Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

le+passé

  • 21 colosse

    nm.
    1. ulug‘, buyuk, ulkan, juda katta, pahlavon, bahaybat odam, bahodir; le colosse de Rhodes Rodos pahlavoni
    2. katta odam (hayvon); dans le monde des affaires, il passe pour un colosse ishbilarmonlar orasida u buyuk namoyanda
    3. ulkan shaxs, arbob, ulug‘ zot, buyuk siymo; loc. un colosse aux pieds d'argile quruq gavda, quruq savlat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > colosse

  • 22 contentement

    nm.
    1. ta'minlash, qondirish, lazzatlanish, mamnun bo‘lish
    2. qoniqqanlik, qanoatlanganlik, qonganlik, mamnuniyat, mamnunlik, xursandlik, farovonlik, mo‘l-ko‘lchilik, to‘qlik; vivre dans le contentement to‘qlikda, badavlat, to‘q yashamoq, farovonlikda yashamoq, farovon hayot, turmush kechirmoq; contentement passe richesse farovonlik boylikdan afzal (matal); baxt boylik, pulda emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > contentement

  • 23 croyance

    nf.
    1. ishonch, e'tiqod, bovar; ishonish
    2. din, mazhab, maslak, imon; croyances politiques siyosiy dunyoqarash, siyosiy e'tiqod; contre toute croyance aksincha, hech narsaga qaramay, xilof ravishda; cela passe toute croyance bu butunlay mumkin emas, amri mahol.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > croyance

  • 24 défini

    -ie
    adj. aniq, ravshan, ma'lum, muayan, to‘g‘ri; gram. aniq artikllar; hist. passé défini sodda o‘ tgan zamon.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > défini

  • 25 doucement

    adv.
    1. sekin, past ovoz bilan; parler doucement sekin gapirmoq; tout s'est passé fort doucement hammasi tinch o‘ tdi
    2. sekin, tez emas, sekinlab, asta-sekin, ohista, ehtiyotlik bilan, ehtiyot bo‘lib; marcher doucement asta, sekin yurmoq; se porter tout doucement o‘zini o‘rtacha his etmoq, sezmoq; doucement sekin, tinch, shamolsiz, ehtiyot bo‘lib.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > doucement

  • 26 émission

    nf.
    1. phys. nurlanish (to‘lqin shaklida turli energiya sochish, yoki ularning sochilishi, nur lanishi); émission de radiations radioaktiv nurlanish; l'émission de la chaleur issiqlik tarqalishi
    2. physiol. chiqarish, ajratish, ajratib chiqarish
    3. écon. emissiya (qimmatli qog‘ozlar va qog‘oz pul chiqarish); émission de billets de banque, d'actions, d'un emprunt, de timbres pul, aksiya, zaym, marka chiqarish
    4. radio, televizor orqali beriladigan eshittirish yoki ko‘rsatuv; une émission de télévision teleko‘rsatuv; une émission radiophonique radioeshittirish; faire des émissions en direct to‘g‘ridan-to‘g‘ri efirga uzatmoq; cette émission passe à 8 heures bu eshittirish efirga soat sakkizda beriladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > émission

  • 27 enseignement

    nm.
    1. o‘qitish, dars berish, ta'lim berish; l'enseignement de l'histoire, des langues vivantes tarix, hozirgi tillarni o‘qitish; l'enseignement de l'écriture, du calcul, de la nage yozuv, hisob, suzishga o‘rgatish; établissement d'enseignement o‘quv yurti, bilim yurti; les méthodes nouvelles d'enseignement o‘qitishning yangi uslublari
    2. o‘qituvchilik kasbi; il est entré dans l'enseignement u o‘qituvchi bo‘ldi
    3. ta'lim, ta'lim sistemasi; l'enseignement primaire boshlang‘ich ta'lim; l'enseignement supérieur oliy ta' lim, l'enseignement secondaire o‘rta ta'lim; l'enseignement technique texnik ta'lim; l'organisation de l'enseignement ta'limni tashkil etish; l'enseignement privé xususiy ta'lim; xususiy o‘quv yurti; les professeurs de l'enseignement supérieur oliy o‘quv yurtlarida professura (professor o‘qituvchilar tarkibi); l'enseignement par correspondance sirtqi ta'lim
    4. saboq; o‘rnak; dars; les enseignements du passé o‘ tmish saboqlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > enseignement

