahvolga tushib qoldik.
См. также в других словарях:
PLAISIR — Le plaisir occupe une place décisive dans la culture occidentale, où il engage d’abord tout l’édifice moral . Faut il l’éviter, le rechercher, le situer, le doser? Tel est l’objet de la réflexion populaire, mais aussi des raffinements… … Encyclopédie Universelle
plaisir — en François se prend pour un bien fait, pour une chose fort agreable, et pour recreation, joyeuseté ou passetemps. Plaisir mondain et charnel, Voluptas. Mon plaisir ou soulas, Meum suauium, Quid agitur? Mea voluptas. A mon plaisir, Ex sententia,… … Thresor de la langue françoyse
PLAISIR (PRINCIPE DE) — PLAISIR PRINCIPE DE Que la recherche du plaisir fasse principe, c’est à dire qu’elle contienne une proposition renfermant une détermination générale de la volonté, et à laquelle sont subordonnées plusieurs règles pratiques, c’est une évidence… … Encyclopédie Universelle
Plaisir entre amis — Plaisir Pour l’article homonyme, voir Plaisir (Yvelines). L’être vivant est un être de besoins. Le plaisir est le nom générique de la satisfaction d’un besoin physique, affectif ou intellectuel ou encore de l’exercice harmonieux d’une … Wikipédia en Français
Plaisir intellectuel — Plaisir Pour l’article homonyme, voir Plaisir (Yvelines). L’être vivant est un être de besoins. Le plaisir est le nom générique de la satisfaction d’un besoin physique, affectif ou intellectuel ou encore de l’exercice harmonieux d’une … Wikipédia en Français
Plaisir — Plaisir … Deutsch Wikipedia
Plaisir d'amour — Plaisir d’amour Plaisir d amour est une chanson (romance) de Jean Pierre Claris de Florian (tirée de la Nouvelle Célestine, qui figure dans le recueil Nouvelles nouvelles) mise en musique par Jean Paul Égide Martini. Hector Berlioz l instrumenta… … Wikipédia en Français
Plaisir d’amour — Plaisir d amour est une chanson (romance) tirée d une nouvelle de Jean Pierre Claris de Florian, la Nouvelle Célestine qui figure dans le recueil Nouvelles nouvelles, mise en musique par Jean Paul Égide Martini sous le titre La Romance du… … Wikipédia en Français
Plaisir — Saltar a navegación, búsqueda Plaisir … Wikipedia Español
Plaisir du theatre — Plaisir du théâtre Théâtre Par catégories Personn … Wikipédia en Français
Plaisir d’amour — «Plaisir d’amour» («Радость любви») классический французский романс, написанный в 1784 году Жаном Полем Эжидом Мартини на стихи Жана Пьера Клари де Флориана. Гектор Берлиоз в 1858 году создал аранжировку для оркестра. Романс был… … Википедия