  • 28 exclusivité

    nf.
    1. maxsus vakolat, huquq; en exclusivité maxsus vakolat bilan; faqat; ce film passe en exclusivité dans deux salles bu film faqat ikkita kinoteatrda namoyish etilmoqda; un cinéma d'exclusivité maxsus vakolatga ega bo‘lgan kinoteatr
    2. maxsus firma tomonidan sotiladigan, foydalaniladigan mahsulot, film kabilar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > exclusivité

  • 29 expliquer

    I vt.
    1. tushuntirmoq, anglatmoq, uqtirmoq; izohlamoq; sharhlamoq; expliquer un problème vazifani tushuntirmoq; expliquer le sens d'un mot so‘z ma'nosini izohlamoq expliquer les règles du jeu o‘yin qoidasini tushuntirib bermoq
    2. bayon qilmoq; expliquer ses projets rejalarini bayon qilmoq
    3. sababini bildirmoq, anglatmoq; boisini bildirmoq; sabab bo‘lmoq
    II s'expliquer vpr.
    1. so‘z yuritmoq, bayon qilmoq, gapirmoq; expliquez-vous clairement aniq qilib gapiring; aniqroq bayon qiling
    2. tushunmoq, tushunib yetmoq; nimaligini, ma'nosini bilmoq; je m'explique mal sa présence ici uning ishtiroki sababini tushunolmayapman; on ne s'est pas très bien expliqué ce qui s'est passé nima voqea sodir bulganligini tushunib bo‘ lmadi, tushunmadik
    3. ochiq gaplashib olmoq, gapni ochdi qilmoq; je tiens à m'expliquer avec lui u bilan ochiq gaplashib olishni juda ham istayman; 4 janjalni bartaraf qilmoq uchun yoqalashmoq, mushtlashmoq
    5. aniq, ma'lum bo‘lmoq, ayon bo‘lmoq, sababi anglashilmoq, tushunmoq, ochilmoq; maintenant tout s'explique endi hamma narsa ayon bo‘lmoqda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > expliquer

  • 30 instruire

    I vt. (qqn de qqch)
    1. o‘qitmoq, o‘rgatmoq, ta'lim bermoq; ma'rifat tarqatmoq, bilim bermoq, oqartmoq, ma'rifatli qilmoq, yo‘l-yo‘riq ko‘rsatmoq
    2. ko‘rsatma, yo‘l-yo‘riq bermoq, ko‘rsatmoq, xabar bermoq, xabardor qilmoq, bildirmoq, ogoh, voqif qilmoq, ma'lum qilmoq, e'lon qilmoq; instruisez-moi de ce qui se passe menga nima bo‘lganligini aytib bering
    3. dr. tekshirish, tergov qilmoq, tekshirmoq
    II s'instruire vpr.
    1. o‘qimoq, ma'lumot, bilim olmoq, tahsil ko‘rmoq
    2. bir-birlarini xabardor qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > instruire

  • 31 jour

    nm.
    1. kun, nur, yog‘du, yorug‘lik; le petit jour tongning g‘ira-shira yog‘dusi; le grand, le plein jour kuppa-kunduz kuni, ochiq-oydin; il fait jour tong yorishmoqda; poét. l'astre du jour quyosh; beau (belle) comme le jour juda chiroyli; c'est clair comme le jour ochiq-oydin ko‘rinib turibdi
    2. donner le jour à un enfant farzand ko‘rmoq, tug‘moq, ko‘zi yorimoq, bo‘shanmoq; vujudga, dunyoga keltirmoq; voir le jour tug‘ilmoq, dunyoga kelmoq
    3. tabiiy yorug‘lik manbai; laisser entrer le jour dans une pièce xonaga yorug‘lik tushirmoq
    4. yorug‘lik, yog‘du, nur (quyoshdan boshqa manbalar to‘g‘risida); le jour d'une lampe chiroq yog‘dusi
    5. mettre au jour ko‘rinmoq, ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq
    6. sous un jour biror holda, tarzda; présenter qqn. sous un jour favorable biror kimsani yaxshi tomondan ko‘rsatmoq, yomonini yashirib, yaxshisini oshirmoq; faux jour yaxshi yoritilmagan
    7. teshik, tuynik, yopiq tirqish, darcha; percer un jour dans une muraille devordan darcha ochmoq
    8. nafis, nozik to‘r, to‘rsimon, ko‘z-ko‘z kashta; faire des jours to‘rsimon (ko‘z-ko‘z) qilib kashta tikmoq; une broderie à jour to‘rsimon ko‘z-ko‘z kashta; des bas à jour to‘rsimon ko‘zli paypoq
    9. se faire jour paydo bo‘lmoq, ko‘rinmoq, oydinlashmoq, ifodalanmoq; la vérité commence à se faire jour haqiqat oydinlashmoqda
    10. kun, kunduz kun (sutkaning quyosh chiqishidan quyosh botguncha qismi); le début du jour ertalab; le milieu du jour tushki payt; la fin du jour kechqurun; les jours raccourcissent kunlar qisqarmoqda; de jour kunduz kuni, kunduzi; travailler de jour kunduzi ishlamoq; mil. service de jour kunduzgi naryad; le jour et la nuit kunduzi va kechqurun; nuit et jour kunu tun, kechasiyu-kunduzi, to‘xtalasdan, beto‘xtov, doimiy ravishda; c'est le jour et la nuit bularning orasida yer bilan osmoncha farq bor
    11. kunu tun, bir kecha kunduz, bir sutka; huit jours bir hafta; en deux jour ikki kun ichida; quinze jours ikki hafta
    12. kun, sana; le jour d'avant bir kun avval; le jour d'après ertasiga, bir kun keyin; il y a un jour kecha; dans un jour ertaga; loc. un jour o‘tmishda, kunlardan bir kun; bir kunmas bir kun, axir bir kun, qachon bo‘lmasin, payti kelib, kelajakda; chaque jour har kuni, kundalik; périodique paraissant chaque jour har kuni chiqadigan vaqtli matbuot; tous les jours doimiy, har kungi, odatdagi; jour après jour kun ortidan kun; de jour en jour kundan kunga; oz-ozdan; d'un jour à l'autre erta-indin deb, bugun-erta deb
    13. kun, kunduz (kunning uzunligi haqida); le jour paraît long kunlar uzoq tuyilmoqda; le jour passe vite kun tez o‘tmoqda; par jour kun davomida; har kuni; plusieurs fois par jour har kuni bir necha marta; il gagne dix euros par jour har kuni o‘n yevro ishlaydi
    14. chog‘, payt, vaqt, davr, kunlar; de nos jours bizning davrda; un jour viendra kunlar keladiki; pour les mauvais jours yomon, qora kunlar uchun; les beaux jours sont revenus yaxshi kunlar qaytib keldi; l'homme du jour shu kunning qahramoni; jon ofati, ofatijon (aristokratik jamiyatda: xotinlarning yuragidan uradigan, martabasi ulug‘, basavlat erkak)
    15. hayot, umr yoki uning ma'lum davri; finir ses jours o‘lmoq, hayotdan ko‘z yummoq; derniers, vieux jours qarilik chog‘i.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jour

  • 32 legs

    nm.inv.
    1. vasiyat qilish, vasiyat qilib qoldirilgan narsa, meros; bénéficiaire d'un legs merosxo‘r
    2. litt. le legs du passé o‘ tmish meroslari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > legs

  • 33 lointain

    -aine
    I adj.
    1. uzoq, yiroq, olis; uzoqdagi, olisdagi, yiroqdagi; partir dans un pays lointain olis o‘lkaga ketmoq
    2. uzoq, yiroq, olis; une ressemblance lointaine qandaydir o‘xshashlik
    3. uzoq o‘ tmishga, kelajakka oid; uzoq o‘tmishdagi, kelajakdagi; passé, avenir lointain uzoq o‘ tmish, kelajak
    II nm. rasmning orqa plani; les lointains de Vinci Vinchi rasmlaring orqa planlari; dans le lointain, au lointain orqa planda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lointain

  • 34 marchand

    -ande
    I n. savdogar, do‘kondor, sotuvchi; marchand à la sauvette yoymachi; marchand forain yarmarka sotuvchisi; marchand des quatre-saisons ko‘chalarda sabzavot, meva va ko‘kat sotib yuruvchi odam, ko‘katchi; fam. le marchand de sable est passé bolalarning uyqudan ko‘zlari yumilib ketayapti
    II adj. savdoga oid; bozorga, bozor narxiga oid; denrées marchandes xaridorgir, bozori chaqqon, savdoga chiqariladigan mol, tovar; prix marchand tannarx; valeur marchande bozor bahosi; qualité marchande tovarning oddiy holati; écon. galerie marchande savdo rastalari; marine marchande dengiz savdo sotig‘i.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > marchand

  • 35 mode

    nf.
    1. moda, rasm, odat; les engouements de la mode modaga ishqibozlik; loc. à la mode keng tarqalgan, hammaga rasm bo‘lgan; chanson à la mode keng tarqalgan ashula; ce n'est plus à la mode, c'est passé de mode bu bugun rasm bo‘lmay qoldi, bu modadan chiqdi; suivre la mode modaga mos kiyinmoq; teintes, tissus mode rasm bo‘lgan rang, gazmol; journal de mode modalar jurnali; elle travaille dans la mode u modalar uyida ishlaydi
    2. à la mode de odaticha, -cha, -chasiga.
    nm.
    1. mus. tovushlar sirasi, kuy, ohang tuzilishi, maqom, soz; mode majeur, mineur soz major, soz minor
    2. ling. mayl; les temps de chaque mode har bir mayl zamonlari
    3. mode de usul, uslub, yo‘l, tarz; mode de vie, d'existence turmush, yashash tarzi; mode d'emploi foydalanish uslubi; mode de paiement to‘lov usuli.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mode

  • 36 naviguer

    vi.
    1. suzmoq
    2. dengizchilik qilmoq, suzmoq; ce mousse n'a pas encore navigué bu yunga hali dengizga chiqqani yo‘q
    4. fam. sayrusayohat qilmoq; il passe son temps à naviguer u vaqtini sayru-sayohatda o‘tkazadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > naviguer

  • 37 nuit

    nf.
    1. tun, kechasi; jour et nuit kecha va kunduz, kunu tun; il fait nuit kech kirdi; la nuit tombe qorong‘i tushyapti; à la nuit tombante qorong‘i tushganda, kech kirganda; nuit noire zimiston, zim-ziyo tun; loc. c'est le jour et la nuit bularning yer bilan osmonday farqi bor; loc. la nuit des temps juda uzoq o‘tmish, qadim-qadim zamon; almisoq, daqqiyunus davri; de nuit kechki, tungi; veilleur de nuit, gardien de nuit tungi qorovul; oiseaux de nuit tungi qushlar
    2. qorong‘i tushgan payt, kecha, tun; en pleine nuit yarim kecha, yarim tunda; toute la nuit tuni bilan, kechasi bilan; nuit sans sommeil, nuit blanche mijja qoqilmagan, uyqusiz o‘tkazilgan tun; j'ai passé la nuit dehors men tunni tashqarida o‘ tkazdim; bonne nuit xayrli tun.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nuit

  • 38 onde

    nf.litt.vx. dengiz, suv, oqim (odatda, oqin suv); onde limpide, transparente tiniq, musaffo suv.
    nf. to‘lqin, po‘rtana, dalg‘a, mavj; crête, creux d'une onde to‘lqinning o‘rkachi, pasti; ondes liqides suv ustidagi doiralar (suvga biror narsa tashlanganda hosil bo‘ladigan); ondes sonores tovush to‘lqinlari; ondes électromagnétiques elektromagnit to‘lqini; les ultraviolets sont des ondes électromagnétiques ultrabinafsha nurlar elektromagnit to‘lqinlaridir; ondes hertziennes ou radioélectriques radio to‘ lqinlari; ondes courtes, petites ondes, grandes ondes qisqa, o‘rta, uzun to‘lqinlar; écouter une émission sur ondes courtes eshittirishni qisqa to‘lqinda eshitmoq; sur quelle longueur d'onde émet cette station? bu stansiya qaysi uzunlikdagi to‘lqinda ishlaydi? fam. être sur la même longueur d'onde bir-birini yaxshi tushunmoq
    2. les ondes radioeshittirishlar; il passe sur les ondes mardi à 14 h. u seshanba soat 14 dagi radioeshittirishga o‘ tdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > onde

  • 39

    I pron.rel. le pays où il est né u tug‘ilgan yurt; elle le retrouva là où elle l'avait laissé u uni qoldirib ketgan joyidan topdi; je cherche une villa où passer mes vacances men ta' tilni o‘ tkazgani dacha qidiryapman; on ne peut le transporter dans l'état où il est uni bu holatda olib ketib bo‘lmaydi; au prix où est le beurre sariyog‘ning hozirgi bahosida; du train, au train où vont les choses narsalar kelayotgan poyezddan, poyezdda; au cas où il viendrait u kelgan holda; au moment où il arriva u kelgan vaqtda
    II adv.rel. qayerda, qayerga; j'irai où vous voudrez men siz xohlagan joyga boraman; on est puni par où l'on a péché qilmish-qidirmish; où que qayerda, qayerga bo‘lsa ham; mais où ma colère éclata, ce fut quand il nia tout u hamma narsani inkor qilgan paytda, mening jahlim chiqib ketdi; d'où qayerdan; d'où vient, d'où il suit que, d'où il résulte que qayerdan kelyapti, qayerdan kelyaptiki, qayerdan kelib chiqyaptiki; il ne m'avait pas prévenu de sa visite: d'où mon étonnement u o‘zining kelishi haqida meni ogohlantirmagan edi: mening hayron bo‘lishim shundan
    III adv.intr. qayerda? qayerdan? où est votre frère? akangiz qayerda? où trouver cet argent? bu pulni qayerdan topaman? d'où vient-il? u qayerdan kelyapti? par où est-il passé? u qayerdan o‘ tdi? dis-moi où tu vas qayerga ketayotganingni menga ayt; je ne sais où aller men qayerga borishimni bilmayman; n'importe où qayerda bo‘lsa ham, qayerda bo‘lishidan qattiy nazar; dieu sait où; je ne sais où xudo biladi qayerda; men bilmadim qayerda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek >

  • 40 par

    I prép.
    1. bo‘ylab, orqali, -dan (o‘rin); regarder par la fenêtre derazadan qaramoq; il est passé par la fenêtre u deraza orqali o‘ tdi, derazadan o‘tdi; voyager par le monde, de par le monde dunyo bo‘ylab sayohat qilmoq; -ga, -da; être assis par la terre yerda o‘ tirmoq; voitures qui se heurtent par l'avant oldi bilan, orqali urilgan avtomobillar; par en bas tagi bilan, orqali; par ici, par là bu yerdan, u yerdan; loc. par-ci, par-là u yer-bu yerda; il m'agace avec ses “cher monsieur” par-ci, “cher monsieur” par-là u o‘zining u yerda ham, bu yerda ham “muhtaram janob”i bilan mening jonimga tegib ketdi
    2. davomida, paytida; par une belle matinée go‘zal tong paytida
    3. plusieurs fois par jour kuniga bir necha bor; marcher deux par deux ikkita-ikkita bo‘lib yurmoq
    3. tufayli, orqali, tomonidan; il a été gêné par les arbres uni daraxtlar to‘sib qolgan edi; j'ai appris la nouvelle par mes voisins men bu yangilikni qo‘shnilarim orqali bildim; l'exploitation de l'homme par l'homme insonni inson tomonidan ekspluatatsiya qilish
    4. obtenir qqch. par la force biror narsaga kuch orqali erishmoq; répondre par oui ou non ha yoki yo‘q orqali javob bermoq; envoyer une lettre par la poste xatni pochta orqali jo‘natmoq; elle est venu par avion u samolyotda keldi; il a fini par rire u oxiri kuldi; nettoyage par le vide changyutqich bilan uy yig‘ishtirish; loc. par exemple masalan; par conséquent shunday qilib; par suit sababli, tufayli, natijasida; oqibatida, orqasida; par ailleurs bundan tashqari; par contre ammo, lekin, biroq
    5. de par nomi bilan; de par le roi, de par la loi qirol, qonun nomi bilan
    II adv. par trop ortiqcha, juda, o‘ ta; il est par trop égoïste u o‘ ta shaxsiyatparast.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > par

См. также в других словарях:

  • Passe-Partout (emission de television) — Passe Partout (émission de télévision) Pour les articles homonymes, voir Passe partout. Passe Partout est une émission de télévision québécoise s adressant aux jeunes enfants, financée par le Ministère de l Éducation du Québec (MEQ). Elle a été… …   Wikipédia en Français

  • Passe-partout (émission de télévision) — Pour les articles homonymes, voir Passe partout. Passe Partout est une émission de télévision québécoise s adressant aux jeunes enfants, financée par le Ministère de l Éducation du Québec (MEQ). Elle a été diffusée sur les ondes de 1977 à 1998,… …   Wikipédia en Français

  • passe- — ⇒PASSE , élém. de compos. Élém. tiré du verbe passer et entrant dans la constr. d adj. et de nombreux subst. gén. masc. désignant notamment des titres de circulation, des instruments, des espèces végét. A. [Corresp. à passer1 1re section I B] 1.… …   Encyclopédie Universelle

  • Passe Découverte — Passe Navigo Navigo est le nom de la carte à puce sans contact, utilisant la technologie RFID ((en)Radio Frequency IDentification, radio identification), contenant les titres de transport utilisables en Île de France pour l accès aux réseaux RATP …   Wikipédia en Français

  • Passe navigo — Navigo est le nom de la carte à puce sans contact, utilisant la technologie RFID ((en)Radio Frequency IDentification, radio identification), contenant les titres de transport utilisables en Île de France pour l accès aux réseaux RATP, SNCF et… …   Wikipédia en Français

  • passe-partout — [ paspartu ] n. m. inv. • 1567; de passer et partout 1 ♦ Clé servant à ouvrir plusieurs serrures. Passe partout de cambrioleur, de serrurier. ⇒ crochet, fam. 1. passe. 2 ♦ Grosse scie à lame large, sans monture, munie d une poignée à chaque… …   Encyclopédie Universelle

  • passe — 1. (pâ s ) s. f. 1°   Action de passer, en parlant des oiseaux voyageurs qui changent de contrée. Une passe de pigeons ramiers. •   On a vu de jeunes cailles élevées dans des cages presque depuis leur naissance.... éprouver régulièrement deux… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • passe-passe — [ paspas ] n. m. inv. • 1530; jouer de passe passe 1420; de l impér. de passer redoublé ♦ Tour de passe passe : tour d adresse des jongleurs (vx), des prestidigitateurs. ⇒ escamotage. ♢ (XVIe) Fig. Tromperie, fourberie habile. « Ce tour de passe… …   Encyclopédie Universelle

  • passé — passé, ée 1. (pâ sé, sée) part. passé de passer. 1°   Traversé. Une rivière passée à la nage. 2°   Percé. •   Leurs habitants passés au fil de l épée, BOSSUET Mar Th.. 3°   Qui a été porté au delà de.... Les morts passés de l autre côté du Styx… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • passe-temps — [ pastɑ̃ ] n. m. inv. • 1410; de passer et temps ♦ Ce qui fait passer agréablement le temps. ⇒ amusement, distraction, divertissement, jeu. C est son passe temps favori. ⇒ hobby (cf. Violon d Ingres). « Il préparait son bachot ou sa licence, mais …   Encyclopédie Universelle

  • Passe — bezeichnet: Passe (Kleidung), ein glattes Hals oder Schulterteil an Kleidungsstücken Passe (Bogenschießen), das einmalige Schießen und Pfeileholen Passe (Optik), die Formgenauigkeit einer optischen Oberfläche wie beispielsweise einer Linse Île de …   Deutsch Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»